Till huvudinnehåll
Prylberget

LärarhandledningPrylberget

Med hjälp av avsnitten i Prylberget vänder vi blicken mot konsumtionens mekanismer och utökar vår kunskap om hållbar produktion. Vi synar våra beteenden, vanor och känslor kopplade till vad vi köper och vilka val vi gör och och undersöker dessa i vår vardag mellan träffarna.

Syfte och målgrupp

Målgruppen för serien är alla som vill diskutera konsumtion och produktion tillsammans. Det kan vara inom föreningslivet, tillsammans med vänner eller genom ett studieförbund. Upplägget nedan kan göras i form av en studiecirkel, och naturligtvis vara såväl fysiskt som online. Kontakta ett studieförbund som finns på orten där du bor och be om vägledning. På de flesta studieförbunds hemsidor finns information om hur ni startar en studiecirkel.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Handledningen utgör ett studieupplägg för sex träffar där gruppen arbetar med ett avsnitt av Prylberget vid varje träff. Se upplägget som förslag och anpassa efter gruppens behov och den tid ni har avsatt.

Uppmana deltagarna att se ett avsnitt av tv-programmet inför varje träff.

Varje program är 28 min långt.

Varje träff utgår från ett avsnitt av tv-programmet Prylberget. Under varje träff ser gruppen dessutom tillsammans det korta klippet “Prylbergent diskuterar” som sammanfattar temat i programmet och avslutas med en öppen fråga. 

Diskussionsfrågor och lifehacks: Utöver frågan i Prylberget diskuterar finns för varje avsnitt diskussionsfrågor, uppgifter och veckans utmaning. Genom att deltagarna delar med sig av egna hållbara ”lifehacks”, såsom experterna i programmen, inspirerar de varandra till att tänka och testa nytt och gruppen får en gemensam verktygslåda av användbara tips kopplade till varje tema. 

Utmaningar: Avslutningsvis finns förslag på en utmaning kopplat till programmets/träffens tema som deltagarna kan arbeta med till nästa möte. Dessa syftar till att bli mer medveten om sina vanor och beteenden.

Att sätta en trygg start tillsammans 

Avsätt tid under första träffen till att prata om vilket diskussionsklimat ni vill ha i gruppen. Det finns ofta starka känslor kopplat till konsumtion, klimat och vanor. Åsiktsskillnader är att räkna med.  

Här kommer några övningar som du som ledare kan använda dig av för att skapa ett gott samtalsklimat och en god grund för en öppenhet i gruppen. 

Fundera först över din egen inställning till ämnet som ledare. Vad har du för känslor kopplade till konsumtion som du själv brottas med? Vad har du för förväntningar i din roll som cirkelledare? Hur önskar du att träffarna och diskussionerna ska bli?

Det går att vara två ledare som växelvis håller i träffar. Då kan man diskutera tillsammans och förbereda gemensamt. Man kan också ge varandra feedback efter övningarna och växla mellan uppgifter.  

Förberedelser inför att samla gruppen

Fundera därefter på vad du vet om gruppen som ska samlas. Känner gruppen varandra sedan tidigare eller är det en grupp som är nya för varandra? Be att alla skicka in några förväntningar på vad de vill lära sig och vad de vill diskutera under träffarna, så får du chansen att förbereda dig. När gruppen möts kan du presentera vad gruppmedlemmarna skrivit att de vill lära, som ordmoln, citat eller genom att sammanfattande beskriva vad du läst, utan att nämna vem som har skrivit vad.

En ny grupp som aldrig tidigare har träffats, behöver få chansen att lära känna varandra lite grand. Sök efter några enkla lära känna- eller presentationslekar. De flesta studieförbund har metodmaterial och "verktygslådor" för cirkelledare på sina webbsidor.  

Oavsett hur väl ni känner varandra i gruppen är det viktigt att få en gemensam grund för ett öppet och tillitsfullt samtal. Inled det första tillfället med en runda med följande två frågor: 

Vad är ett gott samtalsklimat för dig?

Vilka förväntningar jag har på gruppen? 

Skriv upp på en whiteboard vad deltagarna säger och se till att alla kommer till tals.  

Ta därefter en avslutande runda där var och en får sätta en intention om hur hen själv vill medverka till att diskussionsklimatet blir det bästa möjliga utifrån förväntningarna på tavlan. Detta kan var och en skriva på samma tavla, vid sidan om förväntningarna. Men det kan också vara en tyst uppgift som var och en får skriva ned själv, som inte behöver uttalas högt. 

Om ni ses på samma plats kan förväntningarna och intentionerna vara med under alla möten/cirkelträffar.  

Att göra "en runda"

Det kan vara klokt att du som ledare sätter några enkla regler för den inledande rundan. Exempelvis: 

  • Vi tar ansvar för att hålla tiden. Om ni har en klocka på väggen kan ni säga att var och en får prata i max 2, 3 eller 5 minuter (beroende på gruppens storlek). Du som ledare säger till när det är dags att avrunda. 
  • Den som pratar har ordet och de andra lyssnar.  
  • Vi pratar utifrån oss själva och ifrågasätter inte varandra. 

Olika sätt att genomföra en runda kan vara:

  • Gå varvet runt
  • Den som nyss har talat skickar vidare ordet till någon som inte har talat än, oavsett placering.
  • Pop corn-varianten, där vem som helst griper ordet när någon pratat klart.

Du som är ledare kan föreslå ett nytt sätt att skicka ordet vidare vid varje tillfälle för att skapa dynamik.

Förförståelse

De globala målen

FN:s 17 globala mål, Agenda 2030, antogs av världens ledare 2015. Målen ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling och vara uppnådda till år 2030 i världens alla länder. 

De tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna, var en viktig utgångspunkt i framtagandet av de globala målen. De tre perspektiven genomsyrar målen för att skapa en hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla. 

Ansvaret för att genomföra målen vilar på varje medlemslands regering, men FN kan bidra med stöd i genomförandet. Agenda 2030 är inte juridiskt bindande, utan en deklaration och ett frivilligt åtagande.  

Prylberget relaterar främst till uppfyllelse av mål nr 12: Hållbar konsumtion och produktion.

Men alla mål går in i varandra, I serien tas exempelvis även upp frågor om hur hållbar konsumtion och produktion kan bidra till att bekämpa klimatförändringarna (mål nr 13) och ge anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt i länder där råvarorna vi förbrukar har producerats (mål nr 8). De 17 målen kan inte uppfyllas ett och ett, utan är en förutsättning för hela agendan mot en hållbar värld.

Temat för det första avsnittet är matsvinn och valfrihet. I programmet är det kaffet som står i centrum. Kaffe är något många svenskar dricker varje dag och som har stor påverkan på både miljön och människors levnadsvillkor i de länder kaffet produceras. Dessutom är det en produkt med mycket högt matsvinn. Men det är också en produkt som har en stor betydelse i vår kultur, för våra vanor, normer och för våra sociala relationer.

I det första programmet får gruppen möjlighet att reflektera över sitt förhållande till mat och matsvinn. Deltagarna får reflektera över vad det innebär för dem att handla och äta hållbart och hur det kan vara möjligt att slänga mindre mat. 

Målet är att få upp ögonen för hur mycket mat som svenska hushåll slänger, att det gör stor skillnad vilket livsmedel och märkning vi väljer samt att vi börjar reflektera över hur det stora utbudet och valfriheten påverkar oss när vi konsumerar.  

Introducera veckans tema: Kaffe, matsvinn och valfrihet 

Visa "Prylberget diskuterar Matsvinn" nedan.

Tillhörande program

episodbild

Programmet avslutas med frågan: Vilka livsmedel skäms du över att slänga? 

Ta en kort stund för tyst reflexion och låt sedan ordet gå laget runt. Påminn om att den som pratar ska få prata till punkt och kommentera inte varandras reflexioner i onödan. 

Frågor

Fortsätt att diskutera följande frågor två och två, eller i mindre grupper.

  1. Vilka livsmedel skäms du över att slänga?
  2. Vad är din relation till matsvinn och var kommer den ifrån? Vad fick du med dig från din familj och uppväxt? Vilka goda vanor och mindre bra vanor har du fått med dig?
  3. “Valfrihetens paradox” pratar sociologen Roland Paulsen om i programmet. Det innebär att ju mer vi har att välja på, desto fler möjligheter har vi att välja fel och bli besvikna.
  4. Utöver dina egna handlingar och vanor, vad skulle kunna hjälpa dig till en mer hållbar konsumtion av mat vad gäller lagstiftning, företagens ansvar eller förändrad kultur och normer?

Arbeta vidare

TA REDA PÅ MER 

Arbeta två och två eller i mindre grupper.  

Märkningar av ekologiska produkter och rättvisemärkt 

Ta reda på vilka märkningar som finns för ekologiska produkter och rättvisemärkning. I programmet beskrivs flera märkningar och vad de innebär. Känner ni igen märkningarna, ser ni dem på produkter där ni vanligtvis handlar? 

Vad betyder märkningarna och vad garanterar det dig som konsument? Vad är bra och vad är dåligt med olika typer av hållbara konsumentmärkningar? Kan de vilseleda?

DISKUTERA VIDARE

  • Vilka produkter har ni själva bytt ut mot mer hållbara och etiska alternativ? Varför?
  • Vilka produkter känner ni er tveksamma till hur de är framställda? Varför?
  • Är det någon typ av märkning ni tycker saknas?
  • Varför säljer butikerna varor som inte är miljö- och rättvise-certifierade när det finns certifierade alternativ? Diskutera och ge olika perspektiv.

BYTA LIFEHACK 

I samtliga av Prylbergets program delar en känd person med sig av ett riktigt bra hållbarhetstips! Att testa nya saker är första steget till nya vanor. Ni kan som grupp dela med er av era bästa tips kopplade till temat för veckan, och efter avslutad cirkel ha en gemensam verktygslåda som är lustfylld att återkomma till! Nu är det dags för första rundan för att bygga denna verktygslåda. 

Du som ledare kan anteckna gruppens tips. 

Runda – byta lifehack! 

I avsnittet får vi ta del av flera konkreta tips om hur vi kan undvika matsvinn.  

Bland annat visar kocken Paul Svensson hur han använder torrt bröd i pannkaksmet och miljöforskaren Victoria Voss berättar flera smarta användningsområden för gammal kaffesump!  

Vad är ditt bästa lifehack när det kommer till att inte slänga mat?

Ta en runda och låt var och en berätta om ett eller ett par riktigt bra husmorstips eller lifehacks! 

Anteckna och spara alla lifehacks. 

VECKANS UTMANING 

Dela ut veckans utmaning! 

Håll koll på matsvinnet 

Veckans utmaning är att, precis som familjen i serien, se hur mycket mat som du själv eller din familj faktiskt slänger på en vecka. Vilka livsmedel är det som slängs? Hur mycket lagad mat går till spillo? Är det mat som hade kunnat användas? Vanliga livsmedel som slängs i hushållen är: bröd, frukt, grönsaker och bryggkaffe. Hur ser det ut hemma hos dig? Dokumentera!

Inför nästa träff ska deltagarna också titta på avsnitt 2: “Kläder identitet och hållbar konsumtion.” 

Lycka till! 

Hur hänger vårt förhållande till kläder ihop med en hållbar framtid? Kläder är billigare än någonsin och vi i Sverige köper stora mängder nyproducerade kläder varje år. Vi köper ofta nytt för att visa vilka vi är. Men genom second hand och materialåtervinning kan klädbranschen bli mer hållbar på sikt. Genom att börja reflektera över vilka val vi gör i vår vardag kan vi bidra till en mer hållbar klädindustri.

Syftet med avsnittet om kläder är att få upp ögonen för det både omedvetna och medvetna beteendemönstret kring vad vi sätter på oss.Avsnittet belyser hur starkt kläder är förknippat med vår identitet och vad vi kan göra för att bryta med ohållbar förbrukning.   

Hur gick det med förra veckans utmaning?

Gruppen fick i uppgift att dokumentera sitt matsvinn, under en vecka. 

Ta en runda eller berätta för varandra två och två: Hur fick förra veckans uppgift? Vad lärde du dig genom att bli mer uppmärksam på ditt eget matsvinn? 

Introducera det nya temat: Kläder, identitet och hållbar konsumtion. 

Visa klippet Prylberget diskuterar Kläder (länk nedan).

Tillhörande program

episodbild

Programmet avslutas med frågan Hur påverkar klimatförändringarna din relation till kläder? 

Kör en runda!

  • Ta en kort stund för tyst reflexion och låt sedan ordet gå laget runt.
  • Påminn om att den som pratar ska få prata till punkt och kommentera inte varandras reflexioner i onödan.
  • Hjälp till att hålla tiden om det behövs. 

Frågor

Intervjua varandra två och två och byt efter halva tiden. Ställ gärna nyfikna följdfrågor:

  1. Vilket plagg som du fortfarande använder har du ägt längst? Hur kommer det sig att du fortfarande använder det plagget?
  2. Vad gör du när ett plagg går sönder?
  3. Hur var det när du växte upp? Hur var relationen till kläder i din familj? Är det något som du fick med dig som var bra? Mindre bra?
  4. Har du kläder i garderoben som du inte har använt på ett år? Varför använder du inte dem?
  5. På vilket sätt är dina kläder viktiga för din identitet?
  6. Vad gör du med kläder du inte vill ha längre? Ger du kläder vidare? Hur då? Var kan man lämna in textilier för återvinning eller återbruk där du bor?

Arbeta vidare

TA REDA PÅ MER 

Vad har du för kläder på dig idag? Minns du när du köpte eller fick dem? Vad är de gjorda av för material? Lär dig mer om materialen. Hur är materialen producerade och var? Kan dessa material återvinnas?  

Sandra Roos, förklarar i programmet att det är bra att köpa från europeiska företag som lyder under EU:s lagstiftning. Ta reda på mer om EU:s lagstiftning för produktion av kläder och textil. Vad har EU för mål för hållbar produktion och vilka regler gäller? Kan ni hitta den information ni söker? Jämför med varandra.

BYTA LIFEHACK 

I programmet får vi ett hållbarhets-lifehack av Bianca Kronlöf: Laga en dragkedja i en gammal kjol. Har du något lifehack för att förlänga livslängden på dina kläder? Prata två och två och dela sedan i gruppen. På vilka sätt kan vi förlänga hållbarheten på våra kläder? 

VECKANS UTMANING 

Gå igenom din garderob! Reflektera och dokumentera:

  • Hur stor del av kläderna i din garderob har du inte använt på ett år? Varför? 
  • Hur många plagg i din garderob har någon annan burit före dig? 
  • Vilka plagg är de mest använda. Varför? 
  • Vilket är det äldsta plagg som du fortfarande använder? 
  • Har du plagg i din garderob som du nästan aldrig har burit? Varför? 
  • Har du plagg i din garderob som skulle behöva lagas eller repareras? 

 

Inför nästa träff ska deltagarna också titta på avsnitt 3: "Plast, skam och källsortering" 

Lycka till!

Veckans ämne är plast. Plast är ett material som ställer till stor skada i bland annat våra hav. Vi förstår att vi ska använda mindre plast, men ändå är det nästan omöjligt att undvika plats när vi handlar produkter och livsmedel. Varför har det blivit så? Hur återvinns plast och hur mycket reflekterar vi över vår plastkonsumtion? 

Deltagarna får i avsnittet lära sig mer om återvinning och plast. Vi diskuterar vår relation till plast och hur den kan återanvändas och återvinnas. Vi pratar även om känslan av skam i relation till konsumtion, och undersöker hur den påverkar oss. 

Förra veckans utmaning

Hur gick det med förra veckans utmaning? Gruppen fick i uppgift att syna sina garderober.  

Ta en runda: Berätta om veckans uppgift. Hur gick det? Vad lärde du dig genom att gå igenom din garderob och reflektera kring vilka kläder du använder och inte använder där? Gå laget runt och berätta.

Introducera det nya temat: Plast, återvinning och skam 

Visa klippet Prylberget diskuterar Plast. 

Tillhörande program

episodbild

Ta en runda

Programmet avslutas med frågan Hur har din inställning till plast förändrats över tid? 

Ta en kort stund för tyst reflexion och låt sedan ordet gå laget runt. Påminn om att den som pratar ska få prata till punkt och kommentera inte varandras reflexioner i onödan. 

Frågor

Fortsätt därefter att diskutera två och två, eller i små grupper:

  1. I programmet nämns begreppet “plastskam”. Skam uppstår i relation till andra människor. Vad har det hänt att du känt skam inför kopplat till konsumtion? Hur påverkade det dig? Vilka alternativa lösningar skulle kunna förändra ex flyg, plastanvändning än känsla av skam?
  2. ”Det ska vara lätt att göra rätt” säger Katarina Graffman i tv-programmet. Vad är lätt och vad är svårt när det kommer till plast och återvinning enligt dig? Hur skulle det kunna bli lättare att göra rätt när det kommer till plast?
  3. Vad tror du krävs av företag, lagstiftning och samhällsomställning för att vår plastförbrukning ska bli mer hållbar?

Arbeta vidare

TA REDA PÅ MER 

I programmet berättar experter om olika märkningar av plast och hur de kan återvinnas. Sök efter symbolerna och lär er mer om plastmärkning tillsammans. Finns det föremål av plast omkring er nu? Kan de återvinnas?

BYTA LIFEHACK 

I tv-programmet får vi Tone Sekelius tre hacks för smink och klimatsmarta val 

  • Använd smink som är förpackad i återvinningsbar plast 
  • Använd tvättbara tygpads istället för bommulspads 
  • Ställ torkad mascara i varmt vatten så täcker den lite till 

Vad är ditt bästa lifehack när det kommer till att använda plast på ett hållbart sätt, eller har du något sätt att återvinna plast som du kan dela med dig av?  

Ta en runda och inspirera varandra. 

Du som ledare dokumenterar.

VECKANS UTMANING 

Bli medveten om plastmärkning! 

Gå igenom plastförpackningarna i din plaståtervinning. Vilka märkningar hittar du och vad betyder de? Kommer plasten att kunna återvinnas? Varför? Varför inte?

Påminn också om att se Prylberget avsnitt 4 inför nästa vecka:  Prylar, trender och återbruk.

Lycka till! 

De senaste decennierna har försäljningen av heminredning och textilier ökat dramatiskt. Men hur påverkar trender oss som konsumenter? Vilka grupper i samhället inspireras vi av och går det att stå utanför trender? Det utforskar vi vid det här tillfället!

Avsnittet syftar till att belysa hur trender, ofta påhittade av marknaden som vill att vi hela tiden ska köpa nytt, får oss att konsumera fast vi egentligen inte alls behöver. Här får deltagarna diskutera hur olika grupper påverkar oss att konsumera, det kan vara allt från hur vissa influencers konsumerar till hur våra vänner konsumerar. Kan du själv vara en förebild för någon? 

Förra veckans utmaning

Hur gick det med förra veckans utmaning? Gruppen fick i uppgift att bli mer medvetna om den plast de förbrukar, både genom att syna plaståtervinningen i hemmet, och även se på plastmärkningen vid inköp i affären.  

Ta en runda: Berätta om veckans uppgift? Hur gick det? Vad hittade ni för märkningar? Vad väcktes för tankar? 

Veckans tema

Introducera det nya temat: Prylar, trender och återbruk 

Visa klippet nedan: Prylberget diskuterar Trender. 

Tillhörande program

episodbild

Programmet avslutas med frågan Vilka grupper påverkar dina inköp? 

Ta en runda:

Ta en kort stund för tyst reflexion och låt sedan ordet gå laget runt. Påminn om att den som pratar ska få prata till punkt och kommentera inte varandras reflexioner i onödan.

Frågor

Fortsätta därefter att diskutera två och två eller i mindre grupper med frågor:

  1. ”Att leva i världen är som att vara i en stor godisbutik” säger Isabell MacAlister om heminredningsbranschen. Vad menar hon med det tror du, och håller du med henne?
  2. Vad påverkar dig till onödiga köp? Vänner/grupper, sociala medier, reklam? Annat?
  3. Har du några hållbara förebilder? Vänner/grupper, konton i sociala medier, influencers? Annat?
  4. Är du en förebild för någon?

Arbeta vidare

ARBETA VIDARE 

Arbeta två och två med den bifogade konsumtionspyramiden (scrolla ner och klicka på länken till utskrivbar PDF).

Intervjua varandra med pyramiden som underlag. Vad finns i de respektive delarna av pyramiden för dig? Ge exempel och berätta. Var vill du göra förändringar för att din konsumtion ska bli mer som pyramiden? Hur skulle du med det här tankesättet, den lilla toppen av nyinköp respektive basen av alla andra alternativ, kunna göra färre nyinköp? Vad krävs för att du ska leva mer som pyramiden? Vad krävs i samhället för att vi alla ska leva mer som pyramiden föreslår? Vad står i vägen?

BYTA LIFEHACK 

Isabelle McAllister visar ett återbrukstips i avsnittet då hon lagar trasigt porslin.  

Vad har du för lifehack för återbruk, för att köpa mindre nytt?  

Ta en runda och dela med er av era bästa lifehacks som får er att köpa mindre nyproducerade saker. 

Du som är ledare dokumenterar.

 

VECKANS UTMANING 

Köpfri vecka 

Anta en utmaning om en köpfri period, exempelvis en köpfri vecka.  

Hur lite kan du handla utöver det allra nödvändigaste? (Här behöver var och en definiera vad som är “det nödvändigaste”, det som inte går att välja bort. Det kan variera beroende på hur ens liv ser ut: alla behöver mat, vissa behöver ta bilen till jobbet etc. ) 

Gör så här:

  • Bestäm vad som ingår i din köpfria utmaning.  
  • Dokumentera allt du köper till nästa tillfälle och försök att inte göra ett enda “onödigt inköp”.  
  • Ta konsumtionspyramiden till hjälp, vilka delar utöver nyinköp kan du använda dig av om ett behov uppstår?
  • Lägg märke till: Om du inte konsumerar sådant du brukar, hur förändras dina vanor? På vilket sätt? Hur förändras dina sociala vanor?
  • Vad blir utmaningarna under din köpfria vecka? Finns det lösningar?  

Se även Prylberget program nr 5 till nästa vecka: Papper förnuft och återvinning.

Pyramid PDF.pdf

Vad styr vad vi köper - egentligen? I avsnittet resonerar vi kring vad som styr våra konsumtionsval, känsla eller förnuft. Och hur påverkas miljön och hållbarheten av våra val? 

Rent pedagogiskt får tittaren upp ögonen för att det inte alltid är förnuftet som styr våra konsumtionsbeteenden. Det är snarare våra känslor som bestämmer hur vi agerar. Denna vecka får deltagarna reflektera över vad som styr dem när det kommer till deras köpbeteenden och vikten av att ibland ta ett steg åt sidan och tänka till innan man handlar. 

Förra veckans utmaning

Hur gick det med förra veckans utmaning? Gruppen fick i uppgift att anta en köpfri utmaning. Hur gick det med den köpfria veckan? Dela med er om hur det gick i en runda. 

Hur gick det? Var fanns utmaningarna? Hur förändrades vanorna under veckan? 

Veckans tema

Introducera det nya temat: Förnuft och känsla 

Visa klippet Prylberget diskuterar Förnuft och känsla. 

Tillhörande program

episodbild

Programmet avslutas med frågan: Agerar du på känsla eller förnuft när du konsumerar?  

Ta en runda:

Ta en kort stund för tyst reflexion och låt sedan ordet gå laget runt. Påminn om att den som pratar ska få prata till punkt och kommentera inte varandras reflexioner i onödan. 

Frågor

Fortsätt därefter att diskutera två och två eller i mindre grupper:

  1. “Känsla går före tanke” säger Kjell A Nordström, doktor i ekonomi. När agerar du på känsla som konsument? Vilka känslor kan påverka oss? Ge exempel på flera.
  2. Vad kan vara bra med att agera på förnuft? När kan känsla vara bra? När kan det vara mindre bra att vara ”rationell” ?
  3. Ett exempel på när vi agerar på känslor var bunkring av toapapper under tidiga coronapandemin. Varför tror du att det blev en global hysteri att bunkra toapapper?
  4. I avsnittet har familjen svårt att dela upp sina inköp i förnuft eller känsla. Sommarkläderna kanske var “känsla” men det är ju också förnuftigt att ha kläder för olika årstider. Hur resonerar du kring vad som är förnuft och vad som är känsla när det kommer till inköp?

Arbeta vidare

ARBETA VIDARE 

Förnuft eller känsla – Intervjua varandra två och två. 

Var det förnuftet eller känslan du gick på när du köpte... 

  • Väskan du har idag 
  • Dina skor du bär nu 
  • Din jacka du har idag 
  • Ett reaköp
  • Den senaste present du köpte till någon 

BYTA LIFEHACK 

I programmet sa föräldrarna i familjen att presenter till deras barns 6-års-dag hamnade i känslospalten. 

Starka känslor och förväntan, bidrar lätt till förhastade köp. Till exempel inför särskilda högtider, eller när vi bjuder in till kalas.

Lovisa Burfitt ger ett Lifehack i detta avsnitt, hon klipper gamla teckningar i remsor och limmar dem till girlander till ett barnkalas. 

Har du ett lifehack när det kommer till viktiga högtider och firande? Vad kan man ge i present som är hållbart eller hur man kan göra en fest eller dukning extra fin? 

Ta en runda och berätta för varandra 

Glöm inte att dokumentera!

VECKANS UTMANING 

Planera hållbara högtider! 

Fundera vidare på känslor och konsumtion när det handlar om till presenter, högtider och firanden. 

Välj några viktiga händelser under året. Det kan vara en högtid eller en dag du brukar fira. Vad är viktigt för dig vid dessa tillfällen? Vad kan du göra för att det ska bli mer hållbart att fira och uppmärksamma viktiga stunder? Skulle du kunna fira högtiden lika mycket, fast utan nyinköp?

Exempel på högtider: 

Födelsedagar, namnsdagar, fars/mors dag, bröllopsdag, nyår, midsommar, studentexamen, skolavslutning, barnkalas, halloweenkalas och discon. Religiösa och traditionella högtider som din familj firar. 

Gör en plan för några av dessa händelser som syftar till ett mer hållbart firande.

Till nästa vecka, se också avsnitt 6 av Prylberget: Mobilen, vanor och planerat åldrande.

Lycka till!

I avsnittet står våra vanor i centrum, samt våra nya beteenden kopplade till våra mobiltelefoner. Mobiltelefonen har underlättat våra liv. Vi använder den till allt, även konsumtion. Kan vi också använda den för att möjliggöra en mer hållbar livsstil?

Vi betraktar oss själva och våra goda respektive mindre bra digitala vanor. Vi har lätt att falla in i invanda mönster som kan vara svåra att både se och förändra. Så vad är en vana och hur påverkar de våra beteenden i vardagslivet? Hur kan man bryta en ovana? 

Förra veckans utmaning

Förra veckans utmaning handlade om att planera för högtider och firanden, tillfällen då känslan ofta vinner över förnuftet. Skulle vi kunna tänka till före och göra klokare val? Hur gick det med utmaningen? Gå varvet runt och dela någon reflexion eller insikt. 

Veckans tema

Introducera det nya temat: Mobilen och digitala vanor 

Visa klippet Prylberget diskuterar Mobilen. 

Tillhörande program

episodbild

Programmet avslutas med frågan: Vad gör du i din mobil som inte är hållbart? 

Ta en runda

Ta en kort stund för tyst reflexion och låt sedan ordet gå laget runt. Påminn om att den som pratar ska få prata till punkt och kommentera inte varandras reflexioner i onödan. 

Frågor

Detta får vi höra i Prylberget om vanor: Etnologen Susanne Nylund skog säger i programmet att en vana ofta är sociala beteenden, vi är en del av en grupp som gör ungefär samma saker. Om vi förmår gruppen att ändra på sig kommer vi också att ändra på oss. Katarina Graffman beskriver samma sak när Robin har svårt att förändra sina vanor kopplade till mobilen. “Om inte samhället omgivningen hjälper dig kan det bli ganska svårt. Om inte samhället i sig uppmuntrar till ändrat beteende, är det inte konstigt att det är svårt.” Fortsätta nu att diskutera två och två eller i mindre grupper med frågor:

  1. Handlar du online? Hur påverkar det dig som konsument? Vad blir mindre hållbart när vi handlar på nätet? Vad kan bli mer hållbart?
  2. Varför är det så svårt att bryta en vana?
  3. Har du brutit någon vana någon gång och lyckats? Hur gick det till?
  4. Vad tror du krävs för att producenter ska erbjuda produkter skapade för att hålla längre?
  5. När det kommer till hållbar produktion, vad kan du göra för att påverka en snabbare förändring, utöver din egen konsumtion? På vilka sätt kan du påverka din omgivning, politiken, industrin?

Arbeta vidare

TA REDA PÅ MER 

Lär er mer om cirkulär ekonomi. Vad krävs för att resurser ska återvinnas och användas för produktion igen? Vilka intressen ligger bakom planerat åldrande? 

 

BYTA LIFEHACK 

I serien delar Sofia Schyman med sig av sina bästa lifehacks:

  • Avprenumerera nyhetsbrev från butiker 
  • Avfölj konton i sociala medier som triggar köplust 
  • Ta en köpfri period 

 

Vilka lifehacks kan ni bjuda varandra på som gör det digitala livet mer hållbart. Det kan både vara saker ni vill sluta göra/göra mindre av och saker ni vill börja göra/göra mer av. 

 

VECKANS UTMANING 

Genomför en digital storstädning:

Diskutera två och två eller i mindre grupper och lägg upp en plan för er digitala storstädning.  

Appar 

Vilka appar vill du radera? Vilka får dig att göra köp eller längta efter prylar? 

Sociala medier 

Vad följer du för konton på sociala medier? Vilka influencers följer du, kan du hitta andra, nya och bättre förebilder? 

Nyhetsbrev 

Vilka nyhetsbrev dimper ner i mejlboxen och lockar till köp? 

Tiden 

Hur mycket tid tillbringar du med din telefon som du kan koppla till surfande på produkter eller liknande? Vad skulle du hellre vilja göra med din tid online? Har du balans mellan onlinetid och tid utan telefon eller annan digital enhet? Sätt en målsättning och om du behöver, ta hjälp av digitala verktyg för att begränsa din skärmtid. 

 

Nu är det dags att knyta ihop säcken 

Ni har setts vid sex tillfällen och diskuterat hållbar konsumtion och produktion kopplat till tv-serien Prylberget. Nu är det dags att blicka bakåt på de insikter ni har fått, och framåt på hur ni vill omsätta dessa den kommande framtiden. 

Arbeta enskilt med följande frågor

Detta tar jag med mig: 

  • Vad har du upptäckt om dig själv och din konsumtion som du inte visste tidigare? 
  • Vad bär du med dig av samtalen i gruppen? 
  • Vad vill du göra mer av i fortsättningen? 
  • Vad vill du göra mindre av i fortsättningen? 
  • Är det något du vill börja med? 
  • Är det något du vill sluta med? 

En avslutande runda

Dela gärna några erfarenheter om vad ni tar med er från cirkeln, eller vad träffarna betytt för er som en sista runda. 

Spara den gemensamma verktygslådan 

Gruppen har delat med sig av lifehacks under träffarna. De är nu er gemensamma verktygslåda för inspiration som ni kan ta med er från studiecirkeln. Kanske har ni också dokumenterat fler saker som ni vill ta med er från era diskussioner. Samla ihop gruppens dokumentation digitalt eller som utskrift och dela med deltagarna.