Till huvudinnehåll
Leva tills jag dör – korta dokumentärer från äldreboenden

LärarhandledningLeva tills jag dör – korta dokumentärer från äldreboenden

De korta dokumentärfilmerna i serien Leva tills jag dör skildrar vardagliga dilemman för personal på äldreboende. Genom dokumentärt berättande ger serien en autentisk och nära bild av yrken och arbetsuppgifter inom äldreomsorgen.

Vi får följa med i det dagliga arbetet på några svenska äldreboenden och möta både erfaren personal och personal som är under utbildning i vardagsnära möten med personerna de arbetar tillsammans med. I serien skildras också möten med anhöriga och deras glädje och oro för sina släktingar. Vi får dela personalens upplevelser och utmaningar i deras diskussioner med varandra. Innehållet i serien ger upphov till många existentiella frågor om självbestämmande, livskvalitet och mänsklighet inom äldreomsorgen.

Använd filmerna som diskussionsstartare i klassrummet. Tillsammans med lärarhandledningen ger de både diskussionsmaterial och uppgifter för eleverna att arbeta med. Genom att undervisa med filmerna som underlag får eleverna möjlighet att reflektera över utmaningar och dilemman som kan uppstå på arbetsplatsen eller den kommande praktiken.

Med hjälp av lärarhandledningen fångas yrkesspråk, ord och begrepp upp som är viktiga för elever med behov av mer språkkunskaper i svenska. Handledningen är anpassad för flera språknivåer i det svenska språket och ger många ingångar som kopplar mot läroplanen för vård- och omsorgsprogrammet.

Syfte och målgrupp

Serien kan användas i undervisningen på gymnasium, folkhögskola och komvux för personer som utbildar sig inom vård- och omsorgsprogrammet. Serien kan också användas i annan vuxenutbildning med inriktning på vård och äldreomsorg, exempelvis kombinationsutbildningar svenska/vård samt i handledarutbildningar.

Att arbeta med filmerna i utbildningen kan bidra till en god kännedom om arbetsuppgifter och yrkesliv inom äldreomsorgen, och inspirera till meningsfulla aktiviteter och god omsorg i arbetet med de äldre. Serien kan vara en del av en förberedelse inför praktik, arbetsplatsförlagt lärande (APL), eller som en introduktion till yrkeslivet inom äldreomsorgen.

Läroplanskopplingar

Läroplanskopplingar

Läroplanskopplingar Leva tills jag dör.pdf

UR:s programserie är kopplad till följande kursplaner på Vård och omsorgsprogrammet:

Gerontologi och geriatrik 100p

Social Omsorg 1 100p

Omvårdnad 1 100p 

För detaljer, se PDF-fil för serien ovan. 

För varje enskild film finns läroplanskopplingar i den avsnitts-specifika delen. 

Om handledningen

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen utgår från de åtta korta filmerna i serien. För varje film finns en kort beskrivning av innehållet som ger en bild av användningsområdet för programmet. Till varje film finns även kopplingar till läroplanen för vård- och omsorgsprogrammets kurser. Kopplingarna är valda utifrån de kurser som har ett centralt innehåll som passar till respektive film.

Lärarhandledningen har ett språkutvecklande förhållningssätt som exempelvis visas i uppgifter med begreppslistor och bilagor med fyll-i-ord-luckor. I ett par uppgifter finns även några ordspråk och slanguttryck som start på en diskussion om vikten av tydlighet i kommunikationen människor emellan.

Varje film har en begreppslista som innehåller ord som kan behöva förklaras när deltagaren är i behov av språkutveckling. Där finns också viktiga centrala begrepp inom vård och omsorg. Listans mer komplicerade begrepp återkommer i flera filmer. Genom att gå igenom ord och begrepp skapas en förförståelse som bidrar till att deltagarna kan förstå filmernas innehåll på ett konkret sätt. I förlängningen underlättar ord- och begreppskunskapen till att deltagarna kan börja ta till sig yrkeskultur och fackspråk för att tillämpa dem i sitt kommande arbetsliv. Lärarhandledningen består också av uppgifter som relaterar till filmernas innehåll. Exempel på språkutvecklande uppgifter, reflektionsuppgifter kring stora existentiella frågor samt diskussionsuppgifter varvas med mer praktiska arbetsrelaterade uppgifter och dramatiseringar av dilemman inom äldreomsorgen.

Vissa uppgifter kan genomföras med hjälp av papper och penna, blädderblock eller whiteboard men det finns även tips på digitala verktyg som kan bidra till ett ökat intresse för uppgiftens innehåll samt bidra till ökad digital förmåga.

Slutligen finns även fördjupningsuppgifter som deltagarna kan arbeta med för att få en djupare förståelse för något av de fokusområden som varje film behandlar. Ofta kräver fördjupningsuppgifterna något mer tid i anspråk för att kunna genomföras i sin helhet.

episodbild

Ali utbildar sig till undersköterska och får ett sommarjobb på ett äldreboende. I filmen får vi följa honom under arbetets tre första dagar. Ali introduceras av sin handledare Clary till de brukare som bor på äldreboendet samt till de arbetsrutiner som ingår i arbetet som vårdbiträde och undersköterska. Filmen innehåller vanliga situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet på en avdelning för multisjuka äldre personer.

Läroplanskopplingar

Avsnittet Alis sommarjobb är kopplad till följande kursplaner inom Vård- och omsorgsprogrammet. 

Gerontologi och geriatrik 100p, Social Omsorg 1 100p, Omvårdnad 1 100p samt Vårdpedagogik och handledning 100p. 

För detaljer, se PDF fil:

Läroplanskopplingar Alis sommarjobb.pdf

Begreppslista

Introduktion Att få lära sig hur arbetet ska göras när man kommer till en ny arbetsplats.

Undersköterska En person som arbetar inom vård och omsorg samt har genomgått utbildning på Vård- och omsorgsprogrammet om minst 1500 gymnasiepoäng. 1 juli 2023 blir undersköterska en skyddad yrkestitel vilket innebär att man endast får kalla sig undersköterska om man har genomgått utbildningen.

Vårdbiträde En person som arbetar inom vård och omsorg som genomgått grundkurser på Vård- och omsorgsprogrammet om minst 800 gymnasiepoäng. Undersköterskor och vårdbiträden ska ha olika arbetsuppgifter beroende på vilka kunskaper och förmågor som de har.

Handledning Ett praktiskt stöd för att lära sig ett yrke genom att en erfaren person på arbetsplatsen visar och förklarar hur arbetet ska gå till.

Larm En produkt som signalerar när en person behöver hjälp eller assistans. Det finns olika former av larm:

  • Trygghetslarm – en klocka på armen som personen kan trycka på för att få hjälp.
  • Rörelselarm – signalerar t ex när en person går in på toaletten.

Löpartelefon En telefon som är kopplad till flera avdelningar på ett boende. Larmen från flera våningar kommer till samma löpartelefon så att personen med telefonen kan gå och kontrollera den person som larmat.

Tålmodig/att ha tålamod Förmåga att kunna vänta eller lugnt kunna hantera svåra situationer.

Rapport Muntlig beskrivning av händelser under arbetspasset. Rapport sker vid början och slutet av arbetsdagen.

Signering/att signera När en person skriver under med sitt namn eller med sin kod att en arbetsuppgift är genomförd.

Sekretess/tystnadsplikt Ett förbud att berätta, fotografera eller överföra personlig information om en brukare till någon annan person. Endast de personer på arbetet som har direkt kontakt med brukarens vård och omsorg får delges information. Om brukaren ger sitt samtycke till att lämna ut information så får personalen lämna information vidare.

Demens Ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som drabbar hjärnans funktioner. De kan leda till att man får svårigheter att minnas, att hantera problem i vardagen eller att förstå och uppfatta omvärlden som man tidigare gjort. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom.

Brukare/ Vårdtagare En person som får vård och omsorg på en vårdinrättning, exempelvis ett äldreboende. Inom äldreomsorgen används ofta brukare, vårdtagare eller kund. Inom hälso- och sjukvården används begreppet patient om personen som behöver vård och omsorg.

Integritet Att respektera en persons integritet betyder att du respekterar personens rätt till ett privatliv och inte går över personens gränser.

Hygienrutiner Rutiner beskriver vad som ska göras, på vilket sätt och av vem. Rutiner för hygien beskriver arbetssätt för att förhindra smitta. Inom vård och omsorg används till exempel engångshandskar, handsprit och skyddshandskar för att minska smittspridning.

Självbestämmande En rätt för brukaren att bestämma över sitt liv och sina vardagliga aktiviteter.

Aktiviteter för ökad livskvalitet Livskvalitet beskriver vad som är viktigt för att en person ska må bra. Aktiviteter för ökad livskvalitet som ses i filmen är bland annat dans, bärplockning, bakning, äta god mat, ha goda relationer med andra personer.

    Arbeta vidare

    Före filmen

    Skapa förförståelse genom att gå igenom begreppen i begreppslistan tillsammans med deltagarna. Låt sedan deltagarna diskutera begreppen i par, för att med egna ord kunna ge exempel på deras betydelse.

    Efter filmen

    Diskussionsfrågor:

    1. I filmen beskriver Ali sina tankar om hur det är att arbeta i äldreomsorgen. Låt deltagarna diskutera vad Ali uttrycker för att sedan reflektera över vilka fördelar som kan finnas med att arbeta inom äldreomsorgen.

    2. Låt deltagarna sammanfatta filmens innehåll och sedan välja tre situationer i filmen där personalen skulle kunna utveckla sitt arbetssätt. Diskutera de situationer som valts i gruppen.

    3. Låt deltagarna skriva på whiteboardtavla, blädderblock eller ett webbaserat verktyg för att visa svar på frågeställningarna:

    • Vad gör Ali bra? Motivera svaret.
    • Vad gör övrig personal bra? Motivera svaret.

    Kommentarer till uppgifterna

    Syftet med kommentarerna till uppgifterna är att underlätta för läraren att hitta möjliga diskussionspunkter utifrån filmens innehåll.

    Kommentarer till uppgift 1

    1.   Hur upplever Ali sina första dagar inom äldreomsorgen?

    Ali uttrycker bland annat att äldre är roliga, har mycket erfarenhet. Man skrattar mycket. Han tycker att det är lätt. Hur reflekterar eleverna kring Alis upplevelser?

    Kommentarer till uppgift 2

    I filmen ses exempel på situationer där personalen kan agera på olika sätt. Här ses ett axplock av situationerna som kan diskuteras.

    • Hur har handledaren förberett introduktionen? 
    • Hur informeras ny personal om tekniska hjälpmedel för kommunikation t ex om telefonerna/larmsystemet? 
    • När ska handledaren förklara vad, hur och varför man ska göra (se skillnad mellan situationerna dusch/bakning)?
    • Hur hanterar och värnar man en brukares integritet? 
    • Hur kan man uttrycka sig om något blir fel när man hjälper en brukare?
    • I filmen använder personalen uttryck, som ”liksom hålla örat”, ”ta dina egna delar”. Vilka för- och nackdelar finns det med att använda sådana uttryck och talesätt? 
    • Vilken information är viktig att Ali får för att han ska kunna utföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt? Vad ses i filmen? 

    Kommentarer till uppgift 3 

    Goda exempel i arbetssättet:

    Alis goda exempel:

    • glädje i arbetet
    • värnar om integritet
    • artig
    • en problemlösande attityd
    • frågar om han inte vet, letar efter Clary.

    Övrig personals goda exempel:

    • förklaring innan dusch hur han ska göra
    • frågar om yoghurt med lingonsylt – självbestämmande
    • personal som förklarar syfte med bakning
    • personal som förklarar hur telefonen ska laddas.

     

    Fördjupningsuppgift

    Syftet med fördjupningsuppgiften är att deltagarna ska få reflektera över sina behov av information då de går ut på praktik (Arbetsförlagt lärande, APL) eller startar ett nytt arbete. Om deltagarna är förberedda inför arbetet kan introduktionen kännas tryggare och möjligheten att komma in i arbetet på ett tryggare sätt underlättas.

    Dela in deltagarna i mindre grupper och arbeta med frågeställningen: Vad bör ingå i en introduktion på en ny arbetsplats för elever eller ny personal?

    Vid behov ge exempel på rubriker som deltagarna kan arbeta kring:

    • Viktig information före starten på det nya arbetet.
    • Viktig information den första tiden (arbetsrutiner, lokalkännedom, kunskap om brukare, kunskap om arbetsmiljö, ergonomi, förhållningssätt och bemötande i omsorgen, kommunikation, kunskap om hjälpmedel, lagkrav såsom tystnadsplikt, rapport och dokumentation, agerande i akuta situationer, agerande vid hot och våld, brandsäkerhet, arbetsschema, arbetskläder).
    • Viktigt förhållningssätt och bemötande hos handledaren.
    • Viktiga förberedelser som nyanställd bör tänka på, exempelvis planering i vardagen.
    episodbild

    Avsnittet behandlar utmaningen som vårdbiträdet Ali har när han får till uppgift att väcka brukaren Eivor på äldreboendet. Eivor vill gärna sova länge och vill inte gå upp ur sängen. Vi får även träffa Paul som inte vill duscha. Paul blir arg då Ali föreslår duschning. Avsnittet innehåller flera etiska dilemman där personalens förhållningssätt står i fokus.

    Läroplanskopplingar

    Gerontologi och geriatrik, 100p 

    • Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
    • Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstensvärdegrund för omsorg om äldre.
    • Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

    Omvårdnad 1, 100p

    • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering.
    • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. 

    Social omsorg 1, 100p

    • Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet.
    • Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande.
    • Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

    Begreppslista

    Lirka Försöka övertala en person på ett försiktigt sätt att göra som man vill.

    Utåtagerande beteende Aggressivt beteende. I filmen svär Paul åt Ali och uppmanar honom att genast gå ut ur rummet. Utåtagerande beteende kan även innebära hot och våldsamheter som att slå, rivas eller bitas.

    Personcentrerad vård Vård och omsorg som utgår från en persons unika förutsättningar, önskningar och behov. Brukaren ska få vara delaktig och ha inflytande i alla beslut i sitt liv. Personalen ska fokusera på att se personen och inte bara personens sjukdom/diagnos.

    Professionellt förhållningssätt En inställning som man har i sin yrkesroll där man styrs av att göra det som är bra för den man vårdar och inte av egna privata intressen och behov.

    Empati En förmåga att sätta sig in i och förstå hur en person känner sig samt visa omtanke för att hjälpa personen.

    Genomförandeplan En beskrivning av hur vård och omsorg ska genomföras och vilka insatser som ska utföras. Insatserna bygger på den biståndsbedömning som biståndshandläggarna inom socialtjänsten gör. Biståndsbeslutet baseras på de behov och personliga förutsättningar som brukaren har.

    Bistånd Beviljad hjälp från socialtjänsten.

    Avvikelse En händelse som inte följer rutinen i genomförandeplanen som en person inom äldreomsorgens verksamheter har. Exempel på en avvikelse är att en person inte vill ta sin medicin eller vägrar att duscha.

    Beskedligt tvång När en brukare inte har förmågan att förstå konsekvenser (följder) av sitt handlande och då inte kan ta ställning till en situation. Personalen agerar mot brukarens vilja men på ett sätt som de tänker är bra för brukaren.

      Arbeta vidare

      Uppgift före filmen

      För att skapa förförståelse för filmens innehåll ger läraren deltagarna en lista på meningsbärande begrepp utan förklaring (se bifogad pdf-fil). Läraren går igenom begreppen och deltagarna får själva formulera svar och förklaringar av begreppen.

      Arbetsblad Eivor.pdf

      Uppgifter efter filmen

      1.   Låt deltagarna diskutera parvis vilka möjliga avvikelser som syns i filmen. Be deltagarna googla och ge exempel på andra möjliga situationer som kan innebära en avvikelse. Gör en gemensam lista på vanliga avvikelser.

      2.   Ladda ner appen Nollvision från Svenskt Demenscentrum. Låt deltagarna läsa om utmaningen ”Vill inte duscha” samt ”Upprörd och arg”. Låt deltagarna sitta i små grupper och diskutera möjliga arbetssätt för att förbygga eller hantera sådana situationer. Hur skulle deltagarna hantera situationen där Paul inte vill duscha?

      3.   Eivor vill inte gå upp ur sängen. Dela in deltagarna att arbeta i mindre grupper med att skriva ner en rutin (hur ny personal ska göra) för att väcka Eivor så att hon kommer upp ur sängen. Låt deltagarna träna sig i att rapportera över den nya rutinen genom att delge den till en annan grupp.

      Inom äldreomsorgen uppstår ibland situationer där man som personal kan möta brukare som är utåtagerande på olika sätt. Uppgiften ska bidra till att ge deltagarna strategier för hur de kan agera i olika svåra situationer.

      Gå in på Demenscentrums webbplats och visa filmerna ”Möta svåra situationer i demensvården 1-4”. Se länken nedan:

      https://www.youtube.com/user/Demenscentrum/videos

      Dela in deltagarna parvis och låt dem öva i de fyra situationerna. Instruera dem att byta roller så att de övar både personal- och brukarroll. Diskutera i grupp.

      episodbild

      I avsnittet får vi följa Ulla och hennes kontaktperson som sätter potatis i en hink på Ullas balkong. Potatisen mognar, skördas och äts tillsammans. Under deras samtal väcks minnen från Ullas uppväxt till liv.

      Läroplanskopplingar

      Avsnittet Ulla odlar potatis är kopplad till följande kursplaner inom Vård- och omsorgsprogrammet. 

      Gerontologi och geriatrik 100p, Social Omsorg 1 100p, Omvårdnad 1 100p.

      Gerontologi och geriatrik, 100p 

      • Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
      • Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstensvärdegrund för omsorg om äldre.
      • Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

      Omvårdnad 1, 100p

      • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering.
      • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. 

      Social omsorg 1, 100p

      • Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet.
      • Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande.
      • Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

      Begreppslista

      Balja I filmen: den kruka som potatisen odlas i. Synonymer: kar, bunke.

      Växthus Hus med väggar av glas eller plast där man odlar växter.

      Leverera Överlämna.

      Trädgårdsmästare Person som arbetar med att odla och skörda växter.

      Binda kransar och kistdekorationer Förbereda blommor inför begravningar.

      Blomsterhandel Butik där det säljs växter och frön.

      Färskpotatis  Potatis som inte lagras utan äts direkt efter skörd.

      Reminiscens Betyder hågkomst eller minne och är en metod som används inom äldreomsorgen för att förbättra och underlätta kommunikation.

      Livskvalitet Hur värdefullt man anser livet vara i sin helhet eller i delar av livet.

      Personcentrerad vård Vård och omsorg som är anpassad efter en persons förutsättningar, behov och önskningar.

      Levnadsberättelse En beskrivning av en persons bakgrund, önskningar och behov. Används av personal inom omsorgen för att lära känna och förstå en person för att kunna ge mer personcentrerad vård.

      Helhetssyn Att personalen ska kunna uppmärksamma och förstå en brukares alla behov och möta dessa: fysiska (kroppsliga), psykiska (känslor och tankar), sociala (relationer till sig själv och andra) och existentiella (stora livsfrågor).

        Arbeta vidare

        Före filmen

        Skapa förförståelse genom att gå igenom begreppen i begreppslistan tillsammans med deltagarna. Låt sedan deltagarna ge förslag på vad de tror att filmen kommer att handla om.

        Uppgifter

        1. Återkoppla om deltagarnas förslag kring filmens innehåll stämde. Repetera betydelsen av begreppen reminiscens, personcentrerad vård, levnadsberättelse samt helhetssyn.

        2. I en levnadsberättelse skrivs ner viktig information om en person för att kunna berätta om personens bakgrund och önskemål. Exempel på en sådan finns på Demenscentrums hemsida. Vad skulle du kunna skriva i Ullas levnadsberättelse med den information du fått i filmen?

        3. Vi kan uppleva livskvalitet även om vi är sjuka eller är i livets slutskede. Reminiscens är en metod där man lockar fram gamla minnen. I filmen återkopplar Ulla minnen från sin uppväxt när hon får odla sin potatis. Hon säger “Ju mer man pratar ju mer kommer man ihåg”. Vilken betydelse kan det ha för livskvaliteten att få samtala om goda minnen?

        4. Diskutera två och två. Ge exempel ur filmen hur Ulla får stimulans: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.

        Arbeta vidare

        Gör en levnadsberättelse för en annan deltagare eller en anhörig. 

        Länktips: https://www.demensforbundet.se/att-vara-anhorig/min-livshistoria/

        episodbild

        I avsnittet träffar vi Roland som bor på ett äldreboende och har sjukdomen kroniskt alkoholberoende. Han känner att han inte får bestämma själv hur mycket alkohol han vill dricka. Vi möter också Rolands son som är orolig över Rolands alkoholintag. Personalen på avdelningen vill begränsa alkoholintaget genom att blanda ut vinet med vatten. Etiska dilemman i filmen berör självbestämmande, livskvalitet och KASAM.

        Läroplanskopplingar

        Avsnittet Roland vill ha vin är kopplad till följande kursplaner inom Vård- och omsorgsprogrammet. 

        Gerontologi och geriatrik 100p, Social Omsorg 1 100p, Omvårdnad 1 100p.

        Gerontologi och geriatrik, 100p 

        • Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
        • Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstensvärdegrund för omsorg om äldre.
        • Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

        Omvårdnad 1, 100p

        • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering.
        • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. 

        Social omsorg 1, 100p

        • Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet.
        • Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande.
        • Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

        Begreppslista

        Självbestämmande En rätt för brukaren att bestämma över sitt liv och sina vardagliga aktiviteter.

        Bloss Att röka cigarett kan kallas att ta ett bloss.

        Söderkis En man från stadsdelen Södermalm i staden Stockholm.

        Dödshjälp En medicinsk behandling för att få avsluta sitt liv. Dödshjälp är olaglig i Sverige men förekommer i vissa andra länder till exempel i Holland och Schweiz.

        Förnedrad Att bli behandlad respektlöst så att man känner sig förolämpad.

        Kränkt Att bli behandlad så att man känner sig djupt sårad.

        Farsan Slangord för far/pappa.

        Handskas med Hantera, det vill säga att klara av något i en situation.

        Funkar Ett slangord för att fungera.

        Bevisa Ett sätt att visa att något är sant.

        Hur står det till? Ett sätt att hälsa och fråga hur en person mår.

        Etiskt dilemma En valsituation där det är svårt att veta vad som är rätt eller vad som är fel.

        Tvångslag En lag som begränsar självbestämmandet hos en brukare. Exempelvis är Lagen om vård av missbrukare (LVM) en sådan lag. För att en tvångslag ska gälla krävs att personen behöver hjälp för att komma ifrån missbruket, att det inte kan ske på frivillig väg och att personen utsätter sig själv eller närstående för fara.

        Beskäftigt tvång När personal tvingar eller manipulerar (lurar) en brukare att göra något som han eller hon inte vill men har rätt att bestämma om och besluta själv. Personalen agerar enligt sin egen vilja för att göra gott men agerar mot brukarens vilja.

        Beskedligt tvång När en brukare inte har förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlande och då inte kan ta ställning till en situation och personalen agerar på ett sätt som de tänker är bra för brukaren. 

        Begreppet KASAM: En förkortning för ”känsla av sammanhang”. En person har en större möjlighet att ha en god livskvalitet om han eller hon har en hög nivå av KASAM. En hög nivå av KASAM uppnås om en person har en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i livet. Begriplighet handlar om att kunna förstå sitt sammanhang. Hanterbarhet innebär att man upplever att man klarar av de krav som ställs på en. Meningsfullhet handlar om att man upplever att det finns saker i livet som är värda att investera tid och energi i för att de upplevs viktiga. Alla tre delarna kan personalen arbeta med för att hjälpa en person att få en bättre livskvalitet.

          Arbeta vidare

          Uppgift innan filmen

          För att skapa förförståelse kan deltagarna skapa en quizlet, digitala fråga/svar-kort, med några av ordlistans ord. Låt deltagarna lära sig betydelsen av quizlet-orden och diskutera med varandra i par.

          Uppgift efter filmen

          1.   Dela in deltagarna i mindre grupper och låt dem sammanfatta det viktiga i filmen. Låt dem sedan diskutera och skriva ner gemensamma reflektioner om följande citat. I filmen säger Roland: ”Jag vill bestämma själv, var, när och hur (han vill dö)”.

          • Hur kan personalen arbeta för att försöka öka hans KASAM och väcka Rolands livslust?
          • Har Roland inte rätt att vilja dö?

          2.   Låt deltagarna diskutera hur personalgruppen kan göra för att komma överens och behandla Roland på ett etiskt korrekt sätt.

          3.   Vad är tillåtet, och okej, när det gäller beskäftigt och beskedligt tvång i äldreomsorgen? Dela in deltagarna i små grupper. Grupperna får göra ett rollspel som visar en situation där personalen använder beskäftigt tvång samt ett rollspel med en situation där personalen använder beskedligt tvång. Diskutera konsekvenser av olika förhållningssätt i rollspelen.

          Arbeta vidare

          Fördjupningsuppgiften syftar till att ge en ökad insikt i hur man som personal kan resonera kring svåra situationer där det inte är självklart vad som är rätt och fel.

          I vården finns det fyra etiska principer som ska råda i situationer där det är svårt att veta vad som är rätt och fel. De fyra etiska principerna är:

          1.   godhetsprincipen

          2.   rättviseprincipen

          3.   autonomiprincipen (rätt till självbestämmande)

          4.   inte-skada-principen.

          Dela in deltagarna i små grupper. Låt deltagarna ta reda på betydelsen och diskutera principerna samt tillämpa dessa på frågeställningen: Är det rätt att lura Roland genom att blanda ut hans vin med vatten?

          Exempel: godhetsprincipen

          • Om man säger ja – det är rätt att blanda ut vinet – vilka argument har man då som personal för att rättfärdiga sina handlingar?
          • Om man säger nej – vilka argument har man då? Fortsätt med att göra likadant med alla principer.

          Låt grupperna redovisa för varandra.

          episodbild

          Avsnittet skildrar en sommar på äldreboendet Solgården där man längtar efter djur. Personalen tar dit höns över sommaren. Filmen visar hur hönsen skänker både glädje och sorg till brukarna på boendet. Boende reflekterar i en situation kring döden.

          Läroplanskopplingar

          Avsnittet “Höns på gården” är kopplad till följande kursplaner inom Vård- och omsorgsprogrammet. 

          Gerontologi och geriatrik 100p, Social Omsorg 1 100p, Omvårdnad 1 100p  

          Gerontologi och geriatrik, 100p 

          • Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
          • Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstensvärdegrund för omsorg om äldre.
          • Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

          Omvårdnad 1, 100p

          • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering.
          • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. 

          Social omsorg 1, 100p

          • Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet.
          • Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande.
          • Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

          Begreppslista

          Bemötande Hur man möter och kommunicerar med andra på ett respektfullt sätt.

          KASAM En förkortning för ”känsla av sammanhang”. En person har en större möjlighet att ha en god livskvalitet om han eller hon har en hög nivå av KASAM. En hög nivå av KASAM uppnås om en person har en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i livet.

          Allsång Att samlas och sjunga tillsammans i grupp, ofta ur ett häfte med sångtexter.

          Pulla Ett annat ord för höna.

          Begravningsceremoni Tillställning där man tar farväl av den döde. Kan vara både religiös och icke-religiös.

          ”Kärt barn har många namn” Ett ordspråk som innebär att det finns flera ord/begrepp som beskriver något vi tycker om. 

            Arbeta vidare

            Uppgift före filmen

            Skapa en förförståelse genom att först förklara begreppet KASAM och dess tre delar. Ge exempel på hur man kan skapa ökad begriplighet, ökad hanterbarhet och en ökad meningsfullhet i en vardaglig situation (exempelvis vid en måltid).

            Begriplighet handlar om att kunna förstå sitt sammanhang. Hanterbarhet innebär att man upplever att man klarar av de krav som ställs på en. Meningsfullhet handlar om att man upplever att det finns saker i livet som är värda att investera tid och energi i för att de upplevs viktiga. Alla tre delarna kan personalen arbeta med för att hjälpa en person att få en bättre livskvalitet.

            Uppgifter efter filmen:

            1.   Dela in deltagarna parvis och låt dem berätta för varandra vilka situationer i filmen som skildrar aktiviteter som de anser kan bidra till ökad livskvalitet och KASAM.

            2.   I samband med begravningsceremonin, när de gräver ner den döda hönan i trädgården, säger en av de boende: ” Men så där är det  – vi kan inte leva i evigheter vi heller. Det är samma sak med oss."

            Diskutera vilka olika ord och uttryck som används för att beskriva döden.

            Gör sedan värderingsövningen "Fyra hörn" där deltagarna får ta ställning till döden som samtalsämne och motivera sitt ställningstagande. Märk upp hörnen i rummet med olika svar (se nedan). Be deltagarna ställa sig i det hörn som bäst överensstämmer med deras åsikt.

            1.   Det är viktigt att tala om döden.

            2.   Man ska helst inte tala om döden.

            3.   Man kan prata om döden men inte med dem som snart ska dö.

            4.   Eget alternativ

            Be sedan olika deltagare förklara och motivera sitt ställningstagande. Ställ vid behov följdfrågor för att utröna olika sätt att hantera frågan.

            Arbeta vidare

            Syftet med uppgiften är att få en tydligare bild av begreppet KASAM och hur man som personal kan bidra till att öka en persons KASAM. Läs materialet från Socialstyrelsen ”Dialog Meningsfullhet och sammanhang”, med fokus på materialets sida 74. Gör därefter övning 1 och ev. övning 2 (sida 75) tillsammans. 

            episodbild

            Avsnittet handlar om när Inas dotter kommer på besök. Ina har en sjukdom som gör att musklerna i kroppen förtvinar. Hon har svårt att röra sig och att kommunicera med ord. Vi får se hur personal, boende och Inas dotter kommunicerar utan ord och hur viktigt det är att kunna tolka brukarnas signaler. Vi får också se hur Inas dotter får stöd i sin situation som anhörig.

            Läroplanskopplingar

            UR programserie “Leva tills jag dör” och avsnittet “Inas dotter” är kopplad till följande kursplaner inom Vård- och omsorgsprogrammet. 

            Gerontologi och geriatrik 100p, Social Omsorg 1 100p, Omvårdnad 1 100p  

            Gerontologi och geriatrik, 100p 

            • Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
            • Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstensvärdegrund för omsorg om äldre.
            • Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

            Omvårdnad 1, 100p

            • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering.
            • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. 

            Social omsorg 1, 100p

            • Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet.
            • Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande.
            • Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

            Begreppslista

            Förtvina När musklerna minskar i storlek och styrka vilket gör det svårare att röra sig.

            Raring Ett annat ord för ett djur eller person som man tycker om.

            Icke-verbal kommunikation Kommunikation utan ord, till exempel kroppsspråk och ansiktsuttryck.

            Tolka Att översätta och förstå någon eller något. I filmen tolkas Inas beteende för att förstå vad hon vill och känner.

            Strödd för vinden En begravningsmetod där den avlidnes kropp kremeras (bränns till aska) och strös ut i naturen.

            Tusensköna En blomma.

            Närståendestöd Stöd och hjälp till brukares släktingar eller vänner, till exempel genom stödsamtal.

            Inre frid och att komma till ro Att känna sig lugn och nöjd i den situation där man befinner sig.

            Sno Att stjäla, i filmen säger personalen att Ina snor mat.

            Palliativ vård Vård i livets slutskede. Fokus i den palliativa vården ligger i omhändertagandet av den sjuke men också av närstående personer till den sjuke. I den palliativa vården finns fyra hörnstenar. Hörnstenarna är de centrala delarna av vården: symtomkontroll, kommunikation och relation, anhörigstöd, teamarbete.

            Symtomkontroll Att lindra olika symtom, till exempel andnöd, ångest, smärta och illamående.

            Kommunikation och relation Att kunna skapa en god relation och förståelse för den sjukes situation, behov och önskningar, till exempel genom att samtala och bekräfta personens känslor.

            Närståendestöd Stöd och hjälp till närstående (släktingar, vänner och andra personer) som är viktiga för den sjuke.

            Teamarbete När yrkesgrupper med olika ansvarsområden och kompetenser samarbetar för att den sjuke ska få bästa möjliga vård och omsorg.

            Empati En förmåga att sätta sig in i och förstå hur en person känner sig samt vilja agera för att hjälpa personen.

            Helhetssyn Att personalen ska kunna uppmärksamma och förstå en brukares alla behov och möta dessa: fysiska (kroppsliga), psykiska (känslor och tankar), sociala (relationer till sig själv och andra) och existentiella (stora livsfrågor).

              Arbeta vidare

              Före filmen:

              Skapa förförståelse genom att gå igenom begreppen i begreppslistan tillsammans med deltagarna.

              Uppgifter efter filmen:

              1.   Be deltagarna välja en situation ur filmen där icke-verbal kommunikation används. Deltagarna får sedan skriva en kort tolkning av kroppsspråkets innebörd i den valda situationen.

              2.   Kroppsspråks-mingel. Läraren förbereder post-it-lappar som beskriver olika behov, beteenden eller känslor. Ge varje person en post-it-lapp som inte visas för någon annan. En person ska, utan ord, uttrycka det behov eller den känsla som står på lappen, till exempel hunger eller törst, till en annan deltagare. Den andra personen ska tolka och beskriva vad som uttrycks genom den icke-verbala kommunikationen. Därefter diskuterar paret varandras tolkningar. Byt partner.

              3.   Det finns många kognitiva och kommunikativa hjälpmedel som kan stötta personer som har svårigheter att kommunicera. Låt deltagarna söka efter information om vilka kommunikativa hjälpmedel som skulle kunna underlätta Inas kommunikationsförmåga, till exempel via internet hos den regionala hjälpmedelscentralen.

              Arbeta vidare

              1.   I uppgiften tar vi upp två av den palliativa vårdens hörnstenar: kommunikation och relation samt närståendestöd.

              • Låt deltagarna läsa om den palliativa vårdens fyra hörnstenar och se de korta filmerna. Se länkar nedan.
              • Dela in deltagarna i mindre grupper. Uppgiften går ut på att skapa och genomföra två rollspel.
              • Det första rollspelet ska visa en situation där en närstående person behöver stöd men där något i personalens bemötande brister.
              • Därefter spelas samma rollspel upp en gång till men då visas situationen utifrån ett bra bemötande i stödet till närstående personer.
              • Övningen avslutas med reflektioner i grupp.

              Länkar till internetsidor och filmer

              Vårdhandboken: Vård i livets slutskede

              https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/

              Filmer om de fyra hörnstenarna inom palliativ vård från Palliativt kunskapscentrum:

              https://www.youtube.com/watch?v=NgRx9t27H40

              https://www.youtube.com/watch?v=C51gWZO52FU

              Film om de fyra hörnstenarna inom palliativ vård från Palliationsakademin:

              https://www.youtube.com/watch?v=3TWNL7nUBxI

              episodbild

              I avsnittet får vi följa Arne som flyttar in på äldreboendet Sofiagården, då hans sjukdomar gör att han inte kan bo kvar i sin gamla lägenhet. Vi får se hur han välkomnas, bestämmer hur rummet ska möbleras och varför det är så viktigt med god social kontakt i en så stor förändring i livet som det innebär att behöva lämna sitt hem. 

              Läroplanskopplingar

              Avsnittet Arne flyttar in är kopplad till följande kursplaner inom Vård- och omsorgsprogrammet. 

              Gerontologi och geriatrik 100p, Social Omsorg 1 100p, Omvårdnad 1 100p.

              Gerontologi och geriatrik, 100p 

              • Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
              • Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstensvärdegrund för omsorg om äldre.
              • Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

              Omvårdnad 1, 100p

              • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering.
              • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. 

              Social omsorg 1, 100p

              • Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet.
              • Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande.
              • Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

              Begreppslista

              Balans Att kunna hålla jämvikt och inte ramla.

              Snuttefilt En filt som har som syfte att skapa trygghet. Det är vanligt att barn använder en snuttefilt.

              Almanacka En kalender som visar månader, veckor och dagar.

              Stå på led När personer står efter varandra, som att stå i kö.

              Relation En social kontakt med en eller flera personer.

              Taktil beröring En metod som innebär att en person rör lätt vid en annan persons hud eller genom kläderna i syfte att skapa lugn.

              Integritet Att respektera en persons integritet betyder att du respekterar personens rätt till ett privatliv och inte går över personens gränser.

              Riskbedömning Att kunna analysera och dra slutsatser om vilken grad av risk som finns i en situation. Riskbedömningar kan exempelvis göras när det gäller fallrisk, risk för dålig munhälsa och risk för trycksår.

                Arbeta vidare

                Uppgift före filmen

                Skapa förförståelse genom att gå igenom begreppslistan tillsammans med deltagarna. Be deltagarna förklara begreppen för varandra parvis.

                Uppgifter efter filmen

                1.   I filmen används olika liknelser såsom ”om damerna här är kex så är Arne en sockerkaka”. Då säger Arne att han är ett risgryn.

                Vad menar personalen och vad menar Arne med det som sägs? Diskutera i grupp vilka känslor som ligger bakom orden. Låt deltagarna ta reda på andra liknelser och talesätt som är vanliga samt vad dessa betyder. Googla efter svenska talesätt och ordspråk.

                2.   Deltagarna får diskutera situationer och sätt som personalen hjälper Arne att känna sig välkommen på när han flyttar in. Dessa skrivs sedan på whiteboardtavla/digital anslagstavla/blädderblock och diskuteras i grupp.

                3.   I filmen säger Arne: "Medicin är inte lika mycket värt som kramarna”. Vilka för- och nackdelar finns det med att personalen kramas? Gör en undersökning via ett digitalt verktyg, där deltagarnas svar syns. Diskutera resultatet i gruppen.

                4.   Taktil stimulering är en metod med beröring som ger känslor av lugn och ro om den genomförs rätt. Be deltagarna googla efter en massagesaga, till exempel ”Solsagan”. Dela in deltagarna två och två. En person gör lätt beröring enligt ”Solsagans” rörelser på en annan persons rygg. Var noga med att deltagarna får tillåtelse av varandra. Deltagarna kan därefter reflektera över känslan av beröringen.

                Arbeta vidare

                Syftet med uppgiften är att deltagarna ska få en bild av de ägodelar de anser vara viktigast att omge sig med för att känna hemkänsla om de själva behövde flytta in på en liten bostadsyta. Syftet är också att de ska få en ökad insikt i hur möblering kan skapa eller förebygga risker för fall.

                Be deltagarna fundera över vilka möbler de skulle ta med sig hemifrån om de behöver flytta till ett rum på 15 kvm och hur dessa skulle stå i rummet. Deltagarna får därefter rita en skiss över rummet och möbleringen.

                Reflektera över följande frågor i mindre grupper:

                • Vilken risk för fall som möbleringen ger.
                • Kan personalen utföra sitt arbete på ett bra sätt i rummet?
                • Vad gör man om man inte är överens om möbleringen?

                Länkar till Vårdhandbokens sidor om risker i vårdmiljön samt åtgärder för att minska fallrisken

                ·     https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/basal-och-preventiv-omvardnad/fallprevention/risker-och-riskfaktorer/

                ·     https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/basal-och-preventiv-omvardnad/fallprevention/atgarder-geriatrik/

                episodbild

                I avsnittet följer vi Gill, som är anhörig till Tommy, som bor på en avdelning för personer med demenssjukdomar på ett äldreboende. Avsnittet berör kommunikationssvårigheter och bemötande mellan huvudpersonerna: de boende på avdelningen, och Gill, närstående till Tommy, samt bemötandet mellan personal och närstående.

                Läroplanskopplingar

                Avsnittet Gill hälsar på är kopplad till följande kursplaner inom Vård- och omsorgsprogrammet. 

                Gerontologi och geriatrik 100p, Social Omsorg 1 100p, Omvårdnad 1 100p.

                Gerontologi och geriatrik, 100p 

                • Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
                • Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstensvärdegrund för omsorg om äldre.
                • Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

                Omvårdnad 1, 100p

                • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering.
                • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. 

                Social omsorg 1, 100p

                • Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet.
                • Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande.
                • Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

                Begreppslista

                Demenssjukdom En sjukdom som drabbar hjärnans funktioner. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Symtom kan vara svårt att minnas, svårt att klara vardagens aktiviteter och att hitta i miljön man bor i.

                Anhörig En person som är släkt med huvudpersonen, brukaren.

                Närstående En person som är släkt eller vän med brukaren, till exempel en granne eller arbetskamrat. Det viktiga är att det är en nära relation med brukaren.

                Kommunikation Att dela ett budskap med andra personer, till exempel genom att tala, skriva eller visa något. Kommunikation kan ske verbalt genom att tala eller icke-verbalt genom gester, miner och kroppspositioner. Även bilder, filmer och text är exempel på sätt att kommunicera.

                Bemötande Hur man möter och kommunicerar med andra personer på ett respektfullt sätt.

                Hörselnedsättning Svårt att höra. I det normala åldrandet förändras hörseln så att höga toner blir svårare att höra. Det kan också bli svårare att höra när många pratar samtidigt i närheten. Hörselnedsättningar kan också bero på sjukdomar.

                Inkludering Att bjuda in och göra gemensam. I filmen bjuder Gill in en annan boende till kaffestunden på balkongen.

                Gotland/Visby/Ringmuren En stor ö i Östersjön där den största staden är Visby. I Visby går en lång medeltida stenmur genom staden.

                Kustartilleriet/ I18/ Lumpen Kustartilleriet är en militär gren som kontrollerar och arbetar vid havskusten. I18 är en sådan militärbas på Gotland. Lumpen är ett slangord för militärtjänst.

                Vandrarhem Ett enklare boende där resande personer kan hyra rum för att sova i.

                Kaffe med dopp Att dricka kaffe och äta ett bakverk, till exempel en kaka till kaffet.

                Kocken En person som planerar och lagar mat i en restaurang, och i filmen, på äldreboendet.

                Fattiglapp En person som saknar pengar och/eller andra resurser.

                Skapligt Ganska bra.

                Hängig Att känna sig lite sjuk.

                Allergi När kroppen reagerar mot ett ämne som man inte tål, till exempel pollenallergi då man bland annat kan reagera med rinnande ögon och snuva, andningssvårigheter eller hudeksem när träd och växter släpper frön eller blommar.

                Vaktmästare En person som tar hand om olika praktiska arbetsuppgifter på ett arbete, till exempel att laga och kontrollera en byggnad.

                Självbestämmande Att själv få bestämma och besluta över det som är viktigt i sitt liv.

                  Arbeta vidare

                  Gå igenom begreppslistan före ni tittar på filmen. Efter filmen kan deltagarna arbeta med begreppen genom att göra fyll-i-luckan-övningen med valda ord från begreppslistan (pdf-fil).Gill hälsar på FYLL I LUCKOR.pdf

                  Uppgifter

                  1. Tommy har svårt att höra vad Gill säger i filmen. Hur kan du som personal underlätta kommunikationen med en person som har hörselnedsättning?
                  2. Tommy har också svårt att komma ihåg var han är och det som händer i nutid. Hur kan du underlätta kommunikationen med en person som har en kognitiv sjukdom som demenssjukdom med glömska? Hur är det bra och hur är det inte bra att uttrycka sig när du talar med en person med kognitiva svårigheter?
                  3. Gör ett rollspel där en person har hörselnedsättning (använd öronproppar) samt glömska som symtom. En annan person är personal och ska bemöta personen på ett respektfullt sätt. Välj en egen situation eller ta ett exempel ur filmen, exempelvis att servera fika. Den person som spelar personal ska visa ett bra exempel på bemötande och kommunikation.

                  Arbeta vidare

                  Fördjupningsuppgift

                  Se Demenscentrums hemsida om vikten av en god kommunikationsförmåga och relationsskapande förmåga hos anhöriga (och personal inom äldreomsorgen). Se tipsen här: https://www.demensforbundet.se/att-vara-anhorig/bra-forhallningssatt/

                  Diskutera i grupp de tips om kommunikation som Demensförbundet ger och reflektera över vilka svårigheter som personal och anhöriga kan möta när det handlar om missförstånd i kommunikationen med en person som har demenssjukdom. Hur kan kommunikationssvårigheter förebyggas?

                  Vill du veta mer? Tips på korta filmer och podd om kommunikationsstöd finns här:

                  En kort film om kommunikation https://www.youtube.com/watch?v=vFiEJtXZ_zg (Hjärna tillsammans)

                  En kort film med tips om hur du kan kommunicera med en person som drabbats av demens: https://www.youtube.com/watch?v=i7sIgP4yxk0 (Region Gotland)

                  Demenspoddens avsnitt om kommunikationsstödet CIRKA finns att lyssna på Demenscentrums hemsida https://demenscentrum.se/publicerat/poddradio