LärarhandledningKul fakta - rymden
Programmen är gestaltande versioner av faktaberättelser. Texterna breddas med dramatiseringar, musik och ljudeffekter som förstärker upplevelsen av texten och bidrar till ökad förståelse. Med hjälp av dramatiseringarna kan lyssnaren skapa sig egna inre bilder och på så sätt ta till sig innehållet. I lärarhandledningens avsnittsspecifika delar finns det också bilder som stöder lyssnandet.
Radioserien finns i 14 avsnitt för elever på lågstadiet. Programmen är skrivna för UR av Emilie Tranebom. Avsnitten är 5-7 minuter långa.
Programmen kan passa som lektionsstartare. Att lyssna tillsammans ger en gemensam upplevelse. Eleverna kan behöva få strategier för att det ska fungera bra, exempelvis tips på hur man sitter eller ligger bekvämt medan man lyssnar. Utgå från dina elevers behov när det gäller att lyssna utan avbrott eller att pausa lyssnandet. Att dela upp lyssnandet på flera tillfällen är möjligt. Att lyssna flera gånger ger möjlighet att upptäcka olika delar av berättelsen.
Avsnitten presenterar fakta, som ibland kan vara svårförståelig, på ett enklare och lustfyllt sätt. Denna fakta blandas med finurliga funderingar som avdramatiserar en del av det svårgripbara med rymden och universum. Tillsammans med lärarhandledningen och arbetsbladen kan ni på ett konkret och praktiskt plan ta er an uppgifter om rymden. Frågeställningar och övningar i arbetsbladen kan hjälpa eleverna att få viss insikt i hur rymden och universum hänger ihop med, och påverkar, det liv vi lever här.
Välkommen till Kul fakta – rymden!
Syfte och målgrupp
Målgrupper för programserien Kul fakta – rymden är elever i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet. Syftet med serien är att eleverna ska förstå olika fenomen kopplade till rymden och universum. Exempel på begrepp som lyfts och uppmärksammas i avsnitten är rymden, universum, galaxer, planeter, asteroider och satelliter.
Läroplanskopplingar
Årskurs 1–3
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll:
Kraft och rörelse
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
(Lgr22, naturorienterande ämnen)
Årskurs 4–6
Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.
(Lgr22, centralt innehåll, fysik)
Om handledningen
Struktur och upplägg
Till varje avsnitt finns en specifik handledning som innehåller:
- en beskrivning av avsnittets innehåll
- bilder som stöder lyssnandet och avsnittets ämne (ej avsnitt 8, 9)
- en lista med centrala begrepp från avsnittet
- ett faktabaserat moment att lyfta i undervisningen
- uppgifter kopplade till avsnittet
- ett uppdrag av mer praktisk karaktär med koppling till kursplanen och avsnittets innehåll (dessa kan i vissa fall behöva förberedas av dig som lärare med extra material enligt anvisningar i texten).
Förförståelse
Pedagogiska tankar
Att lyssna tillsammans
Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som sedan kan utvecklas och fördjupas i samtalen. Vissa elever kanske är ovana vid att lyssna på berättelser. Lyft därför gärna själva lyssnandet som fenomen innan ni börjar ert lyssnande. Prata om de sinnen man använder när man lyssnar och hur lyssna skiljer sig från att höra.
Före lyssnandet
Arbeta gärna med förförståelse före lyssnandet. Börja med att skapa intresse och förståelse genom att lyfta frågor kopplade till innehållet:
Vad vet ni om rymden? Vilka planeter känner ni till? Varför lyser månen? Hur gör vi för att ta reda på saker om rymden? Skulle du vilja resa till rymden – och var i rymden, i så fall?
- Låt eleverna fundera över vad de tror att avsnittet handlar om. Genom att koppla titeln till egna tankar och erfarenheter kan ni skapa en gemensam föreställning om vad ni tror att ni kommer att höra. Universum och planeter är centrala genom hela programserien. Förbered därför eleverna genom att titta på modeller och bilder av vårt solsystem, universum och olika planeter. Titta också på de bilder som finns som bilaga i de avsnittsspecifika delarna (ej avsnitt 8, 9).
- Materialet är baserat på fakta, så det kan också vara på sin plats att lyfta ordet fakta; vad står ordet för och vad innebär det när vi pratar om en faktatext eller faktabok? Låt eleverna komma med egna tankar och idéer. Jämför gärna med någon motsats – fantasi, skönlitteratur, sagor.
- Lyft centrala begrepp innan ni sätter i gång med själva avsnittet. Nyckelord kan vara bra att prata om tillsammans så att alla får goda förutsättningar att möta innehållet. Till varje avsnitt finns därför en begreppslista. Beroende på hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling kan det vara bra att förstärka de centrala begreppen med någon form av bildstöd.
Efter lyssnandet
Börja med att sammanfatta innehållet tillsammans med eleverna. Återknyt till de begrepp ni lyfte innan ni lyssnade på avsnittet. Låt eleverna, tillsammans och med din hjälp, förklara begreppen och sätta in dem i ett sammanhang. Kanske kan ni skapa meningar där orden ingår.
- Följ upp med ett faktabaserat moment. Hur vet vi att världen ser ut som den gör? Hur vet vi hur olika länder ser ut och hur de hänger ihop med varandra? På vilket sätt har detta med fakta att göra? Är fakta alltid objektiv? Vet vi att det vi tror är fakta verkligen stämmer? Hur tar man reda på vad som är sant?
- Arbeta därefter med de avsnittsspecifika uppgifter som finns i lärarhandledningen. Dessa innefattar uppgifter kopplade till varje avsnitt, med ett avslutande uppdrag som plockar upp innehållet till kreativt skapande.
På rymdstyrelsen.se finns korta, animerade filmer om olika rymdfenomen, där huvudpersonen Paxi utforskar universum. (https://www.rymdstyrelsen.se/utbildning/utbildningsmaterial/)
Månen
Begreppslista
- månen
- måndamm
- universum
- planeter
- reflekterar
- fas
- fullmåne
- nymåne
- astronaut
- gravitation
- tidvatten
- ebb
- flod
Frågor
- Hur kan du ta reda på fakta om något som du inte vet?
- Hur gjorde de första astronomerna för att ta reda på fakta om rymden och universum?
- Vad vet vi om rymden som de inte visste?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
- I avsnittet pratas det om månens olika faser. Fundera tillsammans över när det är nymåne och fullmåne hos er. Hur kan ni ta reda på när månen är i olika faser? Hur ser fullmåne och nymåne ut? Rita och beskriv.
- Var kan man se skillnad mellan ebb och flod? Titta på en karta tillsammans och ge exempel. Kanske har eleverna erfarenhet av fenomenet och kan berätta hur tidvatten kan påverka land och strand. Visa gärna bilder från nätet, där ebb och flod visualiseras.
Uppdrag: Rymdraket
Månen är det enda stället i rymden som människan har satt sin fot på – ja, förutom på jorden då. För att ta sig till månen behövs en rymdraket. Elevernas uppdrag blir att i par bygga en rymdraket.
Förberedelser:
Skiss: Rita hur raketen ska se ut.
Material: Skriv/rita vilket material raketen ska byggas av.
Hypotes: Skriv/rita hur ni tror att raketen kommer att flyga.
Aktiviteter:
- Skaffa materialet.
- Fixa till materialet så att det fungerar i raketen.
- Sätt ihop materialet.
- Provflyg raketen.
- Slutsats: Jämför hur rymdraketen flög med det ni skrev i er hypotes. Stämde era tankar överens med hur raketen flög?
Samla alla rymdraketer i en utställning. Låt eleverna berätta om sina raketer för varandra.
Stjärnfall
Begreppslista
- stjärnfall
- ljuskällor
- gas
- meteor
- atmosfär
- friktion
- asteroider
Frågor
- Hur kan vi veta det när vi inte har varit i rymden? Varför kallas det för stjärnfall när det är en rymdsten som faller? Finns det rymdstenar här på jorden?
- Hur ser det ut på marken där en meteor har slagit ner? Kan ni hitta spår av sådana där ni bor? Sök tillsammans på nätet efter bilder från platser där meteorer har slagit ner.
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Avsnittet handlar om stjärnfall och hur det kan se ut när meteorer far över himlen. Titta tillsammans på bilder/filmsnuttar om stjärnfall. Sedan är det elevernas tur att rita egna stjärnfall. Använd vattenfärger och ”kladdkritor” för att måla en bild som visar ett magiskt stjärnfall.
Uppdrag: Stjärnhimlen
Stjärnhimlen syns tydligare om du befinner dig på ett mörkt ställe. Det är alltså lättare att se många stjärnor om du befinner dig ute i skogen än om du sitter mitt inne i staden. Det finns många berättelser om stjärnor och stjärnbilder – de flesta är kopplade till gudar och magiska väsen. Nu ska ni utforska stjärnhimlen.
Låt eleverna, i par, få olika stjärnbilder. Låt dem sedan:
- Lyssna på/leta efter berättelser som är kopplade till just dessa stjärnor.
- Rita upp stjärnbilden med hjälp av blyerts/färgpennor/collage/dator…
- Göra en seriestrip av berättelsen.
- Återberätta berättelsen för ett annat elevpar.
Samla gärna alla seriestripar och bilder i en utställning. Låt eleverna berätta om sina stjärnbilder för varandra. Om du har äldre elever kan du låta dem berätta om sina stjärnbilder för yngre elever.
Asteroider
Begreppslista
- asteroid
- solsystem
- asteroidbälte
- astronom
Frågor
- Vem kan egentligen se asteroider?
- Vem bestämmer namnen på det som finns i rymden?
- Finns det något sätt som vi kan kontrollera hur det går till i rymden?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Programmet handlar om asteroider och asteroidbälten.
Arbeta tillsammans i helklass och ta reda på vad asteroider egentligen är, och hur en asteroid (rymdsten) kan se ut. Ni kan till exempel göra bildsökningar tillsammans. Diskutera också var det finns asteroidbälten i vårt solsystem och varför vi inte behöver vara rädda för att asteroider ska krocka med vår planet.
Uppdrag: Bygg en asteroidplanet
Bygg en egen planet av asteroider! Forskare tror att asteroider är byggstenar till planeter som aldrig blivit till. Nu ska eleverna bygga en egen planet av asteroider. Låt dem arbeta i par och använd lego, kaplastavar, byggklossar, överblivet virke från slöjdsalen – eller varför inte stenar från skogen.
Om ni har tid och lust kan ni hitta på fakta till den nya planeten. Vilket sorts liv fanns där? Hur ser det ut där? Rita, spela in en film/podd, bygg vidare.
Planeter
Begreppslista
- planeter
- himlakropp
- solsystem
- omloppsbana
- gas
- galax
Frågor
- Vem har egentligen bestämt att det finns åtta planeter i vårt solsystem?
- Är solsystemen rymdens olika länder? Kan dessa ses på en karta – och vem ritar i så fall den kartan?
- Hur ser en planet av diamant ut?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
I vårt solsystem finns det åtta planeter. Vad heter de och vad består de av?
Låt eleverna arbeta i par eller i grupper om tre-fyra elever. Låt dem ta reda på i vilken ordning planeterna befinner sig i förhållande till solen. Fundera över de olika förutsättningarna planeterna kan ha, beroende på hur långt ifrån solen de ligger.
Vilka planeter består av sten och vilka består av gas? Leta efter bilder på planeterna och fundera över hur man har kunnat skapa bilder av dem.
Uppdrag solsystemet
Gör en modell av vårt solsystem. Låt eleverna, i par eller mindre grupper, få ansvar för en planet i solsystemet som de ska göra en modell av. Om ni kommer vilja sätta ihop de olika planeterna behöver du som lärare kanske hjälpa eleverna med rätt skala i förhållande till varandra. Material att använda kan vara papier-maché och hönsnät, lego, kottar och pinnar, pingisbollar eller tennisbollar.
En stjärnas liv
Begreppslista
- stjärna
- gas
- universum
- stoft
- nebulosa
- bränsle
- teleskop
Frågor
- Är det verkligen någon som har sett en stjärna födas? Är det rätt att beskriva det som att en stjärna föds och dör? Är stjärnor levande varelser? Och hur vet vi allt det här egentligen?
- Hur ser stjärnhimlen ut där ni bor? Kan ni se stjärnor i olika färger?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Hur går det till när en stjärna föds? Varför lever små stjärnor längre än stora stjärnor? Vad visar stjärnornas olika färger?
Ta hjälp av informationen i programmet och skapa en informationsruta om stjärnor.
Ni kan arbeta i helklass och du som lärare kan agera sekreterare genom att på storbild skapa en presentation där ni tillsammans fyller på med information.
Uppdrag: En stjärnas liv
Dags att visa stjärnans kretslopp! Ta hjälp av fakta i programmet och visa stjärnans kretslopp från födseln till döden. Visa hur gas och stoft från döda stjärnor används i nebulosorna för att skapa nya stjärnor.
Använd er av collageteknik, gör en serie med digitala verktyg eller tänk fritt och dramatisera förloppet. Här kan eleverna arbeta enskilt, i par eller grupp beroende på hur ni väljer att arbeta med uppdraget.
Svarta hål
Begreppslista
- universum
- gravitation
- dragningskraft
- kamouflerad
- galax
- teorier
- maskhål
Frågor
- Den eller det som sugs in i ett svart hål kommer inte ut därifrån. Hur kan vi då veta hur svarta hål ser ut? Och hur kan vi veta att stjärnor som sugs in i svarta hål blir som spaghetti?
- Kan vi lita på teorierna om maskhål – och vem kan bevisa att det finns sådana?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
I avsnittet får vi veta att stjärnor som dras mot ett svart hål blir spagettifierade. Diskutera tillsammans i klassen vad det innebär, och varför det kallas för spagettifiering. Fundera också tillsammans över dragningskraften och hur det kommer sig att stjärnorna inte kan stå emot denna.
Lek svarta hål!
Dags att leka svarta hål! Ett svart hål drar till sig stjärnor. Gå ut på skolgården, eller gå till närmsta äng, och lek svarta hål.
- En person agerar galax, en person spelar svart hål och de övriga är stjärnor. Galaxen står på ena sidan av lekområdet, inom det område som är säkert och där det svarta hålet inte får fånga stjärnorna. Stjärnorna står på andra sidan. Det svarta hålet står i mitten.
- Galaxen ropar "Kom alla mina stjärnor!" och stjärnornas uppgift är att springa över det svarta hålets område för att hamna i säkerhet hos galaxen.
- Det svarta hålets uppgift är att jaga och fånga stjärnorna. Den som blir tagen får i nästa omgång vara med och spela svart hål.
Universum
Begreppslista
- galax
- Vintergatan
- planet
- universum
- Big Bang (Stora smällen)
- astronomer
- atomer
- teleskop
- materia
Frågor
- Hur kommer det sig att vi pratar om Big Bang när ingen riktigt vet vad som händer eller hur det gick till när universum skapades?
- Hur kan vi veta att universum är oändligt när ingen har varit så långt bort i rymden?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
I avsnittet talas det om Big Bang. Fundera över varför ni tror att det kallas Big Bang, och hur ni tror att detta namn kom till? Vad betyder en "big bang" på svenska? Diskutera också vad det innebär att något är oändligt? Hur långt bort i rymden kan man åka? Vad är det som sätter gränsen för hur långt det är möjligt att komma? Vad skulle kunna förändra detta i framtiden?
Uppdrag: Galaxer
Titta på bilder av Vintergatan. Leta efter namnet ”Vintergatan” på andra språk och översätt tillsammans. Vad betyder namnet på olika språk? Hitta sedan på namn som inspiration för egna vintergator.
Låt alla elever rita en del av en påhittade galax (på liggande A4), som ni sedan sätter ihop till en enda lång galax.
Satelliter
Begreppslista
- satellit
- Lajka
- omloppsbana
- GPS
- teleskop
Frågor
- Hur ser det egentligen ut i rymden, med alla satelliter som far omkring? Är det trångt som på en motorväg?
- Vad händer om en satellit faller ur sin omloppsbana? Kan vi få en satellit i huvudet när vi är ute och cyklar?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Satelliter används för bland annat GPS. Låt eleverna arbeta i par och spela in GPS-kommandon för sträckan mellan skolan och en valfri plats i närheten av skolan. Kanske kan ni sedan testa att följa de hemgjorda GPS-kommandona för att se om ni hamnar rätt?
Uppdrag: Satelliter
Bygg er egen satellit! Titta på bilder av satelliter och låt sedan eleverna bygga egna satelliter med hjälp av toarullar, PET-flaskor, piprensare, sugrör, flirtkulor eller gummisnoddar. Är det någon satellit som kommer att kunna flyga i en omloppsbana runt skolgården – ut och testa!
Rymdskrot
Begreppslista
- atmosfär
- rymdskrot
- satelliter
- omloppsbana
Frågor
- Kan vi räkna allt rymdskrot som far runt jorden?
- Hur vet vi att det börjar bli trångt när universum är oändligt?
- Varför far inte skrotet bara i väg längre ut i rymden? Och vem har kommit på att vi måste städa där?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Fundera tillsammans över vad som kan betraktas som rymdskrot. Vad är det som cirkulerar runt vår jord? Vad faller ner och brinner upp, och vad faller ner och slår i marken? Vad är det för saker som blir kvar i rymden som skrot?
Låt eleverna arbeta i mindre grupper och göra upp listor på vad de tror är de fem vanligaste rymdskroten. Sammanställ tillsammans i helklass för att se vad grupperna har kommit fram till. Kan ni enas om klassens ”fem-i topplista” för rymdskrot? Fundera också ut några sätt att minska på rymdskrotet.
Uppdrag: Rymdkyrkogård
Vilka saker i omloppsbanan tror ni fungerar som en kyrkogård? Låt eleverna rita egna rymdskrotskyrkogårdar.
Livet på rymdstationen ISS
Begreppslista
- rymdstation
- tyngdlöshet
- astronaut
- kosmonaut
- frystorkad
- inkapslad
Frågor
- Varför är vi tyngdlösa när vi befinner oss på en rymdstation? Hur känns det att vara tyngdlös? Varför blir det svårt att till exempel äta eller gå på toaletten när man är tyngdlös?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Titta på bilder eller filmklipp från rymdstationen ISS. Hur ser det ut där inne? Diskutera tillsammans hur det skulle vara att bo på rymdstationen. Skulle alla få eget rum? Och hur skulle det bli med maten?
Skapa en gemensam tabell där ni tar upp fördelar och nackdelar med att vara på en rymdstation.
Uppdrag: Tyngdlös för en sekund eller två!
Att hoppa studsmatta kan få oss att känna oss tyngdlösa. Leta upp närmsta studsmatta eller trampolin (i idrottssalen eller kanske på någon lekplats i närheten).
Låt eleverna hoppa och röra sig i luften. Ställ frågan vad som skulle vara svårt att göra medan de studsar omkring.
Kroppen i rymden
Begreppslista
- astronaut
- expedition
- vakuum
- rymdstation
- ensamvarg
- kosmonaut
Frågor
- Våra kroppar är inte gjorda för att befinna oss i rymden. Hur kommer det sig att det ändå är så många som vill fara ut i rymden?
- Det finns till och med människor som vill betala jättemycket pengar för att åka på semester till rymden. Varför, tror ni?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Astronaut är ett drömjobb för många. Hur blir man det?
Låt eleverna arbeta i par och skriva eller rita vad som krävs för att bli astronaut. Avsluta uppgiften med att diskutera tillsammans vad som krävs för att kunna bli astronaut – och varför kraven ser ut som de gör. Varför är det viktigt att kunna mycket matematik och teknik? Och varför måste man vara vältränad?
Uppdrag: Rymdgympa
Det gäller att vara vältränad om du ska befinna dig i rymden. Låt eleverna, i grupper om fyra, göra ett träningspass med minst fyra olika övningar som kan användas för att ”rymdträna”. Sedan går ni till idrottssalen eller skolgården och kör något av klassens träningspass tillsammans. Eller så låter du idrottsläraren få alla pass för att sätta ihop flera rymdlektioner!
Rymdresor förr och nu
Begreppslista
- utforska
- gravitation
- supermakter
- astronaut
- kosmonaut
- taikonaut
Frågor
- Trodde man verkligen att man skulle kunna ta sig till rymden i en luftballong?
- Hur mycket snabbare än en bil behöver en rymdraket åka för att komma ut i rymden?
- Vad hände egentligen med hunden Laika?
- När kommer vi att kunna åka till Mars?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Titta på bilder/filmsnuttar från den första månlandningen. Diskutera tillsammans vad ni ser. Fundera över varför det var så viktigt att ”komma först” till månen. Vad tror ni att det betydde att människan satte sin fot på månen? Vad tror ni att de första astronauterna kände när de satte sina fotsteg på månen? Varför har ingen återvänt till månen efter denna första månlandning, tror ni?
Uppdrag: Jag vill ha en egen måne...
Låt eleverna lyssna på låten ”Jag vill ha en egen måne” och rita till musiken. Vilka tankar och bilder får de när de lyssnar på låten? Samla gärna teckningarna till en vernissage med rymdmusik som tema.
Resan till Mars
Begreppslista
- Nasa
- Esa
- bränsle
- astronaut
- teleskop
- järnoxid
- strålning
Frågor
- Varför ska vi fundera över om det går att leva på Mars? Vem skulle vilja flytta dit? Och hur skulle vårt liv se ut då?
- Skulle vi inte frysa ihjäl om vi hamnade på Mars?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Titta på bilder från Mars och diskutera tillsammans:
- Hur ser det ut på Mars?
- Hur kan vi veta hur det ser ut på Mars?
- Vad är det som gör att vi människor inte kan leva på Mars?
- Extrauppgift: vad skulle behöva göras för att människor skulle kunna leva på Mars?
Samla svaren i en gemensam text eller presentation. Vill ni, fortsätter ni sedan samma arbete med övriga planeter i vårt solsystem.
Uppdrag: Hus på Mars
Planera ett nytt bostadsområde! Om vi människor ska kunna bo på Mars måste vi skydda oss mot solens strålning. Låt eleverna rita hur de tror att husen skulle se ut om vi flyttar till Mars.
Vill ni bygga vidare på tanken om livet på Mars kan ni skriva/dramatisera berättelser om hur livet på Mars fungerar och går till. Använd till exempel rubrikerna:
- En vanlig dag på Mars
- Nyheter från Marsnytt
- Sommarlov på Mars
Liv i universum
Begreppslista
- solsystem
- universum
- rymdsond
- E.T.
- alf
- alien
- guldlockszon
- förutsättningar
- teleskop
Frågor
- Hur kommer det sig egentligen att det finns liv på just vår planet? Vad är det som gör att jorden/Tellus är ett bra ställe för liv?
- Vad behövs på en planet för att det ska kunna finnas liv? Hur ser det ut med förutsättningar på andra planeter?
Arbeta vidare
Uppgifter till avsnittet
Vatten är en förutsättning för det liv vi känner till. Varför är vatten så viktigt?
Diskutera i helklass eller i par. Varför måste vi ha vatten för att kunna leva? Gör en gemensam lista på vad vatten används till på jorden. Vad skulle hända om vi inte hade vatten?
Uppdrag: Utomjording
Designa din egen utomjording!
Låt eleverna rita eller bygga modeller av en egen utomjording. Ta inspiration från bilder, serier, filmer. Vill ni göra projektet större kan ni också rita/bygga planeten där utomjordingarna bor. Där kanske det finns blå träd, svävande tefat i stället för tunnelbana och snabbmatskedjor som säljer rymdsvamp och planetströssel?
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).