LärarhandledningKillar mot världen
Tre fristående avsnitt där vi får möta några unga män i Norge. Många av dem känner sig ensamma och att de står utanför samhället. Istället vänder de sig till nätforum som erbjuder gemenskap – men också hat, desinformation och lögner. Serien kretsar kring begrepp som incels, radikalisering, extremism och konspirationsteorier. Hur ser världen ut genom dessa killars ögon? Kan det här bli ett samhällsproblem?
Syfte och målgrupp
Målgrupp: elever på gymnasiet.
Ämnen: samhällskunskap, men även psykologi och sociologi
Syfte: ett underlag för samtal om polarisering, radikalisering och utanförskap och vad det kan innebära både på individnivå, gruppnivå och samhällelig nivå. I serien berörs värdegrundsfrågor så som diskriminering, rasism och könsmönster.
Kopplingar till Gy11
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Det är första meningen i Gy11. Detta är ett grundläggande värde som skolan ska förmedla och gestalta, och det kräver ett respektfullt och öppet samtalsklimat. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Skolans värdegrund och uppgifter, Gy11)
Ur kursplanen för samhällskunskap 1b
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Om handledningen
Handledningen är tänkt att både vara ett stöd för samtal efter avsnitten men även inspiration till vidare kunskapsinhämtning.
I handledningen finns det begrepp, frågor och fördjupningsuppgifter till de tre avsnitten i serien. Tanken är att eleverna samtalar och resonerar om frågorna två och två eller i mindre grupper. Du som lärare avgör om eleverna gör alla frågor, eller om ni fokuserar på några, Det är inte nödvändigt att eleverna svarar skriftligt, ofta är frågorna bättre anpassade för en muntlig diskussion där olika synpunkter och svar kan uppkomma.
Många lärare är oroliga för att det ska uppstå situationer i klassrummet där hat, hot och kontroversiella åsikter kommer fram, och funderar över hur de ska hantera detta. I arbetet med demokrati, politik och aktuella frågor kan det hända att elever för fram åsikter som är olämpliga eller ibland rent av olagliga. Då är det viktigt att som lärare bemöta detta professionellt. Att ta upp och hantera svåra och kontroversiella frågor i skolan är viktigt för att stötta elevernas känsla för demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans. Här får du en samtalsguide som stöd för dig som lärare. Den innehåller även tips på metoder som kan passa i arbetet med serien.
Förbered dig även gärna genom att lyssna på podden Antisemitism idag – metodklipp (se länk nedan). Där berättar gymnasielärare om hur skolan kan agera för att motverka antisemitism och hur lärare kan ta sig an frågan i klassrummet. Serien adresserar även kontroversiella frågor i allmänhet.
UR Samtalsguide för att hantera svåra frågor och kontroversiella åsikter i skolan.pdf
Antisemitism idag - metodklipp
Struktur och upplägg
Före tittning
Ta reda på elevernas förförståelse genom att gå igenom begreppen till avsnittet innan visning. Låt eleverna förutspå vad de tror att programmet kommer handla om. Vad vet de redan om ämnet?
Under tittning
Pausa eventuellt avsnittet för att diskutera handlingen. För att skapa ett aktivt lyssnande, be eleverna att skriva ner viktiga begrepp och poänger medan de tittar.
Efter tittning
Arbeta med frågorna och uppgifterna. Gå igenom begreppen. Förslag på metoder finns i samtalsguiden ovan.
Ensamhet
Begreppslista
Gå igenom begreppen och se till att du förstår dem innan du tittar på avsnittet. Efteråt kan du gå igenom begreppen igen. Fick du en djupare förståelse för begreppen? Fick du exempel på dem?
- incel
- feminism
- antifeminism
- nofap
- chad
- PK
- normer
Frågor
- Vilka tankar och reaktioner väckte avsnittet hos dig? Var det något du inte förstod eller som var konstigt?
- Marta frågar killar i avsnittet vad det innebär att vara man. Vad förväntas av mansrollen? Vad svarar de? Vad tänker du?
- Psykologen Marius Stavang förklarar fenomenet "incels". Vad är det? Vad tänker du om det begreppet? Hur förklarar Stavang hur begreppet "chad" hänger ihop med incels?
- Polisstudenten Kim har aldrig varit tillsammans med en tjej, men han skulle gärna vilja. Vilka råd skulle du ge till Kim? Var och hur kan man möta vänner och partners idag?
- Vad kan göra att någon inte känner sig höra till samhället? Vad får du till exempel veta om "Pingvin" och Kim och deras liv?
- Flera killar i avsnittet pratar om antifeminism och kvinnohat som finns på vissa nätforum. Martas vän Eivind säger att det både finns kvinnohat och manshat. Hur resonerar de? Håller du med?
- Ett forskningsprojekt med flera tusen användare visar att killar svajpar höger på 50 % av alla Tinder-profiler, medan tjejer bara svajpar höger 4,5 %. Vad tror du att detta kan bero på?
- Eivind Berge pratar om nofap, vad är det?
- Psykologen Marius Stavang förklarar varför vi människor är så besatta av att ha sex. Hur förklarar han det? Är det skillnad på killar och tjejer?
- Isolering och ensamhet är extremt farligt, säger flera i programmet. Hur förklaras det? Vad tänker du om det?
- I den här serien möter vi just killar. Men är det annorlunda för tjejer? I så fall, hur då?
Arbeta vidare
Killar och utsatthet
I avsnittet får vi veta att killar toppar statistiken för våldsbrott - både som förövare och offer. De toppar också statistiken för skolk, skolavhopp och för självmord. Detta är siffror från Norge, men gäller de även för Sverige?
Ta reda på
- Hur ser fördelningen mellan killar och tjejer ut vad gäller våldsbrott? Titta både på förövare och offer.
- Hur är killars situation i skolan, jämfört med tjejers? Är det fler killar än tjejer som hoppar av gymnasiet?
- Hur är det med självmord? Är det fler killar som begår självmord?
- Hur ensamma känner sig killar, jämfört med tjejer?
För att hitta information om det här kan du söka på Brottsförebyggande rådet (Brå), Statistikmyndigheten (SCB), Skolverket, och Folkhälsomyndigheten.
Förslag på sökord kan vara: suicidprevention, psykisk ohälsa, avhopp, våld misshandel, offer och ensamhet.
Analysera
Försök göra en analys av siffrorna. Vilka olika faktorer kan det här bero på? Vilka konsekvenser kan det få på sikt? Vad innebär det för individer, olika grupper och för samhället i stort?
Skriv
Skriv en kort rapport som sammanfattar vad du kommit fram till, max en A4-sida.
Hjälp om du mår dåligt:
1177.se, sök på BUP i ditt område. ,
Självmordslinjen 90101 och på chatt, öppet dygnet runt, varje dag.
Ring 112 vid akuta situationer
Hat
Begreppslista
Gå igenom begreppen och se till att du förstår dem innan du tittar på avsnittet. Efteråt kan du gå igenom begreppen igen. Fick du en djupare förståelse för begreppen? Fick du exempel på dem?
- hat
- fruktan
- gruppsammanhållning
- ondska
- rasism
- nynazism
Frågor
- Vilka tankar och reaktioner väckte avsnittet hos dig? Var det något du inte förstod eller som var konstigt?
- Hur förklarar evolutionsbiologen Jens Andreas Huseby vad hat är? Vad finns det för positivt med hat, menar han?
- Några ungdomar i avsnittet pratar om att det finns så mycket hat på sociala medier. Håller du med? Hur kan hatet ta sig uttryck där?
- Saul växte upp med nynazister som grannar. Hur påverkade det honom då - och hur påverkar det honom idag?
- Huseby säger att en grupp svetsas samman tack vare dess yttre fiender, som kan vara riktiga eller inbillade. På vilket sätt kan det förklara att kärlek och hat hänger tätt ihop?
- "Fryd" och "Pingvin" pratar om vikten av att vara anonyma på nätet. På vilket sätt kan anonymitet på nätforum både vara en befrielse och en förbannelse? Diskutera.
- I avsnittet är Marta med på en poddinspelning med rasistiska och hatiska humorinslag. Kan man försvara hatbrott och rasism genom att kalla det för humor? Diskutera.
- Huseby pratar om ondska och att det egentligen är ovanligt. Hur menar han?
- Marta frågar personer i avsnittet om alla förtjänar en ny chans och om man kan förlåta hat. Vad svarar de olika personerna? Vad skulle du svara?
- Huseby säger att hatets ursprung är fruktan. Hur menar han? Vad är man rädd för?
- I den här serien möter vi just killar. Men är det annorlunda för tjejer? I så fall, hur då?
Arbeta vidare
Killar och hatbrott
Avsnittet tar upp ett mord med hatiska och rasistiska motiv – mordet på Benjamin Hermansen. Det är vanligast att killar både utför och faller offer för hatbrott. Ta reda på mer om statistik av hatbrott i Sverige.
Ta reda på
- Beskriv vad ett hatbrott är. Hur skiljer det sig från ett annat brott?
- Hur vanligt är det med hatbrott i Sverige?
- Vilka slags hatbrott är vanligast?
- Hur mycket vanligare är det med hatbrott för män jämfört med kvinnor?
- Vilka motiv är vanligast? (Det kan handla om sexuell läggning, hudfärg eller religionstillhörighet, till exempel.)
- Var sker de flesta hatbrotten?
- Hur ser utvecklingen se ut? Ökar eller minskar hatbrott i Sverige?
Sök på Brottsförebyggande rådet (Brå), Statistikmyndigheten (SCB) och Polisen, till exempel.
Analysera
Försök göra en analys av siffrorna. Vilka olika faktorer kan det här bero på? Vilka konsekvenser kan det få på sikt? Hur skulle man kunna minska hatbrotten i samhället? Vad innebär hatbrott för individer som utsatts, för olika grupper och för samhället i stort?
Skriv
Skriv en kort rapport som sammanfattar vad du kommit fram till, max en A4-sida.
Lögner
Begreppslista
Gå igenom begreppen och se till att du förstår dem innan du tittar på avsnittet. Efteråt kan du gå igenom begreppen igen. Fick du en djupare förståelse för begreppen? Fick du exempel på dem?
- PK
- traditionella medier
- alternativa medier
- antisemitism
- konspirationsteorier
- radikalisering
- censur
- yttrandefrihet
- maktkritik
Frågor
- Vilka tankar och reaktioner väckte avsnittet hos dig? Var det något du inte förstod eller som var konstigt?
- Varför är det många som är skeptiska till traditionella medier och till makthavare? Varför tror man att staten ljuger för en?
- I avsnittets början är Marta vid en demonstration mot coronavaccinet. Hon blir inte välkomnad, tvärtom! Varför är demonstranterna så hatiska till NRK, tror du? (NRK är Norges public service och motsvaras av SVT i Sverige)
- Konststudenten Vebjörn gör memes där han driver med politiker. Han menar att man som politiker ska tåla en hel del, kanske till och med mer än andra människor. Hur förklarar han det? Vad tänker du om det?
- Vebjörn blir konfronterad av några andra studenter på konstskolan. De tycker att det är fel att han får uttrycka sina åsikter i tv, eftersom han tidigare på skolan har uttryckt åsikter som de upplevt som hatiska och rasistiska. Är det ok att tysta hans åsikter? Var går gränsen för vilka åsikter som är ok att uttrycka?
- Jonas i avsnittet tar upp några konspirationsteorier som han tror på. Hur kom han i kontakt med de idéerna från början och hur söker han mer information om dem idag?
- Forskaren Terje Emberland säger att grunden för alla konspirationsteorier är antisemitism. Vad menar han med det?
- Varför är tron på konspirationsteorier så farlig, menar Emberland?
- Maktkritik är nödvändigt i en demokrati, säger Emberland. Hur menar han?
- Emberland säger också att maktkritik och konspirationsteorier nästan är varandras motsats. Hur menar han?
- "Det farliga är när frågorna slutar vara kritiska och istället blir konspiratoriska", säger Marta. Vad menar hon? Förklara det med egna ord och exempel.
- I den här serien möter vi just killar. Men är det annorlunda för tjejer? I så fall, hur då?
Arbeta vidare
Killar på jakt efter sanningen
I avsnittet får du höra flera olika konspirationsteorier. Det gemensamma för de som tror på dem är att de tror att traditionella medier ljuger och att de nu har hittat sanningen. Ett vanligt knep för att få människor att tro på en viss sak är att måla upp ett "vi och dom". "Vi måste ena oss mot dom andra".
Ta reda på
- Vi tror mer på det som passar in i det vi redan tror på och har svårt att ta in det som inte stämmer in i vår världsbild. Det här kallas för konfirmationsbias och faktaresistens. Ta reda på mer om dessa begrepp. Hur hänger de ihop med extrema åsikter och konspirationsteorier?
- Välj en av konspirationsteorierna i avsnittet och ta reda på lite mer om den.
- Utgå från en av källorna du använde och granska den utifrån de källkritiska kriterierna:
- Äkthet. Vem ligger bakom källan, är källan sann? Vad är syftet med källan?
- Tid. Hur gammal är källan? Är den aktuell?
- Beroende. Kan källan bekräftas av andra oberoende källor? Vad är ursprungskällan?
- Tendens. Vem kan vinna på att sprida informationen? Vill någon övertyga dig i ett visst syfte?
Analysera
Vad kunde du få fram om källan? Kunde du dra några slutsatser om källan? Varför tror du att konspirationsteorin har spritts? Vilka faktorer kan ha bidragit till det?
Skriv
Skriv en kort rapport som sammanfattar vad du kommit fram till, max en A4-sida.
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).