Till huvudinnehåll
Demokrati helt enkelt

LärarhandledningDemokrati helt enkelt

Demokrati - helt enkelt är en serie i sex fristående avsnitt, som visar när unga, runt om i landet har påverkat och nyttjat sina demokratiska rättigheter. I varje avsnitt får vi följa två exempel som belyser avsnittets tema. I serien blandas intervjuer med fakta och vi får ta del av olika tillvägagångssätt för att påverka, från idé till handling.

Serien har följande avsnitt: Argumentation, Protest, Dialog, Förening, Medborgarförslag och Namninsamling. Alla avsnitt är cirka 15 minuter långa. Läs mer om programmen under de avsnittsspecifika delarna nedan.

Demokratiska processer kan ta tid, ibland flera år, och det är inte alltid som förslag går igenom. Detta beror på att det finns flera olika intressen och åsikter i frågor som kan stå emot varandra. Det kan dessutom finnas lagar och regler att förhålla sig till som påverkar möjligheten att genomföra olika förslag.

Det finns flera sätt att påverka i en demokrati. Mer formella sätt att påverka är att;

  • rösta i allmänna val
  • gå med i ett politiskt parti
  • skriva medborgarförslag

Andra sätt att påverka är att bilda opinion vilket kan göras genom att;

  • skriva en insändare
  • skriva en debattartikel
  • tipsa journalister om ämnen att ta upp
  • sätta upp affischer
  • blogga
  • samla in namnunderskrifter och göra ett upprop
  • engagera sig i någon organisation eller förening

Uppdatering! I inledningen till programserien sägs att de flesta av världens länder är demokratier. Men det stämmer inte längre. Nya rapporter, bland annat från Freedom House och The Economists demokratiindex, visar att mindre än hälften av världens länder nu är demokratier och att demokratin är på tillbakagång i många länder. (December 2021)

Syfte och målgrupp

Primär målgrupp: högstadiet, årskurs 7–9.

Ämnen: samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk

Syftet med serien Demokrati - helt enkelt är att synliggöra och visa hur det kan gå till när medborgare påverkar i en demokrati. Alla kan påverka, även de som inte har rösträtt. I denna serie får vi följa unga som har påverkat och använt sina demokratiska rättigheter genom att argumentera, skapa dialog, bilda föreningar, skriva medborgarförslag, samla in namnunderskrifter och protestera.

Målet med serien är att visa hur demokrati går till i praktiken samt att göra unga medvetna om vilka rättigheter och skyldigheter som finns i en demokrati. Genom att visa exempel på hur demokratiska handlingar genomförs av unga, är målet att även inspirera andra till att utöva sina demokratiska rättigheter. Serien bidrar till ökad kunskap och medvetenhet om vad det innebär att leva i en demokrati.  

Läroplanskopplingar

Skolans värdegrund och uppdrag

Grundläggande värden

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Rättigheter och skyldigheter

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Skolans uppdrag

Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.

Samhällskunskap

Eleverna ska;

  • utveckla förtrogenhet med demokrati och mänskliga rättigheter.
  • tillägna sig kunskaper om värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle samt om demokratiska processer och arbetssätt.
  • få förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare.
  • utveckla förståelse för hur individen och samhället påverkar varandra.
  • utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället.

Svenska

Eleverna ska;

  • ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
  • ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Svenska som andraspråk

Eleverna ska;

  • ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan och vågar uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. 
  • stimuleras att utveckla och uttrycka komplexa tankar utifrån sin kunskapsnivå och sina språkliga resurser.
  • ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Arbeta med programmen i undervisningen

  • Före tittning - ta reda på elevernas förförståelse genom att göra en entrance ticket. Gå igenom begreppen till avsnittet innan visning och låt eleverna spela memory med begreppen för att befästa dem. Se beskrivning av entrance ticket och memory under “Metoder”.
  • Under tittning - pausa eventuellt avsnittet för att diskutera handlingen. För att skapa ett aktivt lyssnande, be eleverna att skriva ner viktiga ord och begrepp som tas upp.
  • Efter tittning - arbeta med de tillhörande frågorna. Förslag på metoder finns i denna inledande del. Till varje avsnitt finns det en exit ticket för att eleverna ska få möjlighet att reflektera kring vad de lärt sig.

Arbeta med avsnitten

Det finns fördjupande uppgifter att arbeta med till varje avsnitt. I samtliga avsnitt av Demokrati helt enkelt får eleverna öva demokratiska förmågor som att framföra argument, debattera, abstrakt-, kritiskt- och självständigt tänkande, att lyssna till samt bemöta andras åsikter och att delta i reflekterande och prövande samtal. Till varje avsnitt finns det en ord- och begreppslista, metoder för genomförande och samtalsfrågor som utgår från respektive avsnitts innehåll. I fördjupningsuppgifterna uppmanas eleverna att omsätta teoretisk kunskap till praktisk/aktiv handling.

Argumentation

1.    Avsnittsinformation.

2.    Ord- och begreppslista.

3.    Samtalsfrågor utifrån avsnittet.

4.    Arbeta vidare utifrån avsnittets tema: Det finns tre fördjupningsuppgifter till avsnittet; Debatt om en aktuell samhällsfråga, Argumentationsdragkamp och Arbetsgång för att påverka. I fördjupningsuppgifterna övar eleverna på att ta fram och bemöta argument.

Protest

1.    Avsnittsinformation.

2.    Ord- och begreppslista.

3.    Samtalsfrågor utifrån avsnittet.

4.    Arbeta vidare utifrån avsnittets tema. Det finns en fördjupningsuppgift till avsnittet, Protest mot nedläggning – arbete med det ekonomiska kretsloppet. Eleverna sätter sig in i ett verkligt case; nedläggningen av Findus fabrik i Bjuv, och får fundera över hur det ekonomiska kretsloppet förändras när så många arbetstillfällen försvinner från en ort. Eleverna får undersöka om det finns liknande exempel i deras egen kommun och öva på att debattera och föra fram sin åsikt skriftligt i en debattartikel.

Dialog

1.    Avsnittsinformation.

2.    Ord- och begreppslista.

3.    Samtalsfrågor utifrån avsnittet.

4.    Arbeta vidare utifrån avsnittets tema: Det finns en fördjupningsuppgift till avsnittet, Bidra till ett inkluderande samhälle. Eleverna övar på att brainstorma idéer, bygga vidare på varandras idéer, föra dialog, diskutera med varandra och att samarbeta i grupp.

Förening

1.    Avsnittsinformation.

2.    Ord- och begreppslista.

3.    Samtalsfrågor utifrån avsnittet.

4.    Arbeta vidare utifrån avsnittets tema. Det finns en fördjupningsuppgift till avsnittet, Lär dig mer om föreningar. Eleverna arbetar i grupper och ska ta reda på mer om föreningar och vad som krävs för att starta en förening.

Medborgarförslag

1.    Avsnittsinformation.

2.    Ord- och begreppslista.

3.    Samtalsfrågor utifrån avsnittet.

4.    Arbeta vidare utifrån avsnittets tema. Det finns en fördjupningsuppgift till avsnittet, Medborgarförslag i din kommun. Eleverna undersöker medborgarförslag i sin kommun, samt skriver egna förslag.

Namninsamling

1.    Avsnittsinformation.

2.    Ord- och begreppslista.

3.    Samtalsfrågor utifrån avsnittet.

4.    Arbeta vidare/Fördjupning utifrån avsnittets tema. Det finns en fördjupningsuppgift till avsnittet, Påverka i din kommun. Eleverna får i grupper och genom olika metoder brainstorma kring vad de vill förändra och påverka i sin skola eller hemkommun. Grupper bildas utifrån intresse. Eleverna driver kampanjer om sin fråga med målet att göra skillnad och att försöka åstadkomma en förändring.

Metoder

Entrance ticket och exit ticket

Eleverna får en startuppgift (entrance ticket) vilket kan vara att svara på en fråga direkt när momentet startar. I slutet av lektionen kan en slutuppgift (exit ticket) vara en avstämning på vad eleverna har lärt sig under lektionen. Den kan handla om att besvara oavslutade meningar eller att eleverna får fundera och diskutera utifrån angivna frågeställningar.

EPA - Enskilt, Par, Alla

Eleverna får först fundera enskilt över en fråga, sedan diskutera i par och avslutningsvis i helklass.

Memory

Skriv ett begrepp på en lapp och en förklaring av begreppet på en annan lapp. Memory går ut på att para ihop rätt begrepp med rätt förklaring. Blanda lapparna och lägg dessa upp och ner på ett bord. Det gäller att både komma ihåg vad olika begrepp betyder och var lapparna som begreppen hör ihop med är placerade på bordet.

Med andra ord

Denna övning påminner om memory, men eleverna tävlar här i par och det gäller att förklara för den andra personen vad olika begrepp betyder, utan att avslöja själva begreppet, för att vinna poäng. Paret har 60 sekunder på sig att förklara så många begrepp som möjligt innan turen går över till nästa par. Det par som klarat flest begrepp när samtliga lappar är slut har vunnit.

Debatt

En debatt är ett “möte” mellan olika åsikter, där respektive debattör argumenterar för sin åsikt, samt bemöter sin opponents argument. Klassen delas in i tre olika grupper. Två mindre grupper med 4–6 elever per grupp som ska möta varandra i en debatt och en större grupp som ska vara åhörare och lyssna efter retoriska grepp, nyanser och värdeladdning i olika ord. Den större gruppen deltar i debatten genom att ställa frågor. En grupp är för en åsikt i en viss fråga och en grupp är emot. Se till så att det finns tid och möjlighet för åhörare att ställa frågor till deltagarna i debatten. Vid en debatt är det bra om rummets möblering speglar debatten. Detta kan göras genom två rader stolar som ställs V-format mittemot varandra och då även ger plats för publiken. Skolverket ger förslag på följande arbetsgång för en debatt:

  • Rollsättning. Bestäm ämnen för debatten. Gör en fördelning med ett mindre antal elever i varje lag. förslagsvis 4–6 elever, som får olika roller. En elev kan exempelvis inledningstala, en elev får avslutningstala, ytterligare en elev fångar upp och har ansvar för att argumentera för en specifik fråga i debatten. En elev underbygger sina argument med forskning, medan ytterligare en elev underbygger sina argument med andra källor (annan forskning eller nyheter) som grund.
  • Förberedelser. För att debatten ska bli givande behöver eleverna några lektioner för att söka information om ämnet och för att formulera sig.
  • Ett inledningsanförande.
  • En lista med argument för sin ståndpunkt.
  • En lista med tänkbara argument från motståndarsidan för att kunna sätta sig in i hur dessa ska bemötas.
  • Ett avslutningsanförande.
  • Skyltar som visar namn och vilken roll deltagaren har.

Eleverna har hämtat information från olika källor. Som lärare är det bra att begära in en separat källförteckning från deltagarna i debatten. Förslagsvis får eleverna i uppgift att motivera vilka källor de har använt sig av. Skolverket har tagit fram en checklista för källkritik, vilken kan vara bra att utgå ifrån. Läs mer på Skolverket - Kolla källan!

Brainstorming

Brainstorming är en kreativ metod som syftar till att lösa problem eller hitta på nya idéer. Det finns ett antal varianter av brainstorming. En grundregel är att tanken ska få löpa fritt utan att deltagarna blir avbrutna. Stressa inte en brainstorm, utan ge tid till att fundera en stund också. Ofta behöver deltagarna få ur sig alla “vanliga” tankar, innan de riktigt bra och kreativa idéerna kommer. För att underlätta brainstorming kan det vara bra att ha regler. Förslagsvis kan reglerna utarbetas tillsammans med eleverna. Exempel på regler:

  • Idéer får inte kritiseras.
  • Spontanitet uppmuntras. Utgångspunkten är att alla idéer är bra idéer. En idé som inte verkar bra först kan utvecklas till en lysande idé.
  • Kvantiteten av idéer är viktig, då det ofta genererar kvalitet.

Talarrunda – metod för att alla ska komma till tals

Metoden innebär att gå laget runt och låta alla komma till tals. Detta är ett bra sätt att låta dem som inte vanligtvis tar mycket plats, uttala sig. Använd gärna en så kallad ”talarpinne” eller ”talarsten”, som precis som det låter kan vara en pinne eller sten som markerar vem som har ordet. Personen som har pinnen eller stenen får inte avbrytas. Talarpinnen/stenen skickas vidare till nästa person på tur. För att begränsa talarrundan kan alla få maximalt en minuts talartid. Ett annat sätt att begränsa tiden är att bestämma vilken eller vilka frågor som ska besvaras.

  • Vad innebär demokrati för mig?
  • Jag vill påverka genom att...
  • Vad vill jag prata mer om nästa gång?

Bromsa den som överträder tiden. En viktig funktion med talarrundor är att alla ska få komma till tals på samma premisser.

Olika typer av brainstorming:

  • Brainwriting
  • Dela ut post-it-lappar till alla deltagare. Börja övningen med att en deltagare skriver en idé på sin post-it-lapp. Idén skickas sedan vidare till nästa person. Nästa person på tur kan till exempel utveckla idén, eller så kan idén fungera som en trigger till den personens idé.
  • Pluppning
  • Pluppning är en bra metod att använda när en grupp behöver prioritera frågor. Varje deltagare får tio pluppar. Det kan vara klisterlappar, häftstift eller en penna som de kan pluppa/sätta en prick med. Deltagarna har olika frågor att ta ställning till eller rösta på. På den fråga som deltagaren anser vara viktigast placerar hen fyra pluppar, på den näst viktigaste tre pluppar, den efterföljande i ordningen två och slutligen placeras en plupp på en fråga. När alla deltagare har placerat ut sina pluppar kan gruppen se sin gemensamma prioriteringslista.
  • Turordning
  • Metoden passar bra att genomföra när eleverna är indelade i både mindre och större grupper. Läraren eller en utvald elev låter en deltagare i taget, i tur och ordning, berätta om sin idé. Läraren/den utvalda eleven skriver ner vad som sägs. Om någon inte kommer på en idé kan den personen säga pass, det är okej att enbart lyssna in andras idéer. Avsluta med en gemensam diskussion.

Deliberativa samtal

Deliberativa samtal är en samtalsmodell som innebär att skilda synsätt ställs mot varandra. Olika argument får utrymme och samtalet ska präglas av tolerans och respekt där eleverna granskar varandras bidrag och lyssnar till varandras argument. Olika uppfattningar får ifrågasättas. Samtalet sker med respekt för varandras ståndpunkter.

Följande mall för deliberativa samtal finns i Skolverkets skrift Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder.

Begrepp

Begreppslistan innehåller centrala begrepp från programmet. De utvalda orden har betydelse för förståelse av programmets innehåll. Förslag på hur du kan arbeta med orden före och/eller efter tittning:

  • Gå igenom begreppen. Vilka är nya? Vad betyder begreppen? Förslagsvis kan eleverna gissa sig till betydelsen.
  • Ge begreppen ett passande sammanhang. Kom tillsammans på meningar där begreppen ingår.
  • Hitta synonymer till begreppen.
  • Ta hjälp av begreppen före tittning för att få en förståelse för vad programmet kan handla om.
  • Titta på begreppen igen, efter tittning. I vilket sammanhang används begreppen i programmet?
  • Sammanfatta avsnittet muntligt eller skriftligt med hjälp av de centrala begreppen.
episodbild

Tea från Lund anser att det borde finnas gratis mensskydd i skolan och beslutar sig för att ta upp frågan med sin rektor. För att få igenom sitt förslag behöver Tea ta fram starka och övertygande argument.

Johan anser att det borde finnas en skatepark i hans hemstad Rättvik - någonstans för honom, hans kompisar och de med likasinnade intressen att samlas. Johan driver sitt förslag om skateparken på kommunnivå. I processen, som både överklagas och drar ut på tiden, behöver Johan ta fram och använda starka och övertygande argument.

Att argumentera

Det finns många olika sätt att påverka i en demokrati. Det är möjligt att vara med i ett parti eller i en förening som gemensamt driver frågor framåt. Alla som är över 18 år får påverka genom att rösta i riksdagsvalet. Förutom att rösta, engagera sig partipolitiskt eller via en förening, så är det möjligt att argumentera för sin åsikt. I skolan är det bland annat möjligt att argumentera för sin åsikt via klass- och elevråd. Som medborgare är det möjligt att driva frågor på flera nivåer i samhället, ofta på kommunnivå. Då försöker man argumentera och övertyga för att få igenom sitt förslag.

Begreppslista

Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever. Varje grupp ska välja ut och diskutera några av begreppen nedan. Låt eleverna dela med sig av sina tankar digitalt, till exempel genom skrivytor där flera personer kan skriva tillsammans, eller på tavlan. Det viktiga är att alla kan se gruppernas definitioner, vilket blir utgångspunkten för samtal i helklass. Ytterligare metoder att använda för att befästa begreppen är Memory och Med andra ord, alternativt att orden sätts in i en kontext eller i ett passande sammanhang. (För beskrivning av metoder, se lärarhandledningens inledande del.) Ord och begrepp som förekommer i avsnittet hittar du här.

    Frågor

    Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever, alternativt använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla - där eleverna först funderar enskilt, sedan diskuterar i par. Avslutningsvis sker en diskussion i helklass. Vad handlade avsnittet om? Utgå från följande frågeställningar.

    1. Vad är det Thea vill förändra? Beskriv vad som händer.
    2. Vad behöver Thea göra för att få igenom sitt förslag och önskemål?
    3. Hur går Johan till väga för att försöka få kommunen han bor i att bygga en skatepark?
    4. Vilka hinder stöter Johan på?
    5. Reflektera tillsammans: finns det något på er skola eller i er närmiljö som ni vill förändra? Hur kan ni gå till väga för att driva den frågan på bästa sätt? Vilka argument ska ni föra fram? Vem ska ni framföra argumenten till?
    6. Exit ticket. Avsluta följande meningar: I det här avsnittet lärde jag mig att... Något som jag vill förändra i skolan eller närmiljön är... Jag vill lära mig mer om...

    Arbeta vidare

    Här följer tre fördjupningsuppgifter.

    Debatt om en aktuell samhällsfråga

    Eleverna får öva på att debattera kring en utvald fråga, exempelvis gratis kollektivtrafik, övervakning av olika platser eller huruvida skolan enbart ska servera vegetarisk kost. Se information om debatt under “Metoder” i lärarhandledningens inledande del.

    Steg 1: Förberedelse

    Dela in klassen i tre grupper. Två av grupperna ska möta varandra i en debatt och en grupp ska vara åhörare och lyssna efter retoriska grepp, nyanser och värdeladdade ord. En grupp är för frågan och en grupp är emot. Eleverna ska försöka att titta på frågan ur olika perspektiv; individ, samhälle, storstad, landsbygd, nationellt och globalt etcetera. De argument som framförs i debatten blir mer trovärdiga om de understöds av fakta eller aktuell forskning. Som deltagare i debatten ska eleverna underbygga sina argument. Eleverna kan på ett enkelt sätt referera till sina källor i debatten genom att hänvisa till personer, forskning eller nyheter. Eleverna förbereder sig inför debatten genom att söka information om det aktuella ämnet de ska debattera kring. Titta även på en politisk debatt på tv. Låt eleverna diskutera följande frågor gemensamt i klassen, efter att ni har sett politikerdebatten:

    • Hur betedde sig politikerna som medverkade i debatten?
    • Svarade de på frågorna eller svarade de genom att ställa nya frågor, alternativt genom att retoriskt “angripa” någon motståndare?
    • Hur går en debatt till?

    Steg 2: Genomför debatten

    En debatt är en strukturerad och planerad diskussion med växelvisa turer. Innan debatten börjar har eleverna planerat och formulerat sina inledande och avslutande anföranden och tagit fram argument. Se till så att det finns tid och möjlighet för åhörare att ställa frågor till deltagarna i debatten. Det ska finnas en moderator, exempelvis läraren eller en utvald elev, som inleder, fördelar ordet och avslutar debatten. Moderatorn tar aldrig ställning för någon sida utan förhåller sig neutral. Om debatten skulle avstanna är det moderatorns uppgift att få i gång debatten igen, till exempel genom att introducera nya frågeställningar som debattdeltagarna kan fortsätta att diskutera.

    I debatten är det viktigt att eleverna kan använda sig av turtagning. Även om eleverna har en bestämd tid som de får tala, exempelvis maximalt 2 minuter per svar, ska deltagarna låta den andre tala till punkt. En utmaning kan vara att på ett fungerande sätt ta vid när någon annan talat klart. Lyssna på motståndaren och knyt an till det som sagts. Jag håller med/jag håller inte med dig om... Jag tänkte på det du sa tidigare om…

    Steg 3: Skriv en sammanfattande text

    Låt eleverna enskilt skriva en sammanfattande text kring huvuddragen i debattens innehåll.

    Steg 4: Skriv en argumenterande text eller debattartikel

    Låt eleverna skriva en argumenterande text med utgångspunkt från en åsikt som framkommit i debatten. I en argumenterande text eller debattartikel tas ställning i en fråga med hjälp av tydliga och sakliga argument. Målet är att övertyga andra om att hålla med. En argumenterande text eller debattartikel består av en tes, vilket är den åsikt man vill ta ställning för. Tesen underbyggs med sakliga och tydliga argument och motargument. I slutet av texten upprepas tesen och handling uppmanas av skribenten. Struktur för en argumenterande text eller debattartikel:

    • Rubrik – tesen presenteras
    • Inledning – bakgrund och tes presenteras
    • Argument 1
    • Argument 2
    • Presentation av två motargument som bemöts. I texten/artikeln tar författaren ställning för vilka argument som väger tyngst.
    • Avslutning – tesen upprepas och författaren uppmanar till handling.

    Steg 5: Reflektera och diskutera

    Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem diskutera följande frågor:

    • Hur fungerade de olika undervisningsformerna att förbereda, söka information och genomföra en debatt för förståelsen av demokrati och det demokratiska systemet i Sverige?
    • Vilka olika retoriska grepp använder sig politiker av i debatter? Är debattformen en bra metod att lära av, avseende politik?

    Exit ticket

    Låt eleverna avsluta följande meningar:

    • Att delta i en egen debatt och argumentera för/emot en viss fråga var...
    • Jag har lärt mig att...
    • Jag skulle vilja debattera om följande fråga...

    Argumentationsdragkamp

    I den här övningen ska eleverna öva på att ta fram fakta om olika frågor, för att sedan argumentera för en viss åsikt/hållning. Utmaningen består i att få över en klasskompis på sin sida, enbart genom att ta fram de absolut vassaste argumenten.

    Steg 1: Gruppindelning och uppstart

    Dela in eleverna i tre grupper. Tilldela eleverna olika roller/åsikter som de ska driva. Börja med att ställa en enkel fråga som eleverna ska argumentera kring, exempelvis vilken årstid som är bäst.

    Steg 2: Argumentation

    Välj ut någon av de frågor som står nedan, alternativt ta fram egna förslag. Dela in eleverna i för och emot och låt dem ta fram argument för sin ståndpunkt. När eleverna har läst in sig på det aktuella ämnet ska de ställa sig på två led och vända sig mot varandra. Kan någon elev, via argument, få över klasskompisen på sin sida? Exempel på frågor:

    • Ungdomar ska ha rätt till gratis resor med kollektivtrafiken.
    • Staten ska betala för körkortet.

    Deltagarna får, en i taget, redogöra för sina bästa argument. Sedan får de ställa frågor till varandra och öva sig i att argumentera. Eleverna ska ha som ambition att försöka komma överens! Efter att ha övat argumentation ska paret diskutera om det finns någon lösning på den aktuella frågan där resultatet blir:

    • Vinna/vinna: Det vill säga en kompromiss där båda parter vinner. Kan ungdomar få resa gratis i kollektivtrafiken mellan vissa tider? Kan staten betala körkort för personer som väljer att arbeta med något som kräver körkort?
    • Förlora/förlora: Argumenten övergick till en konflikt där båda parter förlorar. Eleverna håller hårt på sina egna ståndpunkter och kan inte tänka sig att gå med på något som den andre säger.
    • Vinna/förlora: En elev vinner över den andra eleven till sin sida.

    Steg 3: Diskutera

    Använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla. Eleverna besvarar frågorna enskilt, alternativt får de välja ut en av frågorna och besvara denna. Eleverna får sedan diskutera sina svar med en klasskompis. Om det passar bra kan diskussionen även lyftas i helklass.

    • Kan du komma på ett tillfälle då du hittat en bra kompromiss/lösning?
    • Kan du komma på ett tillfälle då du inte hittade någon lösning och båda parter förlorade?
    • Vad händer när man löser en konflikt med våld?
    • Kan du ibland känna dig tvingad att tycka något?
    • När är det okej att någon annan tycker åt en?

    Exit ticket

    Avsluta följande meningar:

    • Argumentation betyder att…
    • I en argumentation är det viktigt att även lyssna in andra personers ståndpunkter. Anledningen till det är att…

    Arbetsgång för att påverka

    Genom att ge eleverna praktiska verktyg och sätt att handla genom olika faser stöttas elevernas demokratiarbete i skolan. Beskriv följande faser för eleverna och låt dem själva fylla delarna med innehåll.

    Följande exempel passar bra att göra med skolans elevråd!

    Insamlingsfas: Samla in fakta kring de frågor eleverna vill vara med och påverka. Vilka frågor kan tas via elevråd och vilka i undervisning? Exempel: Eleverna önskar få en uterink eller multisportarena till skolgården för att främja fysisk aktivitet och rörelse.

    Analysfas: Finns det problem/motstånd att ta hänsyn till? Aktiviteter som påverkar ordinarie schema, kostnader med mera. Exempel: Kostnader, ansökan om bygglov, beslut måste eventuellt tas av rektor i samråd med huvudman/kommunen.

    Förhandlingsfas: Vem/vilka måste ni förhandla med? Rektor, ansvariga lärare för olika ämnen, elevråd, huvudman/kommunen med flera. Måste någon kampanj bedrivas och vad vill ni framföra i kampanjen? Exempel: Förhandla med skolans elever som ska rösta fram vilken typ av uterink eller multisportarena som önskas. Samtal via elevråd och skolledning. Eleverna kan starta en kampanj där de framför argument för att få igenom sin vilja.

    Protestfas: Vad kan ni göra om ni inte blir lyssnade till? Hur får ni fram ert budskap? Vilka olika former av demokratiska protestaktioner finns det? Exempel: Boka möte, samtala, hänvisa till styrdokument och hävda att skolans uppdrag överensstämmer med det arbete som ska göras och så vidare.

    Utredningsfas: Om ni fortfarande inte får gehör för era åsikter och idéer kanske ni behöver arbeta mer med era förslag. Hur gör ni det? Vad kan utvecklas? Exempel: Engagera fler i frågan då en skolgård även används av kommunens invånare utanför skoltid. Starta en namninsamling, skriv ett medborgarförslag eller för dialog med beslutsfattare.

    Exit ticket

    Avsluta följande meningar:

    • Jag kan påverka genom att…
    • Jag kan engagera fler i en fråga genom att…
    • Om jag inte blir lyssnad till kan jag exempelvis…
    episodbild

    Det finns två grundlagar som ger rätten att uttrycka sig och sprida åsikter vidare; tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Malia och Rita protesterar mot sexism i skolan och samhället i stort. De genomför flera aktiviteter, de föreläser om sexism i klasser och sprider sitt budskap på kläder. Ett annat sätt att protestera är genom demonstration. Alice, Ebba och Jolin från Örebro demonstrerar för att stoppa utvisningen av en klasskamrat. De bjuder in hela skolan till demonstrationen och deras klass genomför en skolstrejk för att uppmärksamma utvisningen.

    Att protestera och demonstrera

    Att protestera och demonstrera är två demokratiska rättigheter som ger medborgare möjlighet att göra sina röster hörda och säga ifrån när något inte känns rätt. I en demokrati får medborgare uttrycka olika åsikter, vilket även innebär att personer som uttrycker åsikter som skiljer sig från dina, måste respekteras. I en protestaktion eller demonstration kan olika åsikter stå emot varandra. Det kan finnas agendor bakom och skäl till att ett beslut tas. Finns det exempelvis ekonomiska vinster bakom ett beslut? Kan ett beslut som är bra för ekonomin krocka med att det inte är bra för miljön? I frågor som rör olika protestaktioner och demonstrationer är bra att söka mer information om frågan. Diskutera även frågan utifrån olika perspektiv.

    Olika mänskliga rättigheter kan krocka med varandra. Forum för levande historia har flera exempel med tillhörande undervisningsmaterial om detta. Sök på mänskliga rättigheter på deras hemsida.

    Begreppslista

    Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever. Varje grupp ska välja ut och diskutera några av begreppen nedan. Låt eleverna dela med sig av sina tankar digitalt, till exempel genom skrivytor där flera personer kan skriva tillsammans, eller på tavlan. Det viktiga är att alla kan se gruppernas definitioner, vilket blir utgångspunkten för samtal i helklass. Ytterligare metoder att använda för att befästa begreppen är Memory och Med andra ord, alternativt att orden sätts in i en kontext eller i ett passande sammanhang. (För beskrivning av metoder, se lärarhandledningens inledande del.) Ord och begrepp som förekommer i avsnittet hittar du här.

      Frågor

      Samtalsfrågor utifrån avsnittet. Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever, alternativt använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla - där eleverna först funderar enskilt, sedan diskuterar i par. Avslutningsvis sker en diskussion i helklass. Vad handlade avsnittet om? Utgå från följande frågeställningar.

      1. Varför börjar Malia och Rita att engagera sig mot sexism?
      2. Hur sprider Malia och Rita information, samt får fram sitt budskap?
      3. Varför bestämmer sig klassen i Örebro för att genomföra en demonstration? Hur går de till väga för att kunna arrangera demonstrationen? Beskriv steg för steg.
      4. Vilka tips för att anordna en protest ges i programmet?
      5. Reflektera tillsammans: finns det något på er skola eller i er närmiljö som ni vill förändra? Hur går ni till väga för att få så många som möjligt med er och därmed ge tyngd åt ert budskap? Vad är viktigt att tänka på om ni ska protestera eller demonstrera? Finns det lagar och regler som ni behöver ta hänsyn till?
      6. Exit ticket. Avsluta följande meningar: I det här avsnittet lärde jag mig att... När vi diskuterade kom vi fram till att... Jag önskar att jag kunde förändra... Att ha möjlighet att protestera är viktigt för att...

      Arbeta vidare

      Protest mot nedläggning – arbete med det ekonomiska kretsloppet

      2016 fick människorna i Bjuv utanför Helsingborg i Skåne reda på att Findus fabrik, som funnits på orten sedan 1940-talet, skulle läggas ner. Uppemot 650 personer, av Bjuvs totalt 11 000 invånare, varslades om uppsägning. 2017 lades fabriken slutligen ner. Beskedet togs emot med stora protester och allt från kommunpolitiker till riksdagsledamöter engagerade sig mot nedläggningen av fabriken.

      Steg 1: Ta reda på mer!

      Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever.

      • Varför läggs fabriken ner?
      • Befolkningen protesterade, men fick inte gehör. Hur kan detta komma sig? Ta reda på vilka protestaktioner som försiggick.
      • Vad hände efter nedläggningen?

      Sök information om den aktuella händelsen, använd sökfunktioner på Internet med sökfrasen “Findus fabrik i Bjuv”. SVT gjorde även en dokumentär med namnet Findus, Bjuv och ärtorna, SVT Play (30 minuter).

      Steg 2: Arbete med det ekonomiska kretsloppet

      Studera grafen över det ekonomiska kretsloppet nedan.

      • Hur påverkas olika aktörer, det vill säga hushållen, företagen, kommunen, banken och staten då att ett företag försvinner från en ort?
      • På vilket sätt påverkar en nedläggning av ett företag av denna storlek en mindre ort i Sverige?
      • Hur förändras det ekonomiska kretsloppet i ett samhälle när så många jobb försvinner?

      Använd förslagsvis dessa begrepp: hushåll, lön, skatt, arbetskraft, lån, ränta, utflyttning, välfärd, offentlig sektor, marknaden, näringsliv, konkurs, arbetslöshet, lågkonjunktur, bidrag, utbud och efterfrågan.

      Steg 3: Skriv en argumenterande text eller debattartikel utifrån olika aktörer

      Argumentera för eller emot nedläggningen. Utgå från någon av aktörerna i kretsloppet. Låt eleverna skriva en argumenterande text där de ska argumentera utifrån olika aktörers perspektiv. I en argumenterande text eller debattartikel tas ställning i en fråga med hjälp av tydliga och sakliga argument. Målet är att övertyga andra om att hålla med. En argumenterande text eller debattartikel består av en tes, vilket är den åsikt man vill ta ställning för. Tesen underbyggs med sakliga och tydliga argument och motargument. I slutet av texten upprepas tesen och handling uppmanas av skribenten. Struktur för en argumenterande text eller debattartikel:

      • Rubrik – tesen presenteras.
      • Inledning – bakgrund och tes presenteras.
      • Argument 1.
      • Argument 2.
      • Presentation av två motargument som bemöts. I texten/artikeln tar författaren ställning för vilka argument som väger tyngst.
      • Avslutning – tesen upprepas och författaren uppmanar till handling.

      Steg 4: Undersök

      Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever.

      I Sverige:

      • Finns det liknande exempel i er kommun? (Att företag har lagt ner sin verksamhet, har flyttats till en annan ort eller utomlands.)
      • Vilka andra liknande exempel finns i Sverige? Försök att hitta minst ett exempel. Läs på om det aktuella exemplet. Presentera i helklass.

      I omvärlden:

      • Använd sökfunktioner på Internet med sökfrasen “Tank man”. Vad tänker ni på när ni ser fotografiet på mannen som står framför pansarvagnarna? Undersök vad som har hänt. Protestaktionen som utspelade sig i Kina, spred sig världen över. Hur kan detta komma sig?
      • Det finns föreningar och organisationer som ordnar fredliga protestaktioner online. Som skola kan ni starta en egen protestaktion för exempelvis mänskliga rättigheter. En organisation som driver kampanjen Skriv för frihet är Amnesty International. Ta reda på vad kampanjen handlar om. Är detta ett bra sätt att nå ut med ett budskap på och för att nå förändring? Vilka olika sätt att protestera på är möjliga?
      Rätten att fredligt protestera är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Med kampanjen Skriv för frihet vill vi på Amnesty stå upp för rätten att fredligt protestera tillsammans med dig. (Amnesty International)

      Exit ticket

      Diskutera i par eller mindre grupper:

      • Var det något som kunde ha genomförts annorlunda i övningen/undervisningsexemplet?
      • Vad lärde du dig?
      • Vad vill du lära dig mer om?
      null
      episodbild

      Dialog är en samtalsform mellan individer där olika uppfattningar i en fråga får utrymme. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) Trollhättan Södra skapar dialog med elever på skolan Kronan. Detta efter att medlemmar i PRO utsatts för trakasserier. Att använda dialog som metod visar sig vara lösningen som skapar förståelse och vänskap mellan pensionärer och unga. I Gällivare får vi följa med några ungdomar som planerar att genomföra en prideparad. Syftet är att skapa dialog på samhällsnivå om HBTQI-frågor. Ungdomarna kontaktar polisen för att söka tillstånd och får information om vilka lagar och regler de behöver förhålla sig till.

      Att skapa dialog

      Genom att mötas och samtala minskar rädslan för det som känns främmande och obekant. Att få möjlighet att diskutera, bidrar ofta till ökad respekt och förståelse mellan människor och för varandras åsikter. Att skapa dialog är ett sätt att försöka förstå någon eller några som har olika uppfattningar i en fråga. Dialog bidrar till att minska känslan av ett vi och dem. Det krävs dock att alla är öppna och villiga att lyssna.

      Begreppslista

      Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever. Varje grupp ska välja ut och diskutera några av begreppen nedan. Låt eleverna dela med sig av sina tankar digitalt, till exempel genom skrivytor där flera personer kan skriva tillsammans, eller på tavlan. Det viktiga är att alla kan se gruppernas definitioner, vilket blir utgångspunkten för samtal i helklass. Ytterligare metoder att använda för att befästa begreppen är Memory och Med andra ord, alternativt att orden sätts in i en kontext eller i ett passande sammanhang. (För beskrivning av metoder, se lärarhandledningens inledande del.) Ord och begrepp som förekommer i avsnittet hittar du här.

        Frågor

        Samtalsfrågor utifrån avsnittet. Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever, alternativt använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla - där eleverna först funderar enskilt, sedan diskuterar i par. Avslutningsvis sker en diskussion i helklass. Vad handlade avsnittet om? Utgå från följande frågeställningar.

        1. Varför skapades en dialog mellan pensionärerna och skolungdomarna?
        2. Vad blev resultatet av dialogen?
        3. Varför anser ungdomarna att det behövs en prideparad i Gällivare?
        4. Vad är viktigt att tänka på om du vill arrangera en parad eller en demonstration?
        5. Reflektera tillsammans: finns det några grupper i er skola eller närmiljö? Exempelvis medlemmar i en idrottsförening, en pensionärsorganisation eller medlemmar i elevrådet. Skulle grupperna gynnas av att ingå en dialog med varandra för att öka förståelsen sinsemellan? Hur bör en dialog se ut, för att utfallet ska bli lyckat?
        6. Exit ticket. Avsluta följande meningar: I det här avsnittet lärde jag mig att... När vi diskuterade kom vi fram till att... Dialog är viktigt för att...

        Arbeta vidare

        Bidra till ett inkluderande samhälle

        I denna övning ska eleverna gemensamt diskutera hur de kan bidra till ett inkluderande samhälle. Eleverna delas in i fyra grupper. I sina grupper ska de generera så många idéer som möjligt kring hur ett mer inkluderande samhälle kan skapas.

        Steg 1: Roterande stationer

        Skapa fyra stationer med rubriker enligt figuren nedan. Dela in klassen i fyra lika stora grupper. Varje grupp startar vid varsin station. Vid varje station ska det finnas papper och post-it-lappar som eleverna kan skriva på.

        • Vad menas med rubrikerna på de olika stationerna? Vilka är konsumenter, vad är näringslivet och civilsamhället, vilken påverkan har stat/region/kommun i arbetet att få ett inkluderande samhälle?
        • Utgå från den grupp ni arbetar med, exempelvis “konsumenter”. Skriv upp minst fem förslag i rutan på hur konsumenter kan bidra till att skapa ett inkluderande samhälle.

        Grupperna får 5–10 minuter på sig att komma på idéer. Tänk på att idéerna behöver vara rimliga att genomföra. När tiden är slut byter grupperna plats och de ska nu bygga på och vidareutveckla varandras idéer. Efter ytterligare 5–10 minuter byter grupperna plats igen. Se till att samtliga grupper har besökt alla stationer. Markera de förslag som ni anser är bäst och utveckla dem. Skriv förslagen på de papper som finns på stationen.

        Steg 2: Presentation

        Rotationen med de olika stationerna avslutas med att gruppen kommer tillbaka till stationen som de började vid.

        • Vad har hänt?
        • Vilka förslag är markerade?
        • Har några nya förslag tillkommit?

        Varje grupp förbereder en kort presentation som de ska hålla inför klassen. Samtliga grupper presenterar något eller några förslag som de anser är bra och önskar jobba vidare med.

        Steg 3: Agera för ett inkluderande samhälle

        Varje grupp ska nu skapa en handlingsplan för att kunna omsätta sina idéer i praktiken. Hur ska de gå till väga för att sprida arbetet? Förslag:

        • Bjuda in lokaltidningen och berätta om era förslag.
        • Anordna ett dialogcafé eller en aktivitetsdag med olika samhällsaktörer, där ni får möjlighet att diskutera aktuella frågor för ett mer inkluderande samhälle.
        • Skriva en debattartikel.
        • Starta en kampanj i sociala medier kring ett aktuellt tema.
        • Kontakta politiker, tjänstepersoner och beslutsfattare.

        Exit ticket

        Diskutera i par eller mindre grupper:

        • Var det något som kunde ha genomförts annorlunda i övningen/undervisningsexemplet?
        • Vad lärde du dig?
        • Vad vill du lära dig mer om?

        episodbild

        En förening ger möjlighet att mötas och umgås med andra som har liknande intressen. Sofia, Mariam och Someya i Tensta i Stockholm startar föreningen Tenstaflickorna. Föreningen startar upp ett flertal aktiviteter för unga i Tensta och därigenom bidrar de till ett starkare lokalsamhälle. Några ungdomar i Kramfors bildar föreningen “Young Wheels” och söker finansiering för att kunna genomföra sin dröm, vilket är att få en plats att umgås på där de kan utöva sitt stora motorintresse med EPA-traktorer. Ungdomarna söker bidrag från Arvsfonden för att kunna starta en motorgård.

        Grundlagar

        Sverige har fyra grundlagar:

        • Regeringsformen
        • Successionsordningen
        • Tryckfrihetsförordningen
        • Yttrandefrihetsgrundlagen

        Grundlagarna står över alla andra lagar, vilket betyder att övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i dessa. Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick och är enkelt uttryckt samhällets spelregler. Det finns även andra grundläggande fri­ och rättigheter som till exempel informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.

        Förening

        I en förening kan personer med liknande tankar och idéer driva gemensamma intressefrågor. Föreningsfrihet eller organisationsfrihet är en rättighet som är fastställd i grundlagen. För att bilda en förening behöver man vara minst tre personer. Föreningen ägnar sig åt en avgränsad verksamhet och består av en organiserad grupp av medlemmar. Att bilda en förening är en grundläggande rättighet i en demokrati. I en förening har styrelsen i uppdrag att bereda olika frågor, förvalta de beslut som årsmötet fattat, leda föreningens arbete samt att representera föreningen i olika sammanhang. En styrelse kan se ut på många sätt och det är föreningens stadgar som avgör hur många ledamöter styrelsen har. Traditionellt sett finns det en ordförande, en kassör, en sekreterare, en vice ordförande och ett visst antal övriga ledamöter och suppleanter i en styrelse.

        Elevråd

        I en skolas elevråd lär sig eleverna att vara med och påverka samt tränas i den demokratiska processen, till att bli aktiva samhällsmedborgare. Elevrådsarbete överensstämmer med hur frågor drivs i en förening. 

        Skolans elevråd kan byggas upp på samma sätt. Läs mer om hur det går till att bygga upp ett elevråd i utbildningsmaterialet Demokratisk beredskap från Svenska Lottakåren.

        Begreppslista

        Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever. Varje grupp ska välja ut och diskutera några av begreppen nedan. Låt eleverna dela med sig av sina tankar digitalt, till exempel genom skrivytor där flera personer kan skriva tillsammans, eller på tavlan. Det viktiga är att alla kan se gruppernas definitioner, vilket blir utgångspunkten för samtal i helklass. Ytterligare metoder att använda för att befästa begreppen är Memory och Med andra ord, alternativt att orden sätts in i en kontext eller i ett passande sammanhang. 

        (För beskrivning av metoder, se lärarhandledningens inledande del.) Ord och begrepp som förekommer i avsnittet hittar du här.

          Frågor

          Samtalsfrågor utifrån avsnittet Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever, alternativt använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla där eleverna först funderar enskilt, sedan diskuterar i par. Avslutningsvis sker en diskussion i helklass. Vad handlade avsnittet om? Utgå från följande frågeställningar.

          1. Vad är en förening och hur går det till när en förening ska bildas? Försök att återberätta vad programledaren Babi beskriver. Använd dig också av det som står i faktarutan om förening här ovan.
          2. Varför startade Sofia, Mariam och Someya föreningen Tenstaflickorna? Hur gick de till väga?
          3. Vilken var orsaken till att föreningen Young Wheels startades?
          4. Hur gick processen till när Young Wheels startade sin motorgård?
          5. Reflektera tillsammans: finns det någon verksamhet eller aktivitet som ni önskar kunna utöva i ert närområde, som inte finns idag? Är det möjligt att starta en förening för att få igenom förslaget och kunna starta verksamheten? Via en förening är det möjligt att ansöka om ekonomiskt stöd och bidrag. Hur kan ni i så fall gå till väga?
          6. Exit ticket. Avsluta lektionen genom att låta eleverna avsluta följande meningar: I det här avsnittet lärde jag mig att... Det är positivt att det finns föreningar för att... Jag skulle vilja vara med i en förening där det är möjligt att...

          Arbeta vidare

          Lär dig mer om föreningar

          Det finns två olika typer av föreningar; ekonomiska föreningar och ideella föreningar. I detta exempel tittar vi närmare på hur det går till att starta en ideell förening.

          Steg 1: Lär dig mer - få inspiration

          Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever. Grupperna ska undersöka vad som menas med att bilda en förening och ska även samla på sig inspiration till att starta egna föreningar. Låt eleverna skriva en lista i punktform med viktig information som de får fram. Eleverna börjar med att besöka Vi Ungas hemsida (Studieförbundet Vuxenskolan), där finns mycket inspiration, korta filmer och även ett startkit där det tydligt framgår vad som krävs när en förening ska startas. Eleverna går sedan vidare till Skatteverkets hemsida där det finns information och en checklista för hur det går till att starta en ideell förening.

          1. Skriv stadgar

          Föreningens stadgar är föreningens regler. Stadgarna skapas av medlemmarna och ska bland annat innehålla:

          • en utförlig beskrivning av föreningens ideella ändamål.
          • föreningens namn. (I avsnittet valde ungdomarna “Tenstaflickorna.” och “Young wheels” som namn på sina respektive föreningar.)
          • hur beslut ska fattas i föreningen.

          2. Sammankalla till ett möte när föreningen ska bildas

          På mötet ska följande beslutas och godkännas:

          • föreningen har bildats.
          • stadgarna, det vill säga reglerna, har antagits.
          • en styrelse har valts, och de som ingår i styrelsen.

          Protokollet ska skrivas under av minst två personer. Efter det har föreningen bildats och blivit en juridisk person.

          3. Ansök om ett organisationsnummer

          Det finns inget krav på att en ideell förening ska ha ett organisationsnummer, men om föreningen ska öppna ett bankkonto, hyra en lokal, ansöka om bidrag eller utföra uppdrag åt företag eller kommuner måste det finnas ett organisationsnummer. Skatteverket har blanketter för detta ändamål.

          Steg 2: Diskutera och presentera

          Eleverna arbetar vidare i grupperna. De utgår från listorna som skrevs i steg 1 i detta exempel. Använd metoden talarrunda, metoden beskrivs i lärarhandledningens inledande del under rubriken ”Metoder”.

          • Vilka utmaningar kan finnas med att starta en förening?
          • Om ni skulle starta en förening, vad ska den föreningen driva för frågor?

          Ta fram listan som ni skrev i steg 1 i detta exempel. Är det möjligt att starta en förening för att möjliggöra fler samarbeten över åldersgränser, eller via er förening skapa en mötesplats för att stärka demokratin Brainstorma om olika föreningar som ni skulle kunna starta. Kom sedan gemensamt fram till ett förslag på förening och vilka aktiviteter ni önskar genomföra. Välj namn på föreningen. Förbered en presentation om vad er förening ska handla om. Varje grupp får sedan presentera sin idé i helklass.

          Skriv upp samtliga idéer och förslag på tavlan i klassrummet.

          Steg 3: Föreningar i kommunen

          Undersök vilka föreningar som finns i er kommun idag. Vilka föreningar är klassens elever medlemmar i? Är det något som saknas? Till exempel en intressefråga som inte finns representerad i form av en förening eller aktivitet. Vilka intressefrågor är i så fall detta? Skriv en lista.

          Steg 4: Brainstorming

          Utgå från de förslag på föreningar som lyftes i steg 2 i denna övning. Använd metoden pluppning. Rösta fram klassens bästa förslag på förening.

          Förslagsvis kan ni anordna en efter-skolan-aktivitet för yngre elever. Planera, genomför och efterarbeta aktiviteten som om ni var en förening, ni behöver alltså inte starta en faktisk förening. Om ni sedan vill driva fler frågor har ni möjlighet att bilda en förening.

          Exit tickets

          Diskutera i par eller mindre grupper:

          • Var det något som kunde ha genomförts annorlunda i övningen/undervisningsexemplet?
          • Vad lärde du dig?
          • Vad vill du lära dig mer om?
          episodbild

          För att skapa förändring eller för att nå ut med ett budskap kan ett steg vara att starta en namninsamling. Detta får även omgivningen att engagera sig i en fråga. Bianca och Patricia startar en namninsamling för att bidra till en bättre miljö i Uppsala. I Sunderbyn, en ort utanför Luleå, startar Hilda och Cornelia en namninsamling på sociala medier. Ambitionen är att försöka förhindra nedstängningen av en fritidsgård. Hilda och Cornelia träffar en kommunpolitiker för att föra fram sina åsikter.

          Medborgarförslag

          Att skriva medborgarförslag är en möjlighet som medborgare har att direkt lämna förbättringsförslag till den kommunala verksamheten och politikerna, om man tycker att något ska förändras. Alla som är folkbokförda eller skrivna i kommunen får, oavsett ålder och medborgarskap, skriva och lämna in medborgarförslag. Det innebär att även barn och personer med utländsk bakgrund som saknar rösträtt får lämna medborgarförslag. Förslaget kan gälla allt som rör kommunens verksamhet och som kommunen ansvarar för. Det kan till exempel handla om skola, kultur- och fritidsverksamhet, äldreomsorg, parker, idrottsanläggningar, gång- och cykelvägar.

          Begreppslista

          Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever. Varje grupp ska välja ut och diskutera några av begreppen nedan. Låt eleverna dela med sig av sina tankar digitalt, till exempel genom skrivytor där flera personer kan skriva tillsammans, eller på tavlan. Det viktiga är att alla kan se gruppernas definitioner, vilket blir utgångspunkten för samtal i helklass. Ytterligare metoder att använda för att befästa begreppen är Memory och Med andra ord, alternativt att orden sätts in i en kontext eller i ett passande sammanhang. 

          (För beskrivning av metoder, se lärarhandledningens inledande del.) Ord och begrepp som förekommer i avsnittet hittar du här.

            Frågor

            Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever, alternativt använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla - där eleverna först funderar enskilt, sedan diskuterar i par. Avslutningsvis sker en diskussion i helklass. Vad handlade avsnittet om? Utgå från följande frågeställningar.

            1. Varför skickade Leo in ett medborgarförslag? Hur gick det till?
            2. Vad hände med Leos medborgarförslag efter att han skickat in det till kommunen?
            3. Varför bestämde sig Birk för att skicka in ett medborgarförslag angående kollektivtrafiken?
            4. Vad är viktigt att tänka på om du ska skriva ett medborgarförslag?
            5. Reflektera tillsammans: finns det någon fråga i er kommun eller region som ni vill förändra? Vad är viktigt att tänka på om ni ska lämna in ett medborgarförslag? Hur formulerar ni er? Hur kan ni följa processen?
            6. Exit ticket. Avsluta följande meningar: I det här avsnittet lärde jag mig att... När vi diskuterade kom vi fram till att... Genom ett medborgarförslag kan jag påverka...

            Arbeta vidare

            Medborgarförslag i din kommun

            Steg 1: Undersök medborgarförslag i din kommun

            Om du skriver ett eget medborgarförslag, eller skriver under någon annans förslag, använder du dina demokratiska rättigheter för att försöka bidra till förändring. I de flesta kommuner är det möjligt att lämna in medborgarförslag. På er kommuns hemsida finns information om möjligheter att lämna in förslag för att påverka i er kommun. Gå in på kommunens hemsida och undersök om det är möjligt att lämna medborgarförslag i er kommun. Om detta inte är möjligt, studera en kommun som har medborgarförslag. Undersök även hur det går till att lämna ett medborgarförslag i den aktuella kommunen, detta varierar från kommun till kommun. Många kommuner har ett digitalt formulär för medborgarförslag och andra kommuner har färdiga mallar som ska fyllas i.

            • Finns det några befintliga medborgarförslag i er kommun, alternativt den kommun som ni undersöker? Läs på om de befintliga förslagen. Om något förslag låter intressant passar det bra att söka efter mer information i frågan.
            • Finns det något medborgarförslag som har verkställts i kommunen? Kontakta kommunen för att få mer information. Förbered frågor att ställa om förslagen som ni vill veta mer om.

            Steg 2: Diskutera

            Använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla. Eleverna funderar först enskilt över frågeställningarna nedan. De ska sedan diskutera i par. Avslutningsvis sker en diskussion i helklass.

            • Var det enkelt eller svårt att hitta information om medborgarförslag i kommunen?
            • Saknar du något förslag/initiativ och i så fall vad?

            Steg 3: Påverka och förändra genom medborgarförslag

            Ett medborgarförslag bör vara kortfattat och innehålla en motivering. Kontaktuppgifter till den som lämnar förslaget ska finnas med. Dela in eleverna i mindre grupper. Använd metoden brainwriting eller turordning. Se instruktioner under “Metoder” i lärarhandledningens inledande del.

            • Ta fram medborgarförslag som kan lämnas till kommunen och beskriv vad förslagen ska handla om. Exempel på medborgarförslag: Fler områden för spontanidrott med en multisportarena, utebassänger, boulebanor, ett kulturcenter, fler upplysta platser, sommarjobbsgaranti, bättre bussförbindelser etcetera.

            Det passar bra att arbeta med medborgarförslag via elevrådet, eftersom ett medborgarförslag är en praktisk demokratisk handling. Elevrådet kan samla in tankar och åsikter från skolans elever i en fråga som rör närmiljön, kommunen eller regionen. Slutgiltiga förslag kan röstas fram. Elevrådet behöver ta ställning till om de, inom ramen för skolan, kan arbeta vidare med förslagen och på vilket sätt de kan göra detta. Förslag som inte skolan kan arbeta vidare med kan lämnas till kommunen som medborgarförslag av enskilda elever. Elevrådet kan få uppdraget att följa ärendets gång.

            Exempel på vad som händer med ett förslag som inkommer till kommunen:

            • Ditt medborgarförslag rapporteras på kommunfullmäktiges närmast kommande sammanträde. Förslaget måste dock ha kommit in i god tid före mötet så att det finns utrymme att ta upp det inom mötestiden.
            • Medborgarförslaget skickas sedan till kommunstyrelsen för beredning eller direkt till den nämnd som har hand om sådana frågor som ditt förslag handlar om. Detta kan exempelvis vara Kultur- och fritidsnämnden eller Byggnadsnämnden. Undersök vilka nämnder som finns i er kommun. Information finns på kommunens hemsida.
            • Nämnden utreder ärendet och skickar tillbaka det, via kommunstyrelsen, för att kommunfullmäktige ska fatta ett beslut.
            • Kommunfullmäktige ska fatta ett beslut senast inom ett år efter det att förslaget anmälts på kommunfullmäktiges sammanträde. Den som har lämnat in medborgarförslaget har rätt att yttra sig när kommunfullmäktige beslutar i ärendet. I Piteå kommun finns två alternativa förslag på hur ett medborgarförslag färdas, se bilden från deras hemsida nedan.
            • Alternativ 1: Medborgarförslag skickas till kommunfullmäktige som skickar förslaget vidare till den berörda nämnden som sedan tar ett beslut.
            • Alternativ 2: Medborgarförslag skickas till kommunfullmäktige som skickar förslaget vidare till den berörda nämnden. Den berörda nämnden skickar sedan förslaget till kommunstyrelsen som skickar tillbaka förslaget till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige tar sedan ett beslut.

            Exit ticket

            Diskutera i mindre grupper om 3–5 elever.

            • Bör alla kommuner ha medborgarförslag? Varför/varför inte?
            • Om inte möjligheten att skicka in medborgarförslag finns i en kommun, vilka andra sätt finns för att påverka och göra sina röster hörda på?

            Det finns intresseföreningar som har medborgarförslag med färdigformulerade brev där en viss åsikt eller ståndpunkt redan är utskriven. Ofta handlar förslaget om en aktuell fråga som föreningen arbetar med. Om du är medlem i en förening, exempelvis ett idrottslag eller en djurrättsförening, passar det bra att undersöka om föreningen har ett förslag som du kan och vill lyfta i din egen kommun.

            null
            episodbild

            Om du vill påverka politiker eller makthavare kan du skriva ett medborgarförslag, vilket är möjligt i de flesta kommuner. Leo från Heby anser att särskolan borde byta namn och skriver därför ett mejl med ett medborgarförslag om detta till sin kommun. Birk från Backe, en ort utanför Strömsund, vill ha bättre busstrafik med fler avgångar. Birk lämnar in ett medborgarförslag till sin kommun angående behovet av förbättrad kollektivtrafik. Birk har tagit fram flera argument i frågan och hoppas kunna få igenom sitt förslag.

            Namninsamling

            En namninsamling kan vara ett sätt att ge en fråga uppmärksamhet, samt att få fler att engagera sig. Ju fler som vill samma sak, desto lättare kan det vara att förändra. Med en namninsamling kan enskilda personer få andra att lyssna och engagera sig för en gemensam sak.

            Begreppslista

            Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever. Varje grupp ska välja ut och diskutera några av begreppen nedan. Låt eleverna dela med sig av sina tankar digitalt, till exempel genom skrivytor där flera personer kan skriva tillsammans, eller på tavlan. Det viktiga är att alla kan se gruppernas definitioner, vilket blir utgångspunkten för samtal i helklass. Ytterligare metoder att använda för att befästa begreppen är Memory och Med andra ord, alternativt att orden sätts in i en kontext eller i ett passande sammanhang. (För beskrivning av metoder, se lärarhandledningens inledande del.) Ord och begrepp som förekommer i avsnittet hittar du här.

              Frågor

              Samtalsfrågor utifrån avsnittet Dela in eleverna i mindre grupper om 3–5 elever, alternativt använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla - där eleverna först funderar enskilt, sedan diskuterar i par. Avslutningsvis sker en diskussion i helklass. Vad handlade avsnittet om? Utgå från följande frågeställningar.

              1. Hur gick Bianca och Patricia till väga när de startade sin namninsamling?
              2. Vilka strategier använder sig Bianca och Patricia av när de samlar in underskrifter?
              3. Hilda och Cornelia lämnar över sin namninsamling till en kommunpolitiker på Kultur- och fritidsnämnden. Vad händer sedan?
              4. Vilka tips ger programledaren Babi till den som vill starta en namninsamling?
              5. Reflektera tillsammans: finns det något i er skola eller närmiljö som ni vill förändra? Om ni startar en namninsamling för att ge tyngd åt det ni vill förändra, vad är viktigt att tänka på? Hur ska ni gå till väga för att genomföra namninsamlingen? Vem ska ni lämna namninsamlingen till?
              6. Exit ticket. Avsluta följande meningar: I det här avsnittet lärde jag mig att... När vi diskuterade kom vi fram till att... Om jag skulle starta en namninsamling, skulle jag…

              Arbeta vidare

              Påverka i din kommun

              Ett sätt att uppmärksamma en fråga eller ett problem är att samla flera personer och visa vad man tycker. Det kan exempelvis göras genom en namninsamling, analogt eller online.

              Steg 1: Brainstorming

              Dela in eleverna i mindre grupper. Låt de olika grupperna brainstorma om frågor som de vill påverka i sin skola eller hemkommun. Titta gärna på filmen Tips för ett interaktivt klassråd från Elevernas riksförbund som ger tips för att komma i gång med brainstormingen. Ytterligare information om brainstorming som metod finns under “Metoder” i den inledande delen av lärarhandledningen. Exempel på frågor:

              • Fler cykelvägar för ökad framkomlighet
              • En förbättrad skolmiljö
              • Fler fritidsverksamheter
              • Områden för spontanidrott
              • Fler gatlyktor för tryggare miljöer
              • Bättre kommunikationer
              • Sommarjobbsgaranti för unga
              • Närodlad skolmat

              Steg 2: Rösta och förhandla

              Med utgångspunkt från de frågor som eleverna har listat ska de välja ut förslag att arbeta vidare med. Detta kan göras genom pluppningsmetoden (se lärarhandledningens inledande del). Eleverna får ett antal pluppar, exempelvis klistermärken, magneter eller en whiteboardpenna att ”pluppa” med. De sätter plupparna vid den fråga som de vill fortsätta arbeta med. Några frågor kanske överensstämmer med varandra, sätt ihop olika förslag om eleverna tycker att det är okej. Till exempel kan förslaget om ”fler fritidsverksamheter” höra ihop med förslaget om ”områden för spontanidrott”. Klassen kommer fram till ett antal frågor som de vill arbeta vidare med. Utgå från de aktiviteter som har fått flest pluppar.

              Steg 3: Bilda grupper

              Klassen har till exempel röstat fram fyra olika frågor som de vill arbeta vidare med. Dela in klassen i fyra olika grupper efter elevernas intresseområden. Inom gruppen kan eleverna agera inom ramen för frågan på olika sätt. Grupperna kan därmed vara olika stora. Exempel:

              • Sommarjobbsgaranti (beslut inom detta område tas på kommunnivå)
              • Fler gatlyktor för tryggare miljöer (beslut inom detta område tas på kommunnivå)
              • Bättre kollektivtrafik (beslut inom detta område tas på regionnivå)
              • Närodlad skolmat (beslut inom detta område tas på kommunnivå eller via styrelsen för friskolor)

              Steg 4: Namninsamling

              Låt eleverna ta fram egna budskap och förslag på rubriker för en slagkraftig namninsamling. Eleverna behöver kunna förklara behovet och bakgrunden till varför de vill ha förändring. De kan illustrera de olika budskapen på stora papper och skapa affischer som sätts upp i korridoren, på anslagstavlor i kommunen eller sprids digitalt. Exempel på rubriker till en slagkraftig namninsamling:

              • Bygg en cykelväg!
              • Stäng inte vår fritidsgård!
              • Bygg inte bort stadsnära naturområden.
              • Vi vill skapa en mötesplats - för ökad trivsel i vår kommun.

              Steg 5: Agera

              Påbörja namninsamlingen och bestäm ett slutdatum för när namnunderskrifterna ska överlämnas till beslutande instans.

              Exit ticket

              Använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla. Besvara följande frågeställningar:

              • Har du skrivit under en namninsamling?
              • Vilka olika budskap nås du av i vardagen? (Via reklam, i skolan, via kompisar etcetera.)
              • På vilket sätt tror du att kampanjer och reklam påverkar hur vi som människor fattar beslut? Varför tror du att det är så?
              • Vilka fördelar finns det med att starta eller skriva under en namninsamling som möjlighet att påverka i en demokrati? (Gör en namninsamling att fler personer kommer till tals, eller finns det andra, mer effektiva sätt att påverka på?)

              Referenser / källor

              Andra UR-program på samma tema och för samma målgrupp