Till huvudinnehåll

LärarhandledningDjuren på Djuris börjar skolan

Djuren på Djuris börjar skolan är en fristående fortsättning av Djuren på Djuris. I den här serien börjar djuren i förskoleklass. Här möter de nya vänner, hamnar i roliga, svåra och lärorika situationer och får öva nya färdigheter tillsammans med sina klasskamrater och lärare.

Att våga säga vad man tycker och tänker, lösa konflikter och visa andra uppmärksamhet är exempel på kamratfärdigheter som man övar och lär sig tillsammans med andra barn under lektioner och raster. Avsnitten handlar om detta men också om hemlängtan, att respektera och uppskatta olikheter, och att hantera mobbning. Lärarhandledningen ger stöd åt hur man kan stötta elever till att utveckla kamratfärdigheter och hur man kan stärka barn genom positiva gruppaktiviteter. Den ger också en bakgrund till hur barns självbild formas och hur gruppdynamik utvecklas.

Följ med på en lärorik resa in i en värld av vänskap och kamratfärdigheter!

Syfte och målgrupp

Syftet med serien tillsammans med det här underlaget är att dels ge stöd i hur man motverkar mobbning, dels ge perspektiv och verktyg för att bygga en välfungerande elevgrupp där alla barn känner sig trygga och kan vara sig själva. En viktig del i att få en grupp att fungera väl är att barnen får träna på kamratfärdigheter.

Dessa kamratfärdigheter kan delas in i fyra områden och de återspeglas på olika sätt i serien och visas även visuellt i kompissolen som uppmärksammas i handledningen.

  • Förmåga att fungera i grupp, som i att vänta på sin tur och följa vanliga spelregler.
  • Färdigheter i att upprätthålla samspel, som i att lyssna på varandra och att hantera konflikter.
  • Färdigheter i att ansluta sig till samspelssituationer, som i att veta hur man kan göra för att vara med i en lek.
  • Förmåga att ta hänsyn till andra, som i att visa vänlighet och respektera olikheter.

Programserien och lärarhandledningens aktiviteter vänder sig främst till förskoleklassen och dess lärare, men fungerar också för de lägre årskurserna på lågstadiet.

Läroplanskopplingar

Ur grundskolans läroplan, Lgr 22

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen ger stöd åt hur man kan stötta elever till att utveckla kamratfärdigheter och hur man kan stärka barn genom positiva gruppaktiviteter. I handledningen ges också en bakgrund till hur barns självbild formas och hur gruppdynamik utvecklas. Kompissolen är en central del som binder samman avsnitten och aktiviteterna.

Handledningen innehåller:

  • Förslag på en pedagogisk planering i arbetet med kamratfärdigheter och kompissolen under läsåret.
  • Bakgrund och kunskap om hur barnets självbild formas och hur man blir en del av en grupp.
  • Åtta teman kopplade till de kamratfärdigheter som uppmärksammas i seriens avsnitt. De tematiska delarna har en återkommande struktur:
  1. Introduktion till temat
  2. Samtalsfrågor
  3. Aktiverande övningar kopplade till respektive tema och avsnitt

Till serien finns också fristående extramaterial:

  • Vara kompisar
  • som består av åtta kortare klipp med innehåll från djurens egen kompissol. Vara kompisar är tänkt att väcka samtal och diskussioner kring värdegrundsfrågor i klassrummet eller som utgångspunkt i arbetet med en egen kompissol.
Du hittar klippen Djuren på Djuris börjar skolan-Vara kompisar på UR Play.
  • Fem musikvideos om känslor som handlar om orättvisa, längtan, ensamhet, att säga stopp och att inte mobbas. Sångtexterna finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens avsnittsspecifika delar samt på UR Play som arbetsblad.
Du hittar dem i respektive avsnitt men också som fristående klipp Djuren på Djuris börjar skolan- Musikvideo på UR Play.

Goda kamratfärdigheter

Goda kamratfärdigheter är av stor betydelse för hur väl en grupp fungerar. Både personal i skolan, föräldrar och andra vuxna har en viktig roll att fylla i hur man stöttar barnen i hur man utvecklar dessa kamratfärdigheter. Att bygga en välfungerande grupp startar med att de vuxna i skolan reflekterar över hur man agerar i olika situationer egna tankar, värderingar och attityder för att identifiera vilken feedback man ger till eleverna. Vad ger man positiv feedback på och när tillrättavisar man eleverna?

Handledningen presenterar ett upplägg som innebär att arbeta systematiskt med att stärka kamratfärdigheter och genom aktiviteter skapa en välfungerande grupp. När gruppen fungerar bra och eleverna trivs i skolan är det också lättare att fokusera på lärandet. Följande tre steg kan vara till hjälp för att lägga grunden för en välfungerande arbetsgrupp:

  1. Stärk gemenskapen: Uppmärksamma grupperingar bland eleverna redan i början av läsåret. En trygg anknytning till den egna gruppen och att lära känna varandra stärker sammanhållningen.
  2. Stöd kamratfärdigheterna: Ge barnen möjlighet att med ledning av lärare vara med och skapa regler för den egna gruppen. Kompissolen fungerar som en bra grund att regelbundet återkomma till.
  3. Ta hänsyn till varje elev och elevgruppens behov: Planera gruppens pedagogiska verksamhet och sätt upp mål för den utifrån den kunskap som finns om varje elevs individuella behov.

Kamratfärdigheterna bör övas i vardagliga situationer och inte enbart i mindre grupper eftersom detta inte nödvändigtvis stärker ett barns förmåga att arbeta i en grupp. De vuxna vägleder och visar på de sociala spelreglerna. Avsätt därför tid för att mötas och diskutera med eleverna, särskilt i anslutning till utmanande situationer, som till exempel en konflikt eller om något av barnen har lämnats utanför gruppen. De viktiga spelreglerna och kamratfärdigheterna som lyfts fram genom kompissolen behöver tränas under hela läsåret. Lär känna kompissolen tillsammans med din barngrupp! Gå igenom vad symbolerna på solstrålarna betyder och hur de ser ut. Prata tillsammans om varför det är viktigt att ha gemensamma regler i klassen. Återkom efter varje avsnitt ni ser och diskutera tillsammans vilka färdigheter från kompissolen djuren i avsnittet behövde för att må bra.

Elevens och gruppens behov avgör vilka färdigheter som man lägger störst vikt vid. Nedan finns en sammanställning på hur du kan träna kamratfärdigheter med din egen elevgrupp tillsammans med karaktärerna från Djuren på Djuris börjar skolan.

null

Förslag på en pedagogisk planering för läsåret

Augusti

Låt eleverna utforska skolmiljön för att utveckla nya färdigheter. Var särskilt uppmärksam på grupperingar. Med hjälp av kompissolen diskuterar ni tillsammans och sätter spelregler för hur man bör behandla varandra och hur man är en bra kompis.

  • De första veckorna är en viktig tid när det gäller gruppbildning och förtroendeskapande. Ge eleverna tid att lära känna varandra genom lekar (undvik tävlingsspel). Sträva efter att bygga en förtroendefull relation med varje barn så att de vågar vända sig till dig med eventuella bekymmer.
  • Avsätt tid för att samtala om kompissolen i början och i slutet av varje vecka. Lyft vad som har hänt i gruppen under veckan och vad eleverna har lärt sig.
  • Erbjud eleverna ett brett utbud av aktiviteter tillsammans med olika barn. Målet är att alla ska kunna leka och samarbeta med varandra.

Augusti-september

När du har en bättre bild av barnen och deras individuella behov gör du en mer detaljerad pedagogisk plan i syfte att stärka gruppaktiviteterna och kamratfärdigheterna under läsåret. Utforma gärna planeringen tillsammans med övrig personal som ingår i verksamheten.

  • Fundera på vilka kamratfärdigheter barnen redan är bra på och vilka färdigheter de behöver träna mer.
  • Ge barnen möjlighet att delta i planeringen av gruppaktiviteter. De kan till exempel få frågan vad som gör det lätt eller svårt att arbeta i grupp.

September-juni

Arbeta med serien, låtarna och kompissolen regelbundet under hela läsåret.

  • För att barnen ska få förståelse för vilket beteende som förväntas av dem eller hur de ska agera i olika situationer bör man föra regelbundna diskussioner om hur man arbetar i skolan och tillsammans med klasskamrater.
  • Det är viktigt att den vuxne kan observera barnens aktiviteter både under raster och lektioner och ge stöd till barnen vid behov. Barns kamratfärdigheter stärks både i vardagliga samspel i leken och under arbetet på lektioner.

Att öva kamratfärdigheter kan göras på vilken lektion som helst. Att arbeta i par eller i liten grupp, göra sig hörd, delta i aktiviteter och uppmärksamma andra är färdigheter som man kan öva varje dag i skolan. Djuren på djuris börjar skolan_kopieringsunderlag.pdf

Förförståelse

Självbilden formas i samspel med andra

Självbilden syftar på barnets upplevelser och uppfattningar om sig själv. Den svarar på frågorna: hur är jag och hur ser jag på mig själv i relation till omvärlden. Barnets självbild byggs upp i samspel med andra och påverkas därmed av viktiga personer i barnets liv, såsom familj, släkt, vänner, barn och lärare i skolan. Upplevelsen av acceptans och uppskattning byggs upp i tidig barndom och under de första åren i skolan.

I skolans värld kan en positiv och stark självbild märkas genom att

  • barnet gärna engagerar sig i olika samspelssituationer
  • barnet litar på sin kompetens och sina egna möjligheter till inflytande i samspelssituationer
  • barnet vågar vara med och göra sin röst hörd
  • barnet kan identifiera och uppskatta sina egna styrkor
  • barnet övar på nya vänskapsfärdigheter, antingen självständigt eller med stöd av en vuxen.

Att stödja utvecklingen av en positiv och realistisk självbild är viktigt. Barn jämför ofta sina egna färdigheter med andras. Arbeten och uppgifter som görs och ibland presenteras i klassen visar både på styrkor och vad som behöver utvecklas. Jämförelser med andra barns färdigheter kan leda till ett dåligt mående. God självkänsla är viktig för ett barns utveckling och välmående. Hur människor i barnets omgivning reagerar är centralt för att bygga självkänsla. Den vuxne har en viktig roll i att bygga upp barnets självbild, genom att stödja, uppmuntra och ge återkoppling.

Utveckling av en positiv självbild

  • Försök att se barnet i ett positivt ljus. Varje dag innehåller saker som ett barn kan berömmas för. Det bör alltid finnas mer positiv feedback än tillrättavisningar eller utvecklande feedback.
  •  Var närvarande i barnets vardag och försök lära känna de saker som är viktiga för honom eller henne. Fokusera på att lyssna.

Hjälp barnet att identifiera och uppskatta egna individuella styrkor

  • Det är viktigt att uppmärksamma barnets nya färdigheter, men lika viktigt är att uppmuntra och berömma när barnet vågar pröva och öva saker det ännu inte behärskar. Även vid ett misslyckande bör man ge positiv feedback för att barnet har vågat försöka.
  • Alla behöver öva på olika saker och behöver stöd i det. Hjälp barnet att ha en positiv inställning till att utvecklas. Utveckling sker genom att uppmärksamma barnets styrkor. En speciell styrka hos ett barn kan till exempel vara att lyssna och visa hänsyn mot andra, men inte att vara den mest utåtriktade och pratsamma.

Barn som del av en grupp

Att bygga ömsesidiga relationer, sätta sig in i andras situation, trösta, försvara sitt eget perspektiv och göra kompromisser är exempel på viktiga färdigheter som behövs och utvecklas i en kamratgrupp.

Vänskapsrelationer ger glädje och trygghet i barns vardag. Positiva möten och upplevelsen av att bli accepterad stärker barnets självbild och hjälper barnet att vilja vara med andra barn.

Tyvärr är inte alla upplevelser med andra barn positiva. Olika utmaningar, som mobbning och ensamhet, existerar redan i små skolbarns liv. Uteslutning från gruppen kan äventyra ett barns utveckling och därmed försämra barnets förmåga att bygga ömsesidiga relationer senare i livet. Man kan se att kvaliteten på kamratrelationer, och kamratgruppens acceptans eller uteslutning, är av stor betydelse för välbefinnande och framgång i skolan.

Att stärka kamratfärdigheterna kan motverka mobbning. Dessutom spelar skolans lärare, kultur, hur personalen bemöter varandra och föräldrarnas engagemang en viktig roll. Att förebygga mobbning bör vara ett gemensamt mål för alla. Det är de vuxnas ansvar att se till att varje barn får trygga upplevelser i sin egen kamratgrupp och känner sig uppskattade som sitt eget jag. Detta kräver ett systematiskt arbete, utveckling av positiva gruppaktiviteter och övning av kamratfärdigheter och känslomässiga färdigheter.



Tema 1: Visa hänsyn

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Kompissolen och Vad orättvist! Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att visa hänsyn.

I skolan och på fritidshemmet dyker barnet tillsammans med sina skolkamrater in i en värld av fantasi, berättelser och äventyr. Under aktiviteter på lektioner och raster ges eleverna tillfälle att öva turtagning och att kompromissa mellan egna och andras önskemål. Gruppaktiviteter förutsätter spelregler för att fungera jämlikt och smidigt. Att följa spelregler, vänta på sin tur och ge utrymme åt andra i gruppen är några sätt att visa varandra hänsyn.

Det kan vara svårt för ett barn att förstå varför man till exempel kan springa och leka ute, men att det under lektioner är viktigt att fokusera på att sitta stilla och lyssna. De vuxna i skolan bör förklara och motivera de gemensamma spelreglerna utifrån barnets ålder och utvecklingsnivå.

Hur kan man ge stöd åt barn att fungera i en grupp:

  • Den vuxne hjälper barnet att förstå gruppens regler. Den vuxne vägleder och förklarar varför reglerna finns och hjälper barnet att följa dem. Bra instruktioner är tydliga, koncisa och korta.
  • Den vuxne hjälper barnet att uttrycka sina egna behov och ge utrymme åt andra.
  • Träna tillsammans med barnen på att känna igen och uttrycka olika känslor.
  • Lärarledda stunder bör innehålla olika typer av aktiviteter och vara korta nog för att även små barn ska klara av att fokusera.

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. Hur visade sig förmågan att fungera i en grupp och visa hänsyn i avsnittet? Vem var hänsynsfull gentemot vem?

Arbeta vidare

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Kompissolen

Titta på kompissolen tillsammans. Repetera vilken betydelse de olika solstrålarna har. Diskutera varför det är viktigt att ha gemensamma regler i gruppen.

Rita en bild

Vad innebär det att vara en del av en grupp? Prata också om vad ni tycker om med er grupp.

Låt därefter eleverna välja att rita en bild utifrån något av följande: "Jag är en del av vår grupp" alternativt "Jag gillar vår grupp".

Gör en utställning av bilderna.

Utvärdera veckan!

Hur har elevgruppen fungerat under veckan?

Be eleverna skriva sitt namn på en lapp som sedan läggs i en påse. Namnen dras ur påsen ett i taget. Fundera tillsammans på vad just det barnet har lyckats väl med under veckan. Utgå från kompissolen. Är det exempelvis att lyssna, visa hänsyn, hantera konflikter eller säga stopp? 

Tema 2: Lyssna på varandra

Temat är kopplat till avsnittet Vilja men inte våga. Med avsnittet som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att lyssna på varandra. 

Alla barn har rätt att bli hörda och sedda. Att bli lyssnad på är ett grundläggande behov, vilket också återspeglas i utvecklingen av barnets självbild. Det är viktigt för barnet att få uttrycka sin åsikt och berätta om saker som hen är intresserad av. Samtidigt ska barnet kunna fokusera på att lyssna på andra ibland. I en klassrumssituation måste man ibland vara tyst, och när man pratar med en kompis måste man turas om att prata.

Att lyssna på andra är en färdighet som man kan träna på. Man kan visa att man lyssnar genom icke-verbal kommunikation, som att titta på den andre, le och nicka. En bra lyssnare uppmuntrar den andre att fortsätta att berätta färdigt. Det är viktigt för de vuxna att inse att det finns olika nivåer av lyssnande. Ett barn kan till exempel lyssna passivt, i så fall handlar lyssnandet mer om att höra än att förstå. Ett annat barn kan bara lyssna på andra för att avbryta eller säga sin egen sak. Aktivt lyssnande betyder att barnet lyssnar på den andre och strävar efter att förstå vad den andre säger och menar.

Hur kan man ge stöd åt barn att utveckla sin förmåga att lyssna: 

  • Prata med eleverna om varför det är viktigt att lyssna på andra och hur man kan visa att man lyssnar. Vid en muntlig presentation kan både den som talar och den som lyssnar träna på att vara talare och lyssnare.
  • Visa hur man lyssnar på andra. Fokusera på att lyssna på eleven, och visa det med ögonkontakt. Beröm och tacka när eleven lyckas med detsamma.
  • En förutsättning för att skapa koncentration och aktivt lyssnande är att ge tydliga instruktioner, lägga sig på elevens nivå och få direkt ögonkontakt med eleven.

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. Vem lyssnade på vem i avsnittet? Hur märktes det?
  3. Vem lyssnade djuren inte på? Hur märktes det?

Arbeta vidare

Det är viktigt att lyssna på varandra. Varför är det är viktigt? Fundera vidare på vad som gör att det ibland är lätt och andra gånger svårt.

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Hur är man en god lyssnare?

Vid muntliga presentationer i klassrummet har en elev rollen som talare, övriga tilldelas rollen som goda lyssnare.

  • Hur är man en god lyssnare? Och hur kan man visa det med sitt ansiktsuttryck?
  • Hur kan man uppmuntra talaren genom kroppsspråk och ansiktsuttryck?
  • Hur kan man i ord ge konstruktiv återkoppling till talaren?

Träna på att vara både talare och lyssnare

Låt en elev, under 1 minut, berätta vad han eller hon tycker om att göra på sin fritid, Klasskamraten lyssnar. Därefter får det andra barnet göra samma sak.

Avsluta övningen genom att lyssnaren i varje par återberättar kortfattat vad kompisen sa. 

Tema 3: Hantera konflikter

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Skryt och ljug och Skvallra eller berätta. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att hantera konflikter.

Motsättningar och konflikter är en naturlig del av barnens vardag. Konflikter uppstår till exempel i fri lek på raster, vid förflyttningar, under övergångar mellan aktiviteter och är vanligare i en stor och orolig grupp. Beroende på barngrupp och situationen kan konflikter leda till att barnen antingen kommer överens eller att något av barnen ger upp. Ibland leder oenigheten till konflikter som barn inte kan lösa på egen hand. Konflikten i sig är varken bra eller dålig, utan det som spelar roll är hur man löser den.

Små barn behöver hjälp med att lösa konflikter och att hantera besvikelser. De förväntas inte kunna hantera negativa känslor själva. Konflikthanteringsförmågan växer och stärks med åldern. Att hantera konflikter hänger ihop med att känna igen och uttrycka egna och andras känslor och behov, självregleringsförmåga och förmåga att ge och få feedback. Ett barn kan till exempel bli besviken eller arg på ett annat barn som tycker annorlunda. Om barn inte kan berätta om situationen och sina egna känslor kan känslor av besvikelse, misslyckande och frustration ta sig uttryck i aggressivt beteende och ilska.

Hur kan man stödja barn i att hantera konflikter:

  • De vuxna kan hjälpa eleven att hantera konflikter genom att ta reda på vad som hände i situationen och hitta en gemensam lösning. Vid behov kan de vuxna hjälpa eleven att öva på att be om förlåtelse och att förlåta.
  • De vuxnas sätt att hantera konflikter och olika pedagogiska lösningar, som till exempel att dela in eleverna i mindre grupper, påverkar deras konfliktkänslighet då det ofta är lugnare i en mindre grupp.
  • De vuxna i skolan bör komma överens om hur de kan agera när det uppstår konflikter mellan elever och vuxna. Konfliktsituationer kan förvärras om ett barn är trött och har sämre förmåga att möta känslor av besvikelse. 

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. Vilka konfliktsituationer hamnar djuren i?
  3. Hur kände djuren i de olika situationerna ?
  4. Hur löste de konflikterna?

Arbeta vidare

Prata om situationer där konflikter kan uppstå. Vilka känslor kan konflikter orsaka? Hur kan man förebygga och lösa konflikter?

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Skapa en blomma utifrån glada ord

Sitt i en ring tillsammans på golvet. Låt eleverna säga positiva ord och meningar som kan sägas till varandra för att man ska må bra och känna sig glad. Skriv ner det eleverna säger. Skapa sedan en stor blomma. I mitten av blomman skriver alla eleverna ner sina namn. I blommans kronblad skrivs alla de positiva saker eleverna sagt. Sätt upp blomman på väggen.

Dramatisera

Spela upp en konfliktsituation med hjälp av handdockor. Vad tror eleverna att dockorna känner i situationen? Kan de ge förslag på hur konflikten kan lösas? Kan det finnas olika sätt? Är något sätt bättre?

Tema 4: Se varandra

Temat är kopplat till tre av seriens avsnitt, Vill inte vara här, Försök förstå och Sakna Djuris. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att se och uppmärksamma varandra.

Varje barn har behov av att bli accepterad och sedd i sin egen kamratgrupp. Såväl vuxna som barn kan visa att ett barn är välkommet genom att involvera honom eller henne i gruppen. Att hälsa, lyssna på och uppmärksamma andra kan påverka om barn trivs att gå i skolan eller inte.

Genom att se varandra blir barnet uppmärksammat och accepterat, med sina känslor och intressen, som han eller hon är. Känslan av att bli sedd stärks med uppmuntrande feedback. De vuxna bör dagligen se till att varje barn får mer beröm än tillsägelser, även om man också behöver reagera på dåligt beteende. De vuxna ser det goda i barnet och samtidigt uppmärksammas hans eller hennes styrkor. En positiv skolmiljö känns trygg och med det känner sig barnet bekväm med att gå i skolan.

Hur kan man stödja barn i att se och uppmärksamma andra:

  • Den vuxne hjälper eleven att fokusera och uppmärksamma vad som händer omkring honom eller henne. Tillsammans med gruppen tränar barnet på att ta hand om andra: hälsa på varandra, lyssna på varandra och uppmuntra varandra.
  • Den vuxne hjälper eleverna att se och visa empati för varandra. Att komma in i en ny grupp kan kännas skrämmande. Det är viktigt att de hjälper varandra med det.
  • Den vuxne uppmuntrar eleven genom att ge återkoppling på olika sätt. Barnet ska få positiv återkoppling för både framgång och försök. Varje dag finns det något man kan berömma och tacka varje barn för.

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. Hur uppmärksammade djuren varandra i avsnittet? Hur tog de hand om varandra?
  3. Kände sig någon utanför? Varför tror ni att djuren kände så?
  4. Hur kan det kännas om andra inte visar en uppmärksamhet?

Arbeta vidare

Diskutera tillsammans. Varför det är viktigt att känna sig accepterad för att känna att man är en viktig del av gruppen? Hur kan man visa varandra hänsyn?

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Rita en bild

Varje barn ritar en bild utifrån ett av följande teman:

  • Jag är viktig.
  • Så här uppmärksammar jag andra.

Samtala om vad det innebär att känna sig viktig. Prata också om saker man kan göra och säga för att uppmärksamma varandra.

Gör en utställning av bilderna.

Gör en styrkebok eller styrkekarta

Låt barnen samla bilder och teckningar på saker som de är bra på och sådant som de uppskattar hos sig själva.

Som en del av uppgiften kan varje barn få positiv återkoppling på sin bok eller karta av sina klasskamrater.

Tema 5: Bjuda in till lek

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Ensam på rasten och Alla mina bästisar. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att bjuda in andra till lek.

Att komma till en ny grupp kan vara spännande. Man lär känna nya vänner och ska hitta sin egen plats i gruppen. Färdigheter att bjuda in till lek är därför viktiga, särskilt under raster och andra stunder där barn är tillsammans utan vuxnas vägledning.

Redan när barn är små behöver de ofta ta initiativ till att vara med i aktiviteter som intresserar dem. Man kan visa direkt eller indirekt att man vill komma med i leken. Ett direkt lekinitiativ är till exempel frågan "Får jag vara med?". Ett indirekt lekinitiativ kan vara att ett barn går bredvid och tittar på en lek som verkar intressant. Om ett barn är ensam på rasten kan andra barn hjälpa till genom att be barnet att leka med dem. På så sätt kan deltagande i aktiviteter ses som både en individs förmåga att delta och en grupps förmåga att ta med andra i leken.

Hur kan man stödja barn i att delta i leken:

  • De vuxna ser till att varje barn får en positiv upplevelse av att ta initiativ till att få vara med. På rasten kan de vuxna hjälpa barnen att delta i aktiviteter som intresserar honom eller henne genom att uppmuntra till att fråga eller erbjuda barnet att själv följa med och fråga.
  • Personalen erbjuder vuxenledda gemensamma rastlekar och aktiviteter där alla barn är välkomna att delta.
  • De vuxna hjälper ett barn att få kontakt med andra barn. Samtidigt som barn uppmuntras att vara tillsammans med andra, är det viktigt att förstå att varje barn ibland också har behov av att vara för sig själv. Det är en sak att vara ensam ibland eller att känna sig ensam.
  • De vuxnas roll är att hjälpa till att bygga en gruppkultur som gynnar acceptans och inkludering. Principen är att ingen ska behöva vara ensam. Detta kan stödjas genom att variera gruppindelningar och uppmuntra barnen att leka tillsammans.

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. Hur gjorde djuren när de ville vara med och leka?
  3. Hur gjorde djuren när någon lämnades ensam?

Arbeta vidare

Diskutera tillsammans. Vad kan man göra för att komma med i leken och hur man kan hjälpa andra att vara med?

Prata mer

  • Hur fungerar en grupp? I vilka situationer kan det vara svårt att komma in i en grupp? Hur känns det att vara ny i en grupp? Hur känns det att hamna utanför en grupp?
  • Repetera kompissolens kamratfärdigheter. Om gruppen tycker att några färdigheter saknas komplettera solen med dessa.

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Lekambassadörer

Kom överens om en gemensam lekvecka! Varje rast har olika små elevgrupper ansvaret för att inget barn lämnas ensam. Stäm av med barnen i efterhand hur deras erfarenheter av veckan har varit.

Tema 6: Stopp!

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Stopp, sluta, nej och Stora busdagen. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att säga ifrån och att respektera varandras gränser.

Gränssättning behövs i skolan och i förhållande till kompisar. Med hjälp av de vuxna och handlingen i avsnitten lär sig barnen spelreglerna i den sociala världen. Detta inkluderar också att sätta sina egna gränser och att respektera andra personers gränser. Ett barn förstår till exempel inte alltid var gränsen mellan bus och mobbning går. Alla saker du tycker är trevliga är kanske inte trevliga för en annan.

Barn både kan och måste få ha olika behov vad gäller eget utrymme och egna gränser. Det är viktigt att prata med barnen om kroppen, känslor och rättigheter. Målet är att barnet ska lära sig att se både sig själv och andra som värdefulla, precis som de är. Barn kan också lära sig många olika trygghetsfärdigheter, som när man bör säga "nej" och när man ska lämna en situation. Om någonting inte känns bra är det viktigt att säga det högt. Samtidigt skall man påminna barn om att man i alla situationer alltid kan vända sig till en vuxen man litar på.

Hur kan man stödja barnen i att respektera sina egna gränser och andras gränser:

  • De vuxna kan hjälpa eleverna att förstå att andra barn kan ha önskemål och behov som skiljer sig från deras egna. Dessa kan vara relaterade till hur man visar vänlighet, var egna gränser går och fysisk beröring. Därför måste man stanna upp för att lyssna på den andres önskemål och respektera dem.
  • De vuxna går igenom vanliga regler: om man mår dåligt av den andres handlingar eller beröring har man rätt att säga nej och gå därifrån. Om man känner sig osäker eller orolig över något är det alltid bra att berätta det för en vuxen.
  • De vuxna hjälper eleven att göra sin röst hörd, att våga säga sin åsikt och att ge utrymme åt andra. Att berätta om sina egna känslor och önskningar för någon stärker en gemensam förståelse. Därför är det viktigt att upprepade gånger träna upp färdigheterna att ge och ta emot återkoppling .

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. Hur märkte man om djuren respekterade varandras önskemål och gränser?
  3. Hur visade djuren sina egna gränser i? Hur sa djuren ifrån när det inte kändes bra?

Arbeta vidare

Prata om egna och andra personers gränser. Hur känns det att säga vad man tycker och tänker? Varför kan det ibland vara svårt att säga ifrån?

Det är inte alltid lätt att förstå hur andra personer upplever saker. Det kan skilja sig från hur man själv upplever situationen.

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Vad får dig att må bra?

Låt eleverna i tur och ordning berätta vad som får dem att må bra. Låt dem därefter också berätta saker som gör dem ledsna. Avsluta genom att summera vari skillnaden består.

Skapa en affisch tillsammans!

Sammanställ tillsammans i gruppen principer för ett respektfullt beteende. Gör en affisch med nyckelprinciperna: rätt att säga nej, rätt att gå ifrån och rätt att berätta för en vuxen. 

Tema 7: Snälla mot varandra

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Majs luktar bajs och Får vi låna? Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att visa hänsyn och att vara snälla mot varandra.

I leken behöver barn ofta ta hänsyn till varandra. Ett vänligt och hänsynsfullt beteende kan vara att barnen hälsar på varandra, uppmuntrar en kamrat eller ger tröst när någon är ledsen.

Utmaningar som mobbning och utanförskap är en del av vardagen för barn. En förutsättning för mobbning är att det finns en publik. Det finns ingen mobbning i en grupp som inte accepterar mobbning.

Att inte mobba någon ska också ses som en färdighet. Mobbning kan förebyggas genom att man stärker den positiva atmosfären i gruppen. De vuxna kan genom sina egna exempel visa hur man bemöter andra jämlikt och hur man talar om andra på ett respektfullt sätt. 

Hur kan man stödja barn att visa vänlighet och förebygga mobbning:

  • De vuxna är exempel på och förebilder för hur man behandlar och talar vänligt till varandra. Det är viktigt att komma ihåg att samspelet mellan vuxna påverkar humöret hos en grupp barn.
  • De vuxna bör hjälpa barnen att upptäcka stunder av glädje och att glädjas med andra. När varje barn uppmärksammas gör inte andra barns framgång att barnet känner sig osäker eller misslyckad. Alla har sina egna styrkor och det är upp till de vuxna att hjälpa varje barn att identifiera dem. 
  • Diskutera med barnen hur man stärker en positiv laganda.
  • De vuxna bör medvetet förhindra problem mellan barnen, såsom mobbning, utfrysning och att barn drar sig undan. Barn ska delta i det förebyggande arbete utifrån sin ålder och mognad.
  • Om mobbning förekommer i gruppen ska det åtgärdas omedelbart. Det är viktigt att tala om frågan på beteendenivå (vad som hände) och inte på rollnivå (vem som mobbade).
  • Diskutera tillsammans med barnen hur man agerar i en eventuell mobbningssituation. 
  • Varje skola är förpliktigad att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt upprätta en plan mot kränkande behandling. Prata med barnen om planen. En förebyggande åtgärd för att kartlägga trygga och otrygga platser kan vara att göra en trygghetsvandring tillsammans med barnen. Kartläggningen kan användas för planering av rastverksamheten och förflyttningar i skolan.

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. Vilken typ av snälla och ovänliga handlingar upptäckte du i avsnittet?
  3. Vad är mobbning?
  4. Var det någon som blev mobbad? Hur visades det?
  5. Vad kände djuren i de olika situationerna?
  6. Varför är det viktigt att vara vänlig mot andra?

Arbeta vidare

Prata tillsammans om vad ett respektfullt och vänligt beteende kan innebära. Hur kan ett sådant beteende ta sig i uttryck? Hjälp också barnen att förstå var gränsen mellan att skämta och att mobba går.

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Gör någon annan glad!

Hur visar man att man är vänlig mot någon? Vad kan man säga eller göra för att visa vänlighet?

Låt eleverna mingla i klassrummet och säga en sak som gör någon annan glad.

Säga förlåt

Diskutera i vilka situationer man bör be om förlåtelse. Vad innebär att be om förlåtelse? Låt eleverna rita en bild av en situation där de själva har förlåtit någon eller själva har sagt förlåt till någon.

Tema 8: Respektera olikheter

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Alla kan olika och Våga säga ifrån. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att på att acceptera och respektera olikheter.

Att uppskatta och acceptera mångfald är viktiga färdigheter även för små barn. I skolan kan detta stödjas genom att diskutera mångfald på ett respektfullt sätt. Man kan hjälpa barn att bli mer toleranta mot varandra genom att tillsammans utforska nya saker och nya människor med ett öppet, nyfiket och vänligt sinne. Målet är att barn lär sig att uppskatta och acceptera olikheter.

Ibland uppstår grupptänkande eller grupptryck. Det kan få barn att bete sig annorlunda än vad de skulle vilja. De vuxnas uppgift är att förebygga detta genom att stärka barns empati och gruppens positiva samspel. Att respektera och acceptera andra är en förutsättning för att varje barn i gruppen ska våga vara sig själv.

Hur man kan stödja acceptans och respekt för olikheter:

  • Tillsammans kan vi reflektera över hur vi alla är unika och olika. Det hjälper barnet att förstå och uppskatta skillnader.
  •  Den vuxne stöder barnets förmåga att sätta sig in i en annans situation.
  • Det är viktigt för barn att lära sig att arbeta med alla, även med dem som man kanske inte känner sig lika nära eller är bästa vän med.
  • Även de vuxnas värderingar, attityder och beteenden spelar roll. Vuxna är förebilder och behöver ge vägledning och stöd åt barnen i hur de ska agera respektfullt mot varandra.

Tillhörande program

Frågor

  1. Vad hände i avsnittet?
  2. På vilket sätt var djuren olika varandra? Hur visade sig olikheter i avsnittet?
  3. Hur upplevde djuren olikheterna?

Arbeta vidare

Prata med barnen om värdet av att acceptera och uppskatta olikheter, om vad olikheter är och varför vi alla är olika. Fundera på vilken typ av känslor eller tankar olikheter kan ge upphov till. Fundera över hur det skulle vara om alla såg exakt likadana ut. Fundera också över hur det skulle vara om alla tyckte och betedde sig på exakt samma sätt.

Sjung tillsammans!

Gör som djuren, sjung tillsammans! Här finns sångtexterna:

Sångtexter Djuren på Djuris börjar skolan.pdf

Vi är alla olika

På vilket sätt är vi olika? Fundera utifrån förslagsvis längd, ålder, hårfärg, favoritmat och intressen. Fundera över hur det skulle vara om alla såg precis likadan ut och tyckte likadant i alla frågor.

Vems ögon är vems?

Fotografera varje barn enskilt och skriv sedan ut bilderna. Klipp ut respektive ögonpar. Gör en affisch eller klistra upp ögonen på en lång rad. Titta på affischen tillsammans.

Beskriv hur ögonen ser ut: färg, form osv. Hur ser man vems ögon som är vems? Beskriv ögonen. Alla är olika på något sätt.

Referenser / källor

Laaksonen, V. 2014. Lasten vertaissuhdetaidot ja kiusaaminen esikoulun vertaisryhmissä. Jyväskylän yliopisto. Jyväskylä Studies in Humanities 221.

Laaksonen, V. 2022. Kaveritaidot varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-kustannus.

Laaksonen, V. & Repo, L. 2017. Kompiskonst – kunskap och övningar för att skapa en fungerande grupp. Helsinki: Folkhälsan.