LärarhandledningFörklara för mig
Vad innebär det att vara med i Nato? Vad är terrorism? Finns det gränser för yttrandefriheten? Varför demonstrerar man? Dessa frågor besvaras i fyra av avsnitten i programserien Förklara för mig. Denna lärarhandledning hjälper dig som lärare att arbeta med dessa avsnitt och frågor i klassrummet.
Ett oroligt världsläge kan väcka starka känslor och tankar hos elever i alla årskurser. Barn och unga kan ha behov av att prata i skolan om det de ser och hör i olika kanaler. Dessa program ger ökad kunskap kring ovanstående ämnen. I kombination med samtal och reflektion leder det till en djupare förståelse och insikt. På så sätt kan världen blir lite mer greppbar.
Se gärna också
Syfte och målgrupp
Tanken är att dessa program med tillhörande handledning ska ge ökad kunskap i ämnet och på så sätt bidra till ökad förståelse för aktuella händelser i ett oroligt världsläge.
Programmen vänder sig till åk 4-6. Tillsammans med lärarhandledningens övningar fungerar de även för något yngre elever.
Ur Lgr22
Värdegrund och uppdrag
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.
Skolans uppdrag
Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Mål
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
- tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor,
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
- visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar förtrogenhet med demokrati och mänskliga rättigheter. Den ska bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle samt om demokratiska processer och arbetssätt. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
ur Centralt innehåll åk 1-3: Att leva i världen
- Aktuella samhällsfrågor i världen.
ur Centralt innehåll åk 4-6: Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
ur Centralt innehåll åk 4-6: Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Om handledningen
Handledningen bygger på skolans värdegrund och ansvar men belyser även delar ur samhällskunskapens och svenskämnets centrala innehåll. Handledningen är tänkt att aktivera eleverna genom både egna reflektioner och gemensamma samtal.
Handledningen presenterar olika reflektionsövningar som antingen kan göras som fristående övningar eller i kombination med avsnittens specifika samtalsfrågor och begreppslistor. Som stöd till läraren finns samtalstips att ta del av innan lektionen.
Struktur och upplägg
I lärarhandledningen finns flera olika reflektionsövningar med beskrivning av arbetsgången av arbetsgången som läraren väljer bland. Lektionen kan te sig olika beroende på vilken övning du väljer att använda.
Till varje avsnitt finns en tillhörande begreppslista och samtalsfrågor att ta del av. Som stöd till läraren finns samtalstips att ta del av innan lektionen.
Arbeta med programmet
Före programmet: Det finns flera övningar att välja bland, några med tillhörande arbetsblad och beskrivning av arbetsgången. Vissa övningar går bra att kombinera. Lektionens upplägg skiljer sig åt beroende på vilken/vilka övning du väljer. Se över relaterade program som finns under rubriken medietips och samtalsstöden i tipsrutan nedan.
Under programmet: Eftersom avsnitten är korta är det är en god idé att låta eleverna titta två gånger. Förbered eleverna på detta. Under andra gången de tittar uppmanas de att notera om de får frågor och påståenden besvarade, bekräftade eller kanske omkullkastade.
Efter programmet: Oavsett hur ni ska jobba med programmet behöver ni sammanfatta avsnittet tillsammans med klassen. Frågor att fråga under sammanfattningen: Vad var det vi såg? Vad berättades? Vad visste ni redan? Vad var ny information? Väcker något av detta tankar?
Samtalstips
- Anpassa samtalen till elevernas ålder.
- Ställ öppna frågor om elevernas känslor och tankar om det som visas i media. Sammanfatta det som eleverna hört och sett i olika kanaler.
- Stanna kvar i det eleverna undrar över, lyssna in – i stället för att förklara och beskriva hur det ligger till. På det sättet får du en bild av vad de faktiskt förstår och vad de tar in och inte tar in. Uppmuntra till frågande och säg att det är okej att fråga igen.
- Svara så ärligt, enkelt och konkret du kan. Använd inte fler detaljer än nödvändigt. Var noga med att det du berättar är sant, men inte skrämmer. Undvik starka uttryck. Har du inte svar så säg det.
- Skolan ska vara en trygg plats och fri från kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Ingen ska behöva bli illa behandlad på något sätt. När det pågår krig och kriser i världen kan barn och elever känna en oro för att bli sammankopplade med konflikten för att de eller deras föräldrar har en viss bakgrund. Det kan förekomma diskriminering och kränkningar bland barn och elever på grund av sådant som de själva inte rår över. Du som lärare eller annan vuxen i skolan behöver finnas där som ett stöd och ibland behöver du förklara att barn och unga oavsett bakgrund aldrig kan beskyllas för konflikter eller krig i omvärlden.
Prata om desinformation och källkritik med eleverna
Desinformation och falska nyheter blir mer vanligt, särskilt i sociala medier. Samtala om den desinformation som dina elever tar del av. Använd gärna ord som etablerade medier, tillit, trovärdighet, felaktig och vilseledande information, uppseendeväckande rubriker, spridande av fejknyheter. Återkoppla gärna till samtalet för eventuella frågor vid ett senare tillfälle.
Fråga eleverna om var de sett eller läst det de berättar om, be dem visa och ställ frågor.
Exempel på frågor att ställa:
- Brukar du tro på det du sett på sociala medier?
- Hur kan man veta vem som är avsändaren?
- Brukar du kolla om det finns andra källor som säger samma sak?
Glöm inte de fem superfrågorna: Vem? Vad? Varför? När? Hur?
Begrepp
Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Försök att använda begreppen när ni samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet kan du notera om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för dina elever.
Yttrandefrihet
Begreppslista
Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Försök att använda begreppen när ni samtalar om avsnittet. Eftersom elevgrupper ser olika ut är det bra att i förväg titta igenom avsnittet för att se om det finns ytterligare ord och uttryck som behöver presenteras för eleverna.
- rättighet
- censur
- motargument
- straffbart
- olaga hot
- nedsättande
- titta snett
- förtala
- hets mot folkgrupp
- fördomar
- etniskt ursprung
- religiös övertygelse
- sexuell läggning
Frågor
Sammanfatta programmet muntligt tillsammans med klassen. Vad var det vi såg? Vad berättades? Vad visste ni redan? Vad var ny information? Väcker något av detta tankar?
Sammanställ detta på ett översiktligt sätt i form av en tankekarta, som en fortsättning på VÖL-schemat, i kolumnerna, eller muntligt i grupp- eller helklass.
Samtalsfrågorna är tänkta som repetitionsfrågor som ett led i att belysa och befästa avsnittets innehåll. Det är viktigt att plocka upp och ta hand om nya frågor, undringar eller oro som uppstår.
- Hur kan man förklara yttrandefrihet?
- Får man säga vad som helst i Sverige?
- Ge något exempel på vad man inte får säga eller göra.
- Berätta om skillnaden mellan att säga saker hemma, på stan, i medier, på nätet.
- Man får uttrycka sånt som inte är sant. Vad tänker du om det?
- Ge tips på hur man kan tänka innan man publicerar något på sociala medier.
Om demonstrationer
Begreppslista
Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Försök att använda begreppen när ni samtalar om avsnittet. Eftersom elevgrupper ser olika ut är det bra att i förväg titta igenom avsnittet för att se om det finns ytterligare ord och uttryck som behöver presenteras för eleverna.
- åsikt
- demonstrationsfrihet
- grundlag
- centralt
- demokrati
- hets (mot folkgrupp)
- folkgrupp
- sexuell läggning
- provocera
- motdemonstration
- opinion
Frågor
Sammanfatta programmet muntligt tillsammans med klassen. Vad var det vi såg? Vad berättades? Vad visste ni redan? Vad var ny information? Väcker något av detta tankar?
Sammanställ detta på ett översiktligt sätt i form av en tankekarta, som en fortsättning på VÖL-schemat, i kolumnerna, eller muntligt i grupp- eller helklass.
Samtalsfrågorna är tänkta som repetitionsfrågor som ett led i att belysa och befästa avsnittets innehåll. Det är viktigt att plocka upp och ta hand om nya frågor, undringar eller oro som uppstår.
- Vad är en demonstration?
- Varför demonstrerar vissa? Ge några exempel.
- Vad är en motdemonstration?
Sverige i Nato
Begreppslista
Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Försök att använda begreppen när ni samtalar om avsnittet. Eftersom elevgrupper ser olika ut är det bra att i förväg titta igenom avsnittet för att se om det finns ytterligare ord och uttryck som behöver presenteras för eleverna.
- organisation
- neutralt
- invadera
- de tre musketörerna
- Baltikum
- Östersjön
- kärnvapen
- officerare
- geografiskt läge
- flygvapen
- värnplikt och lumpen
- försvarsmakten
Frågor
Sammanfatta programmet muntligt tillsammans med klassen. Vad var det vi såg? Vad berättades? Vad visste ni redan? Vad var ny information? Väcker något av detta tankar?
Sammanställ detta på ett översiktligt sätt i form av en tankekarta, som en fortsättning på VÖL-schemat, i kolumnerna, eller muntligt i grupp- eller helklass.
Samtalsfrågorna är tänkta som repetitionsfrågor som ett led i att belysa och befästa avsnittets innehåll. Det är viktigt att plocka upp och ta hand om nya frågor, undringar eller oro som uppstår.
- Hur kan man förklara Nato?
- Sverige har tidigare varit ett sagt sig vara ett neutralt land. Varför har Sverige ändrat sig?
- Nämn någon skillnad för Sverige om landet står utanför Nato jämfört med om landet är medlem i Nato.
- Vad lovar Natoländer varandra?
- Hur tror du att ett Natomedlemskap påverkar dig?
Vad är terrorism?
Begreppslista
Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Försök att använda begreppen när ni samtalar om avsnittet. Eftersom elevgrupper ser olika ut är det bra att i förväg titta igenom avsnittet för att se om det finns ytterligare ord och uttryck som behöver presenteras för eleverna.
- kemiska vapen
- kapa flygplan
- Genève-konventionen
- civilbefolkning
- krigsbrott
- terrordåd
- World Trade Center
- högerextrem
- Islamiska staten (IS)
- säkerhetspolisen
- spektakulär
Frågor
Sammanfatta programmet muntligt tillsammans med klassen. Vad var det vi såg? Vad berättades? Vad visste ni redan? Vad var ny information? Väcker något av detta tankar?
Sammanställ detta på ett översiktligt sätt i form av en tankekarta, som en fortsättning på VÖL-schemat, i kolumnerna, eller muntligt i grupp- eller helklass.
Samtalsfrågorna är tänkta som repetitionsfrågor som ett led i att belysa och befästa avsnittets innehåll. Det är viktigt att plocka upp och ta hand om nya frågor, undringar eller oro som uppstår.
- Terrorister använder våld för att få sin vilja igenom. Inom vilka två områden är det vanligast att de vill ha förändring?
- I krig använder man också våld. Man dödar människor och det kan finnas politiska eller religiösa orsaker bakom. Men det finns skillnader mellan krig och terrorism. Försök att nämna flera.
- I krig finns särskilda lagar och regler som alla länder i världen gått med på att följa. Vad kallas det?
- Vad innebär krigsbrott?
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).