Till huvudinnehåll
Seriebild
LärarhandledningTitta på serien

LärarhandledningMin fråga om demokrati

I fem avsnitt i programserien Min fråga om demokrati får vi möta några nya svenskar som vill få en bättre förståelse för hur demokratin fungerar i Sverige. Varje avsnitt har en egen frågeställning:

● Vad händer med min röst när jag röstar?

● Hur får vi ett mer jämställt land?

● Får man tänka, säga och skriva vad man vill i Sverige?

● Hur fungerar skatten och vad går mina skattepengar till?

● Hur kan jag påverka samhället i min vardag?

Huvudpersonen i varje avsnitt har varit i Sverige endast några år. De får hjälp av programledaren Dona Hariri, som är jurist, att söka svar på sin fråga. Var och en träffar också en expert inom det området de är nyfikna att lära sig mer i. Även folk på stan får komma till tals och delge sina tankar och åsikter om demokrati, jämställdhet, yttrande- och tryckfrihet, skatt och delaktighet.

Avsnitten har ett återkommande upplägg:

● Presentation av huvudpersonen som formulerar sin huvudfråga och olika problem och dilemman.

● Programledaren och huvudpersonen träffas och resonerar kring frågan.

● Huvudpersonen får sedan träffa en expert som förklarar och reder ut begrepp.

● Avsnittet sammanfattas genom att Dona och huvudpersonen träffas igen och pratar om hur mötet med experten gick och vad huvudpersonen nu tänker och tycker om sin inledande frågeställning. Vad nytt har personen lärt sig?

Handledningen inspirerar dig som lärare till olika undervisningssätt och aktiviteter som passar vuxna elever. Förslagen på aktiviteter ger möjlighet för eleverna att träna förmågorna höra, läsa, berätta, diskutera samt erbjuder erfarenhetsbaserat lärande genom olika aktiverande uppdrag och övningar.

Syfte och målgrupp

Programserien ger inspiration till att lära mer om, och samtala om, demokrati. Syftet med programmen är att genom autentiska frågor hos fem nyanlända ge igenkänning och engagemang till samtal om egna funderingar kring de rättigheter och skyldigheter som en demokrati innebär för alla som bor här.

Serien riktar sig till elever som studerar svenska för invandrare (SFI) kurserna B, C och D på studievägarna 1–3. Övningar och aktiviteter går att anpassa till gruppens nivå och kurs.

Kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare - några nedslag

Utbildningens syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.

Läroplan för Vuxenutbildningen - några nedslag

Vuxenutbildningens uppdrag

  •  Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället.
  • Vuxenutbildningen ska förmedla sådana kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna.

Grundläggande värden

  • Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
  • Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor.

Förståelse och medmänsklighet

  • Vuxenutbildningen ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska inom vuxenutbildningen utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas.
  • Vuxenutbildningen ska behandla det etiska perspektivet samt ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier.

Om handledningen

Vuxna elevers sätt att lära skiljer sig från barns och ungdomars. Vuxnas behov ställer andra krav på undervisningen. Därför genomsyras denna handledning av kontext och verklighetsanknytning, och har stort fokus på elevaktivitet. Den tar avstamp från elevernas egna föreställningar och erfarenheter och håller sig nära vardags- och samhällsliv. Den ger även förslag på hur kunskaperna kan befästas och fördjupas genom gemensamma upplevelser.

Handledningen vill bidra till kognitivt utmanande och språkutvecklande övningar och uppdrag. Språket tränas genom att innehållet i avsnitten diskuteras och kopplas till eleverna själva och deras omvärld. 

Praktisk användbarhet är viktigt i vuxenundervisningen. Därför inleds varje avsnittsdel med ett kulturellt och historiskt perspektiv som en introduktion till det temat. Här kan läraren själv sätta in avsnittets fråga i ett sammanhang utifrån grupp, behov, mål och förutsättningar. 

Förslag på fler elevaktiva och konkreta uppdrag till varje avsnitt finns under momentet Arbeta vidare. Här kan man knyta avsnittets grundfråga till verkligheten och eleverna får gemensamma upplevelser och erfarenheter. Det kan handla om att besöka olika platser, bjuda in gäster till klassrummet eller att lämna klassrummet och fråga vad andra tycker. Men även om att arrangera en aktivitet, göra sin röst hörd eller att undersöka aktuella frågor i olika media.

Handledningen går att variera utifrån elevernas behov, förutsättningar och mål. 

Struktur och upplägg

I varje avsnitt presenteras och problematiseras en viktig aspekt av demokrati i Sverige. Kopplat till avsnitten finns övningar och aktiviteter här i lärarhandledningen för att utmana tankar och få igång samtal. Det finns även förslag på hur man kan arbeta vidare för att ytterligare befästa kunskaper och träna språket. 

Varje avsnitt kan bearbetas i tre delar;

Inför visning: förförståelsedel som man arbetar med innan man ser avsnittet.

Under visning: "pausa och reflektera-del” som man kan använda under tiden man tittar.

Efter visning: bearbetningsdel med frågeställningar, övningar och aktiviteter att använda efter avsnittet. Här finns även ett Se mer och Läs mer-avsnitt.

Inför visning

Förförståelse

För att kunna utgå från elevernas förförståelse och erfarenheter kan det vara viktigt att verbalisera detta innan man tittar på avsnittet. Det kan göras som en EP/GA (först enskilt, sen i par/grupp och sist alla) och ett tips är att utgå från orden i begreppslistan som finns till de specifika avsnitten.

I varje avsnitt besvaras ett antal frågor som huvudpersonen undrar över. Titta gärna på frågorna tillsammans innan ni tittar på programmet och fundera över vilka svaren blir.

Fler förslag på frågor:

●    Vad får du lära om i avsnittet, tror du? (ges som konkret förslag med tidskoder, i varje avsnittsdel nedan)

●    Vilka ord och begrepp tror du vi får höra?

Begreppsförståelse

Till varje avsnitt finns en begreppslista med relevanta, centrala och betydelsebärande ord och begrepp. Flera av dessa ord förklaras även i tal och text i avsnitten eller förstås utifrån kontext men listan kan ändå komma till användning, inte minst i förarbetet inför visningen av programmet.

Förslag på hur du kan arbeta med orden i begreppslistan:

●    Gå igenom orden. Vilka är nya? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen.

●    Vad heter orden på elevernas förstaspråk? Liknar det svenska? Låter orden lika på andra språk?

●    Ge orden passande sammanhang genom att skriva meningar där orden ingår.

●    Hitta synonymer.

●    Tag hjälp av orden före tittandet för att förutsäga vad programmet ska handla om.

Elevaktivitet

Be eleverna lyssna aktivt genom att använda papper och penna. Be dem skriva ord, fraser och begrepp som är nya, viktiga eller på annat sätt relevanta för dem i avsnittet. Anpassa beroende på kurs och kunskapsnivå.

Under visning

Pausa och reflektera

Till varje avsnitt finns tidsangivelser där det kan passa bra att pausa. Begrepp kan behöva förklaras eller eleverna kan få gissa hur avsnittet ska fortsätta.

Det går också att använda som metod genom att göra två olika tittningar. Pausa och samtala antingen under en första tittning, och sedan titta en gång till utan pauser. Eller tvärtom, titta igenom en gång först, och pausa och diskutera under andra genomtittningen.

Efter visning

Ord och begreppslista

●    Vilka ord, fraser och begrepp skrev eleverna ned? Vad betyder de? Hur stavas och uttalas de? Hur kan de användas i en mening?

●    Vad undrar eleverna fortfarande över efter att ha sett avsnittet?

●    Titta igen på orden i begreppslistan. I vilket sammanhang användes de?

●    Använd orden för att sammanfatta vad avsnittet berättade! Välj att göra det muntligt eller skriftligt.

Frågor

Till varje avsnitt finns en mängd olika typer frågor. Först presenteras frågor om innehåll och förståelse. Det är samma som huvudpersonens frågeställningar. Sedan följer diskussionsfrågor som kopplar till elevernas åsikter, upplevelser och erfarenheter. Frågor som jämför födelselandet med Sverige finns också.

Aktiviteter

Under rubriken Aktiviteter finns förslag på övningar och uppgifter som är direkt kopplade till avsnittet. Kooperativa övningar som engagerar och främjar språket finns alltid med (Fråga, fråga, byt, Listan, Heta stolen, Topplistan och Kloka pennan) liksom att eleverna formulerar frågor till varandra. För att träna uttal finns övningen att lyssna på och härma de svenska medverkande och för att träna grammatik finns uppgiften Hjälp huvudpersonen. Här kan eleverna utgå från variationer i språket och ge förslag på hur man kan säga på korrekt svenska.

Arbeta vidare

Här finns möjlighet att bredda och generalisera de nya kunskaperna genom att omsätta i praktiken och engagera eleverna som delaktiga aktörer. Konkreta och verklighetsnära uppgifter som Bjud in! Besök! Arrangera/genomför! Kolla media! Gå ut på stan! syftar till att ge gemensamma upplevelser samtidigt som kunskaperna befästs och fördjupas. Det finns också tips på hur eleverna själva kan testa det som avsnitten lär ut, till exempel lämna in medborgarförslag eller skriva insändare.

Se mer på UR och Läs mer!

Till varje avsnitt finns förslag på andra filmer från UR men även information från andra relevanta aktörer och myndigheter. Till avsnittet om jämställdhet finns även en lista på lättläst skönlitteratur.

Avsnitt 1 · 14 min

Vad händer med min röst när jag röstar?

Bakgrund och sammanhang

Fria och rättvisa val är kanske det vi allra mest associerar med ordet demokrati. Trots det har långt ifrån alla fått rösta i Sverige i modern tid.

Fram tills 1866 krävdes viss inkomst för att få lov att rösta och först 1909 fick alla män över 24 år rösta. Undantagna rösträtten var personer som inte betalat sin skatt eller som var beroende av socialvård. 1921 röstade kvinnor i riksdagsvalet för första gången och efter 1948 fick även personer omhändertagna inom fattigvården och personer under straffpåföljd rösta. 1975 sänktes rösträttsåldern till 18 år (källa: val.se/rostrattenshistoria.). 

För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara svensk medborgare, men till regionval och kommunalval krävs inte det. Det räcker att ha varit folkbokförd i Sverige i tre år, samt att man är folkbokförd i den aktuella regionen eller kommunen. Det innebär att många elever på Sfi har rätt att rösta. 

Val och röstningsförfarande omgärdas av rigorös säkerhet och transparens i Sverige. Vi har av tradition högt valdeltagande. Sfi-elevers egna upplevelser och erfarenheter kan vara väldigt annorlunda. Politiska, samhälleliga och traditionella strukturer kan på olika sätt bidra till att individer inte är vana att rösta. Kanske kan det vara farligt att besöka vallokalen, kanske får man inte rösta eller kanske är valet endast ett spel för gallerierna? 

I det här avsnittet

...får vi lära mer om att rösta i Sverige. Hur går det till och hur påverkar våra röster? 

Vi möter Amitier, 21 år, som tycker om att spela fotboll när han inte studerar eller jobbar inom hemtjänsten. Han har många funderingar kring just val och att rösta. Med hjälp av programledaren och juristen Dona Hariri och riksdagens talman Andreas Norlén får han svar på sina frågor. 

Inför visning

Titta gärna på Amitiers frågor nedan tillsammans och fundera över vilka svaren blir.

Välj gärna några ord ur begreppslistan nedan och skapa tillsammans en bild av elevernas förförståelse.

Huvudpersonen Amitier undrar bland annat:

●    Vad händer med min röst?

●    Gör min röst skillnad?

●    Varför ska man rösta?

●    Vad kan min röst påverka?

●    Hur röstar man?

Under visning

Pausa och reflektera:

Titta på programmets startbild: Vem tror ni att detta är? Födelseland? Språk? Bakgrund? Jobb? Vad tror ni han undrar om demokrati? Varför tror ni så? 

05:19-05:27 Vem tror ni att Amitier ska få träffa? Varför tror ni så?

Följ upp: Var det nån som gissade rätt? Nästan rätt?

Efter visning

Vilka ord, fraser och begrepp skrev eleverna ned? Vad betyder de? Hur stavas och uttalas de? Hur kan de användas i en mening?

Vad undrar eleverna fortfarande över efter att ha sett avsnittet?

Använd begreppslistans ord för att sammanfatta vad avsnittet handlade om

Frågor - innehåll och förståelse

Se Amitiers frågor ovan!

Aktiviteter

●    Fråga, fråga, byt: Dela ut lappar med innehållsfrågor och diskussionsfrågor. Alla elever får varsin lapp och ställer sig upp. Uppmana eleverna att hitta en kompis. De frågar varandra sina frågor och kompisen svarar. Sedan byter de lappar med varandra och hittar en ny kompis att fråga och byta fråga med.

●    Skriva egna frågor som klasskamraterna svarar på. Frågorna kan handla om avsnittet eller om att rösta i stort. Låt dem skriva både frågeordsfrågor och ja- och nej-frågor.

●    Lyssna, pausa, uttala. Lyssna på delarna med Dona och Andreas. Pausa och låt eleverna säga efter för att träna uttal och prosodi.

00:12-00:43 Dona

03:18-03:37 Dona

07:21-07:29 Dona

07:40-10:24 Andreas Norlén

10:33-10:57 Allmänhet

12:20-13:55 Dona

●    ”Fantastiska fel”/Hjälp vår huvudperson:

Vi har stor hjälp av att avdramatisera felsägningar i ett klassrum, att få till känslan att det är en möjlighet att lära sig när någon säger fel, att ha högt i tak, och respektfull inställning till varandra. Övningen Hjälp vår huvudperson! fungerar bäst om de förutsättningarna redan finns.

Lyssna igenom delarna där Amitier talar. Diskutera och ge förslag på hur han kan säga i stället! 

0:00-0:06

0:58-01:40

02:00-03:17

04:00-05:18

05:42-07:00

11:29-11:57

Begreppslista

demokrati                Folket bestämmer. Motsatsen är diktatur.

jämlikhet                  Alla människor har lika värde oavsett kön, religion mm.

jämställdhet            Att kvinnor och män har samma rättigheter.

förstagångsväljare  person som röstar för första gången

en röst                      en valsedel/röstsedel

rösta                         delta i ett val, att välja, att säga sin åsikt

påverka                    ändra, att ha inflytande över

ett medborgarskap  ha ett pass från ett land, att tillhöra ett land

en medborgare        en person som har ett pass i ett land, som tillhör ett land

demokratisk             något är demokratiskt, att folket bestämmer

en riksdag                ett parlament

ett val                       en tid eller plats då man väljer

ett riksdagsval        välja personer till parlamentet

myndig                     En person som är 18 år eller äldre.

ett samhälle             Består av människor som delar det vardagliga livet på en plats. Det kan till exempel innebära tillgång till skola, sjukvård, myndigheter och att människorna till viss del delar kultur och traditioner.

en rättighet              Något som du har rätt att göra eller att få.

diskriminera            Särbehandla någon på grund av exempelvis kön, religion mm.

en talman                chefen, ledaren för riksdagen

en stat                      ett rike, ett land

en regering              en grupp som valts att leda ett land

en minister              en medlem i regeringen

ett uppdrag             en uppgift, ett jobb

en statsminister     en premiärminister

utrikespolitik           politiskt samarbete med andra länder

EU                            Europeiska unionen               

en ordförande        person som leder en grupp eller ett möte

ett sammanträde   ett möte

debattera                diskutera, argumentera

föreslå                     ge förslag, ge tips och råd

delaktig                   är del av, arbetar tillsammans med

ett beslut                ett val, en dom, någon man bestämt

en lag                      en regel, en bestämmelse

en invånare            en person som bor i ett land eller en stad

ett folkstyre            folket bestämmer

en valsedel             en lapp med namnet på ett politiskt parti

ett parti                   en grupp med en politisk åsikt

ett partinamn         namnet på en grupp med en politisk åsikt

blank                        tom, utan text

rösta blankt            rösta men inte välja något parti

en region                 ett stort område, till exempel flera kommuner tillsammans

    Frågor

    För att starta reflektion och samtal - berätta och diskutera i grupp:
    1. Får du rösta i Sverige? Ska du rösta?
    2. Har du röstat förut? Var? Hur gjorde du då?
    3. Amitier är nervös inför att rösta för första gången. Hur känner du?
    4. Hur fungerar val och rösträtt i ditt födelseland? Jämför med Sverige! Vad är lika och vad är olika?
    5. Är det viktigt att rösta? Varför/varför inte?
    6. Hur tror du att man kan påverka samhället med sin röst?

    Arbeta vidare

    Koppla ihop avsnittets grundfråga med verkligheten. Eleverna blir aktiva och får gemensamma upplevelser och erfarenheter i lärandet.

    Besök sessionssalen där kommunfullmäktige sammanträder i din kommun. Testa gärna att säga något från talarstolen och att votera.

    Boka skolvisning av riksdagshuset. Skaffa konto och logga in för att boka: www.riksdagen.se/sv/besok-riksdagen/

    Bjud in politiker som ansvarar för skolfrågor i din kommun. Förbered frågor och dilemman.

    Kolla media! Vilka demokratifrågor är aktuella i Sverige och världen just nu? Vilka olika åsikter finns kring dessa frågor?

    Gör som i programmet och gå ut på stan. Fråga om val och att rösta. Formulera några frågor som eleverna tycker är relevanta. Skapa diagram av svaren via excel eller liknande, eller omvandla till procent.

    Se mer från UR:

    ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Demokrati eller diktatur?

    ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Beslutsnivåer

    ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Välfärden

    ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Parlamentarism

    ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Monarki eller republik?

    ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Ideologi

    ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Fyraprocentsspärren

    ○    UR play: Vem bestämmer vad? Riksdagen

    ○    UR play: Vem bestämmer vad? Kommunen

    ○    UR play: Vem bestämmer vad? Landstingen (regionen)

    ○    UR play: Vem bestämmer vad? EU

    ○    UR play: Nyfiken på Sverige: Den svenska demokratin

    Avsnitt 2 · 15 min

    Hur jämställt är Sverige?

    Bakgrund och sammanhang

    Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen och framställs ofta som ett föregångsland. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter men också möjligheter att forma samhället och sitt eget liv. Jämställdhet handlar om inflytande, hälsa, ekonomi, utbildning, arbete och annat som påverkar livet. Viktiga milstolpar i vårt land har bland annat varit:

    ●    Obligatorisk skola för alla 1842

    ●    Lika arvsrätt 1845

    ●    Förbud mot hustruaga 1865

    ●    Kvinnors rösträtt 1919 och 1921

    ●    Preventivmedel tillåts 1938

    ●    Rätten till fri abort 1974

    Ändå är det inte helt jämställt mellan män och kvinnor och vägen mot ökad jämställdhet har dessutom varit problematisk. Kända kvinnor som drottning Kristina och författaren och aktivisten Selma Lagerlöf fick kämpa hårt för att gå sin egen väg och bryta mark för jämställdheten. 2021 fick Sverige visserligen sin första kvinnliga statsminister men i vardagen finns betydande ojämställdhet kvar; fortfarande vabbar kvinnor mer, tjänar mindre och lägger mer tid på obetalt hemarbete. Fortfarande är hemmet den farligaste platsen för kvinnor och varje år dödas runt 15 kvinnor av en partner eller före detta partner. Dessutom förekommer det fortfarande att kvinnor och män behandlas olika inom vården.

    Inget land i världen har uppnått jämställdhet ännu så strävan fortsätter på olika plan. 2015 enades världens ledare om 17 globala mål för hållbar utveckling att uppnå till 2030. Mål 5 handlar om jämställdhet. Malala Yousafzai från Pakistan och Kaltun Sheikh Hassan från Somalia är exempel på enskilda individer som arbetar för jämställdhet.

    Elevers egna upplevelser och erfarenheter av jämställdhet från hemländer kan skilja sig från det vi ser i Sverige. Politiska, samhälleliga och traditionella strukturer kan på olika sätt bidra till att individer inte är vana att leva jämställt. Tvångsäktenskap, könsstympning och låg utbildning kan vara realiteter. Synen på vad som är jämställt kan också skilja sig mellan kulturer; Är det frihet för en kvinna att bli försörjd, slippa arbeta och ha förmånen stanna hemma skyddad mot faror eller är det ett tvång och fängelse att stanna hemma och kanske vara oförmögen att försörja sig eller ta egna beslut?

    I det här avsnittet

    ...får vi lära mer om jämställdhet i Sverige. Vad betyder jämställdhet? Hur jämställt är Sverige? Hur långt har vi kommit och hur får vi ett mer jämställt land?

    Vi möter Zoreh som är keramiker. Hon använder konsten som uttryck för kvinnokamp och kvinnors utsatthet. Zoreh har många funderingar kring just jämställdhet och upprörs över bland annat löneskillnader. Med hjälp av programledaren och juristen Dona Hariri och Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, får hon svar på sina frågor.

    Inför visning

    Titta gärna på Zohres frågor nedan tillsammans och fundera över vilka svaren blir.

    Välj gärna några ord ur begreppslistan nedan och skapa tillsammans en bild av elevernas förförståelse.

    Huvudpersonen Zoreh undrar bland annat:

    ●    Hur jämställt är Sverige?

    ●    Varför är inte Sverige helt jämställt?

    ●    Hur ser jämställdheten ut i Sverige?

    ●    Vilka rättigheter har kvinnor?

    ●    Hur långt har vi kommit med jämställdheten?

    ●    Hur kan vi förbättra jämställdheten?

    Under visning 

    Pausa och reflektera

    Titta på programmets startbild: Vem tror ni att detta är? Födelseland? Språk? Bakgrund? Jobb? Vad tror ni hon undrar om demokrati? Varför tror ni så? 

    04:50-04:57 Vem tror ni att Zoreh ska få träffa? Varför tror ni så?

    Följ upp: Var det nån som gissade rätt? Nästan rätt?

    Efter visning

    Vilka ord, fraser och begrepp skrev eleverna ned? Vad betyder de? Hur stavas och uttalas de? Hur kan de användas i en mening?

    Vad undrar eleverna fortfarande över efter att ha sett avsnittet?

    Använd begreppslistans ord för att sammanfatta vad avsnittet handlade om!

    Frågor - innehåll och förståelse

    Se Zorehs frågor ovan!

    Vad är det för skillnad på jämställdhet och jämlikhet?

    Aktiviteter

    ●    Listan: varje elev skriver ned tre viktiga frågor för jämställdhet, exempelvis lika lön, delat obetalt hemarbete, lika föräldraledighet, lika utbildning, billig förskola eller liknande. Dela in eleverna i grupper om 3-4 och låt alla berätta och motivera för sin grupp. Gruppen diskuterar vad som skiljer sig och vad som är lika mellan topplistorna.

    ●    Skriva egna frågor - som klasskamraterna svarar på. Frågorna kan handla om avsnittet eller om jämställdhet i stort. Låt dem skriva både frågeordsfrågor och ja- och nej-frågor.

    ●    Lyssna, pausa, uttala: Lyssna på delarna med Dona och Lena. Pausa och låt eleverna säga efter för att träna uttal och prosodi. 00:12-00:44 Dona

    03:04-03:32 Dona

    05:18-05:55 Allmänhet

    06:26-07:11 Lena Ag

    07:22-08:09 Lena Ag

    08:25-09:24 Lena Ag

    12:55-12:23 Dona

    ●   ”Fantastiska fel”/Hjälp vår huvudperson:

    Vi har stor hjälp av att avdramatisera felsägningar i ett klassrum, att få till känslan att det är en möjlighet att lära sig när någon säger fel, att ha högt i tak, och respektfull inställning till varandra. Övningen Hjälp vår huvudperson! fungerar bäst om de förutsättningarna redan finns.

    Lyssna igenom delarna där hon talar. Diskutera och ge förslag på hur hon kan säga i stället! 

    0:00-0:06

    01:00-02:50

    03:37-04:40

    06:17-06:27

    09:24-10:10

    10:20-11:08

    11:56-12:55

    Begreppslista

    jämställdhet         Att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

    jämlikhet               Att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, religion mm.

    en rättighet           något du har rätt att göra eller att få         

    en skyldighet        något du måste göra

    generaldirektör chef för en myndighet

    en myndighet        en organisation som staten bestämmer över

    expertmyndighet myndighet där personer som kan väldigt mycket inom ett område, experter, arbetar

    Jämställdhetsmyndigheten Har ett uppdrag att nå regeringens mål inom jämställdhetspolitiken.

    en orättvisa             något är inte rätt

    en skillnad               något är inte samma, något är olikt

    statlig                       staten äger

      Frågor

      För att starta reflektion och samtal - berätta och diskutera i grupp:
      1. Vad är jämställdhet för dig?
      2. Vem bestämmer vad män och kvinnor får göra i ditt födelseland? Vem bestämmer över ekonomi, kroppen, utbildning och arbete? Jämför erfarenheter!
      3. Vem bestämmer det i Sverige?
      4. Tycker du att det är jämställt i Sverige?
      5. Har män och kvinnor samma möjligheter i Sverige, tror du?
      6. Vad behövs för att det ska bli mer jämställt?
      7. Vad kan du göra för att förbättra jämställdheten?

      Arbeta vidare

      Koppla ihop avsnittets grundfråga med verkligheten. Eleverna blir aktiva och får gemensamma upplevelser och erfarenheter i lärandet.

       

      Bjud in den lokala kvinnojouren, polisen eller en person med ansvar för jämställdhetsarbetet inom kommunen. Förbered med frågor och dilemman.

      Sätt lappar med information inne på elevtoaletterna. Informera om exempelvis Kvinnojouren, Killfrågor och RFSU eller annat som eleverna tycker är relevant.

      Bjud in en klass från grundskolan eller gymnasiet och diskutera jämställdhet över ålders-, religions- och språkgränser. Här finns inspiration och färdiga lektionsupplägg: https://varldenfinnshar.se/kom-igang/

      Studera skolans Likabehandlingsplan och tyck till om den. Vad säger den och vad behöver förbättras? Skriv förslag eller prata direkt med rektor.

      Kolla media! Vilka jämställdhetsfrågor är aktuella i Sverige och världen just nu? Vilka olika åsikter finns kring dessa frågor?

      Gör som i programmet och gå ut på stan. Fråga om jämställdhet. Formulera några frågor som eleverna tycker är relevanta. Skapa diagram av svaren via excel eller liknande, eller omvandla till procent.

      Läs mer skönlitteratur:

      ○    Nivå 1: Börja i förskolan av Eva Thors Rudvall

      ○    Nivå 2: Vardag - föräldraledig av Christina Wahldén

      ○    Nivå 3: Hand i hand av Mårten Melin

      ○    Nivå 4: Konserten och Jag kan bli rektor av Christina Wahldén samt Azras bok av Moa Eriksson Sandberg

      ○    Nivå 5: Kort kjol av Christina Wahldén

      Avsnitt 3 · 15 min

      Får man säga vad man vill i Sverige?

      Bakgrund och sammanhang

      I Sverige är det lätt att ta demokratiska grundförutsättningar så som yttrandefrihet och tryckfrihet för givna, men så har det inte alltid varit. Och i världen omkring oss kan det se väldigt annorlunda ut. Även om artiklarna 18 och 19 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter beskriver alla människors rätt till åsiktsfrihet och tankefrihet, så står dessa ofta i diametral motsats till många elevers egna upplevelser och erfarenheter från sina hemländer. Politiska, samhälleliga och traditionella strukturer kan på olika sätt bidra till att individer inte är vana att uttrycka sina tankar. 

      I det svenska samhället däremot förväntas vi ofta ha en åsikt. Redan som barn i förskolan fostras vi in i en demokratisk värdegrund genom frågor där barnen får chans att påverka val utifrån sina tankar och åsikter. Som vuxen förväntas vi delta i årsmöten och föräldramöten, samt arbetsplatsträffar, utvecklings- och medarbetarsamtal och gärna säga vad vi tycker.

      På nätet florerar enkäter och undersökningar där allt från banker och försäkringsbolag till mobiloperatörer och elbolag vill veta mer om våra upplevelser i kontakt med dem. Och på sociala medier kan andras åsikter ofta upplevas som lite väl drastiska, överdrivna eller svart-vita. Men hur vet man vad man får säga och inte? Vad skiljer en ärlig åsikt från en kränkande?

      I det här avsnittet

      ...får vi lära mer om yttrandefrihet och tryckfrihet i Sverige. Får man säga vad man vill? Vad får man inte säga? Vilka lagar styr detta? Vad heter de och vad innebär de?

      Vi möter Monzer, 27 år, som tycker om att göra musik när han inte jobbar som fönsterputsare. Han har många funderingar kring just yttrandefrihet och tryckfrihet. Med hjälp av programledaren och juristen Dona Hariri och ståuppkomikern Jonathan Rollins får han svar på sina frågor.

      I det här avsnittet finns även tillgång till Monzers egen låttext. Att utgå ifrån i samtal och för gemensam tolkning och kanske som inspiration till dikt- eller låtskrivande.

      Inför visning

      Titta gärna på Monzers frågor nedan tillsammans och fundera över vilka svaren blir.

      Välj gärna några ord ur begreppslistan nedan och skapa tillsammans en bild av elevernas förförståelse.

      Huvudpersonen Monzer undrar bland annat:

      ●    Får man säga och skriva vad man vill i Sverige?

      ●    Finns det saker man inte får säga eller skriva?

      ●    Var går gränsen mellan vad man får och inte får?

      ●    Finns det lagar om detta?

      ●    Vad heter de lagarna i så fall och vad innebär de?

      ●    Varför är det viktigt att kunna säga sin åsikt?

      ●    Vad måste man tänka på när man skojar?

      Under visning

      Pausa och reflektera

      Titta på programmets startbild: Vem tror ni att detta är? Födelseland? Språk? Bakgrund? Jobb? Vad tror ni han undrar om demokrati? Varför tror ni så? 

      06:21-06-30 Vem tror ni att Monzer ska få träffa? Varför tror ni så?

      Följ upp: Var det nån som gissade rätt? Nästan rätt?

      Efter visning

      Vilka ord, fraser och begrepp skrev eleverna ned? Vad betyder de? Hur stavas och uttalas de? Hur kan de användas i en mening?

      Vad undrar eleverna fortfarande över efter att ha sett avsnittet?

      Använd begreppslistans ord för att sammanfatta vad avsnittet berättade!

      Frågor - på innehåll och förståelse

      Se Monzers frågor ovan!

      Aktiviteter

      ●    Heta stolen: Alla sitter på varsin stol i en ring. Läraren säger ett påstående. De som håller med reser sig och sätter sig på en annan stol. De som inte håller med sitter kvar. De som vill får motivera sitt val.

      ○    Ett demokratiskt land behöver yttrandefrihet.

      ○    Ett demokratiskt land behöver tryckfrihet.

      ○    Alla länder har yttrandefrihet.

      ○    Alla människor gillar tryckfrihet.

      ●    Skriva egna frågor - som klasskamraterna svarar på. Frågorna kan handla om avsnittet eller om yttrandefrihet och tryckfrihet i stort. Låt dem skriva både frågeordsfrågor och ja- och nej-frågor.

      ●    Lyssna, pausa, uttala: Lyssna på delarna med Dona och med allmänhet på stan. Pausa och låt eleverna säga efter för att träna uttal och prosodi.

      00:12-00:44 Dona

      02:42-03:10 Dona

      06:38-07:00 Allmänhet

      13:20-14:16 Dona

      ●    ”Fantastiska fel”/Hjälp vår huvudperson:

      Vi har stor hjälp av att avdramatisera felsägningar i ett klassrum, att få till känslan att det är en möjlighet att lära sig när någon säger fel, att ha högt i tak, och respektfull inställning till varandra. Övningen Hjälp vår huvudperson! fungerar bäst om de förutsättningarna redan finns.

      Lyssna igenom delarna där han talar. Diskutera och ge förslag på hur han kan säga i stället! 

      01:00-02:38

      03:28-05:19

      07:36-10:30

      11:14-11:45

      12:56-13:20

      Begreppslista

      yttrandefrihet          Du har rätt att säga och skriva vad du vill utan censur.

      tryckfrihet                Du har rätt att trycka och sprida text utan censur.

      en myndighet         En organisation som staten bestämmer över

      censurera                kontrollera och ta bort information

      ett samhälle            Består av människor som delar det vardagliga livet på en plats. Det kan till exempel inkludera skola, sjukvård, myndigheter mm. Människorna delar också ofta kultur och traditioner.

      hetsa                        pressa, mana, stressa upp

      kränka                      förolämpa, göra en person arg och ledsen               

      en grundlag             en lag som styr Sverige och skyddar demokratin

      yttrandefrihetsgrundlagen   lagen om yttrandefrihet

      tryckfrihetsförordningen     lagen om tryckfrihet

      förtal                         elakt skvaller

        Frågor

        För att starta reflektion och samtal - berätta och diskutera i grupp:
        1. Vad betyder yttrandefrihet för dig?
        2. Är yttrandefrihet viktigt? Varför/varför inte?
        3. Vem bestämmer vad du får säga och skriva i ditt födelseland?
        4. Har du erfarenheter av censur? Jämför erfarenheter!
        5. Vem bestämmer i Sverige?
        6. I vilka sammanhang ville andra veta din åsikt i födelselandet? I hemmet? På jobbet? I skolan? I samhället? Jämför! Vad är lika och olika?
        7. I vilka sammanhang vill andra veta din åsikt i Sverige? I hemmet? På jobbet? I skolan? I samhället? Jämför! Vad är lika och olika?
        8. Hur använder du, dina vänner och din familj yttrandefrihet och tryckfrihet i Sverige?
        9. Enligt studier så fungerar ett land som har yttrandefrihet bättre, och människorna i landet mår bättre. Förklara varför det är så och ge även några exempel!
        10. Utan yttrandefrihet finns det ingen demokrati. Varför är det så?
        11. Var går gränsen mellan yttrandefrihet och kränkning, tycker du?

        Arbeta vidare

        Koppla ihop avsnittets grundfråga med verkligheten. Eleverna blir aktiva och får gemensamma upplevelser och erfarenheter i lärandet.

        Bjud in en reporter från lokaltidningen. Förbered med frågor och dilemman.

        Skriv insändare, förslag och tips och till lokaltidningens insändarsida.

        Kolla media! Vilka yttrandefrihets- och tryckfrihetsfrågor är aktuella i Sverige och världen just nu? Vilka olika åsikter finns kring dessa frågor?

        Gör som i programmet och gå ut på stan. Fråga om yttrandefrihet och tryckfrihet. Formulera några frågor som eleverna tycker är relevanta. Skapa diagram av svaren via excel eller liknande, eller omvandla till procent.

        Arrangera en Speakers´ corner. Bestäm en lämplig tid, plats och låda, pall eller liknande att stå på och låt den som vill få säga sitt hjärtas mening.

        Skapa ett klotterplank eller en klottervägg med hjälp av blädderblocksark eller kartongskärmar och sätt på en plats där många kan läsa. Låt alla som vill skriva sin åsikt.

        Se mer på UR:

        ○    UR play: Demokrati helt enkelt - Argumentation

        ○    UR play: Demokrati helt enkelt - Protest

        ○    UR play: Så funkar Sverige - Yttrandefrihet

        ○    UR play: Fatta Sveriges demokrati - Yttrandefrihet

        ○    UR play: Nyfiken på Sverige: Grundlagarna

        Läs, sjung och skriv! I detta avsnitt sjunger Monzer sin egen sång när han är i studion hos Jonathan Rollins. Skriv ut den bifogade sångtexten och låt er inspireras att samtala, tolka och skriva själva. Eller kanske läsa och sjunga tillsammans med Monzer i programmet.

        Monzers låt, ep 3.pdf

        Avsnitt 4 · 14 min

        Hur fungerar skatter?

        Bakgrund och sammanhang

        Det är lätt att tro att mycket är gratis i Sverige, till exempel utbildning, bibliotek och vägar. Att få hjälp av socialtjänsten eller flyktingmottagandet kostar inget. Tvärtom kan man ibland få ekonomisk hjälp från dem. När vi tar del av sjukvård, barnomsorg och kultur får vi visserligen betala lite men det är ju en symbolisk summa långt ifrån den verkliga kostnaden. Men i själva verket är ju inget gratis utan finansieras av skatteintäkter från medborgarnas inkomster, köp av tjänster och konsumtion.

        Den vanligaste skatten är inkomstskatt men moms hör också till vardagen. De tre momssatserna täcker olika områden:

        ●    25% moms har exempelvis kläder, möbler och datorer

        ●    12% moms har exempelvis mat i affär och på restaurang

        ●    6% moms har exempelvis böcker tidningar, buss, taxi, tåg, konsert och teater

        Det finns även så kallade punktskatter. Dessa skatter är ett sätt styra konsumtionen: bensinskatt, tobaksskatt och alkoholskatt. Ibland hörs också röster om att införa sockerskatt för att minska den skadliga sockerkonsumtionen.

        Elevers erfarenheter och upplevelser av skatt och samhällsansvar i födelselandet kan se helt annorlunda ut. Kanske fanns inget fungerande skattesystem, kanske var skatten betydligt lägre och kanske hade familjen, släkten eller närsamhället ett stort ansvar för exempelvis vård, omsorg och rättsskipning?

        I det här avsnittet

        ...får vi lära mer om skatt i Sverige. Varför betalar vi skatt och vart går skattepengarna?

        Vi möter Dima, 30 år, som arbetar som tennistränare och drömmer om att starta eget inom sporten. Han har många funderingar kring just skatt. Med hjälp av programledaren och juristen Dona Hariri och ekonomijournalisten Kristina Lagerström får han svar på sina frågor.

        Inför visning

        Titta gärna på Dimas frågor nedan tillsammans och fundera över vilka svaren blir.

        Välj gärna några ord ur begreppslistan nedan och skapa tillsammans en bild av elevernas förförståelse.

        Huvudpersonen Dima undrar bland annat:

        ●    Varför betalar vi skatt?

        ●    Vad går skatten till?

        ●    Vart tar pengarna vägen?

        ●    Hur startar man eget företag?

        ●    Vad tänker man på när man hör ordet skatt?

        ●    Vad tycker man om att betala skatt?

        ●    Vad kommer skatten från?

        ●    Hur kan man lita på att skattepengarna kommer rätt?

        Under visning

        Pausa och reflektera 

        Titta på programmets startbild: Vem tror ni att detta är? Födelseland? Språk? Bakgrund? Jobb? Vad tror ni han undrar om demokrati? Varför tror ni så? 

        06:25-06:39 Vem tror ni att Dima ska få träffa? Varför tror ni så?

        Följ upp: Var det nån som gissade rätt? Nästan rätt?

        Efter visning

        Vilka ord, fraser och begrepp skrev eleverna ned? Vad betyder de? Hur stavas och uttalas de? Hur kan de användas i en mening?

        Vad undrar eleverna fortfarande över efter att ha sett avsnittet?

        Använd begreppslistans ord för att sammanfatta vad avsnittet berättade!

        Frågor - på innehåll och förståelse

        Se Dimas frågor ovan!

        Aktiviteter

        ●    Topplistan: varje elev skriver ned tre viktiga viktiga samhällsfunktioner som de tror finansieras av skatt, exempelvis bibliotek, polis, försvar, socialbidrag, sfi, förskola, Arbetsförmedlingen och så vidare. Dela in eleverna i grupper om 3-4 och låt alla berätta och motivera för sin grupp. Be gruppen sortera bort felaktiga svar. Gruppen diskuterar och enas slutligen om en gemensam och rangordnad lista med totalt fyra samhällsfunktioner.

        ●    Lyssna, pausa, uttala: Lyssna på delarna med Dona och Kristina. Pausa och låt eleverna säga efter för att träna uttal och prosodi. 00:14-00:48 Dona

        01:04-03:44 Dima

        03:46-05:00 Dona

        05:30-06:40 Dima och Dona

        06:44-07:54 Allmänhet

        08:14-11:10 Kristina Lagerström

        11:12-11:52 Dima

        12:15-13:49 Dima och Dona

        ●    Skriva egna frågor - som klasskamraterna svarar på. Frågorna kan handla om avsnittet eller om skatt i stort. Låt dem skriva både frågeordsfrågor och ja- och nej-frågor.

        Begreppslista

        skatt                        en avgift för att betala för olika offentliga kostnader.

        en avgift                  pengar man betalar

        offentlig                   för alla, motsats till privat

        en utgift                   något kostar, en kostnad, något du betalar

        en kommun             ett område med en eller flera orter. I Sverige finns 290 kommuner.

        en region                  ett område med flera kommuner. I Sverige finns 21 regioner.

        en stat                      ett rike, ett land

        en omsorg               en hjälp, vård

        ett bidrag                 pengar som man får och inte behöver betala tillbaka

        en pension              pengar man får när man är pensionär

        en moms                 en skatt på varor eller tjänster man köper

        skattefinansierat    betalt av skatten, betalt av oss alla

        en förmån                något bra, något positivt, en fördel

        en ekonomi             pengar, budget

        ett belopp                en summa, en total

        en inkomst              pengar man tjänar eller får, till exempel lön eller bidrag

        Skatteverket            en myndighet som arbetar för ta in skatt

        ett företag                en firma, ett bolag

        deklarera                  redovisa skatt

        ett avdrag                en rabatt, en minskning, en sänkning

        en solidaritet           en lojalitet, ett ansvar tillsammans

          Frågor

          För att starta gemensam reflektion och samtal - berätta och diskutera i grupp:
          1. Vilka skatter betalar du? Ge exempel!
          2. Vilka tankar finns om inkomstskatt? Varför är skatten olika för olika personer?
          3. Vilka tankar finns om moms? Varför är momsen olika hög? Har rätt saker låg och hög moms?
          4. Hur fungerade skatt i ditt födelseland? Hur hög är skatten där? Vart går pengarna?
          5. Hur fungerade vård, skola, polis, försvar, vägar, bibliotek, teater och annat i ditt födelseland? Hur betalades det?

          Arbeta vidare

          Koppla ihop avsnittets grundfråga med verkligheten. Eleverna blir aktiva och får gemensamma upplevelser och erfarenheter i lärandet.

          Bjud in en person med insyn i kommunens ekonomi. Hur fördelar kommunen sina skatteintäkter? Vilka prioriteringar finns?

          Skriv! Vilka frågor finns om skatt? Mejla till Skatteverket och fråga.

          Kolla kvittot! Studera några kvitton och diskutera moms. Vilka momssatser finns och varför är de olika? Kategorisera och försök hitta mönster. Vad borde ha högre/lägre moms, tycker eleverna?

          Fördela skattekronan! Arbeta i grupp och fördela skatt. Vilka områden skulle få skattemedel och hur mycket? Jämför grupperna emellan. Vad skiljer och varför?

          Se mer från UR

          ○    UR Play: Fatta Sveriges demokrati - Välfärden

          ○    UR play: Nyfiken på Sverige - Skatten

          Avsnitt 5 · 14 min

          Hur kan jag påverka samhället?

          Bakgrund och sammanhang

          Att säga sin mening och att vilja påverka i de frågor där vi befinner oss, sitter djupt rotat i alla lager i det svenska samhället. Vi förväntas ofta ha en åsikt och redan som barn fostras vi att påverka på demokratiskt vis vid exempelvis familjeråd och klassråd. I det vardagliga livet som vuxen förväntas man delta på årsmöten och i föräldramöten, arbetsplatsträffar, och vid utvecklingssamtal och medarbetarsamtal.

          Den lagstadgade mötes- och demonstrationsfriheten ger var och en rätt att säga sin åsikt vid sammankomster i vårt land. Vi kan också göra namninsamlingar för att skapa tyngd åt något vi vill påverka. Men vår demokrati har också byggt in möjligheter att påverka våra beslutsfattare på flera vis. I en majoritet av kommuner och regioner finns till exempel möjlighet att lämna in så kallade medborgarförslag. Där kan alla folkbokförda, alltså även barn, unga och personer utan kommunal rösträtt, ge konkreta förslag på förbättringar direkt till kommunfullmäktige.

          Mycket kan kännas ovant och nytt för den som är van vid andra politiska, samhälleliga och traditionella strukturer i födelselandet. Desto viktigare att belysa och träna på våra demokratiska redskap. I det här avsnittet får vi lära mer om att göra sin röst hörd genom att engagera sig ideellt och påverka där man står. Vilka vägar finns och hur kan man gå till väga?

          I detta avsnitt

          ...får vi lära mer om att göra sin röst hörd genom att engagera sig ideellt och påverka där man står. Vilka vägar finns och hur kan man gå till väga?

          Vi möter Irene, som arbetar med ekonomi på RFSU. Hon brinner för dem som har svårt att göra sig hörda. Hon har många funderingar kring hur man kan göra sin röst hörd och påverka. Med hjälp av programledaren och juristen Dona Hariri och Edna Eriksson, föreläsare och strateg på Folkets Hus & Parker, får hon svar på sina frågor.

          Inför visning

          Titta gärna på Irenes frågor nedan tillsammans och fundera över vilka svaren blir.

          Välj gärna några ord ur begreppslistan nedan och skapa tillsammans en bild av elevernas förförståelse.

          Huvudpersonen Irene undrar bland annat:

          ●    Hur kan jag påverka i min vardag?

          ●    Hur kan jag engagera mig?

          ●    Vart vänder jag mig om jag vill påverka?

          ●    Hur viktigt är det att få sin röst hörd?

          ●    Om du skulle vilja förändra något, hur gör du då?

          ●    Har du varit med och förändrat något?

          ●    Hur kan politiker höra våra röster?

          ●    Hur skriver man ett medborgarförslag?

          Under visning

          Pausa och reflektera 

          Titta på programmets startbild: Vem tror ni att detta är? Födelseland? Språk? Bakgrund? Jobb? Vad tror ni hon undrar om demokrati? Varför tror ni så? 

          06:23-06:29 Vem tror ni att Irene ska få träffa? Varför tror ni så?

          Följ upp: Var det nån som gissade rätt? Nästan rätt?

          Efter visning

          Vilka ord, fraser och begrepp skrev eleverna ned? Vad betyder de? Hur stavas och uttalas de? Hur kan de användas i en mening?

          Vad undrar eleverna fortfarande över efter att ha sett avsnittet?

          Använd begreppslistans ord för att sammanfatta vad avsnittet handlade om!

          Frågor - på innehåll och förståelse

          Se Irenes frågor ovan!

          Aktiviteter

          ●    Kloka pennan: 3-4 elever samlas runt ett A3-papper och en penna. Mitt på papperet står ett påstående, exempelvis:

          ○    Så här kan vi påverka hemma:

          ○    Så här kan vi påverka i skolan:

          ○    Så här kan vi påverka på jobbet:

          ○    Så här kan vi påverka online:

          ○    Så här kan vi påverka i området där man bor:

          ○    Så här kan vi påverka i kommunen:

          Låt eleverna i respektive grupp använda sig av kloka pennan genom att skriva sin tanke, fråga, åsikt eller kommentar till vad någon annan redan har skrivit.

          Låt grupperna byta papper med varandra efter 5 minuter. Be dem läsa vad som står på det nya papperet och upprepa arbetsgången.

          Diskutera avslutningsvis det skrivna tillsammans eller skapa en ny aktivitet av underlaget. 

          ●    Skriva egna frågor som klasskamraterna svarar på. Frågorna kan handla om avsnittet eller om att påverka i stort. Låt dem skriva både frågeordsfrågor och ja- och nej-frågor.

          ●    Lyssna, pausa, uttala: Lyssna på delarna med Dona och Edna. Pausa och låt eleverna säga efter för att träna uttal och prosodi.  00:12-00:44 Dona

          02:58-03:32 Dona

          06:39-07:23 Allmänhet

          08:56-09:49 Edna Eriksson

          09:56-11:15 Edna Eriksson

          13:36-13:48 Dona

          ●    ”Fantastiska fel”/Hjälp vår huvudperson:

          Vi har stor hjälp av att avdramatisera felsägningar i ett klassrum, att få till känslan att det är en möjlighet att lära sig när någon säger fel, att ha högt i tak, och respektfull inställning till varandra. Övningen Hjälp vår huvudperson! fungerar bäst om de förutsättningarna redan finns.

          Lyssna igenom delarna där hon talar. Diskutera och ge förslag på hur hon kan säga i stället!  

          01:00-02:55

          03:48-06:23

          07:56-08:03

          08:23-08:56

          11:49-13:20

          Begreppslista

          påverka                    ha inflytande över

          ett samhälle            består av människor som delar det vardagliga livet på en plats. Det kan till exempel inkludera skola, sjukvård, affärer, myndigheter och så vidare. Människorna delar också ofta kultur och traditioner.

          argumentera            bevisa att man har rätt, diskutera

          debattera                 diskutera

          ett förslag                en (bra) idé, ett erbjudande

          ett argument           en åsikt du tror på och argumenterar för

          ett motargument    ett skäl som styrker att en annan person har rätt

          en kritik                    ett klagomål, att tycka att något är fel eller dåligt

          övertyga                  få någon att tycka som du

          engagera sig           vara aktiv, bry sig om, intressera sig för

          diskriminering         särbehandling på grund av exempelvis kön, religion eller hudfärg

          jämställdhet             Handlar om att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

          likabehandling         Alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och så vidare.

          göra skillnad            påverka, förbättra

          en medborgare       en person i befolkningen, en invånare i ett land

          ett ansvar                 en skyldighet

          offentlighetsprincipen  Alla får läsa statens och kommunens dokument

          begära ut                  kräva att få se

          en handling              ett dokument, ett protokoll

          en byråkrati              administration, pappersarbete och dokumentation på ett företag eller myndighet

          en minister               en medlem i regeringen

          lokalt                          i området nära dig

            Frågor

            För att starta gemensam reflektion och samtal - berätta och diskutera i grupp:
            1. Irene tycker det är viktigt att påverka och förbättra. Är det viktigt för dig också? Varför/Varför inte?
            2. Vad skulle du vilja förändra i samhället? Vad "brinner" du för?
            3. Hur kan man ta plats i samhället? Hur och var tar du plats?
            4. Hur tänker du om att arbeta ideellt? Finns det någon fråga du skulle vilja jobba ideellt med för att påverka samhället?
            5. Hur och vad kan man påverka i ditt födelseland?
            6. Hur tar du plats på nätet? Har du egna åsikter eller delar du andras? Vad är viktigt att tänka på när man visar sina åsikter på nätet?

            Arbeta vidare

            Koppla ihop avsnittets grundfråga med verkligheten. Eleverna blir aktiva och får gemensamma upplevelser och erfarenheter i lärandet.

            Bjud in en intresseorganisation som vill påverka elevernas vardag, till exempel Hyresgästföreningen, BRIS, Naturskyddsföreningen eller Amnesty. Skriv frågor och dilemman.

            Bjud in en lokalpolitiker som kan berätta om aktuella frågor och om hur man kan påverka dem.

            Besök en problematisk plats i närområdet, exempelvis en otrygg tunnel, en skräpig park eller en dåligt belyst väg. Skriv ett medborgarförslag med konkret förslag och skicka till kommunfullmäktige. Skaffa eventuellt namnunderskrifter för extra tyngd.

            Ha ett klassråd med ordförande, sekreterare och justerare! Låt eleverna diskutera i grupper och berätta för skolledningen på skolan.

            Låt eleverna diskutera och påverka undervisningen! Vad vill de förändra i skolan? Vad vill de lära mer om? Vad funkar inte? Ge förslag till läraren och rektorn!

            Låt eleverna diskutera och påverka sin arbetsmiljö. Hur vill de förändra exempelvis möblering och annan inredning, schema och tillgång till kaffe?

            Låt eleverna studera sina flöden i sociala medier. Vad är fakta och vad är åsikt? Vilka åsikter sprider de och vad vill de påverka? Är det andras åsikter eller egna? Diskutera och jämför!

            Se mer på UR

            ○    UR play: Demokrati helt enkelt - Argumentation

            ○    UR play: Demokrati helt enkelt - Protest

            ○    UR play: Demokrati helt enkelt - Medborgarförslag

            ○    UR play: Demokrati helt enkelt - Namninsamling

            ○    UR play: Demokrati helt enkelt - Förening

            ○    UR play: Perspektiv på världen - Påverkan (om sociala medier)

            ○    UR play: Seniorsurfarna - Digital delaktighet

            Uppdaterades:2022-10-13

            Författare: Marie Stenqvist

            Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).