
LärarhandledningDröm om demokrati
Dröm om demokrati är en framtidshistoria där Sverige blivit en diktatur med en envåldshärskare. En kvinna har i lönndom sparat filer från gångna tider, när Sverige var en demokrati, på sin läsplatta. Dessa visar hon för sitt barnbarn för att få honom att förstå vad demokrati innebär. Avsnitten tar upp olika aspekter inom demokrati. Vi får en grundkurs i hur demokrati fungerar i Sverige. Vi stiftar bekantskap med vår konstitution, våra grundlagar, de val vi kan rösta i samt hur den politiska makten fördelas efter valresultaten. Avsnitten ger också ett historiskt perspektiv på kampen för allmän rösträtt, kvinnokampen och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vi möter människor och organisationer som driver frågor utanför det politiska systemet, men också olika företrädare för de politiska partierna i Sverige. Serien ger möjlighet att förstå skillnaden mellan demokrati och diktatur, fri press och propaganda. Vi får svar på frågor som vad som är höger och vänster i politiken och hur den skalan är på väg att förändras när nya partier tar plats i systemet. Vi får också veta hur en del av våra skattepengar används – och varför det är viktigt att göra sin röst hörd i allmänna val.
Reportage och intervjuer ramas in av en mörk, men humoristiskt, dramatiserad framtidshistoria om ett Sverige där det endast finns en diktator att rösta på när det är val. Uppmärksamma gärna de yngre tittarna på att serien rör sig mellan en fiktiv berättelse och faktaavsnitt; att den fiktiva berättelsen i inledningsscenerna innehåller starka dokumentära filmklipp.
Serien är en bearbetning av tidigare versioner av "Dröm om demokrati".
Syfte och målgrupp
Serien består av fem avsnitt och riktar sig till elever i årskurs 4-6.
Syftet är att ge en förståelse för vad demokrati innebär, men också förmedla budskapet att vi inte kan ta demokrati för given. Mänskliga rättigheter, som kan kopplas till demokrati, lyfts fram i samband med grundlagar och rättssäkerhet. De olika avsnitten ger perspektiv på olika delar av demokrati, och hur denna påverkar vår vardag. Genom avsnitten blir det också tydligt vad som händer i samhället när demokratin saknas – och varför det är viktigt att kämpa för den.
Läroplanskopplingar
Kopplingar till kursplan i samhällskunskap åk 4-6
- Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägna sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
- Eleverna ska få förståelse för vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.
Om handledningen
Struktur och upplägg
- Planeringen följer en återkommande struktur där förförståelse och reflektion ringar in varje avsnitt i serien.
- Varje lektionstillfälle är beräknat att ta ungefär 40 minuter i anspråk. Ni avgör hur lång tid ni vill lägga på de olika delarna.
- Programmen och lektionsplaneringen kan användas i ett tema om demokrati, FN och mänskliga rättigheter eller länder i världen, vilket ger er möjlighet att arbeta med programmen under en längre, sammanhängande period. Då kan ni rama in temat med till exempel skapande av bilder, dramatiseringar eller kopplingar till andra ämnen.
Arbeta med programmet
Före tittande: Förbered eleverna genom att diskutera demokratiska begrepp som är kopplade till de specifika avsnitten. Det finns avsnittsspecifika begreppslistor. Visa dem på en smartboard eller skriv upp dem på tavlan. Diskutera innebörden av orden.
Efter tittande: Uppföljning och reflektion
Knyt ihop avsnittet med några frågeställningar kopplade till innehållet och vår omvärld. Arbeta gärna med EPA-modellen (enskilt, par, alla) för att eleverna ska få möjlighet att reflektera både på egen hand men också genom diskussioner med andra.
Fördjupning: Till varje avsnitt finns fördjupningsuppgifter. Dessa tar mer tid i anspråk – du väljer om du vill följa lektionsupplägget till punkt och pricka, eller om du väljer de delar och uppgifter som passar bäst i din grupp och för ert ändamål.
Att rösta
Begreppslista
Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.
- diktator
- makt
- omprogrammering
- demokrati
- engagera sig politiskt
- representanter
Frågor
- Kommer människor världen över att fortsätta kämpa för fria val och demokrati? Använd gärna +/- spalter för att göra åsikterna tydliga för alla.
- Hur påverkas demokratin om medborgarna struntar i att rösta?
- Högt röstdeltagande hänger ihop med hög utbildning och lågt röstdeltagande med lägre utbildning. Vad tror ni det beror på? Hur kan man göra för att alla ska rösta i lika hög grad?
- Vad skulle hända om barn fick rösta? Skulle politiken förändras?
Arbeta vidare
- Undersök tillsammans vilken möjlighet det finns för eleverna att påverka i er kommun trots att de ännu inte har rösträtt.
- I serien är Sverige en diktatur. Hur påverkar det livet för dem som bor i Sverige? Vilka skillnader kan ni se mot det Sverige som vi lever i idag? Arbeta tillsammans i grupper om fyra och skriv ner, eller dramatisera, på vilket sätt livet i det fiktiva ”diktatursverige” skiljer sig mot dagens demokratiska Sverige.
Skrivuppgift
Berätta vad du skulle driva för frågor om du vore politiker. Hur skulle du göra det och vad skulle du göra för att få människor att rösta på dig? Mer information om riksdag och regering finns på riksdagens hemsida.
Spela in en podd
Arbeta i grupper om fyra. Hur är det att leva som barn i ett land där demokratin inte fungerar, eller där FN:s barnkonvention inte följs? Samla information om barns levnadsvillkor i diktaturer och spela in en podd.
Frågor att ta hjälp av, eller söka svar på, kan vara:
- sjukvård och barnadödlighet
- utbildning och skola
- barnarbete
- jämlikhet och flickors rätt i samhället.
Grundlagarna
Begreppslista
Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.
- undersåtar
- grundlagar
- mänskliga rättigheter
- regeringsformen
- successionsordningen
- tryckfrihet
- yttrandefrihet
Frågor
- Varför har vi grundlagar? Vilka grundlagar har vi i Sverige? Vad står de för?
- Hur märks det att grundlagarna har sin bas i de mänskliga rättigheterna och grundtanken om alla människors lika värde?
- Vad kännetecknar en demokrati respektive diktatur?
- Vilka diktaturer känner vi till? Ta fram världskartan och placera ut dessa.
- Varför är det viktigt att få skriva och yttra det man vill (tryckfrihet/yttrandefrihet)?
Arbeta vidare
Censur är förhandsgranskning av exempelvis press och media. Ta reda på vad censur är och fundera över frågorna:
- Om ett land har censur hur påverkar det tryck- och yttrandefriheten?
- Har vi censur i Sverige? Motivera ditt svar.
Välj ett land med diktatur och undersök tillsammans i grupper om fyra:
- Finns det tryckfrihet/yttrandefrihet?
- Hur är situationen för landets minoriteter, kvinnor eller hbtq-personer?
- Hur följs de mänskliga rättigheterna?
- Finns det fler bilder/upplevelser av situationen i landet? Vems är de olika bilderna? Vilken bild är sann/falsk?
Mer material om grundlagarna går att beställa gratis från riksdagens hemsida, och material om mänskliga rättigheter finns på deras webbplats, Mänskliga rättigheter.
Partipolitik
Begreppslista
Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.
- parti
- vänsterpartier
- högerpartier
- värderingar
- ståndpunkt
- skatt
Frågor
- Hur vet man vad som är rätt och fel? Vad styr egentligen vilka värderingar man har?
- Vad går våra skattepengar till?
- Tycker alla att skatten går till rätt saker? Vad skulle skattepengarna annars gå till?
- ”Kunskap är makt”. Stämmer det? På vilket sätt ger kunskap makt? Vilken sorts kunskap ger makt? Jämför gärna med läs- och skrivförmåga och hur det kan påverka en demokrati.
Arbeta vidare
Politiska partier
Den politiska vänster- och högerskalan fungerar inte alltid. Kom på andra sätt att visa hur de olika partierna står i förhållande till varandra.
- Kan ni använda er av olika färgskalor?
- Kan ni använda en X/Y-axel (som i ett koordinatsystem) där x och y-axlarna står för sådant som partierna tycker är viktiga frågor? Sök gärna på nätet på ”den politiska kompassen” för att hitta exempel.
Bilda era egna partier
Arbeta i grupper om fyra. Bestäm tillsammans vilka frågor ni i ert parti tycker är viktigast.
- Var befinner sig ert parti på den politiska skalan?
- Hur vill ert parti finansiera det som är viktigast?
- Hur vill ert parti att samhället ska se ut i framtiden? Ska något försvinna? Något nytt komma till?
- Fundera på en symbol för ert parti. Rita upp den på stort papper och skriv ner några viktiga punkter för ert parti.
För mer information om de politiska partierna. Gå in på respektive partis webbplats.
Hundra år i Sverige
Begreppslista
Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.
- allmän rösträtt
- kupp
- kravaller
- plundring
- uppror
- revolution
- demonstration
- elit
- pension
Frågor
- Varför var det viktigt för folk i Sverige att få rösta när kampen fördes för cirka hundra år sedan?
- Var det något särskilt som gjorde att kraven på allmän rösträtt ökade?
- Vilka nya grupper i Sverige var det som fick rösträtt när den allmänna rösträtten infördes 1921?
- Hur tror ni det hade varit i Sverige om den allmänna rösträtten INTE funnits?
- Hur har kampen för demokrati sett ut under de senaste femtio åren?
- Vilka frågor som handlar om demokrati kämpar vi för idag?
Arbeta vidare
- Ta reda på ursprunget för ordet demokrati. Vad innebar ordet i det antika Grekland?
- Vilka länder kommer ni i klassen ifrån/vilka länder har ni besökt? Gör en lista och ta reda på hur rätten att rösta ser ut i de olika länderna. Samtala om likheter och skillnader i de olika ländernas rösträtt.
Utanför systemet
Begreppslista
Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.
- koldioxid
- källsortera
- opinionsbildning
- aktivist
- medborgare
- konsument
- röstberättigad
- civil olydnad
- myteri
- statskupp
Frågor
- Vad betyder ordet opinionsbildning? Ge några exempel från avsnittet.
- Hur skulle du göra för att väcka uppmärksamhet runt en fråga/ett ämne?
- Vad innebär civil olydnad?
- Kan det finnas tillfällen då det är okej att bryta mot lagen? När? Varför? Varför inte?
- Vilken fråga skulle ni kunna tänka er att engagera er i för att påverka framtiden och de beslut som fattas?
Arbeta vidare
Ta reda på information om människor som använt sig av civil olydnad i sin kamp för demokrati. Sök till exempel på:
- Mahatma Gandhi
- Nelson Mandela
- Martin Luther King
- Steve Biko
- Aung San Suu Kyi
- Rosa Parks
Vilka frågor är det som drivit dessa personer?
Skrivuppgift
Finns det något som ni i klassen skulle vilja väcka andras uppmärksamhet på, något som ni tycker är viktigt och som ni vill förändra?
Skriv insändare eller använd andra vägar för att påverka, till exempel med hjälp av sociala medier.
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).