Till huvudinnehåll
Grejen med demokrati

LärarhandledningGrejen med demokrati

Den här programserien förklarar demokratiska begrepp och olika perspektiv på demokrati. Demokratiälskaren försöker beskriva demokratin ur olika perspektiv, men har inte förstått dem riktigt rätt. Då får statsvetaren Jenny Madestam komma in och berätta hur demokratin fungerar i Sverige idag och hur det var förr. Hon förklarar också hur det är i andra delar av världen, där det inte är demokrati, och vad ett samhälle vinner på genom att vara just en demokrati.

Varje avsnitt avslutas med ett demokratiskt dilemma – en klurig situation som varje 6-9-åring skulle kunna hamna i. Situationer där demokratin ställs på sin spets.  

Syfte och målgrupp

Målgrupp för den här serien är elever mellan 6 och 9 år. Syftet är att ge förståelse för både vad demokrati innebär, och varför vi alla kan ha nytta av demokratin.

Begrepp som presenteras och förklaras är demokrati, diktatur, jämställdhet, rättvisa, val, rösträtt, allas lika värde, fria medier, tryckfrihet, barns rättigheter, barnkonventionen, fakta, miljö och yttrandefrihet. 

Läroplanskopplingar

Skolans mål är att varje elev: 

  • kan uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
  • har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Centralt innehåll årskurs 1-3 (Lgr22)

Samhällsorienterande ämnen

  • Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.

Svenska

  • ​​Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Genom lärarhandledningens upplägg får eleverna får ta del av “grejen med demokrati” på olika sätt. Med utgångspunkt i Blooms taxonomi tar handledningens aktiviteter eleverna hela vägen från fakta via förståelse till tillämpning. De avsnittsspecifika uppgifterna följer samma modell: genomför alla, eller välj dem som passar ditt syfte bäst. Det ska vara möjligt att arbeta med ett avsnitt inklusive uppgifter på en lektion, men det är förstås också möjligt att dyka ner djupare. 

Aktiviteterna i handledningen låter eleverna öva samt tillämpa såväl faktakunskaper som demokratiska förmågor i sin vardag. Vi utgår från perspektiven om genom för, som ger stöd i arbetet med kunskaper och värden i skolan.

Om:

Barn och elever ska utveckla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. 

Genom:

Värdegrundsarbetet sker genom de demokratiska arbetsformer som ska råda i förskola och skola, där all personal har ett ansvar att bidra i arbetet. Både i och utanför undervisningen handlar det bland annat om

  • delaktighet och inflytande
  • tillgänglig lärandemiljö
  • frihet från diskriminering och kränkande behandling.

För:

Barn och elever utvecklar i arbetet med kunskaper och värden viktiga förmågor för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle och i det demokratiska samtalet. Det kan handla om

  • medmänsklighet och empati
  • att lyssna på andra och uttrycka sina tankar
  • förmåga till reflektion och kritiskt tänkande. 

Förförståelse

Handledningens aktiviteter genomförs med demokratiska arbetsmetoder som låter eleverna öva demokratiska kompetenser – lyssna, reflektera, argumentera, stå för sin åsikt, förstå andra perspektiv och rösta. I detta ingår att eleverna själva får möjlighet att välja olika metoder kopplade till uppgifterna. Det kan handla om att rösta eller diskutera vilket arbetssätt som passar bäst, eller i vilken konstellation arbetet ska ske. Eleverna kommer behöva viss styrning för att dessa aktiviteter ska bli demokratiska. Låt eleverna till exempel välja i vilken slags konstellation de ska arbeta, men stötta dem genom att dela in dem i grupper/par.

Språkstödjande verktyg

När ni tillsammans har uppmärksammat begreppslistan till ett avsnitt kan du med fördel låta eleverna bearbeta orden i avsnittets titel i semantiska nätverk eller tabeller. Det innebär att gruppera, associera och fundera över hur orden används i språket.

Det kan se ut så här: 

  • Ord: demokrati 
  • Associationer: politik, rösta, tänka fritt, regeringen
  • Typ av ord: substantiv
  • Använda ordet i ett sammanhang "Sverige är ett demokratiskt land." "Demokrati är motsatsen till diktatur."
  • Aktiviteter kopplade till ordet: rösta, tänka fritt, säga vad man tycker

Gör några ord tillsammans på tavlan. Låt sedan eleverna arbeta i par med denna aktivitet. Knyt ihop arbetet genom att låta de olika paren berätta vad de har kommit fram till. 

 

episodbild

Vad skiljer en demokrati från en diktatur? I det här avsnittet reder vi ut begreppen. Mina utmanar också Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över. Demokrati är kanske inte alltid så lätt som han tror.

 

Innan ni tittar

Aktivitet: Associera i helklass

Vad vet eleverna om demokrati och diktatur? Skriv orden på tavlan.

Låt eleverna fundera och diskutera i par: 

  • Vad vet de om demokrati?
  • Vad vet de om diktatur?

Lyft tankar från diskussionerna i helklass och skriv dem på tavlan. 

Aktivitet: Heta stolen

(ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

  • Vi behöver demokrati.
  • Alla länder är demokratiska.
  • Demokrati är något nytt.
  • Alla människor vill ha demokrati.

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • tryckfrihet
  • folkstyre
  • allas lika värde
  • rösträtt
  • yttrandefrihet

Frågor

Låt eleverna välja om de ska diskutera i par eller grupper. Sammanfatta diskussionerna genom att ta de två sista frågorna i helklass.

  1. Mina tar demokrati för givet. Vad innebär det?
  2. Tar du demokrati för givet?
  3. Hur försöker demokratiälskaren visa demokrati? Varför blir det fel?
  4. Vad innebär demokrati, enligt experten Jenny?
  5. I avsnittet säger de att “demokratiska samhällen mår bättre”. Varför är det så, tror ni?
  6. Bara hälften av världens länder är demokratiska. Vilka demokratiska länder känner ni till?
  7. Vilka skillnader finns det mellan diktatur och demokrati? Skriv i två spalter på tavlan eller på storskärm.
  8. Rösta med handuppräckning : vilken färg ska ni använda för att skriva i de olika spalterna?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Demokrati i din vardag

Fundera och skriv enskilt:

  • Vad får du vara med och bestämma hemma?
  • Vad får du vara med och bestämma i skolan?
  • Vad vill du vara med och bestämma?

Diskutera och jämför det ni har skrivit. Låt eleverna välja om de ska diskutera i par eller grupper:

  • Vad hade ni skrivit som var gemensamt?
  • Vad hade ni skrivit som var olika?
  • Vad vill ni alla vara med och bestämma mer om i skolan? 
  • Hur kan ni göra för att få bestämma mer om det ni skrivit upp?

Aktivitet 2: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Snart ska din klass splittras. Därför har ni bestämt att ni ska åka på skolresa innan ni skiljs åt. Ni har sparat pengar ända sedan ni började skolan i förskoleklass. Ni har bakat bullar och sålt lotter och fått ihop jättemycket pengar. Men vart ska ni åka? Det är inte lätt att komma överens. Så läraren säger att hon ska lotta vem i klassen som får bestämma vart ni ska åka. Och det är ditt namn som läraren drar ur burken. Nu är det så att du råkar veta att nästan alla i klassen vill åka till Stockholm och gå på Gröna Lund. Men du hatar berg- och dalbanor. Du blir yr och kräks bara du ser en karusell. Du vill mycket hellre tälta i skogen och paddla kanot. Vad gör du? Bestämmer du att klassen ska åka på camping som du vill? Eller bestämmer du att ni ska åka till Stockholm och Gröna Lund som alla andra i klassen vill?

Välj om ni ska diskutera i par, grupper eller helklass:

  1. Är det demokrati om du väljer det som bara du vill göra? Berätta hur ni tänker.
  2. Är det rätt att dra lott om vem som ska välja resmål? Varför/varför inte?
  3. Hur hade klassen kunnat göra för att skapa ett demokratiskt beslut?
  4. Vad tror du att personen i dilemmat kommer att välja?
  5. Vad hade du valt – det som var bäst för dig, eller det som alla andra ville?
  6. Varför är det ibland svårt med demokratiska beslut? 
  7. Har du varit med om något liknande någon gång? Berätta!

Aktivitet 3: Demokrati i klassrummet

Hur skulle ni i klassen göra om ni tillsammans skulle besluta om:

  • en skolresa
  • en rolig aktivitet tillsammans med en annan klass
  • vad ni ska göra på rasterna?

Vilka olika sätt finns det att fatta beslut på? Vad ni kan göra för att det ska bli så demokratiskt som möjligt?

Aktivitet 4: Demokrati eller diktatur

Låt eleverna välja om de ska diskutera i par eller grupper:

  1. Sök efter länder som har diktatur och leta efter dem på kartan.
  2. Välj ett av länderna och skapa en presentation med följande innehåll:
  • landets namn
  • huvudstad
  • diktatorn – namn och bild
  • bild på flaggan
  • karta över landet
  • lista på grannländer.
episodbild

Mina vill veta vad grejen jämställdhet är. Och varför jämställdhet är viktigt för demokratin. Mina utmanar dessutom Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över.

Innan ni tittar

Aktivitet: Associera i helklass

  • Vad tänker ni på när ni hör ordet jämställdhet?

Skriv ordet jämställdhet på tavlan. Fyll sedan på runt om med allt ni kommer att tänka på när ni hör de orden. Det finns inget rätt eller fel! 

Aktivitet: Heta stolen

(ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

  • Vad är jämställdhet?
  • Den som är bäst på att bestämma ska få bestämma.
  • Tjejer och killar ska få bestämma lika mycket.
  • Alla ska få göra det de vill – både killar och tjejer.

Begreppslista

Skriv ordet på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad det betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • jämställdhet

Frågor

Låt eleverna välja om de ska diskutera i grupper eller helklass. Låt dem också välja när de ska diskutera och när de ska skriva ned sina svar.

  1. Demokratiexperten Jenny berättar att samhällen som är jämställda fungerar bättre. Varför är det så, tror ni?
  2. Vad tror ni fungerar sämre i mindre jämställda länder?
  3. Vad är egentligen jämställdhet i samhället?
  4. Hur såg jämlikhet i samhället ut förr? Varför var det så?
  5. Ge exempel på jämställdhet i skolan.
  6. Ge exempel på ojämställdhet – hemma, i samhället eller i skolan.
  7. Samla ihop det ni har skrivit och lyft det i helklass. Vad är jämställt och vad är ojämställt?
  8. Dela upp det ni kommer fram till under olika rubriker. Välj tillsammans om ni ska skapa tankekartor eller listor.

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Skriv ett brev till rektorn, statsministern eller din lärare.

Berätta hur du tycker att jämlikheten kan utvecklas. Det kanske handlar om idrott, lektioner, eller om att hjälpa till hemma. Fundera och skriv enskilt. Förslag på "börjor": Det vore bra om skolan kunde… Jag önskar att jag fick… Jag har märkt att… Det verkar vara lättare för killar/tjejer att…. Jag skulle vilja förändra… så att….

Diskutera i helklass

  • Hur ser jämställdheten ut i andra länder, tror ni?
  • Är Sverige bra på jämställdhet? Ge exempel.
  • Vad kan förbättras i Sverige?
  • På vilket sätt hänger jämställdhet ihop med demokrati?

Aktivitet 2: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Din klass ska vara med i en basketturnering där ni ska möta andra treor från andra skolor. I din klass spelar nästan alla killar basket på rasterna och de är jättebra. Tjejerna håller på med andra sporter och är inte lika duktiga på just basket. Ska ni blanda laget så det blir ungefär lika många tjejer och killar som ska få spela och riskera att förlora turneringen? Eller ska ni ta ut de bästa killarna i klassen för att ha störst chans att vinna? 

Diskutera i grupper:

  1. Hur skulle ni göra om det gällde er klass? Vad är viktigast: att vinna turneringen eller att laget är jämlikt och blandat? Varför tycker ni så?
  2. Är jämlikhet samma sak som rättvisa i det här dilemmat? 
  3. Det går att göra på olika sätt – och flera sätt kan vara demokratiska. Förklara hur det hänger ihop.
  4. Berätta om något liknande som ni har varit med om. 
  5. Är sport jämlik – har killar och tjejer samma rättigheter och chanser?

Rösta med handuppräckning:

  • Killarna ska spela turneringen.
  • Laget ska blandas i turneringen.
  • Rättvist är att lotta vilka som ska vara med i turneringen.
  • Rättvist är att de som är intresserade av basket får vara med.

Är omröstning ett bra sätt att avgöra demokratiska beslut?

Argumentera och stå för din åsikt: Varför röstade du som du gjorde? Berätta i grupp eller helklass. 

Aktivitet 3: Sport och aktiviteter

Låt eleverna välja om de ska arbeta enskilt eller i par.

Hypotes: Jämlikheten kan förbättras när det gäller sport och aktiviteter.

  • Tror du att tjejer och killar går på samma eller olika slags aktiviteter/sporter? Varför/varför inte?
  • Varför tror du att barn väljer en viss aktivitet? 
  • Tror du att barns sporter och aktiviteter är jämlika – alltså att alla har samma chanser att ha kul och utvecklas?

Intervjua några barn om vilka aktiviteter de går på. Ställ följande frågor: 

  • Vilken sport eller aktivitet går du på?
  • Varför valde du den aktiviteten?
  • Är det en jämlik aktivitet (har tjejer och killar samma chanser att ha kul och utvecklas?)

Resultat

Vad blev resultatet? Stämmer resultatet med det som du trodde i din hypotes? 

episodbild

Mina vill veta vad grejen med rättvisa och pengar är i en demokrati. Demokratiexperten Jenny Madestam reder ut begreppen. Mina utmanar också Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över.

Innan ni tittar

Aktivitet: Associera i helklass

  • Skriv orden rättvisa och pengar mitt på tavlan. 
  • Fyll sedan på runt om med allt ni kommer att tänka på när ni hör de orden.

Aktivitet: Heta stolen

(ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

  • Den som är rik får bestämma mer i Sverige.
  • Den som är fattig ska bestämma mindre.
  • Man ska kunna betala för att få makt.
  • Alla ska få vara med och bestämma i samhället.
  • Rättvisa är att alla betalar lika mycket.

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • påverka
  • lagar

Frågor

Diskutera i helklass:

  1. Makt och pengar ska inte spela någon roll i ett demokratiskt samhälle. Men är det verkligen så i Sverige? Deltar alla i demokratin, tror ni?
  2. Jenny säger att människor i ett demokratiskt samhälle mår bättre. Varför är det så?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Bokstavsleken – tema rättvisa och pengar

Välj om ni vill leka i helklass eller mindre grupper. 

Person 1 börjar och säger "pengar". Nästa person säger ett ord på temat som börjar på sista bokstaven i pengar, alltså -r. Kanske "rättvisa". Sedan ska ni försöka hålla ett flöde där alla säger ett ord som på något sätt kan associeras till rättvisa och pengar, och som börjar på sista bokstaven i det ord personen före sa. Hjälp varandra om ni kör fast.

Som stöd kan ni skriva ord på tavlan att låna vid behov, exempel: betala, rik, fattig, köpa, makt, fritid, saker, mat, låna, skuld.

Aktivitet 2: Mer om rättvisa och pengar

Fundera och diskutera i par

  1. I vissa länder betalar rika för att få mer makt. Vad tror ni att de vill använda makten till?
  2. Ska alla få vara med och bestämma i ett samhälle? Varför/varför inte?

Skriv och fundera enskilt

Välj om du vill skriva på dator eller för hand.

  • Hur kan pengar göra så att barn känner sig mer eller mindre värda?
  • Vad kan skolan göra för att alla – oavsett rikedom eller ej –ska känna sig lika mycket värda?
  • Hur kan samhället bli mer demokratiskt för alla barn – rika och fattiga? Vad behöver förändras?

Ge eleverna "börjor" vid behov: Jag tror att barn som… Det kan vara svårt att... Skolan borde… En sak som behöver förändras i samhället är….

Aktivitet 3: Dilemmat från avsnittet 

Tänk dig att du går i trean. Din allra bästa vän och klasskompis Sara fyller nio år. Hon önskar sig mest av allt en skateboard och den kostar 600 kronor. Då kommer du på idén att du och hennes fyra andra kompisar ska lägga ihop pengar så att ni kan köpa den där skaten. Eftersom ni är sammanlagt fem kompisar så blir det 120 kronor var. Men då säger både Mio och Stella att de inte har råd att betala så mycket. De tycker ni ska köpa en billigare present, till exempel en fotboll eller en bok. Annars vill de inte vara med. Men du vet ju att Sara inte vill ha något annat än skaten. Och Sara gav dig en så fin present när du fyllde år. Men du har inte råd att köpa skaten själv till Sara. Ska Mio och Stella få bestämma att ni köper något billigare som alla har råd med eller ska du, Eli och Rachel betala 200 kronor var för skaten?

Diskutera eller skriv

Välj om du vill diskutera med någon, eller om du vill skriva svar på frågorna.

  • Hur ska kompisarna göra? Kan de göra på flera sätt?
  • Du vill köpa en fin present till Sara eftersom hon köpte en fin present till dig. Måste man tänka så? Är det rättvisa att man ska ge tillbaka lika mycket som man har fått?
  • Hur tänker du när du köper presenter?

Rösta i helklass om dilemmat

Rösta med hopvikta lappar. Skriv alternativ 1, 2, 3 eller 4.

  1. Alla ska betala 120 kronor för skateboarden, även de som inte har lika mycket pengar.
  2. Mio och Stella köper något eget som är billigare, och ni andra tre betalar 200 kronor var för skateboarden.
  3. Ni köper skateboarden, men Mio och Stella får betala mindre och ni tre som har råd betalar mer.
  4. Alla köper en egen present för så mycket pengar som de har råd med.

Öppna lapparna och skriv upp antalet röster i fyra spalter på tavlan. Vilket alternativ vann omröstningen? Argumentera och stå för din åsikt: Varför röstade du som du gjorde? Berätta i grupp eller helklass. 

Aktivitet 4: Skriv en dikt eller en kort text

Rika och fattiga ska få bestämma lika mycket. Att få vara med och bestämma ska inte handla om hur mycket pengar man har. Skriv en dikt eller kort text om detta.

En dikt behöver inte rimma, och den behöver inte vara lång. Här är ett exempel:

Det spelar ingen roll om du är rik eller fattig

Vi ska alla bestämma tillsammans

Demokrati handlar om det 

Vi ska kunna påverka våra liv

och samhället

Då mår vi bra 

Om du föredrar att skriva en text kanske du vill börja så här: 

  • Rika och fattiga ska…
  • I en demokrati….
  • Rika ska….
  • Alla ska ha samma……
  • Vi mår bra när…
episodbild

I det här avsnittet reder vi ut begreppen demokratiska val och rösträtt. Mina utmanar dessutom Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över. Demokrati är kanske inte alltid så lätt som han tror.

Innan ni tittar

Aktivitet: Associera i helklass

  • Vad vet ni om demokratiska val? 

Skapa en gemensam tankekarta på tavlan eller storskärm. Skriv demokratiska val i mitten och fyll på med sådant ni associerar till. 

Aktivitet: Heta stolen

 (ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

  • I Sverige får alla över 18 år rösta.
  • I Sverige är det val vart fjärde år.
  • Alla länder i världen har allmän rösträtt.
  • I Sverige får bara män rösta.
  • I Sverige har kvinnor fått rösta sedan 1921.
  • När man röstar får man välja det parti man tycker bäst om.
  • Man får rösta på två partier i valet.
  • I en del länder får bara rika rösta.

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • allmän rösträtt
  • parti
  • vart fjärde år

Frågor

Diskutera i helklass:

  1. Hur kan en röst på ett parti påverka det som händer i samhället?
  2. Varför fungerar samhället bättre i länder som har rösträtt?
  3. I en del länder får inte människor vara med och påverka. Varför är det så, tror du?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Rösträtt i skolan

Diskutera i par eller grupper.

  1. I skolan ska alla elever få vara med och bestämma och påverka. De som är äldre ska få påverka mer än de som är yngre. Varför är det så, tror ni?
  2. Vad har ni varit med och påverkat i skolan? Hur gjorde ni för att påverka?
  3. Vad kan man rösta om i skolan? Är röstning ett bra sätt att fatta beslut på? 
  4. Ska alla få vara med och rösta om det som ska bestämmas i skolan? 
  5. Vad är mest rättvist att alla på skolan får en röst, eller att bara de som bryr sig om en fråga får en röst? Vad är mest demokratiskt? 

Aktivitet 2: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Din allra bästa vän och klasskompis Sara ska ställa upp i valet till skolrådet på din skola. Man kan rösta på henne och på en massa andra elever. Alla tycker olika om vad som behövs göras på skolan. Sara tycker man ska asfaltera hela skolgården så att man kan spela King, bandy och basket där. Det tycker inte du. Du vill ha fler gräsmattor och träd. Och det tycker även Eli som går i 3B och också ställer upp i skolrådsvalet. Men Sara är ju din bästis och hon förväntar sig att du ska rösta på henne. Om du ställer upp för henne ställer ju hon upp för dig nästa gång när det gäller något annat. Röstar du på Sara eller på Eli?

Diskutera eller skriv i par eller grupper

  1. Vem ska du rösta på? Berätta hur du tänker. 
  2. Vad är viktigast: att rösta på din kompis, eller att rösta på det du tycker är bäst?
  3. Alla tycker olika om vad som ska göras på skolgården. Hur kan skolan på ett demokratiskt sätt göra så att skolgården ändras? 
  4. Vad skulle Sara säga om du berättade att du hade röstat på Eli i stället?
  5. Ska den som blir vald tänka på vad alla vill, eller på vad hen själv vill göra med skolgården? Berätta hur ni tänker. 

Aktivitet 3: Öva demokratiska val

Arbeta i helklass:

  • Vad vill ni i klassen göra bättre eller förändra på skolan?
  • Låt alla skriva ett förslag var på en lapp, anonymt. Samla sedan in alla lappar. Skriv upp de olika förslagen på tavlan och låt sedan alla i klassen rösta på förslagen med handuppräckning. Vad ville flest göra bättre/förändra?
  • Hur kan ni gå vidare med det förslaget, och kanske förändra på riktigt? 

Aktivitet 4: Partier i Sverige

Arbeta enskilt eller i par med partier i Sverige:

  • Vilka partier känner du till? Ta reda på mer genom att söka på nätet
  • Sök: Vilka partier sitter i riksdagen? Kände du igen några av partierna? Vilket/vilka?
  • Alla partier har symboler. Välj en symbol för något riksdagsparti och rita/måla den. Sätt upp teckningen i klassrummet. 

Mitt parti

Om du skulle starta ett parti, vad skulle partiet heta och hur skulle partiets symbol se ut? Rita symbolen och skriv partiets namn. 

episodbild

I det här avsnittet reder vi ut vad som menas med alla människors lika värde, diskriminering och minoriteters rättigheter. Mina utmanar också Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över.

Innan ni tittar

Aktivitet: Associera i helklass

Är det rättvist att behandla alla likadant? Berätta hur ni tänker.

Aktivitet: Heta stolen

 (ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

  • De som är flest ska få bestämma.
  • Rättvist kan vara att behandla människor olika.
  • Det finns de som blir diskriminerade i Sverige.
  • Vuxna ska få bestämma allt.
  • Minoriteter ska få bestämma det som är viktigt för dem.
  • Barn kan bli diskriminerade.
  • Diskriminering kan vara att inte kunna röra sig fritt.
  • Diskriminering kan vara att inte få säga vad man tycker.

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • diskriminering
  • minoriteter
  • funktionsvariation
  • majoritet

Frågor

Diskutera i par eller grupper:

  1. Vad innebär allas lika värde?
  2. Ge exempel på diskriminering – vad kan det vara?
  3. Varför finns det lagar mot diskriminering i Sverige?
  4. Varför har inte alla länder sådana lagar?
  5. I vissa länder finns det grupper som blir diskriminerade. Varför är det så, tror ni?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Berätta om diskriminering

Fundera och skriv enskilt eller i par

Berätta om någon gång då du sett, hört eller varit med om diskriminering. Var det något som hände i skolan, på en aktivitet, i en film, eller något du läste?

Förslag på "börjor": "När jag skulle…", "Jag har märkt att…", "Ibland brukar…", "Jag såg en…", "Jag har hört talas om att…", "En vanlig sak där många blir diskriminerade är…".

Diskutera i grupper eller helklass

  1. Hur kan du göra för att protestera mot diskriminering? Vem kan du prata med? 
  2. Hur kan du hjälpa den som inte blir rätt behandlad?

Aktivitet 2: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. I din klass går Samir som är synskadad. Han brukar ha en vit käpp när han går till skolan som han känner sig för med så att han inte ska gå på något. Men på sista tiden är det många vuxna i området som har börjat åka elsparkcyklar. De går att hyra och man kommer snabbt fram. Men människor är inte så bra på att ställa upp dem på plats efteråt. De ligger utslängda överallt på trottoarerna. Samir går på dem hela tiden. För ett tag sedan ramlade han och slog sig så mycket att han fick hjärnskakning. Nu har Samir och hans föräldrar skrivit till dem som bestämmer och krävt att de ska förbjuda elsparkcyklarna. Ska de som bestämmer göra som Samir vill och förbjuda cyklarna trots att han är den enda synskadade i området? Eller ska de göra som många andra vill och behålla elsparkcyklarna?

Arbeta i grupper – diskutera och argumentera

  • Hitta tre argument för att förbjuda, och tre argument för att behålla elsparkcyklarna. 
  • Jämför era argument med en annan grupp. Tycker du likadant nu som du gjorde innan ni började diskutera?

Rösta i helklass

Välj tillsammans hur omröstningen ska gå till. Vad är rätt:

  1. att förbjuda elsparkcyklarna
  2. att behålla elsparkcyklarna

Vilket alternativ vann omröstningen? För vem är det alternativet bra, och vilka problem kan det ställa till för andra?

Fundera och diskutera: Hur skulle du känna om du var Samir och det här alternativet vann?

Aktivitet 3: Vad ska barn få bestämma?

Diskutera enskilt eller i par.

Ibland behövs hjälp av lagen för att människor inte ska bli diskriminerade. Barn har rätt att bli lyssnade på, och ska få vara med och bestämma. Fundera över vad du tycker att barn ska få vara med och bestämma om. 

  • Skriv en lista! Hur kan du säga ifrån om du känner dig diskriminerad?

Fundera enskilt:

Vilka lagar tycker du behövs för att barn inte ska bli diskriminerade?

episodbild

Mina vill veta vad grejen med fria medier och tryckfrihet är. Den ytliga influeraren "Demokratiälskaren" tar på sig uppdraget att få Mina att förstå det, men det går inte så bra. Demokratiexperten reder ut begreppen.

Innan ni tittar

Diskutera i helklass

Vad är medier? Vilka olika medier finns det?

Aktivitet: Heta stolen

(ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

Vad stämmer om tryckfrihet – i en demokrati:

  • Får makthavare bestämma vad som kan sägas i TV?
  • Ska alla våga säga sin åsikt?
  • Får information spridas i medier?
  • Ska jag kunna säga vad jag tycker i skolan?
  • Får jag inte skriva negativa saker i medier?
  • Måste det jag skriver i medier bli godkänt av någon annan?
  • Blir människor mördade för sina åsikter?

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • åsikter
  • grundlag
  • makthavare
  • reportage
  • medier

Frågor

Diskutera i helklass:

  1. Vilka medier brukar du läsa/lyssna på/se på?
  2. Använder barn och vuxna samma eller olika slags medier? Berätta hur du tänker.
  3. Vilka skillnader finns det mellan olika medier?
  4. Hur rapporterar olika medier om information och nyheter?
  5. I vissa länder finns inte tryckfrihet. Varför är det så, tror du?
  6. Varför blir människor hotade och mördade för sina åsikter i vissa länder?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Och skriver ibland i skoltidningen. Du håller på att göra ett reportage om skolmaten. Du har pratat med väldigt många elever om vad de tycker om den. Det har visat sig att de flesta tycker att den är dålig. När rektorn får reda på det hör hon av sig till dig och undrar om du kan skriva lite snällare saker om skolmaten. Hon är rädd att skolan ska få dåligt rykte. Hon säger att om du gör om reportaget så att skolmaten verkar bra så ska du och de andra som skriver i tidningen få glass efter lunchen varje dag resten av terminen. Gör du som rektorn vill eller skriver du vad eleverna verkligen tycker om skolmaten?

Rösta med handuppräckning

Rösta i helklass. Hur agerar du? 

  • Gör du som rektorn vill?
  • Skriver du vad eleverna verkligen tycker om skolmaten?

Diskutera i helklass

  • Vad tycker ni om det som rektorn gjorde?
  • På vilket sätt bröt rektorn mot lagen?
  • Tror ni att det är vanligt att försöka påverka information och tankar i medier? Berätta hur ni tänker.
  • Vad tror ni händer sedan? Fundera och diskutera. 

Aktivitet 2: Vad vill du förändra?

Fundera och skriv enskilt

Ibland måste man vara modig för att kunna förändra. Vad vill du förändra i skolan eller hemma? Skriv en kort text. Kanske börjar du så här:

"Jag skulle vilja ändra på…", "En sak som jag vill ändra på är…", "Jag tycker att alla barn borde få…", "I skolan borde man…".

Arbeta i par eller grupper:

  • Hur kan ni som är barn använda tryckfriheten? Ge några exempel.
episodbild

I det här avsnittet reder vi ut begreppen barns rättigheter och barnkonventionen. Mina utmanar också Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över.

Innan ni tittar

Diskutera i helklass

  • Vad innebär rättigheter? 
  • Har barn rättigheter? Ge exempel!

Aktivitet: Heta stolen

(ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

  • Alla länder i världen följer FN:s barnkonvention.
  • I Sverige får inte barn arbeta.
  • I Sverige är det lag på att barn ska gå i skolan.
  • Barns rättigheter kränks aldrig i Sverige.
  • Barn och vuxna ska ha samma rättigheter.

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • barnkonventionen
  • avtal
  • skriva under
  • kränka

Frågor

Diskutera i helklass:

  1. Vad är FN:s barnkonvention?
  2. Varför är den lag i Sverige?
  3. Följer alla länder barnkonventionen?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Skapa egna lagar för barn

Fundera och skriv enskilt eller i par.

Barnkonventionen blev lag i Sverige 2020. Nu ska ni skapa några egna “lagar” som skyddar barns rättigheter i Sverige.

Skriv dina lagar på ett papper. Färglägg, rita eller måla på pappret så att det blir en plansch. Sätt upp planscherna i klassrummet.

Förslag på "börjor": "Alla barn borde…", "Alla barn ska ha rätt till…", "Barn behöver…", "Barn ska få säga…".

Aktivitet 2: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Din storebror som går i femman vill bli vegan. Alltså inte äta nånting som kommer från djur. Han säger att han blir ledsen och mår illa varje gång han äter djur för han bryr sig om dem väldigt mycket. Men du vill inte bli vegan. Inte dina föräldrar heller. De tycker inte att din bror ska bli vegan för då kommer han inte att få i sig tillräckligt med näring och de säger att det är de som bestämmer. Din brorsa säger att han bestämmer själv vad han ska äta och att det visst finns jättebra näringsrik mat för veganer. Ska dina föräldrar låta din bror bestämma trots att han är ett barn eller ska de bestämma?

Rösta i helklass om dilemmat. Ropa "ja" till det alternativ som du väljer. 

  1. Din bror ska få bestämma själv om han ska bli vegan.
  2. Dina föräldrar ska få bestämma om han får bli vegan.

Vilket förslag vann? Hur fungerade det här sättet att rösta? Var det lätt eller svårt att veta vilket alternativ som vann? Finns det andra, bättre sätt att rösta på, tycker du? Berätta!

Diskutera i helklass

I barnkonventionen står det så här: "Barnets bästa ska alltid komma först. När vuxna ska bestämma något som handlar om eller påverkar barn måste de alltid tänka på vad som är bäst för barnet." Hur kan ni tänka om dilemmat, om ni utgår från denna artikel i Barnkonventionen?

Fundera enskilt

  • Det finns flera sätt som kan kännas rätt. Hur kan det vara så?
  • Vad kan föräldrarna göra, så att det känns rättvist?

Lyft tankarna i helklass. Hade ni tänkt likadant, eller fanns det skillnader?

Aktivitet 3: Vad ska barn få bestämma om?

Diskutera i par eller grupper

  • Vad ska barn få bestämma om? Gör en lista, och försök tänka att det ska fungera i verkligheten!

Jämför det ni skrivit med ett annat par, eller en annan grupp.

episodbild

Mina vill veta vad grejen med fakta och sanning är. Varför är fakta så viktigt i en demokrati? Mina utmanar också Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över.

Innan ni tittar

Diskutera i helklass

Vad betyder rubriken: "Fakta eller känslor"? När behöver vi fakta?

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • fatta beslut
  • undanhålla

Frågor

Diskutera: i helklass, grupper och par.

  1. I Sverige finns det en tradition av att undersöka fakta noga innan man fattar ett beslut. Varför gör man det? (helklass)
  2. I en del länder undanhålls fakta från människor. Det är inte demokratiskt. Vad händer när människor inte får rätt fakta? Vad kan det leda till? (helklass)
  3. Vilka beslut fattar en rektor varje vecka, tror ni? (grupp)
  4. Vilken fakta behöver rektorn för att fatta rätt beslut? (grupp)
  5. Vilka beslut behöver du fatta i din vardag? Ge exempel. (par)
  6. Hur brukar du göra när du fattar beslut? (par)
  7. Hur hittar du fakta som du kan använda för att fatta ett bra beslut? (par)

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Du och två kompisar planerar att bygga värsta kojan. Ni har ett jättebra träd och en snygg ritning. Men ni behöver en person till som är bra på att bygga och har brädor. Sanna i parallellklassen är jättebra på att bygga och har hela källaren full av bräder eftersom hennes mamma är snickare. Men det går ett rykte om att Sanna samlar på jättestora spindlar i källaren som hon plågar och drar av benen på. Ska ni ta reda på om ryktet är sant eller ska ni bara försöka hitta någon annan bra kojbyggare?

Diskutera i par eller grupper

  1. Hur uppstår sådana här rykten?
  2. Hur kan ni undersöka om ryktet är sant?
  3. Vad tror du – samlar Sanna på spindlar som hon plågar?
  4. Berätta om något liknande rykte som du har hört. Vad handlade det om? Hur tog du reda på om det var sant?
  5. Varför är det lätt att tro på rykten?

Aktivitet 2: Fakta eller känslor?

Diskutera i helklass

  1. Vad är det för skillnad på fakta och känslor?
  2. När behöver du skilja på fakta och känslor?

Fundera tillsammans i grupp

  1. I vissa länder får inte medborgare veta vad som är fakta och vad som är rykten. Varför gör vissa makthavare så?
  2. Sanningen är viktig för att kunna fatta bra beslut. Varför är det så? 
  3. En del beslut påverkar oss både nu och i framtiden. Kan du ge exempel på sådana beslut?
episodbild

Mina vill veta hur demokrati och miljö hänger ihop. I det här avsnittet reder vi därför ut kopplingen mellan dessa. Mina utmanar dessutom Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att funder över.

Innan ni tittar

Diskutera i helklass

  • Vad vet du om miljö? Kan ordet betyda flera olika saker?
  • Vad har miljö och demokrati med varandra att göra?

Aktivitet: Heta stolen 

(ja: ställ dig upp, nej: sitt kvar)

Vad stämmer om demokrati och miljö?

  • Varje land kan göra som de vill med miljön.
  • Alla länder måste samarbeta om miljön.
  • Miljöfrågor är viktiga frågor för mig.
  • Jag bryr mig inte så mycket om miljön.
  • Ibland oroar jag mig för miljön.
  • Jag tror att vi kan förbättra miljön om vi samarbetar.
  • Man kan rösta på olika partier för att påverka miljö och klimat.

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • gemensam
  • engagera sig
  • berör

Frågor

Diskutera i grupper:

  1. Hur kan Sverige påverka andra länders miljöarbete?
  2. Varför behöver alla länder samarbeta kring miljön? Vad händer om vi inte samarbetar?
  3. På vilket sätt är miljö en demokratifråga?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Miljön och klimatet

Fundera och skriv enskilt eller i par

  • Vilken miljö- eller klimatfråga är viktigast för dig? Skriv en kort text om den. Rita en bild som beskriver det som du skrivit. 
  • Samla alla bilder till en utställning i klassrummet. 

Aktivitet 2: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Hemma hos dig har alla lägenheter varsin del av ett trädgårdsland på gården där man får odla det man vill. De flesta odlar sallad och andra grönsaker. Men nu har det kommit en massa mördarsniglar som förstör trädgårdslandet. De äter upp grönsakerna och förökar sig jättefort. Du tycker de är jätteäckliga och vill bara slippa se dem. Så du och din familj föreslår att ni ska lägga ut snigelgift som dödar alla sniglar snabbt. Men era grannar säger att gift inte är snällt och dödar även andra oskyldiga sniglar. De tycker att alla på gården ska hjälpas åt och döda sniglarna en åt gången genom att trampa på dem. Men det är ju obehagligt och tar hundra år! Hur ska ni komma överens om hur ni ska rädda trädgårdslandet?

Rösta med handuppräckning

Hur ska problemet med sniglar lösas:

  • Det bästa är att använda gift.
  • Det bästa är att trampa ihjäl sniglarna.

Diskutera i helklass

  1. Det finns flera sätt att lösa problemet på. Vilka sätt kommer ni på?
  2. Vilket sätt är mest demokratiskt?
  3. Vilka miljöfrågor finns på er skola?
  4. Hur kan frågorna lösas på ett demokratiskt sätt?

Aktivitet 3: Skriv om miljön

Arbeta enskilt

Hur vill du att miljön ska förändras? Skriv en lista med tips till en politiker

Kanske börjar du så här: "Hej, Jag tycker det är viktigt att… Det vore väldigt bra om… En sak som behöver förändras är… Jag vill att du tar upp…" (...)

episodbild

I det här avsnittet reder vi ut begreppet yttrandefrihet. Mina utmanar dessutom Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över. Demokrati är kanske inte alltid så lätt som han tror.

Innan ni tittar

Diskutera i helklass

Tycker du att man ska få säga vad som helst i skolan? Berätta hur du tänker. Finns det något man inte borde få säga?

Begreppslista

Skriv orden på tavlan eller på storskärm. Diskutera i helklass vad de betyder. Fick eleverna några ledtrådar i programmet?

  • demonstrera
  • yttrandefrihet

Frågor

Diskutera i helklass:

  1. Det finns lagar som stoppar oss från att säga vissa saker, även om vi har yttrandefrihet. Vad får vi inte säga?
  2. Ett land som har yttrandefrihet fungerar bättre, och människorna i landet mår bättre. Varför är det så, tror du?
  3. Utan yttrandefrihet finns det ingen demokrati. Varför är det så?

Arbeta vidare

Aktivitet 1: Dilemmat från avsnittet

Tänk dig att du går i trean. Hemma i ditt kvarter är det ett gäng pensionärer som inte tycker om barn. De tycker barn är högljudda, bråkiga, fula och att de skräpar ner i området. De vill att alla barnfamiljer ska flytta därifrån så att det blir lite lugn och ro. Lekplatser och förskolor vill de ska göras om till vackra parker och hus för pensionärer. Nu har de bildat en förening som heter "Arga pensionärer". De delar ut flygblad och sätter upp affischer där det står "Flytta nu alla barnfamiljer!" Barnen i kvarteret är rädda för dem. Och på lördag har Arga pensionärer ansökt hos polisen om att få demonstrera på torget. Ska de få demonstrera eller ska polisen sätta stopp?

Diskutera 

Välj om ni ska diskutera i par, grupper eller helklass.

  1. Är det rätt att få demonstrera för vad som helst? Förklara hur ni tänker.
  2. Är det rätt att pensionärerna ska få sprida sina åsikter på så många sätt? Det bor ju fler barnfamiljer i området än vad det bor pensionärer. Förklara hur ni tänker.
  3. Finns det något annat sätt för pensionärerna att visa sina åsikter?
  4. Vems åsikt och känsla är viktigast? Barnen är rädda och pensionärerna är arga. Hur kan de komma överens så att alla blir nöjda?
  5. Vad tror ni att polisen bestämmer? Kommer pensionärerna att få demonstrera? Hur tror ni att polisen förklarar sitt beslut?

Diskutera i helklass

  • Hur skulle ni i klassen göra om ni ville protestera mot något i skolan, kanske att ni har för mycket läxor eller att fotbollsplanen måste renoveras?
  • Vilka olika sätt finns det för att få säga sin åsikt. Gör en tabell på whiteboarden med + och – kolumner. Skriv in vilka fördelar och nackdelar ni ser med de olika sätten.

Aktivitet 2: Begränsad yttrandefrihet

Välj om ni vill arbeta i par eller i mindre grupper.

I vissa länder bestämmer staten vad som får skrivas och sägas. Människorna som bor där får inte uttrycka sina åsikter.

  1. Sök efter länder som inte har yttrandefrihet och leta efter dem på kartan.
  2. Välj ett av länderna och skapa en presentation:
  • Jämför skillnader i vad och hur människor får uttrycka sig jämfört med i Sverige.
  • Ge exempel på hur landet begränsar yttrandefriheten.

Ta hjälp av till exempel Amnesty international, FN:s mänskliga rättigheter och barnkonventionen.