LärarhandledningBildningsbyrån – tänka mot strömmen
En radioserie om människor som tänkte något annat än sin samtid och vars tankar har levt vidare i deras framtid. Möt människor som gått mot strömmen och förändrat vår tid.
Syfte och målgrupp
Syftet är att inspirera till självständigt tänkande, men också att levandegöra den idéhistoriska kontext som de porträtterade personerna levde och verkade i. Avsnitten går lätt att koppla till olika teman och strömningar och kan på så vis passa i flera ämnen och sammanhang.
I första hand är handledningens uppgifter och förslag riktad till Allmän kurs inom folkhögskola, men även inom folkbildningen i stort. Serien går så klart bra att använda även inom Komvux och på gymnasiet, framför allt inom historia och samhällskunskap.
Om handledningen
Handledningen är indelad i två delar.
- Första delen är generell och riktas till alla avsnitt (och alla säsonger) oavsett vilken person som porträtteras. Här ges mediepedagogiska tips och medskick kring användning av Tänka mot strömmen i undervisningen. Även tips kring språkstöd och fördjupande längre uppgifter finns här.
- Den andra delen är ett förslag på temaarbete utifrån mänskliga rättigheter. Temat utgår ifrån tre specifika avsnitt, men så klart går det bra att väva in fler beroende på vad man vill göra. De tre avsnitten i temat återfinns dels i säsong 2017 dels i säsong 2022.
Struktur och upplägg
Mediepedagogiska medskick när du arbetar med radio i undervisningen.
FÖRE LYSSNINGEN
Aktivera deltagarnas kunskaper och funderingar om avsnittets teman och om personen som porträtteras innan ni lyssnar. Läs beskrivningen både för programserien och för avsnittet på UR Play. Diskutera tillsammans vad ni tror att serien, eller avsnittet, kommer belysa.
Fundera och samtala i gruppen innan:
- Vad ni vet om personen?
- Vad tänker ni/tror ni om tiden personen levde i?
- Gör en tankekarta. Ha som mål att besvara följande frågor: Vad vet du om ämnet? Vad vet du inte? Vad hoppas du få svar på?
Det går även att låta eleverna välja person! Vad tänker jag mycket kring? Har någon före mig haft liknande funderingar? Hur ser jag på de här frågorna idag? Gå tillsammans väldigt kort igenom seriens olika tänkare och låt eleverna välja en person de vill fördjupa sig i. Ett efterföljande samtal kan ha fokus på om, och hur, eleverna upplever att deras egna tankar utvecklas och förändras i mötet med en tidigare tänkares idéer och formuleringar.
UNDER LYSSNINGEN
Många kan idag behöva öva sig på att lyssna. Ge som tips att man kan teckna, anteckna, blunda mm under lyssnandet. Eller bygg upp en miljö som associerar till programmets tema. Tänk på att det kan vara bra i vissa grupper att pausa och prata längs lyssnandet. Om deltagarna lyssnar enskilt kan de välja avsnitt själva.
Om lyssnandet sker kollektivt i grupp kan ni stanna upp:
- Lyssna på 5–10–15-minuter i taget och ta sedan paus och gör något, lyssna sedan vidare.
- Vad tänker du om det vi har hört hittills? Går det att koppla till den eller den boken?
Om lyssnandet sker enskilt i förväg kan man tipsa om att:
- Promenera och lyssna
- Sitta på egen vald plats
EFTER LYSSNINGEN
Bearbeta kortare, under en lektion, eller genom ett längre fördjupningsarbete över flera veckor.
Generella diskussionsfrågor:
- Vad gjorde starkast intryck på dig om personen? Varför?
- Vad blev du mest förvånad över?
- Finns det någon nu levande som du associerar till, en person som kanske liknar?
- Vad tror du att personen skulle tycka om vår samtid?
- Vad skulle du vilja veta mer? Forska enskilt eller i par/grupp.
Förslag på längre fördjupande uppgifter
- Ta reda på mer om tiden och landet personen levde och verkade i. Redovisa skriftligt eller muntligt. Enskilt, i grupp eller i par.
- Hur skulle du vilja gestalta personen som en abstrakt bild? Vilka färger och former? Måla/teckna.
- Skapa en kort dialog mellan personen och en person du väljer. Skriv och framför med en kurskamrat.
- Skriva en kort argumenterande text mot eller med personen i avsnittet.
En möjlighet att öva studieteknik: att anteckna
Välj ett program i serien “Tänka mot strömmen” som du tänker kan passa gruppen du har eller som är relaterat till något ämne/tema ni just läser.
Dela upp programmet i två delar:
- Under första delen så får deltagarna bara lyssna. De får sedan ta en stund att skriva ner vad de kommer ihåg, eller diskutera i grupp.
- Under andra delen så får deltagarna lyssna och anteckna för hand eller digitalt under lyssnandet.
Diskutera tillsammans hur de gjorde när de antecknade, vilka strategier använde de, när kom de ihåg mer? Vilka svårigheter finns det när man ska anteckna? Hur kan man öva på det?
FLER PEDAGOGISKA TIPS
Använd tidslinjer
Hur, och i vilket sammanhang, ni än lyssnar på serien är tidslinjer ovärderliga för att åskådliggöra i vilken idéhistorisk kontext personen levde och verkade. Hur såg samtiden ut? Vad hände i andra delar av världen? Vilka idéer och ideologier – politiska, religiösa och filosofiska – var rådande där och då?
Vem skulle du vilja göra program om?
Låt programformatet inspirera er till att göra egna produktioner om andra historiska eller nu levande personer som tänker mot strömmen. Att härma” programformatet ger eleverna stora möjligheter att öva på färdigheter så som: research och källkritik, att göra egna produktioner om andra, intervjuteknik, faktagranskning, manusproduktion, målgruppsanpassa språk och innehåll, multimedial produktion, använda digital teknik.
Begrepp
För att stötta förståelsen - gå igenom ord som gruppen inte helt förstod
Programmen kan vara bra tillfällen att öva på ord som förekommer när man studerar samhällskunskap och historia. För deltagare med svenska som andraspråk så kan det vara bra att dela upp programmen i kortare delar och samtala om innehållet längs vägen.
- Vad betyder orden?
Samla in ord som deltagare har skrivit ner under lyssningen. Arbeta i grupp eller enskilt på olika vis med betydelserna. Sök efter förklaringar i online-ordböcker, till exempel Svenska Akademins ordlista. Fler resurser är till exempel NE.
- I vilket sammanhang används orden i programmet?
Gå på ordjakt. Lyssna igenom avsnittet igen, med uppgift att hitta några av orden på listan. Skriv de exakta meningarna från programmet och kom sedan på egna meningar där orden ingår.
Programmen är bra tillfällen att få öva på ord som förekommer när man studerar samhälle/historia.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Tillhörande program
Eleanor Roosevelt – mänskliga rättigheter för alla
Detta avsnitt finns inom Tänka mot strömmen, säsong 2022.
Dag Hammarskjöld - att aldrig svika
Detta avsnitt finns inom Tänka mot strömmen, säsong 2017.
Agda Rössel – Sveriges röst i världen
Detta avsnitt finns inom Tänka mot strömmen, säsong 2022.
Frågor
Det finns många intressanta och viktiga frågeställningar att diskutera inom temat mänskliga rättigheter. Varje situation, lärare och klass befinner sig i en kontext som går att knyta till detta område.
Här är förslag på några diskussionsfrågor som kan fungera bra:
- Vi brukar ofta tänka på de mänskliga rättigheterna utifrån ett individuellt perspektiv. Rättigheterna ses ju dock även som kollektiva, exempelvis en folkgrupps rättigheter att utöva sin religion. Vad händer när de individuella rättigheterna krockar med de kollektiva? Kvinnors rättigheter, barns rättigheter, minoriteters rättigheter, HBTQi-rättigheter m fl Leta reda på några olika nyheter där man kan tänka sig att det kan krocka mellan individ och kollektiv. Kan man hitta några lösningar och i så fall vilka?
- Hur ser ni på FN:s roll i dagens samhälle? Kan 193 stater komma överens och hur kan man göra för ett bredare samarbete? Har det förändrats sedan FN bildades 1945? Vilken roll tror ni FN och de mänskliga rättigheterna kommer att ha i framtiden?
- Utgå från er egen skola, hur arbetar ni med tolerans, inkludering, dialog, demokratiarbete, finns det saker som ni anser att skolan kan förbättra för deltagarna? När kan ni vara ett lysande exempel på mänskliga rättigheter?
- Undersök hur er kommun/region arbetar med de mänskliga rättigheterna. Har de någon skriven policy/tanke om deras arbete med de mänskliga rättigheterna? Hur syns det i deras dagliga arbete?
- Antalet helt demokratiska länder i världen har under de senaste åren minskat. Hur kan det påverka de mänskliga rättigheterna? Hur skulle man kunna använda sig av de mänskliga rättigheterna för att förbättra demokratin i ett land?
- Henrik Berggren säger i avsnittet om Dag Hammarskjöld att: “Om man ska gå mot strömmen så måste man också gå med den”. Vad tror ni han menar med det?
Arbeta vidare
Förslag på några olika typer av aktiviteter beroende på klassens nivå och intressen: De går bra att använda sig av både som enskilda uppgifter eller som gruppuppgifter.
Gör jämförelser!
Jämför situationen för exempelvis kvinnor i världen. Låt därefter uppgiften bli ett längre arbete, eller en kortare muntlig redovisning.
Förslag på jämförelser:
● Inkomst
● Livslängd
● Utbildningsnivå
● Våld mot kvinnor
● Representation i parlament/makthavande ställning
Använd länder i olika världsdelar och jämför med Sverige. Börja med att reda ut hur det ser ut i Sverige. Ett bra sökord för att hitta jämförelser i världen är “Gender Inequality Index” (GII)
"Hur tänker jag - du - vi?" - en gruppövning
Övningen syftar till att öva sig i att tänka efter, samt att ta ställning, i viktiga frågor. Men även till att öva sig i att formulera sina tankar och att lyssna på andra.
Låt gruppen/grupper välja ut de viktigaste rättigheterna för deras grupp, ca tio stycken. Be dem motivera varför de valt just dessa. Man kan sedan gå vidare med att ta bort en eller två per omgång tills man har tre kvar. Återigen ska gruppen motivera varför man väljer just dessa som de mest grundläggande rättigheterna och varför man väljer att ta bort de andra.
Man kan avsluta med att göra en “fyra hörn” - övning där de tre kvarvarande rättigheterna motsvarar varsitt hörn samt ett öppet hörn för de som tänker något annat.
Faktauppgift (grundnivå)
På sajten Globalis finns fakta samt möjligheter att göra jämförelser.
Undersök fakta om länder i världen, exempelvis utifrån frågorna:
- Var i världen ligger landet?
- Hur stor är befolkningen?
- Hur många barn per kvinna föds det?
- Hur stor är barnadödligheten?
- Hur många antas leva i fattigdom?
- Hur många antas vara undernärda?
- Hur många får tillgång till ex vaccinationer/sjukvård?
- Hur många har tillgång till rent vatten?
- Hur många barn får tillgång till utbildning?
- Hur ser jämlikheten ut mellan kvinnor och män, rika och fattiga etc?
Var kritisk
Vad var det egentligen för märkvärdigt och speciellt med just den här personens idéer och tankar (exempelvis Eleanor Roosevelt, Dag Hammarskjöld och Agda Rössel)?
Lyssna på programmet och låt eleverna gå i stark polemik med den idévärld som lyfts fram. Iscensätt argumentationer och diskussioner med personen i programmet och låt eleverna ställa kritiska frågor.
LÄNGRE TEMAARBETE - koppla ihop de tre programmen
De tre programmen porträtterar tre personer som arbetat inom FN. Alla var de starka personligheter som gjorde sina egna unika resor till att hamna där.
Eleanor Roosevelt 1884-1962, från New York
Dag Hammarskjöld 1905-1961, från Uppsala
Agda Rössel 1910-2001, från Gällivare
Beskriv med egna ord
...deras personliga resor till FN genom att göra en tidslinje av deras liv utifrån:
- barndomen, familjesituation
- ungdomen
- utbildning/arbete
- familjebildning
- yrkesliv
- deras arbete i FN
Utöka uppgiften!
Arbeta vidare med tidslinjerna genom att lägga till viktiga världshändelser i tidslinjerna.
Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Gör en jämförelse utifrån de tre personerna
...kring skillnader mellan män och kvinnors utmaningar i under 1900-talet. Dels personliga utmaningar men även hur samhället såg på kvinnor/mäns olika förutsättningar att göra karriär.
Friare uppgift:
Skriv en egen berättelse om en klassresa i dagens samhälle.
- Hur skulle en klassresa liknande Adga Rössels resa se ut idag?
- Är det fortfarande stora hinder för kvinnor och/eller finns det andra grupper i dagens samhälle som kan ha liknande utmaningar i sina “klassresor”?
- Hur ser dessa utmaningar ut och vilka grupper kan det vara?
Artikel 2: Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.
Referenser / källor
Boktips för vidare läsning (vissa nämns även i programmen)
”Hennes excellens Agda Rössel: från banvaktstugan till FN-skrapan” av Elin Jäderström (finns som pocket och e-bok)
”Dag Hammarskjöld: att bära världen” av Henrik Berggren (finns även som ljudbok)
”Dag Hammarskjöld - Ett liv” av Charlotte Ekensten (finns även som ljudbok)
”Vägmärken” av Dag Hammarskjöld
”The Autobiography of Eleanor Roosevelt” av Eleanor Roosevelt (på engelska, finns även som e-bok)
“No Ordinary Time. Franklin and Eleanor Roosevelt - The Home Front in World War II” av Doris Kearns Goodwin (har vunnit The Pulitzer Prize for History, på engelska)
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf (fn.se)
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).