Seriebild

LärarhandledningBakgrunder

Serien Bakgrunder vill ge en bakgrund till ämnen kopplade till samhällskunskap, politik och aktuella händelser, med ett särskilt fokus på sådant som kan påverka Sverige och Sveriges säkerhetsläge. 

Vi gör nya avsnitt i serien när det sker något som kan behöva just en extra bakgrund och förklaring. 

Syfte och målgrupp

Serien riktar sig till högstadiet och är tänkt att användas för att ge förståelse för lokala, nationella och globala samhällsfrågor. 

Samhällskunskap åk 7–9, Lgr22:

Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.

Om handledningen

Till avsnitten i serien finns det begrepp, fördjupningsfrågor och quiz. Quizfrågorna finns också här i lärarhandledningen, fast då utan svarsalternativ, så att du som lärare kan välja svårighetsnivå för eleverna. Till flera avsnitt finns det även diskussionsfrågor och fördjupningsuppgifter. 

Som ett stöd till dig som lärare för att hantera kontroversiella frågor och starka känslor i klassrummet när aktuella och ibland känsliga samhällsfrågor tas upp, finns denna samtalsguide.

Struktur och upplägg

  • Programmet kan användas som en introduktion till ämnet. Det kan både visas på lektionstid och/eller ges som läxa åt eleverna. 
  • Eftersom programmen är korta så kan det vara värt att gemensamt titta på avsnittet både före och efter att eleverna har arbetat med frågorna och uppgifterna. Ser de något nytt i programmet när de ser det för andra gången? Är det något de uppfattar annorlunda nu? 
  • Ytterligare ett förslag är att först titta tillsammans på programmet, och sedan låta eleverna se om programmet enskilt, förutsatt att de har hörlurar. Då kan de pausa och arbeta med att besvara frågorna i sin egen takt. 
  • Gå igenom begreppen innan ni tittar på avsnittet och se till att eleverna förstår dem. Återberätta gärna avsnittet efteråt med hjälp av begreppen.
  • Fördjupningsuppgifterna är helt fristående, så att du som lärare kan välja ut någon eller några av dem, utifrån vad som passar din undervisning. 
  • Utgå ifrån tipsen i samtalsguiden ovan när eleverna diskuterar med varandra. Det är till exempel bra att låta eleverna arbeta enligt EPA-modellen när de pratar om frågorna; först fundera enskilt, sedan diskutera i par och till sist sammanfatta alla tillsammans. 
episodebild

Ukraina angreps av Ryssland den 24 februari 2022. Landet är ett av Europas största med cirka 45 miljoner invånare (2020). Programmet ger bakgrundsinformation om landet Ukraina.

Begreppslista

Gå igenom begreppen innan ni tittar på avsnittet. Slå upp de ord ni inte förstår. 

  • jordbruk
  • spannmål
  • Europas kornbod
  • naturtillgångar
  • Sovjetunionen
  • Krimhalvön
  • industri

Frågor

Så här kan ni arbeta med frågorna:

- Läs igenom frågorna innan ni tittar på programmet. 
- Titta på programmet tillsammans. 
- Arbeta sedan enskilt med frågorna. Titta på programmet och pausa för att skriva ner svaret på varje fråga.

Frågorna finns också i ett självrättande webbaserat quiz.

Repetitionsfrågor

  1. När invaderade Ryssland Ukraina?
  2. Ukraina är Europas nästa största land. Sant eller falskt? 
  3. Vilket hav gränsar Ukraina till? 
  4. Varför kallades förr Ukraina för "Europas kornbod"?
  5. Vad är spannmål?
  6. Vad är naturtillgångar?
  7. Vilken religion är störst i Ukraina? 
  8. Ungefär hur många invånare har Ukraina?
  9. Vad heter Ukrainas huvudstad?
  10. Vilket eller vilka språk talas främst i Ukraina?
  11. Ukraina var mer eller mindre obebott fram till 1900-talet. Sant eller falskt? 
  12. Hur hänger Ryssland och Sovjetunionen ihop? 
  13. När blev Ukraina ett eget land? 
  14. Var 2022 första gången som Ryssland försökte ta mer makt över Ukraina?
  15. Är Ukraina med i Nato?

Fördjupande frågor

  1. Varför vill Ryssland ta över och kontrollera Ukraina? Vilka förklaringar kommer upp i avsnittet? Fundera på om det kan finnas fler förklaringar.
  2. Varför är det så viktigt för ett land att ha kust?
episodebild

Nato är en försvarsallians som bildades 1949 som ett gemensamt försvar mot dåvarande Sovjetunionen. Alliansen består idag av över 30 nationer. Programmet berättar om bakgrunden till Nato, vad som krävs för att få vara med och vilka garantier man har som medlemsstat.

Begreppslista

Gå igenom begreppen innan ni tittar på avsnittet. Slå upp de ord ni inte förstår. 

  • Nato
  • militär allians
  • Warszawapakten
  • Sovjetunionen
  • militärt försvar
  • BNP
  • medlemsländer

Frågor

Så här kan ni arbeta med frågorna:

- Läs igenom frågorna innan ni tittar på programmet. 
- Titta på programmet tillsammans. 
- Arbeta sedan enskilt med frågorna. Titta på programmet och pausa för att skriva ner svaret på varje fråga.

Frågorna finns också i ett självrättande webbaserat quiz.

Repetitionsfrågor

  1. Vad är Nato en förkortning av? 
  2. Vad är en militär allians?
  3. Vilket år bildades Nato?
  4. Varför bildades Nato?
  5. Vilka två militära block fanns det i Europa under kalla kriget? 
  6. När föll Sovjetunionen samman?
  7. Vad innebär artikel 5?
  8. Vilka krav har Nato på sina medlemsländer? 
  9. Vad är BNP? 
  10. Har Nato egen militär?

Fördjupande frågor

  1. Hur fattas beslut i Nato?
  2. Innebär ett medlemskap i Nato att man måste skicka soldater för att hjälpa en allierad som hamnat i krig?
  3. 2004 gick sju nya länder med i Nato. Vad var det som var speciellt med detta?
  4. Diskutera om det går att vara neutral samtidigt som man är med i en militär allians som Nato.

Arbeta vidare

Skriftlig fördjupningsuppgift på en avancerad nivå

  1. Ta reda på vilka länder som valde att gå med i Nato åren 1949 respektive 1999 och 2004. (Sätt gärna ut länderna på en karta.)
  2. Ta reda på vilka motiv dessa länder hade för att gå med i alliansen just då. Skapade det några reaktioner från omvärlden? 
  3. Hur kan detta ha påverkat maktbalansen i Europa och övriga världen?
       a. Förklara hur du tänker och presentera två till tre argument för ditt resonemang. 
       b. Ge exempel på hur saker kan hänga ihop.
       c. Kan du problematisera din egen slutsats? Kommer du exempelvis på något motargument mot dig själv? Kan du vederlägga motargumentet?
    / Frågan skriven av Masai Björkwall, SO-lärare på Viktor Rydbergs samskola, Djursholm
episodebild

Ukraina angreps av Ryssland den 24 februari 2022. Programmet presenterar folkrätten och vilka regler som finns för vad som är tillåtet i väpnade konflikter.

Begreppslista

Gå igenom begreppen innan ni tittar på avsnittet. Slå upp de ord ni inte förstår. 

  • civilbefolkning
  • civila byggnader
  • kemiska vapen
  • krigsfångar
  • internationella humanitära rätten
  • folkrätten
  • Genèvekonventionerna
  • konvention
  • inbördeskrig
  • väpnad konflikt
  • Internationella Brottmålsdomstolen i Haag, ICC

Frågor

Så här kan ni arbeta med frågorna:

- Läs igenom frågorna innan ni tittar på programmet. 
- Titta på programmet tillsammans. 
- Arbeta sedan enskilt med frågorna. Titta på programmet och pausa för att skriva ner svaret på varje fråga.

Frågorna finns också i ett självrättande webbaserat quiz

Repetitionsfrågor

  1. Är det alltid olagligt att döda någon?
  2. Vilka exempel på vad som är förbjudet i krig tas upp i programmet? 
  3. Hur ska krigsfångar behandlas i krig?
  4. Varför finns det lagar och regler för krig?
  5. Vad är Genèvekonventionerna? 
  6. Vad är folkrätten?
  7. Vilken slags konflikt är vanligast - inbördeskrig eller konflikter mellan stater? 
  8. Vad arbetar Internationella brottmålsdomstolen i Haag med? 
  9. Får ett land starta krig enligt FN-stadgan? 

Fördjupningsfrågor

  1. Känner du till något tillfälle då ett land brutit mot krigets lagar? Ta reda på mer om det. Vad hände?
  2. Varför är det viktigt att åtala krigsförbrytare? Fundera tillsammans.
episodebild

Totalförsvaret består av två delar - det militära försvaret och civilt försvar. De har olika uppgifter i fredstid, under kris och i krig. Programmet tar också upp vad den enskilde medborgaren har för ansvar vid krig eller höjd beredskap. En viktig del är hur vi hanterar information och påverkan. Begreppen desinformation, påverkan, källkritik och källtillit förklaras. Vi får även konkreta tips på hur vi bör agera för att avslöja desinformation och hur vi kan hitta rätt källor för informationsinhämtning.

Begreppslista

Gå igenom begreppen innan ni tittar på avsnittet. Slå upp de ord ni inte förstår. 

  • totalförsvaret
  • militärt försvar
  • civilt försvar
  • totalförsvarsplikt
  • värnplikt
  • Försvarsmakten
  • desinformation

Frågor

Så här kan ni arbeta med frågorna:

- Läs igenom frågorna innan ni tittar på programmet. 
- Titta på programmet tillsammans. 
- Arbeta sedan enskilt med frågorna. Titta på programmet och pausa för att skriva ner svaret på varje fråga.

Frågorna finns också i ett självrättande webbaserat quiz

Repetitionsfrågor

  1. Vad är totalförsvaret?
  2. Vad är totalförsvarsplikt?
  3. Vilka är totalförsvarets uppgifter?
  4. Vilka två delar består totalförsvaret av?
  5. Vilken är det militära försvarets huvuduppgift?
  6. Vad är värnplikt?
  7. Vilka tre huvudgrenar är Försvarsmakten uppdelad i?
  8. Vad är hemvärnet?
  9. Vad är FRA är förkortning av och vilken är FRA:s huvuduppgift?
  10. Vad är det civila försvarets huvuduppgift?
  11. Vilket uppdrag har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)?
  12. Vad bör privatpersoner göra för att förbereda sig inför kriser?
  13. Vilken radiokanal ska man lyssna på för att få information om det blir kris eller krig i Sverige?
  14. Vad är desinformation? 

I Sverige är det Försvarsdepartementet som är ansvarigt för totalförsvaret. Det är försvarsministern som leder Försvarsdepartementet.

Diskussionsfrågor

  1. Vad är en kris? Vilka situationer eller händelser skulle kunna leda till en kris i Sverige? Kommer du på några exempel på kriser som skett i Sverige?
  2. Varför tror du att det är extra viktigt att vara källkritisk under en kris eller ett krig?
  3. Om du skulle behöva fly till ett skyddsrum utan att veta hur länge du skulle behöva stanna där, vad skulle du ta med dig?
  4. Källtillit handlar om att veta vilka källor man kan och ska lita på. Vilka kriterier ska en källa uppfylla för att du ska lita på den? Prata i helklass om detta och sammanfatta i en lista.

Arbeta vidare

  • På MSB:s hemsida finns en broschyr som har skickats ut till alla hushåll i Sverige. Den heter Om krisen eller kriget kommer.
    • Sök upp den på nätet och läs igenom den. 
    • Tänk dig nu att att du ska berätta om broschyren för en tioåring. Vad är allra viktigast att tioåringen känner till? Skriv ner 5–7 punkter på ett enkelt språk.
    • Jämför era texter i klassen. Tog ni upp samma saker?
  • Ta reda på mer om Myndigheten för psykologiskt försvar – MPF. Vilket uppdrag har myndigheten och vad gör den? 
  • Titta på filmerna ”Bli inte lurad"MPF:s sida. Titta gärna på olika filmer och sätt er sedan i tvärgrupper och berätta för varandra om vad ni sett, och om era reaktioner på det.
  • Sverige samarbetar internationellt på olika sätt. Det är viktigt för svensk säkerhet. Några internationella samarbeten är med FN, EU, Nato, de nordiska länderna och Baltikum. Dela upp er i mindre grupper så att varje grupp tar reda på mer om ett av dessa samarbeten. Skriv ner några viktiga punkter. Redovisa sedan de olika samarbetena i tvärgrupper för varandra. 
  • Kanske har du hört talas om ”att göra lumpen”. Det är ett slanguttryck för att göra grundutbildning med värnplikt. Gå in på Försvarsmaktens sida och sök på ”grundutbildning med värnplikt”. Försök hitta svaren på följande frågor:
    - Vad är mönstring?
    - Hur lång är grundutbildningen?
    - Vad gör man under utbildningen? Ge några exempel.

Förslag på skolmaterial för att arbeta vidare med totalförsvaret: 

Referenser / källor

Program som passar att arbeta med tillsammans med detta avsnitt: 

  • Förklarad - Bakgrunden till Rysslands invasion
  • Bakgrunder - Vad är Nato?
  • Röster om Nato