Till huvudinnehåll
Seriebild
LärarhandledningLyssna på serien

LärarhandledningKunskapsverket samhällskunskap

Kunskapsverket - samhällskunskap är en poddserie som genom ljuddrama, intervjuer och reportage förklarar omvälvande skeenden som spelat en avgörande roll för vår samtid. Serien tar lyssnaren till olika platser och personer i världen, med fokus på sociala, politiska och ekonomiska förhållanden, mänskliga rättigheter och me­dias påverkan. Det finns 20 fristående avsnitt i serien. Det finns även två tidigare säsonger av Kunskapsverket: Kunskapsverket historia och Kunskapsverket religion.

Syfte och målgrupp

Målgrupp

Kunskapsverket samhällskunskap riktar sig främst till högstadiet, men kan även fungera utmärkt på gymnasiet. Vissa avsnitt rekommenderas till elever i åk 9 och uppåt, till exempel Finanskrisen och Srebrenica.

Syfte

Seriens syfte är att ge en förståelse för människor, händelser och platser, med fokus på sociala, politiska och ekonomiska förhållanden, mänskliga rättigheter och me­dias påverkan.

Kunskapsverkets olika avsnitt i samhällskunskap berör stora delar av läroplanens första kapitel som handlar om skolans värdegrund och uppdrag. Innehållet ligger även nära kursplanen i Lgr22.

Samhällskunskap – kursplan

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter, kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper – Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.

Samhällsresurser och fördelning – Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få. - Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner.

Beslutsfattande och politiska idéer –Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera. - Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.

Rättigheter och rättsskipning – Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter. - Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. - Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.

Information och kommunikation – Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor – Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.

Om handledningen

Lärarhandledningen kan användas för att få tips och idéer hur man kan använda poddarna i undervisningen. Den innehåller allmänna tips men också mer specifika förslag hur man kan jobba med en enskild podd eller ett tema. Avsnitten kan med fördel användas som en del av ett större tema/arbetsområde i samhällskunskap.

Före lyssning

Innehållet i de olika avsnitten skiljer sig åt och en del händelser och/eller personer har eleverna mer koll på än andra.

  • Visa avsnittsbilden eller någon annan bild som kan kopplas till avsnittet. Låt eleverna fundera över vilken känsla de får av bilden.
  • Låt eleverna läsa avsnittstexten och sedan enskilt eller i par diskutera vad de tänker att avsnittet kommer handla om.
  • Vad kan eleverna redan om händelsen/personen? Varifrån har de fått informationen?
  • Låt eleverna dela med sig vad de kan/har hört gällande det avsnittet handlar om. Gå igenom begreppen till avsnittet innan lyssning alternativt skriv upp dem på tavlan och låt dem fundera över begreppen under lyssning. Ibland kan det också vara bra att gå igenom och dela ut diskussionsfrågorna före lyssning.

Under lyssning

  • Om man lyssnar gemensamt kan man med fördel pausa avsnittet för att diskutera handlingen och/eller förtydliga samt förklara begrepp. Man kan göra detta gemensamt eller låta eleverna reflektera över handlingen två och två. Lyssnar eleverna enskilt kan de få i uppgift att skriva ner begrepp som är svåra, samt anteckna frågor de har.
  • Släck gärna ner i klassrummet och lyssna antingen gemensamt eller enskilt. Projicera även gärna en bild på tavlan som kan kopplas till avsnittet (exempelvis avsnittsbilden) och låt eleverna titta på den medan de lyssnar.

Efter lyssning

  • Lyft begreppen igen och använd diskussionsfrågorna och arbetsuppgifterna som finns till varje avsnitt och tema.
  • Lyssnar eleverna på olika avsnitt kan de få i uppgift att punkta upp några saker som podden handlar om och sedan återberätta för varandra i tvärgrupper.
  • Många elever tycker om att använda bilder och efter lyssning kan de få i uppgift leta upp en bild som passar till avsnittet. Låt dem sedan förklara varför de valt just denna bild - på vilket sätt de förknippar bilden med avsnittet.
  • Varje avsnitt avslutas med ett reportage där en ung person som påverkats av samma, eller en liknande, händelse som huvudpersonen i avsnittet. Be gärna eleverna reflektera särskilt över den personen: Vilka erfarenheter har personen? Hur hänger personen ihop med avsnittet? Hur skulle du tänka om du vore den personen? Vad tror du kommer hända personen i framtiden?

Metodtips

Walk and talk

För att få alla delaktiga kan man dela in klassen i par och sedan låta dem gå en runda och samtidigt diskutera podden, Denna metod kan man använda både när man lyssnat på samma avsnitt och när man lyssnat på olika. Har man lyssnat på samma avsnitt kan man med fördel diskutera några utav diskussionsfrågorna på promenaden. Har man lyssnat på olika avsnitt inom ett tema kan man jämföra sina avsnitt och hitta exempelvis likheter och skillnader.

EPA - enskilt - par - alla

Eleverna får först fundera enskilt över en fråga, sedan diskutera i par och avslutningsvis lyfter man några pars tankar/slutsatser i helklass. Ett tips är att låta eleverna skriva ner stödord när de funderar själva.

Berätta mera

Detta är en variant av EPA där eleverna först själva får fundera över exempelvis en utav diskussionsfrågorna. Sedan går de runt och berättar sina tankar för varandra i klassen.

Mötas på mitten

Det kan vara svårt att få alla elever engagerade när man låter dem sitta i grupper och diskutera. Här blir alla eleverna i gruppen aktiva. Dela in eleverna i grupper om tre-fyra elever och dela ut ett A3-papper till varje grupp. Ställ en fråga kring aktuellt avsnitt och låt eleverna skriva sina tankar på varsin del av pappret. Eleverna får sedan delge varandra sina tankar i gruppen och gemensamt komma fram till en slutsats som de skriver i mitten av pappret.

Bilder

Att använda bilder när man lyssnar kan vara ett bra sätt att hålla fokus och kanske få en annan känsla för innehållet. Detta kan man göra på olika sätt. Ett alternativ är att ha ett bildspel kopplat till avsnittet och låta det rulla på storbild. Man kan också låta eleverna själva rita under tiden de lyssnar eller att de själva efteråt får leta upp passande bilder.

Struktur och upplägg

Arbeta antingen med ett avsnitt i taget, förslagsvis som fördjupning i olika ämnesområden och som extrauppgifter, eller utgå från olika teman där fler avsnitt ingår. Till varje avsnitt finns det en ord- och begreppslista, diskussionsfrågor samt några punkter man kan arbeta vidare kring. Dessa kan man även använda om man väljer att arbeta med poddarna tematiskt. Se nedan fem förslag på teman.

Avsnitt 1 · 25 min

Leon Mansour och kriget i Syrien

Det här avsnittet handlar kriget i Syrien men också om Leon Mansour, en av människorna som vuxit upp där och som flytt från landet. Avsnittet tar upp mänskliga rättigheter i väpnade konflikter och om orsaker och konsekvenser av migration och flykt.

Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter, se ovan.

Begreppslista

  • mänskliga rättigheter
  • yttrandefrihet
  • åsiktsfrihet
  • förtryck
  • arabiska våren
  • massaker
  • sunni
  • alawiter
  • asyl
  • UNHCR
  • migration

Frågor

  1. I första delen berättar Leon Mansour om en massaker för sin kompis. Han känner direkt att han inte borde ha gjort det. Varför?
  2. Leon Mansour hittar ordet homosexuell på nätet när han är 14 år. Varför kan han inget om detta sedan tidigare?
  3. Hur ser man på homosexualitet i Syrien?
  4. Vilka mänskliga rättigheter kränks i avsnittet?
  5. Vad är den arabiska våren och hur och var började den?
  6. Åsiktsfriheten är något vi tar för givet i Sverige. Hur tror du att det är att leva i ett land där man inte får tycka vad man vill?

Arbeta vidare

Flyktingar

Cirka sex miljoner människor har flytt Syrien, säger man i avsnittet. Kriget är en orsak. Vilka andra orsaker finns det till att människor flytt från Syrien?

Syrien

Kriget i Syrien är inte helt lätt att förstå. Försök reda ut vad kriget handlar om och varför många länder utanför Syrien är engagerade i kriget. Hur är situationen i Syrien idag?

Arabiska våren

I avsnittet berättas om den arabiska våren. Ta reda på vad det var och vilka konsekvenser den fick i olika länder.

Synen på homosexualitet

Undersök hur homosexuellas roll ser ut i världen. Fokusera till exempel på situationen i USA, Polen, Turkiet eller Syrien. Bestäm vilka faktorer ni ska titta på innan ni börjar söka efter fakta. Varför har ni valt just de faktorerna?

TEMA Mänskliga rättigheter

Avsnitt:

  • Leon Mansour och kriget i Syrien
  • Dag Hammarskjöld och FN
  • Alva Myrdal och välfärdssamhället
  • Metoo
  • Malala Yousafzai
  • Srebrenica
  • Rung och monarkin i Thailand
  • Dawit Isaak och pressfrihet
  • Abort
  • Algeriets frihetskrig och Zohra Drif
  • Ukraina och Euromajdan

Välj att arbeta med några eller alla av dessa avsnitt. Låt eleverna lyssna på olika avsnitt inom temat. Poddarna kan med fördel ingå i ett större arbete om demokrati och mänskliga rättigheter. Innan arbetet börjar bör eleverna vara förtrogna med och ha diskuterat de mänskliga rättigheterna och begreppen demokrati och diktatur.

  • Vilka mänskliga rättigheter bryts i avsnittet? Gör en sammanställning av alla på tavlan.
  • Rangordna rättigheterna. Diskutera också om man verkligen kan rangordna mänskliga rättigheter.
  • Fördjupa er i en av de rättigheter som bryts. Vad innebär rättigheten? Var i världen bryts den? På vilket sätt bryts den i olika delar av världen.
  • Använd mallen och fyll i den under och efter lyssning. Mallen kan användas när ni ska berätta om och diskutera avsnitten. Tema mänskliga rättigheter, Kunskapsverket samhällskunskap.pdf

Tillhörande program

Avsnitt 4 · 8 min

Mänskliga rättigheter - när de mänskliga rättigheterna kränks

8 avsnitt x 15 min

Vägen till Fredspriset

Avsnitt 2 · 25 min

Dag Hammarskjöld och FN

Dag Hammarskjöld var en svensk diplomat som 1953 blev FN:s generalsekreterare. Som generalsekreterare jobbade han för att minska konflikter i världen och värna om en fredlig värld. Förutom fakta om FN tar avsnittet upp diplomati och interkulturella relationer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter och Fredspristagare, se ovan.

Begreppslista

  • FN
  • diplomat
  • generalsekreterare
  • medla
  • veto

Frågor

  1. I podden berättas att Dag Hammarskjölds pappa Hjalmar tvingades avgå som statsminister. Hur tror du att det kan ha påverkat Dag?
  2. Vad var det hos sin mamma som Dag Hammarskjöld beundrade?
  3. Vilken roll hade andra världskrigets slut i bildandet av FN?
  4. Vad tänker du på när du hör FN?
  5. Varför tror du att så många än idag fascineras av Dag Hammarskjölds död?
  6. FN bildades för att skapa fred i världen. Vad tänker du kring det?

Arbeta vidare

Dag Hammarskjöld

Ta reda på mer om den konflikt Dag Hammarskjöld var på väg till för att medla i.

Ta reda på mer om de teorier som finns kring Dag Hammarskjölds död.

FN

Vad får man reda på om FN som organisation i avsnittet? Ta reda på mer om FN:s bakgrund, hur organisationen är uppbyggd och arbetar idag.

TEMA Kvinnors rättigheter - kampen om jämställdhet

2021 var det 100 år sedan både kvinnor och män fick rösta i riksdagsval i Sverige. Kampen om kvinnors rättigheter och jämställdhet fortsätter i Sverige och andra delar av världen.

Avsnitt:

  • Wangari Maathai och miljörörelsen
  • Alva Myrdal och välfärdssamhället
  • Malala Yousafzai
  • Abort

Temat kan ingå i ett större tema om mänskliga rättigheter, men också i ett tema om demokrati. Låt eleverna arbeta två och två eller i mindre grupper med frågorna. Du som lärare delar ut olika länder till olika grupper på fråga 6. Utgå från de länder som återspeglas i avsnitten: USA, Sverige, Pakistan, Polen, Kenya och Afghanistan.

  1. Diskutera hur det kommer sig att det än idag är stora skillnader mellan mäns och kvinnors rättigheter.
  2. Kvinnorna i avsnitten kämpar för kvinnors rättigheter med olika utgångspunkt och på olika sätt. Jämför de fyra berättelserna och lyft fram vilka rättigheter det är man kämpar för.
  3. Vad tror du det är som driver kvinnorna i de olika avsnitten att kämpa för sina rättigheter?
  4. Hur hänger jämställdhet och mänskliga rättigheter ihop med demokrati? Diskutera.
  5. Om man ska undersöka jämställdheten i ett land, vilka faktorer ska man titta på då? Kom på några faktorer tillsammans.
  6. Utgå från det land ni fått av läraren och undersök de faktorer ni kom fram till. Vilka slutsatser drar ni? Hur jämställt är landet?
  7. Redovisa era resultat i tvärgrupper så att ni kan jämföra länderna. Vilket land var mest jämställt? Minst jämställt? Vad var det som gjorde att det var så?

Tips!

Riksdagen har ett material där man kan följa demokratins utveckling i Sverige, där kampen för kvinnors rättigheter kommer fram.

Tillhörande program

Avsnitt 6 · 9 min

Feminism

Avsnitt 5 · 28 min

Jämställdhet

Avsnitt 3 · 23 min

Wangari Maathai och miljörörelsen

Den kenyanska miljöaktivisten och Nobelpristagaren Wangari Maathai är på många sätt en symbol för hur viktigt det lokala arbetet för miljön är. Hon kämpade i hela sitt liv för rättvisa, demokrati och framförallt för just miljön. Avsnittet tar upp hur kampen för en hållbar utveckling och fred hänger ihop. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Kvinnors rättigheter - kampen om jämställdhet och Fredspristagare, se ovan.

Begreppslista

  • aktivist
  • rasism
  • förtryck
  • kolonialism
  • demokrati
  • Green Belt Movement
  • klimathot
  • ekologism
  • förräderi

Frågor

  1. Wangari Maathai åkte till USA för att studera när hon var i 25-årsåldern. På vilket sätt märkte hon rasismen i USA?
  2. Hur påverkades Kenya av att vara en brittisk koloni?
  3. Vilka mänskliga rättigheter kränks i avsnittet?
  4. Vad är det som gör att Wangari Maathai engagerar sig i miljöfrågor tror du? Vilka miljöfrågor är det hon engagerar sig i?
  5. På vilket sätt finns det en motsättning mellan ekonomi och ekologi?
  6. Wangari Maathai ser en koppling mellan miljö, fattigdom och demokrati. Vilken?
  7. Varför anklagas Wangari Maathai för att sprida falska rykten och för förräderi?
  8. Wangari Maathai har fört en kamp för miljö men fick fredspriset 2004. Varför tror du? Hur hänger miljö och fred ihop?
  9. Wangari Maathai engagerar sig i kvinnors rättigheter. Varför då?

Arbeta vidare

Kvinnors rättigheter under 100 år

Gör en tidslinje som visar på hur kvinnors rättigheter i Sverige förändrats de senaste 100 åren. Riksdagen har ett material där man kan följa demokratins utveckling i Sverige och där kampen för kvinnors rättigheter kommer fram.

Fridays For Future

2018 startade Fridays For Future. Vad får man reda på om rörelsen i avsnittet? Hur arbetar Fridays For Future idag?

TEMA Att påverka i ett samhälle

Avsnitt:

  • George Floyd och Black Lives Matter
  • Metoo
  • Malala Yousafzai
  • Rung och monarkin i Thailand
  • Dawit Isaak och pressfrihet
  • Banksy och civil olydnad
  • Algeriets frihetskrig och Zohra Drif

Detta tema tar upp hur man kan påverka i ett samhälle. Låt eleverna lyssna på programmen - antingen gemensamt eller dela upp dem så att eleverna lyssnar på olika avsnitt.

  • Lista olika sätt man kan påverka i ett samhälle. Detta kan göras före eleverna lyssnar och sedan kan listan fyllas på efter lyssning.
  • Diskutera om det finns bra och dåliga sätt att påverka på.
  • Vilka möjligheter har man i Sverige att påverka? På vilket sätt skiljer sig dessa möjligheter beroende på om man är över respektive under 18 år?

Tillhörande program

Avsnitt 2 · 15 min

Påverka

Avsnitt 6 · 29 min

Påverkan

6 avsnitt x 14 min

Demokrati helt enkelt

Avsnitt 4 · 23 min

George Floyd och Black lives matter

Om George Floyd och rörelsen Black Lives Matter. I maj 2020 dog Floyd vid ett polisingripande och händelsen fångades på film. George Floyds död skapade en stor proteströrelse och startade en diskussion kring polisbrutalitet mot svarta. Avsnittet tar upp jämlikhet och mänskliga rättigheter samt hur detta avspeglas i sociala och rättsliga strukturer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Begreppslista

  • BLM - Black Lives Matter
  • global
  • demonstration
  • manifestation
  • mänskliga rättigheter
  • medborgarrättsrörelsen
  • strukturell rasism

Frågor

  1. Vad är det som händer George Floyd i maj 2020? Varför tror du att polisen är så aggressiv i sitt agerande?
  2. Händelsen sker i en tid då sociala medier är en självklarhet. Vilken betydelse har det för efterspelet till händelsen?
  3. Varför engagerar sig människor över hela världen i George Floyds öde?
  4. Vad vill organisationen BLM?
  5. Gunilla säger i avsnittet att när slaveriet avskaffades så vann de svarta sin frihet, men inte sina rättigheter. Vad menar hon med det?

Arbeta vidare

Rasismen i USA

  • I avsnittet berättas att det inte är första gången en svart person blir dödad av polis i USA. Vilka fler exempel ges i avsnittet? Ta reda på mer om dem.
  • Polisen som tryckte knät mot George Floyds nacke dömdes till 22,5 års fängelse. I USA:s historia är detta unikt. På vilket sätt?
  • Ta reda på mer om rasism och rasismens historia i USA.
  • BLM-rörelsen startade på grund av händelsen med George Floyd. Vad får du reda på om rörelsen i avsnittet? Ta reda på mer om rörelsen och dess bakgrund.

TEMA Fredspristagare

Avsnitt:

  • Dag Hammarskjöld och FN
  • Wangari Maathai och miljörörelsen
  • Alva Myrdal och välfärdssamhället
  • Malala Yousafzai

Temat handlar om personer som fått Nobels fredspris. Avsnitten kan även kopplas ihop med andra teman såsom Mänskliga rättigheter och/eller Att påverka i ett samhälle.

  • Låt eleverna lyssna i grupper på en av poddarna som presenterar en fredspristagare. Sedan kan de svara på vad det var personen gjorde som ledde till att hen fick Nobels fredspris och vilka drivkrafter som fanns bakom personens ageranden. Jämför pristagarna i tvärgrupper. Finns det likheter mellan pristagarna? Vad är gemensamt för dem?
  • Här kan man även samarbeta med svenskan eller engelskan och låta eleverna göra en presentation om sin fredspristagare. Låt eleverna göra personporträtt av olika fredspristagare genom tiderna. UR:s serie Vägen till Fredspriset porträtterar ytterligare några pristagare och ger möjlighet till en fördjupning kring fredspriset och dess pristagare.

Tillhörande program

8 avsnitt x 15 min

Vägen till Fredspriset

Avsnitt 5 · 24 min

Twin Towers och elfte september

Man brukar säga att det finns ett före och ett efter den 11 september 2001. Dagen då två plan flög rakt in i tvillingtornen i New York och förändrade en värld. Avsnittet handlar om terrorattentaten och efterdyningarna som följde och förklarar extremism samt hur politiska och sociala förhållanden kan leda till terrorism.

Begreppslista

  • terrorism
  • al-Qaida
  • islamism
  • Twin Towers
  • symbol
  • kalla kriget

Frågor

  1. Vad är det som händer den 11/9 2001?
  2. Varför byggdes tvillingtornen?
  3. Man säger ofta att terrorism är ett globalt problem. På vilket sätt?
  4. I podden säger man att USA har många kritiker. Varför är det så och vad är det med USA man kritiserar?
  5. Det har skett flera attacker mot de två tornen genom historien. Varför ger man sig på just dem, tror du?
  6. Många ser det andra planet flyga in i tornet i direktsändning. Hur tror du människor kände där och då?
  7. I slutet av avsnittet pratar Stina om hur 11/9 har påverkat henne, trots att hon bara var en bebis när det hände. Vad berättar hon? Hur har händelsen påverkat henne?
  8. Vilka konsekvenser har attentatet 11/9 2001 lett till, både på individ- och samhällsnivå? Vilken är den allvarligaste konsekvensen, tycker du?

Arbeta vidare

Terrorism

  • Vad får man reda på om al-Qaida i programmet? Ta reda på mer om detta terrornätverk.
  • Ta reda på vad som skiljer terrorism från andra typer av våldshandlingar/kriminella handlingar.
  • Många förknippar terrorism med islamister, men det finns också terrorism som kan kopplas till andra extrema grupper. I Sverige har vi våldsbejakande högerextrema och vänsterextrema grupper, förutom islamistiska grupper. De högerextrema är flest. Vissa djurrättsgrupper anses också vara våldsbejakande extremister. Ta reda på mer om någon av dessa grupper.

TEMA Demokrati och diktatur

Avsnitt:

  • Rung och monarkin i Thailand,
  • Dawit Isaak och pressfrihet
  • Ukraina och Euromajdan

Gå igenom begreppen som hör till dessa avsnitt. Låt eleverna lyssna på avsnitten och arbeta med följande frågeställningar:

  • Vad kännetecknar ett land som är en demokrati respektive diktatur?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med olika sätt att fatta beslut?

Tilldela eleverna ett land med diktatur och låt dem i par ta reda på:

  • Finns det tryckfrihet/yttrandefrihet?
  • Hur är situationen för landets minoriteter, kvinnor eller hbtq-personer?
  • Hur följs de mänskliga rättigheterna?

Låt eleverna titta på den senaste demokratirankningen (sök på Demokratiindex) och svara på följande frågor:

  • Hur många länder är fullvärdiga demokratier?
  • Hur ser fördelningen ut mellan de olika världsdelarna? Vilka orsaker kan det finnas till att det ser ut som det gör?
  • Hur har utvecklingen i Europa varit de senaste åren? Ge exempel.

Tillhörande program

Avsnitt 1 · 12 min

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 19 · 9 min

Statsskick - världens största demokrati

Avsnitt 6 · 23 min

Finanskrisen 2008

Det här avsnittet handlar om ekonomi och om den finanskris som började i USA 2008. Avsnittet förklarar hur samhällsekonomiska strukturer och global handel hänger ihop och hur individen påverkas av dessa. Ekonomiska kriser är ganska svåra att förstå och programmet passar bäst i åk 9 eller på gymnasiet. Avsnittet kan användas som en del i eller som ett avslut med arbetet med samhällsekonomi.

Begreppslista

  • marknadsekonomi
  • utbud
  • efterfrågan
  • ekonomiskt kretslopp
  • aktier
  • kreditgivare
  • lån
  • ränta
  • bank
  • konkurs
  • bostadsbubbla
  • privatekonomi
  • samhällsekonomi

Frågor

  1. I avsnittet berättas det om att finanskrisen börjar 2008 i USA, men ganska snabbt sprider sig till andra delar av världen. Varför gör den det?
  2. Ni har fått höra om Sheila och hennes ekonomiska resa. Vad är det som lockar henne att lämna Hawaii?
  3. Hur påverkar bilolyckan Sheilas ekonomi?
  4. En person förutsäger finanskrisen; Michael Burry. Vad är det som han ser, som ingen annan ser där och då?

Arbeta vidare

Fördjupning om ekonomi

  • Försök återberätta vad du lärt dig i avsnittet om finanskrisen. Varför skedde den? Vad hände? Varför då? Hur slutade det?
  • Ta reda på mer om olika ekonomiska system; marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. Vad är det för likheter och skillnader mellan dem?
  • “Förr eller senare vänder en högkonjunktur till en lågkonjunktur” säger de i avsnittet. Ta reda på mer om hur högkonjunktur och lågkonjunktur fungerar. Vad har vi i Sverige just nu? Vad beror det på?
  • Fördjupningsuppgift. Vad är det ekonomiska kretsloppet? Försök sätta in finanskrisen 2008 i ett ekonomiskt kretslopp. Skriv med ord och illustrera gärna med någon modell eller graf.
Avsnitt 7 · 24 min

Alva Myrdal och välfärdssamhället

Detta avsnitt handlar om Alva Myrdal som tillsammans med sin man Gunnar arbetade fram tanken om det svenska välfärdssamhället. Myrdal kämpade också för barns och kvinnors rättigheter. Myrdal arbetade för jämställdhet på såväl arbetsmarknaden som i hemmet och stod bakom många av de samhällsstrukturer som bidragit till detta idag. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Kvinnors rättigheter - kampen om jämställdhet och Fredspristagare, se ovan.

Begreppslista

  • välfärdssamhälle
  • folkhemmet
  • ransonering
  • barnomsorg
  • rättvisa
  • jämställdhet
  • depression
  • finanskris

Frågor

  1. 1917 är det hungersnöd i Sverige. Hur påverkar det Alva Myrdal och hennes familj?
  2. Vad är det som gör att Alva Myrdal blir engagerad i kvinnors och barns rättigheter?
  3. Idag har vi ju nästan allt det som tas upp i boken Kris i befolkningsfrågan. Varför blir folk så provocerade av boken där och då (i mitten av 1930-talet)?
  4. Är Sverige ett jämställt land idag? Diskutera!
  5. Varför fick Alva Myrdal Nobels fredspris tror du?
  6. Vad tycker du är det viktigaste avtrycket Alva Myrdal har gjort i det svenska samhället?

Arbeta vidare

Kvinnors rättigheter

Gör en tidslinje över kvinnors rättigheter i Sverige. Vad har förändrats? Vilken är den viktigaste förändringen tycker du? Använd gärna den här tidslinjen som finns på riksdagen.se: Demokratins utveckling i Sverige.

Välfärd

Alva Myrdal reagerade starkt på det hon såg när hon var i USA. Även idag finns det skillnader mellan Sverige och USA. Ta reda på lite grann om hur USA:s skolsystem, sjukvårdssystem och äldrevård fungerar. Vilka skillnader är det mot hur det är i Sverige?

Påverkan

Alva Myrdal påverkade samhället på många olika sätt. Är det något du skulle vilja förändra på din skola? Hur skulle du kunna gå tillväga för att påverka din skola? Ge exempel.

Kritik

Alva Myrdal fick ta emot en del kritik för sitt arbete och sina böcker. Ta reda på mer om den kritiken. Vilka kritiserade henne och för vad? När skedde detta? Hur verkar man se på Alva Myrdal idag?

Avsnitt 8 · 24 min

Metoo

Hashtagen #metoo spred sig som en löpeld över världen 2017 och kom att förändra vårt sätt att prata om sexuella trakasserier. Uttrycket metoo myntades dock redan 2006 av Tarana Burke. Frasen använde hon som ett uttryck för att lyfta fram att det är flera som varit med om samma trauma - att man inte är ensam. Avsnittet belyser begrepp som makt, jämlikhet, påverkan och normbildning. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter och Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Begreppslista

  • trakasserier
  • sexism
  • global
  • hashtag
  • integritet
  • Svenska akademien
  • förtal
  • samtyckeslagen

Frågor

  1. Tarana Burke var den kvinna som myntade uttrycket #metoo. Vad var hennes tanke med uttrycket?
  2. Hur och varför startade #metoo?
  3. Varför spred sig #metoo över hela världen, tror du?
  4. I Sverige skapades flera varianter av #metoo. En hette #tystnadtagning. Vad ville man berätta med den? Vilka stod bakom?
  5. Hur tror du Tarana Burke kände det när hennes uttryck blev känt över hela världen?
  6. Varför engagerar sig Malva i organisationen Fatta?

Arbeta vidare

#metoo

  • Man säger i avsnittet att #metoo handlar om maktförhållanden mellan män och kvinnor. Försöka förklara med egna ord vad man menar med det.
  • Man berättar i avsnittet om skandalen kring den så kallade "kulturprofilen". Ta reda på mer om honom och vad detta handlade om.
  • I avsnittet lyfter man några konsekvenser av #metoo. Vilka? Ta reda på mer om olika konsekvenser av hashtagen.
  • Flera andra hashtagar med samma syfte som #metoo skapades i olika länder vid denna tid, till exempel #tystiklassen. Ta reda på några av dessa och berätta vad de står för.

Samtycke

  • Vad innebär samtyckeslagen och varför infördes den?
  • Vad är Fatta för organisation? Ta reda på mer.
  • I juli 2022 kom en ny läroplan som bland annat innehåller förändringar vad gäller sexualundervisningen. Läs avsnittet om detta i läroplanen och förklara vad det innebär med egna ord.
Avsnitt 9 · 23 min

Malala Yousafzai

Avsnittet baseras på boken “Jag är Malala” och handlar om Malala Yousafzais kamp för flickors rättigheter. En kamp som ledde till att hon som 15-åring utsattes för ett mordförsök, men också till att hon som den yngsta någonsin tilldelades Nobels fredspris 2014. Avsnittet belyser begrepp som makt, jämlikhet, förtryck och rättvisa, såväl som mänskliga rättigheter och möjligheten till yttrandefrihet. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Kvinnors rättigheter - kampen om jämställdhet, Fredspristagare och Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Begreppslista

  • förtryck
  • taliban
  • flickskola
  • mänskliga rättigheter
  • FN
  • UNESCO

Frågor

  1. När Malala Yousafzai är 11 år förbjuder talibanerna flickskolor i Pakistan. Hur känner hon då? Vad får du veta i avsnittet?
  2. Varför förbjuder talibanerna flickskolor?
  3. Vad är det som driver Malala Yousafzai att fortsätta höja sin röst för flickors rätt att gå i skolan, trots att hon vet att det riktats dödshot mot henne?
  4. Vad känner/tänker du kring mordförsöket på Malala Yousafzai?
  5. Vilka är talibanerna och vad vill de?

Arbeta vidare

Mänskliga rättigheter

  • Första januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige. Vad handlar barnkonventionen om?
  • Rätt till skola är en av de mänskliga rättigheterna. Hur ser det ut med just rätten till skola i världen?
  • Avsnittet avlutas med att en kvinna berättar om organisationen Kvinna till kvinna. Ta reda på mer om organisationen och dess arbete.

Afghanistan

  • Talibanerna har återigen blivit aktuella efter att ha tagit över makten i Afghanistan. Hur ser situationen ut för flickor och kvinnor där idag?
Avsnitt 10 · 23 min

Stormningen av Kapitolium

Upploppen vid Kapitolium skapade stora rubriker i januari 2021. Symbolen för den amerikanska demokratin stormades av arga Trumpanhängare som menade att valresultatet var felaktigt och att Trump egentligen hade vunnit. Avsnittet handlar om själva händelsen och om efterspelet. Avsnittets fokus ligger på påverkan, medier och politiska strukturer.

Begreppslista

  • Kapitolium
  • kongressen
  • konspirationsteorier
  • retorik
  • fake news
  • etablissemang
  • populism
  • Qanon

Frågor

  1. Varför tror du det är så många som tror att valresultatet är felaktigt, alltså att Trump förlorat valet genom fusk?
  2. Hur förklaras begreppet konspirationsteori i avsnittet?
  3. Podden berättar om Ashli Babbit. Vad är det i de alternativa teorierna som lockar henne (och andra), tror du?
  4. Vilken roll tror du sociala medier hade när det gäller Trumps påstående om att valet var fusk?
  5. Man säger att stormningen av Kapitolium var ett angrepp på den amerikanska demokratin. Vad menar man det?

Arbeta vidare

USA:s politik

  • Hur fungerar egentligen det amerikanska valsystemet? Ta reda på det och gör en kort jämförelse med det svenska.
  • Vilka konsekvenser av stormningen tar man upp i podden? Ta reda på mer om stormningens konsekvenser.

Fake news och konspirationsteorier

  • Det pratas en del om fake news i avsnittet. Förklara vad det är med egna ord och ge några exempel på när människor anklagat andra för att komma med fake news. Granska ett av exemplen utifrån de källkritiska principerna; äkthet, tid, beroende och tendens. Använd dig av frågorna vad? vem? varför? när?
  • Konspirationsteorier är som en slags avancerad form av ett rykte, som många börjat tro på. Dessa kan leda till allvarliga konsekvenser, som till exempel stormningen av Kapitolium. Ett historiskt exempel på en händelse som uppstod på grund av rykten var häxprocesserna på 1600-talet. Ta reda på mer om vad som hände då. Kommer du på någon ytterligare händelse som skett på grund av konspirationsteorier och rykten?
Avsnitt 11 · 24 min

Srebrenica

1995 begicks avskyvärda krigsbrott i den bosniska staden Srebrenica. Avsnittet handlar om denna händelse samt om krigstribunalen i Haag där rättegångarna mot förövarna hölls.

Avsnittet belyser krigets lagar och mänskliga rättigheter i väpnade konflikter. Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter, se ovan.

Begreppslista

  • tribunal
  • krigsbrott
  • offer
  • förövare
  • Balkan
  • allians
  • Serbien
  • Bosnien
  • Jugoslavien
  • massmord
  • folkmord
  • FN
  • konvention

Frågor

  1. Vad menas med att Srebrenica var en säker zon som skyddades av FN?
  2. Vad var det som hände i Srebrenica? Vad får man reda på om det i avsnittet? Hur kunde det ske?
  3. Varför måste Hatidza, hennes man och söner fly?
  4. Varför tror du att det finns regler i krig?
  5. Varför upprättas krigsförbrytartribunalen i Haag?

Arbeta vidare

Folkmord

Händelserna i Srebrenica är ett av historiens många folkmord. Vad är ett folkmord?

Fördjupa dig i ett annat folkmord. Vilka är förövare och offer? Vilka orsaker till och konsekvenser av folkmordet finns det?

Konflikten på Balkan

Vad får man reda på i avsnittet om den konflikt som finns på Balkan i början av 1990-talet? Ta reda på mer om konflikten och dess konsekvenser. Vilka konsekvenser har händelserna i Srebrenica lett till - både på lång och kort sikt?

Ratko Mladic

Ratko Mladic - vem var han? Varför får han öknamnet Bosniens slaktare? Vilken roll hade han i det som hände? Hur ser domen mot honom ut?

Krigsförbrytartribunalen i Haag

Vad berättas om krigsförbrytartribunalen i Haag i avsnittet? Ta reda på mer om den.

Avsnitt 12 · 23 min

Rung och monarkin i Thailand

Rung är en thailändsk studentaktivist som tillsammans med andra studenter i Thailand visat ett öppet missnöje mot det antidemokratiska styret och Thailands kung. Men att göra aktivt motstånd mot makten är inte riskfritt och hon riskerar nu fängelse. Avsnittet belyser bristen på mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i diktaturer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Att påverka i ett samhälle och Demokrati och diktatur, se ovan.

Begreppslista

  • monarki
  • konstitutionell monarki
  • FFP (Future Forward)
  • parlament
  • fackförening
  • regim
  • yttrandefrihet
  • rebell
  • demokratiska fri-och rättigheter
  • republik

Frågor

  1. Vad får du veta om regimen i Thailand i avsnittet?
  2. Rung upplever att hennes tid som utbytesstudent i USA förändrar henne. Varför är det så tror du?
  3. Varför förbjuds FFP 2020?
  4. På vilket sätt liknar studenterna sig vid rebellerna i Hunger Games?
  5. Rung läser upp 10 krav i sitt tal - vad är de för krav och varför är de så uppseendeväckande?
  6. Rung vet att hon riskerar att gripas - ändå fortsätter hon sin kamp. Vad är det som driver henne tror du?
  7. Många svenskar reser till Thailand på semester. I andra icke-demokratiska länder som Qatar och Kina hålls stora idrottsturneringar. Hur ska man tänka kring detta?

Arbeta vidare

Olika sorters monarkier

Sverige är, precis som Thailand, en monarki. Ta reda på vad som skiljer de två ländernas monarkier åt. Hur ser situationen i Thailand ut idag? Avsnittet avslutas med en diskussion kring den svenska monarkin. Vilka argument för- och emot monarkin lyfts i programmet. Finns det andra argument?

Yttrandefrihet

Yttrandefrihet är viktigt för att ett land ska vara en demokrati. Hur ser det ut med yttrandefriheten i Thailand idag. Och allmänt i världen? I hur många länder finns det yttrandefrihet? Sök på till exempel Freedom House och Demokratiindex. Försök även ta reda på hur Rungs situation är idag? Graden av yttrandefrihet är ett kännetecken på hur väl fungerande en demokrati är. Vilka andra kännetecken finns det för en demokrati?

Avsnitt 13 · 23 min

Dawit Isaak och pressfrihet

2001 fängslades den svensk-eritreanska journalisten och författaren Dawit Isaak i Eritrea. Utan rättegång och drygt 20 år senare, sitter han fortfarande i fängelse. Avsnittet handlar om Dawits kamp för pressfrihet och om hans historia. Fokus i avsnittet är censur och bristen på yttrandefrihet samt politiska och rättsliga förhållanden i diktaturer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Att påverka i ett samhälle och Demokrati och diktatur, se ovan.

Begreppslista

  • pressfrihet
  • tryckfrihet
  • yttrandefrihet
  • censur
  • oberoende
  • fri journalistik
  • demokrati
  • diktatur
  • enpartiregering
  • fria och rättvisa val
  • fri media
  • rättsstat
  • chefredaktör
  • tyst diplomati

Frågor

  1. Varför tvingas Dawit Isaak fly till Sverige?
  2. Brevet till presidenten 2001 och som publiceras i tidningen Setit kräver bla rättvisa val och att medier ska få arbeta fritt. Varför publiceras brevet?
  3. Hur reagerar makthavarna på publiceringen av brevet? Varför då, tror du?
  4. Varför grips Dawit Isaak?
  5. Sverige försöker få ut Dawit Isaak med hjälp av “tyst diplomati”. Vad innebär det?
  6. Vad är det som driver Dawit Isaak att fortsätta sin kamp trots att han vet om riskerna?
  7. Mina säger i slutet av programmet att i en perfekt värld ska man kunna ta yttrandefriheten för given. Vad menar hon med det, tror du?
  8. Varför är yttrandefrihet och pressfrihet så viktigt i en demokrati?

Arbeta vidare

Rättsstat

I avsnittet berättas att Dawit Isaak sattes i fängelse utan rättegång. Detta visar att Eritrea inte är en rättsstat. Ta reda på mer om vad en rättsstat är och vad rättssäkerhet innebär.

2011 fängslades två andra svenska journalister i Etiopien, Johan Persson och Martin Schibbye. Titta på avsnittet Dröm om demokrati - grundlagarna. Varför fängslades Martin och Johan? Vad vet man om Dawit Isaaks situation idag?

Pressfrihet och yttrandefrihet

Vad får du reda på om pressfrihet i programmet? Ta reda på mer om pressfriheten i världen. Utgå från UR:s Mediesnacket- pressfrihet. Hur ser situationen ut när det gäller pressfrihet i olika delar av världen? Vad är problemet med avsaknad av pressfrihet? Vad innebär censur och hur påverkas ett lands yttrandefrihet och åsiktsfrihet av censur

Vilka kännetecken finns det på att ett land är en demokrati respektive diktatur.

Andra program från UR

Mediesnacket - pressfrihet

Dröm om demokrati - grundlagarna

Fatta Sveriges demokrati - yttrandefrihet

Avsnitt 14 · 27 min

Mark Zuckerberg och Facebook

Detta avsnitt handlar om Facebook som startades 2004 av Mark Zuckerberg. Facebook har idag miljarder användare världen över och har bidragit till ett nytt sätt för människor att kommunicera på. På senare tid har företag fått kritik - bland annat har de anklagats för att ha läckt data och personuppgifter som sedan använts för att påverka val. Avsnittet tar upp samhällsfrågor som medier och påverkan.

Begreppslista

  • amerikanska senaten
  • sociala medier
  • algoritmer
  • filterbubbla
  • metadata
  • informationsflöde
  • integritet
  • monopol

Frågor

  1. Varför blev Facebook så stort, tror du?
  2. Idag använder färre unga Facebook. De har hittat andra sätt att kommunicera/använda social media. Vad beror det på, tror du?
  3. I podden berättas det om en skandal där Facebook är en aktör. Vad handlar den om?
  4. Varför samlas det in information om användare på sociala medier?
  5. Vilket ansvar tycker du ägare till plattformar såsom Facebook, Twitter och Tiktok har för det som läggs ut?
  6. Medias roll i samhället har förändrats och sociala medier tar idag allt större plats. Vilka för- och nackdelar finns det med detta?
  7. Vad menas med monopol? Varför anses detta inte bra för medier?
  8. Media kallas för “den tredje statsmakten”. Vad betyder det?
  9. Vilken uppgift är mediernas roll i demokratier som Sverige? Fundera tillsammans.

Arbeta vidare

Algoritmer

I programmet berättas det att Facebook har ett system som bygger på algoritmer. Ta reda på mer om just algoritmer. Vad är det och hur fungerar det? Försök beskriva algoritmer med egna ord.

Källkritik

Är det någon skillnad mellan källkritik på nätet och annan källkritik? Vad? Hur ska man göra för att vara källkritisk på nätet jämfört med andra källor? Hur gör man för att vara källkritisk i slutna grupper i sociala medier?

Andra program från UR

Orka plugga : Källkritik - om digitala fotspår och filterbubblor

Filterbubbla?

Källkoll - Så styr algoritmer social media

Perspektiv på världen - påverkan

Avsnitt 15 · 25 min

Pablo Escobar och knarkhandeln i Colombia

Droghandeln i Colombia har lett till omfattande samhällsproblem och också fått ett stort inflytande på landets olika samhällsfunktioner. Den här podden handlar om just detta och om Pablo Escobar som gjort sig känd över hela världen, som både knarkkung och gangster. Avsnittet tar upp kriminalitet, socioekonomiska faktorer och rättsliga strukturer.

Begreppslista

  • kartell
  • Robin Hood-figur
  • muta
  • utpressning
  • juridisk immunitet
  • globalisering

Frågor

  1. Varför började Pablo Escobar med droghandel? Vad var det som lockade?
  2. Är det samma sak som driver människor att sälja droger här i Sverige, tror du?
  3. I avsnittet säger man att narkotikahandeln var Colombias största industri i början av 1980-talet. Hur har det påverkat landet?
  4. Hur kunde Pablo Escobar få så mycket makt i Colombia?
  5. Pablo Escobar sågs som en slags Robin Hood-figur av vissa människor. Vad betyder uttrycket? Varför ansågs Pablo Escobar vara sådan?
  6. “Hjälpen har alltid ett pris” säger man i avsnittet. Vad menar man med det uttrycket när det handlar om Pablo Escobar?
  7. Varför kunde inte Pablo Escobar dömas enligt colombiansk lag under en viss period?
  8. Varför engagerar sig USA i droghandeln i Colombia och varför är detta ett hot mot Pablo Escobar?
  9. Hur förklarar man i avsnittet orsaken till att det är så mycket våld inblandat i droghandel?

Arbeta vidare

Narkotikahandel

  • Hur ser situationen ut när det gäller narkotikahandeln i Colombia idag? Hur ser det ut i Sverige? Övriga delar av Europa? USA? USA startade i stort sett ett krig mot Escobar. Varför då? Ta reda på mer.
  • Narkotikahandel är ett samhällsproblem. Vilka orsaker och konsekvenser kan man se av narkotikahandeln i olika delar av samhället? Och vilka möjliga lösningar kan finnas? Fundera tillsammans.
Avsnitt 16 · 25 min

Peter Mangs och högerextremismens våld

Peter Mangs är en högerextrem serieskytt som låg bakom en rad mord och mordförsök i Malmö åren 2003 till 2010. Han drevs av rasistiska värderingar och sköt människor som hade annan bakgrund, hudfärg eller nationalitet än honom själv. Avsnittet belyser hur en individ kan radikaliseras.

Begreppslista

  • rasism
  • högerextremism
  • vit makt
  • terrorism
  • psykisk ohälsa
  • främlingsfientlighet
  • filterbubbla
  • gärningsman
  • offer
  • hatbrott
  • internetforum

Frågor

  1. Det berättas i avsnittet att Peter Mangs hade en syster som dog 1990. Vilken betydelse kan detta ha haft för Mangs tankar?
  2. Vilken roll tror du sociala medier och internet spelade när det gäller Peter Mangs åsikter?
  3. Ekonomiska kriser kan vara en grogrund för extremism, säger Max i avsnittet. Vad menar han med det?
  4. Varför begick Peter Mangs morden?
  5. Hur valde Peter Mangs ut sina offer?
  6. På vilket sätt var Peter Mangs handlingar en form av terrorism?

Arbeta vidare

Högerextremism

  • I avsnittet berättas om hot från högerextrema organisationer/personer idag. Undersök högerextrem terrorism - ge andra exempel såväl i Sverige som i andra länder.
  • Peter Mangs fick stöd för sina åsikter i olika forum på internet. Ta reda på mer om hur en radikaliseringsprocess fungerar.

Andra program från UR

Orka plugga : Källkritik - om digitala fotspår och filterbubblor

Filterbubbla?

Perspektiv på världen - påverkan

Perspektiv på världen - extremism

Avsnitt 17 · 25 min

Abort

Den fria abortlagen i Sverige trädde i kraft 1975 men i många länder runt om i världen är abort fortfarande ett laddat ämne. På senare tid har debatten tagit fart i vissa länder och aborträtten har också blivit inskränkt. Detta avsnitt handlar om rätten till abort. Avsnittet belyser hur abort hänger ihop med jämställdhet och mänskliga rättigheter. Avsnittet ingår även i teman: Mänskliga rättigheter och i Kvinnors rättighet - kampen om jämställdhet.

Begreppslista

  • abort
  • den svenska abortlagen
  • abortmotståndare
  • fri abort
  • RFSU
  • liberal
  • moral
  • illegal
  • legal
  • sekulär
  • kontroversiell
  • konservativ

Frågor

  1. I avsnittet berättas om 15-åriga Lena och om hennes abort år 1935. Då var det olagligt med abort i Sverige och möjligheterna till abort var olika för kvinnor beroende på vem man var. Varför då?
  2. Hur förklarar Max kristendomens roll för debatten om abort i Sverige?
  3. Vid ett par tillfällen pratar man om att abort är en moralisk fråga. Vad menar man det?
  4. I avsnittet berättas om en konferens om sex och samlevnad år 1964 och om en kvinna som åkt till Polen för att göra abort. Varför gjorde hon det?
  5. Varför tror du att kvinnan väljer att inte berätta om de blödningar hon fick efter sin abort i Polen?
  6. Aborträtten kopplas ofta ihop med mänskliga rättigheter och framförallt med kvinnans rättigheter. Hur menar man då?
  7. Varför är abort ett så laddat ämne än idag?
  8. I många länder dras aborträtten tillbaka - i andra införs rätten till abort. Hur kan det vara så?

Arbeta vidare

Aborträtten i världen - då och nu

  • I avsnittet lyfter man aborträtten i USA och i juni 2022 meddelade Högsta domstolen i USA att man häver den lag som varit en garanti för aborträtten i landet sedan 1973. Vad innebär detta beslut? Fundera över hur det kan påverka enskilda individer men också samhället i stort.
  • Undersök vidare kring hur det ser ut med aborträtten i världen idag.
  • Fram till 1975 var abort olagligt i Sverige. Ta reda på straffet för abort i Sverige då och vilka straff man kan få i några länder där abort är olagligt idag.
Avsnitt 18 · 25 min

Banksy och civil olydnad

Banksy gick från att vara en graffitimålare i Bristol till att bli en av världens kändaste konstnärer. Hans konst har klätt byggnader som tillhör någon annan och hans sätt att sprida sin ofta politiska konst kan kallas för civil olydnad. Hans verk kan tolkas som samhällskritik som ifrågasätter bland annat kapitalism och övervakningssamhället. Men vem Banksy egentligen är, är fortfarande en hemlighet. Avsnittet tar upp individens yttrandefrihet kontra rättssystemet. Avsnittet ingår även i temat Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Begreppslista

  • graffiti
  • auktoritet
  • kapitalism
  • övervakningssamhälle
  • tagg (graffiti)
  • signum
  • pseudonym
  • anonym
  • ironi
  • civil olydnad
  • aktivism

Frågor

  1. Vad är det som driver Banksy? Vad vill han säga med sin konst?
  2. Är sättet Banksy uttrycker sina åsikter på bra eller dåligt? Vad tycker du?
  3. I avsnittet berättas att Banksy byter tillvägagångssätt - från graffiti till färdiga tryck. Varför?
  4. En specifik händelse det berättas om i avsnittet är om tavlan som under en auktion börjar strimlas. Vad tror man Banksy vill säga med detta?
  5. Vad vet man om Banksys identitet? Vilka teorier finns det?
  6. Varför tror du Banksy inte avslöjar sin verkliga identitet? Tror du att han i framtiden kommer att avslöja vem han är?
  7. Graffiti är idag olagligt på de flesta ställen. Varför då, tror du?

Arbeta vidare

Banksy

  • Gör en bildsökning på Banksys konst. Titta på bilderna och fundera kring vilka åsikter han har. Vad är det han riktar kritik mot och hur syns det i hans konst?
  • Leta upp ett klipp som visar när tavlan med flickan och ballongen strimlas. Vad tänker/känner du när du ser klippet? Hur tror du köparen kände där och då? Ta reda på mer fakta om tavlan.

Graffiti

  • Graffiti är på de flesta ställen olagligt och sanering en stor kostnad för samhället. Ta reda på:
  • Vilka brott man begår om man utför graffiti på ej tillåten plats.
  • Vilka påföljder det kan leda till.
  • Kostnader för samhället för att sanera.

Civil olydnad

Civil olydnad diskuteras i avsnittet. Vad menas med detta? Undersök fler exempel på just civil olydnad. Vad hände och vad blev konsekvenserna? Kunde man uttryckt sin åsikt på något annat sätt?

Avsnitt 19 · 25 min

Algeriets frihetskrig och Zohra Drif

Om Algeriets självständighetskrig som pågick mellan 1954-1962 och om Zohra Drif som deltog i kampen för frihet men som också bombade ett café där oskyldiga människor dödades. Avsnittet tar upp kolonialism, mänskliga rättigheter och terrorism. Förutom i samhällskunskap så passar avsnittet bra när man läser kolonialism/imperialism i historia. Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter och Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Begreppslista

  • koloni
  • kolonialism
  • imperialism
  • kolonialmakt
  • förtryck
  • diskriminering
  • FLN - Front de Libération National
  • massaker
  • giljotin
  • tortyr
  • benådan
  • radikal

Frågor

  1. Avsnittet börjar med en händelse på Milk Bar i Alger. Vad är det som händer på baren?
  2. Varför kolonialiserade många stater andra länder under flera hundra år? Vad innebär det för ett land att bli koloniserat?
  3. På vilket sätt märks rasismen i Algeriet under Frankrikes styre?
  4. Zohra Drif dödar oskyldiga människor. Vad tänker du kring detta?
  5. Terrorist eller frihetskämpe? Synen på Zohra Drif skiljer sig åt. Vilka kallar henne terrorist och vilka kallar henne frihetskämpe? Varför är det så?
  6. Varför engagerar sig Zohra Drif i frihetsrörelsen?
  7. Varför håller Frankrike fast vid Algeriet, trots protester, tror du?
  8. Hur tror du Frankrike ser på kolonialiseringen av Algeriet och det algeriska frihetskriget idag?

Arbeta vidare

Koloniernas frigörelse

  • Ta reda på vilken betydelse andra världskrigets slut hade för självständighetskampen för många kolonier.
  • Vilka spår finns kvar av Frankrikes kolonialisering i Algeriet idag?
  • Undersök några före detta kolonier och vilka spår som finns kvar av deras kolonialmakter idag.
  • Jämför forna kolonier idag med deras kolonialmakter. Hur välmående är länderna? Arbeta med den jämförande uppgiften i det här kopieringsunderlaget. Kopieringsunderlag Jämförande uppgift – kolonier och kolonialmakter.pdf
  • Ta reda på mer om det algeriska frihetskriget.
  • Gör ett personporträtt av Zohra Drif.
Avsnitt 20 · 26 min

Ukraina och Euromajdan

Om Ukraina och om protesterna 2013/2014, som kallas Euromajdan. Avsnittet ger bakgrunden till det krig som pågår idag och om yttrandefrihet och påverkan. Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter och Att påverka i ett samhälle, se ovan. Förutom i samhällskunskap så passar avsnittet även bra när man läser om revolutioner i historia.

Begreppslista

  • kolonn
  • revolution
  • Sovjetunionen
  • mötesfrihet
  • regim
  • Lenin
  • folkomröstning
  • propaganda

Frågor

  1. Hur var situationen i Ukraina innan landet blev självständigt?
  2. Ukraina blev självständigt 1991, men det finns då fortfarande slitningar kvar inom landet. Varför?
  3. På torget Majdan byts en Leninstaty ut mot en helt annan staty. Vad vill man säga med detta?
  4. 2004 händer något i Ukraina som leder fram till den så kallade orangea revolutionen. Vad är det egentligen som utlöser revolutionen?
  5. Varför blir det massiva protester 2013-2014? Varför kallas detta Euromajdan?
  6. Varför är det så viktigt för många ukrainare att vara en del av EU, tror du?
  7. Vad är det som driver människor att kämpa för sin frihet och sina rättigheter, trots att de vet att det kan innebära risker?

Arbeta vidare

Politiska revolutioner

  • Det finns många politiska revolutioner genom historien. Gör en tidslinje över politiska revolutioner från mitten av 1700-talet fram tills idag.
  • Vad får man reda på om den orangea revolutionen i avsnittet? Ta reda på mer om revolutionen - fokusera på revolutionens orsaker och konsekvenser.
  • Jämför den orangea revolutionen med ett par andra politiska revolutioner. Vilka likheter/skillnader finns?

Ukraina

  • Det införs 2013 nya lagar i Ukraina som på flera sätt går emot de mänskliga rättigheterna. Ta reda på vad det är för lagar och på vilket sätt de inskränker människors rättigheter.
  • Idag pågår det ett krig i Ukraina. Ett krig startat av Ryssland i februari 2022. Hur hänger det som hände 2014 ihop med det som händer idag?

Uppdaterades:2022-10-21

Författare: Mia Lägnert

Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).