LärarhandledningKunskapsverket samhällskunskap

Det här avsnittet handlar kriget i Syrien men också om Leon Mansour, en av människorna som vuxit upp där och som flytt från landet. Avsnittet tar upp mänskliga rättigheter i väpnade konflikter och om orsaker och konsekvenser av migration och flykt.

Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter, se ovan.

Avsnitt:

• Leon Mansour och kriget i Syrien
• Dag Hammarskjöld och FN
• Alva Myrdal och välfärdssamhället
• Metoo
• Malala Yousafzai
• Srebrenica
• Rung och monarkin i Thailand
• Dawit Isaak och pressfrihet
• Abort
• Algeriets frihetskrig och Zohra Drif
• Ukraina och Euromajdan

Välj att arbeta med några eller alla av dessa avsnitt. Låt eleverna lyssna på olika avsnitt inom temat. Poddarna kan med fördel ingå i ett större arbete om demokrati och mänskliga rättigheter. Innan arbetet börjar bör eleverna vara förtrogna med och ha diskuterat de mänskliga rättigheterna och begreppen demokrati och diktatur.

• Vilka mänskliga rättigheter bryts i avsnittet? Gör en sammanställning av alla på tavlan.
• Rangordna rättigheterna. Diskutera också om man verkligen kan rangordna mänskliga rättigheter.
• Fördjupa er i en av de rättigheter som bryts. Vad innebär rättigheten? Var i världen bryts den? På vilket sätt bryts den i olika delar av världen.
• Använd mallen och fyll i den under och efter lyssning. Mallen kan användas när ni ska berätta om och diskutera avsnitten. Tema mänskliga rättigheter, Kunskapsverket samhällskunskap.pdf

Dag Hammarskjöld var en svensk diplomat som 1953 blev FN:s generalsekreterare. Som generalsekreterare jobbade han för att minska konflikter i världen och värna om en fredlig värld. Förutom fakta om FN tar avsnittet upp diplomati och interkulturella relationer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter och Fredspristagare, se ovan.

2021 var det 100 år sedan både kvinnor och män fick rösta i riksdagsval i Sverige. Kampen om kvinnors rättigheter och jämställdhet fortsätter i Sverige och andra delar av världen.

Avsnitt:

• Wangari Maathai och miljörörelsen
• Alva Myrdal och välfärdssamhället
• Malala Yousafzai
• Abort

Temat kan ingå i ett större tema om mänskliga rättigheter, men också i ett tema om demokrati. Låt eleverna arbeta två och två eller i mindre grupper med frågorna. Du som lärare delar ut olika länder till olika grupper på fråga 6. Utgå från de länder som återspeglas i avsnitten: USA, Sverige, Pakistan, Polen, Kenya och Afghanistan.

1. Diskutera hur det kommer sig att det än idag är stora skillnader mellan mäns och kvinnors rättigheter.
2. Kvinnorna i avsnitten kämpar för kvinnors rättigheter med olika utgångspunkt och på olika sätt. Jämför de fyra berättelserna och lyft fram vilka rättigheter det är man kämpar för.
3. Vad tror du det är som driver kvinnorna i de olika avsnitten att kämpa för sina rättigheter?
4. Hur hänger jämställdhet och mänskliga rättigheter ihop med demokrati? Diskutera.
5. Om man ska undersöka jämställdheten i ett land, vilka faktorer ska man titta på då? Kom på några faktorer tillsammans.
6. Utgå från det land ni fått av läraren och undersök de faktorer ni kom fram till. Vilka slutsatser drar ni? Hur jämställt är landet?
7. Redovisa era resultat i tvärgrupper så att ni kan jämföra länderna. Vilket land var mest jämställt? Minst jämställt? Vad var det som gjorde att det var så?

Tips!

Riksdagen har ett material där man kan följa demokratins utveckling i Sverige, där kampen för kvinnors rättigheter kommer fram.

Den kenyanska miljöaktivisten och Nobelpristagaren Wangari Maathai är på många sätt en symbol för hur viktigt det lokala arbetet för miljön är. Hon kämpade i hela sitt liv för rättvisa, demokrati och framförallt för just miljön. Avsnittet tar upp hur kampen för en hållbar utveckling och fred hänger ihop. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Kvinnors rättigheter - kampen om jämställdhet och Fredspristagare, se ovan.

Avsnitt:

• George Floyd och Black Lives Matter
• Metoo
• Malala Yousafzai
• Rung och monarkin i Thailand
• Dawit Isaak och pressfrihet
• Banksy och civil olydnad
• Algeriets frihetskrig och Zohra Drif

Detta tema tar upp hur man kan påverka i ett samhälle. Låt eleverna lyssna på programmen - antingen gemensamt eller dela upp dem så att eleverna lyssnar på olika avsnitt.

• Lista olika sätt man kan påverka i ett samhälle. Detta kan göras före eleverna lyssnar och sedan kan listan fyllas på efter lyssning.
• Diskutera om det finns bra och dåliga sätt att påverka på.
• Vilka möjligheter har man i Sverige att påverka? På vilket sätt skiljer sig dessa möjligheter beroende på om man är över respektive under 18 år?

Om George Floyd och rörelsen Black Lives Matter. I maj 2020 dog Floyd vid ett polisingripande och händelsen fångades på film. George Floyds död skapade en stor proteströrelse och startade en diskussion kring polisbrutalitet mot svarta. Avsnittet tar upp jämlikhet och mänskliga rättigheter samt hur detta avspeglas i sociala och rättsliga strukturer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Avsnitt:

• Dag Hammarskjöld och FN
• Wangari Maathai och miljörörelsen
• Alva Myrdal och välfärdssamhället
• Malala Yousafzai

Temat handlar om personer som fått Nobels fredspris. Avsnitten kan även kopplas ihop med andra teman såsom Mänskliga rättigheter och/eller Att påverka i ett samhälle.

• Låt eleverna lyssna i grupper på en av poddarna som presenterar en fredspristagare. Sedan kan de svara på vad det var personen gjorde som ledde till att hen fick Nobels fredspris och vilka drivkrafter som fanns bakom personens ageranden. Jämför pristagarna i tvärgrupper. Finns det likheter mellan pristagarna? Vad är gemensamt för dem?
• Här kan man även samarbeta med svenskan eller engelskan och låta eleverna göra en presentation om sin fredspristagare. Låt eleverna göra personporträtt av olika fredspristagare genom tiderna. UR:s serie Vägen till Fredspriset porträtterar ytterligare några pristagare och ger möjlighet till en fördjupning kring fredspriset och dess pristagare.

Man brukar säga att det finns ett före och ett efter den 11 september 2001. Dagen då två plan flög rakt in i tvillingtornen i New York och förändrade en värld. Avsnittet handlar om terrorattentaten och efterdyningarna som följde och förklarar extremism samt hur politiska och sociala förhållanden kan leda till terrorism.

Avsnitt:

• Rung och monarkin i Thailand,
• Dawit Isaak och pressfrihet
• Ukraina och Euromajdan

Gå igenom begreppen som hör till dessa avsnitt. Låt eleverna lyssna på avsnitten och arbeta med följande frågeställningar:

• Vad kännetecknar ett land som är en demokrati respektive diktatur?
• Vilka fördelar och nackdelar finns det med olika sätt att fatta beslut?

Tilldela eleverna ett land med diktatur och låt dem i par ta reda på:

• Finns det tryckfrihet/yttrandefrihet?
• Hur är situationen för landets minoriteter, kvinnor eller hbtq-personer?
• Hur följs de mänskliga rättigheterna?

Låt eleverna titta på den senaste demokratirankningen (sök på Demokratiindex) och svara på följande frågor:

• Hur många länder är fullvärdiga demokratier?
• Hur ser fördelningen ut mellan de olika världsdelarna? Vilka orsaker kan det finnas till att det ser ut som det gör?
• Hur har utvecklingen i Europa varit de senaste åren? Ge exempel.

Det här avsnittet handlar om ekonomi och om den finanskris som började i USA 2008. Avsnittet förklarar hur samhällsekonomiska strukturer och global handel hänger ihop och hur individen påverkas av dessa. Ekonomiska kriser är ganska svåra att förstå och programmet passar bäst i åk 9 eller på gymnasiet. Avsnittet kan användas som en del i eller som ett avslut med arbetet med samhällsekonomi.

Detta avsnitt handlar om Alva Myrdal som tillsammans med sin man Gunnar arbetade fram tanken om det svenska välfärdssamhället. Myrdal kämpade också för barns och kvinnors rättigheter. Myrdal arbetade för jämställdhet på såväl arbetsmarknaden som i hemmet och stod bakom många av de samhällsstrukturer som bidragit till detta idag. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Kvinnors rättigheter - kampen om jämställdhet och Fredspristagare, se ovan.

Hashtagen #metoo spred sig som en löpeld över världen 2017 och kom att förändra vårt sätt att prata om sexuella trakasserier. Uttrycket metoo myntades dock redan 2006 av Tarana Burke. Frasen använde hon som ett uttryck för att lyfta fram att det är flera som varit med om samma trauma - att man inte är ensam. Avsnittet belyser begrepp som makt, jämlikhet, påverkan och normbildning. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter och Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Avsnittet baseras på boken “Jag är Malala” och handlar om Malala Yousafzais kamp för flickors rättigheter. En kamp som ledde till att hon som 15-åring utsattes för ett mordförsök, men också till att hon som den yngsta någonsin tilldelades Nobels fredspris 2014. Avsnittet belyser begrepp som makt, jämlikhet, förtryck och rättvisa, såväl som mänskliga rättigheter och möjligheten till yttrandefrihet. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Kvinnors rättigheter - kampen om jämställdhet, Fredspristagare och Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Upploppen vid Kapitolium skapade stora rubriker i januari 2021. Symbolen för den amerikanska demokratin stormades av arga Trumpanhängare som menade att valresultatet var felaktigt och att Trump egentligen hade vunnit. Avsnittet handlar om själva händelsen och om efterspelet. Avsnittets fokus ligger på påverkan, medier och politiska strukturer.

1995 begicks avskyvärda krigsbrott i den bosniska staden Srebrenica. Avsnittet handlar om denna händelse samt om krigstribunalen i Haag där rättegångarna mot förövarna hölls.

Avsnittet belyser krigets lagar och mänskliga rättigheter i väpnade konflikter. Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter, se ovan.

Rung är en thailändsk studentaktivist som tillsammans med andra studenter i Thailand visat ett öppet missnöje mot det antidemokratiska styret och Thailands kung. Men att göra aktivt motstånd mot makten är inte riskfritt och hon riskerar nu fängelse. Avsnittet belyser bristen på mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i diktaturer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Att påverka i ett samhälle och Demokrati och diktatur, se ovan.

2001 fängslades den svensk-eritreanska journalisten och författaren Dawit Isaak i Eritrea. Utan rättegång och drygt 20 år senare, sitter han fortfarande i fängelse. Avsnittet handlar om Dawits kamp för pressfrihet och om hans historia. Fokus i avsnittet är censur och bristen på yttrandefrihet samt politiska och rättsliga förhållanden i diktaturer. Arbeta även tematiskt med avsnittet: Mänskliga rättigheter, Att påverka i ett samhälle och Demokrati och diktatur, se ovan.

Detta avsnitt handlar om Facebook som startades 2004 av Mark Zuckerberg. Facebook har idag miljarder användare världen över och har bidragit till ett nytt sätt för människor att kommunicera på. På senare tid har företag fått kritik - bland annat har de anklagats för att ha läckt data och personuppgifter som sedan använts för att påverka val. Avsnittet tar upp samhällsfrågor som medier och påverkan.

Droghandeln i Colombia har lett till omfattande samhällsproblem och också fått ett stort inflytande på landets olika samhällsfunktioner. Den här podden handlar om just detta och om Pablo Escobar som gjort sig känd över hela världen, som både knarkkung och gangster. Avsnittet tar upp kriminalitet, socioekonomiska faktorer och rättsliga strukturer.

Peter Mangs är en högerextrem serieskytt som låg bakom en rad mord och mordförsök i Malmö åren 2003 till 2010. Han drevs av rasistiska värderingar och sköt människor som hade annan bakgrund, hudfärg eller nationalitet än honom själv. Avsnittet belyser hur en individ kan radikaliseras.

Den fria abortlagen i Sverige trädde i kraft 1975 men i många länder runt om i världen är abort fortfarande ett laddat ämne. På senare tid har debatten tagit fart i vissa länder och aborträtten har också blivit inskränkt. Detta avsnitt handlar om rätten till abort. Avsnittet belyser hur abort hänger ihop med jämställdhet och mänskliga rättigheter. Avsnittet ingår även i teman: Mänskliga rättigheter och i Kvinnors rättighet - kampen om jämställdhet.

Banksy gick från att vara en graffitimålare i Bristol till att bli en av världens kändaste konstnärer. Hans konst har klätt byggnader som tillhör någon annan och hans sätt att sprida sin ofta politiska konst kan kallas för civil olydnad. Hans verk kan tolkas som samhällskritik som ifrågasätter bland annat kapitalism och övervakningssamhället. Men vem Banksy egentligen är, är fortfarande en hemlighet. Avsnittet tar upp individens yttrandefrihet kontra rättssystemet. Avsnittet ingår även i temat Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Om Algeriets självständighetskrig som pågick mellan 1954-1962 och om Zohra Drif som deltog i kampen för frihet men som också bombade ett café där oskyldiga människor dödades. Avsnittet tar upp kolonialism, mänskliga rättigheter och terrorism. Förutom i samhällskunskap så passar avsnittet bra när man läser kolonialism/imperialism i historia. Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter och Att påverka i ett samhälle, se ovan.

Om Ukraina och om protesterna 2013/2014, som kallas Euromajdan. Avsnittet ger bakgrunden till det krig som pågår idag och om yttrandefrihet och påverkan. Arbeta även med avsnittet i temat Mänskliga rättigheter och Att påverka i ett samhälle, se ovan. Förutom i samhällskunskap så passar avsnittet även bra när man läser om revolutioner i historia.