Seriebild

LärarhandledningKlubb Abraham – historia

Serien ger kunskaper om de abrahamitiska religionernas framväxt i Sverige historiskt, från kristnandet till idag. Den ger kunskaper om religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet och ger möjlighet att reflektera över religionsfrihetens historia och över religiösa tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

Om Klubb Abraham

Klubb Abraham är ett ekosystem som innehåller fem serier med olika form, tilltal och lärandemål. De kan kombineras på olika sätt av lärare och elever. Varje serie innehåller vardera tre eller fyra avsnitt. Den röda tråden i samtliga delar utgår ifrån frågan ”Vilken är den gemensamma grunden?” Serierna är fristående, vilket ger läraren stor frihet att använda de olika delarna på det sätt och i den ordning som passar den egna undervisningen och elevgruppen.

Förutom serien Historia består Klubb Abraham av:

  • Klubb Abraham berättelser (tv), 3 avsnitt

I tre berättelser byggda på avsnitt ur Moseböckerna och muslimsk tradition gestaltas Abrahams omvändelse till monoteismen. Serien tränar förmågan att förstå religiösa berättelser och begrepp samt ger kunskap om det abrahamitiska perspektivet. Serien ger även grundläggande kunskaper om nyckelfigurerna Abraham, Hagar, Sara, Ismael och Isak och erbjuder möjlighet att göra jämförelser och att förstå likheter. Avsnitt: 1. Abram föds, 2. Ismael och Isak föds, 3. Ismael och Hagar flyttar

  • Klubb Abraham dokumentär (tv), 3 avsnitt

I tre animerade dokumentärer får vi möta tre barn som lever med religionerna judendom, kristendom eller islam och vara med en stund i deras vardag. Lekfulla animationer i vardagsperspektiv som visar hur traditioner och tro ingår i vardagen i tre familjer. Serien ger kunskap om religion i praktiken, om levnadsregler, religionens betydelse i människors liv och om människors olika sätt att uttrycka sin religiositet ur ett barnperspektiv. Serien ger även möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att leva med tro. Avsnitt: 1. Aviva, 2. Theodor , 3. Medina

  • Klubb Abraham – i kulturen (tv), 4 avsnitt

Serien ger grundläggande kunskaper om likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna och hur de uttrycks i berättelser, traditioner och kulturhistoria. Fokus ligger på att skapa geografiskt och historiskt sammanhang och överblick. Serien knyter an till läroplanens centrala innehåll genom att ge inblick i centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, och hur de uttrycks i religiösa urkunder, byggnader och konst. Avsnitt: 1. Före Abram, 2. Judendom, 3. Kristendom, 4. Islam

  • Klubb Abraham – diskussion (radio), 3 avsnitt

Serien ger kunskaper om religion och livsåskådning i praktiken och i ett barnperspektiv. Den ger grundläggande kunskaper om de abrahamitiska religionerna och tränar förmågan att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan dem och om vad religion kan betyda för människor och om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Serien bidrar till elevens förmåga att diskutera livsåskådningsfrågor. Avsnitt: 1. Behöver man tro på Gud för att vara jude?, 2. Blir man kristen när man blir döpt?, 3. Är paradiset viktigare än politik för en muslim?

Syfte och målgrupp

Klubb Abraham riktar sig till elever i årskurs 4, 5 och 6. Klubb Abraham syftar till att vara ett material som hjälper elever och lärare att hitta det gemensamma i olika livsfrågor och i de abrahamitiska religionerna. Klubb Abraham ger kunskaper och verktyg för att utveckla respekt för ämnet för tro, för medmänniskan och för viljan att lära sig mer.

Klubb Abraham syftar till att utveckla elevernas kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. I Klubb Abraham möter vi barn från det svenska samhället som delar med sig av hur de praktiserar sin tro. Klubb Abraham syftar till att eleverna ska få förståelse för hur människor lever med och praktiserar sin religion på olika sätt. Samtidigt ska eleverna få möjlighet att själva reflektera över vad religion och livsfrågor kan betyda för människors identitet. Klubb Abraham har ett fokus på den levda religionen och på hur denna kan yttra sig på olika sätt vardagen.

Kursplanen i religionskunskap, Lgr 22 Långsiktiga mål

  • kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa
  • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll, årskurs 4-6

  • Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
  • Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
  • Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
  • Begreppen religion och livsåskådning.
  • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
  • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

Om handledningen

Klubb Abraham är ett pedagogiskt material för lärare att använda i religionsundervisning. Utöver avsnitten och lärarhandledningen behöver läraren komplettera på det sätt hen önskar, för att skapa en allsidig undervisning. En viktig fråga att reflektera över är: Hur representeras religionen i fråga?

Innehållet i avsnitten och handledningens övningar är avsedda att komplettera varandra. Uppgifterna i lärarhandledningen bygger på samtal. Undervisningen kommer därför att behöva kompletteras med andra källor och övningar, där eleverna får möjlighet att behandla innehållet genom att läsa och skriva.

Att samma frågor och uppgifter återkommer syftar till att ge eleverna fler tillfällen att reflektera över samma frågor och pröva sina ställningstaganden.

Även om denna handledning endast lyfter kopplingar till kursplanen i religionskunskap, så går innehållet i Klubb Abraham med fördel att ämnesintegrera med historia, geografi, samhällskunskap och svenska.

Tänk på:

Med tanke på att det finns en stor mångfald och variation inom varje religion, så går det inte att representera en religion på bara ett sätt. Av den anledningen har den här lärarhandledningen ett individperspektiv, för att lyfta fram att människor kan tolka samma religion på olika sätt och att de praktiserar på olika sätt. Det är även ett fokus på den levda religionen.

Var uppmärksam vid jämförelser mellan och inom religioner. Det finns en risk för förenkling när likheter och skillnader ska identifieras. Anledningen till att likheter och skillnader används i denna lärarhandledning är att Lgr 22 betonar detta.

Fundera över hur en tillåtande klassrumsmiljö skapas, med ett klimat där elever vågar pröva sina ställningstaganden och känner sig trygga med att dela med sig av sina reflektioner. På vilket sätt kan vi skapa en ömsesidig förståelse mellan eleverna?

Tips!

Termerna religiösa rum och ledare används i Begreppsschemat (se kopieringsunderlag längre ner i handledningen) för att övningen ska kunna genomföras senare när hinduism och buddism behandlas i mellanstadiet.

Uppmärksamma de didaktiska frågorna i samband med materialet i Klubb Abraham. Vad ska vi lära oss? Hur ska vi lära oss det? Varför ska vi lära oss det? Avsluta gärna med att återkoppla till Vad-frågan, för att synliggöra elevernas lärande. Vad har vi lärt oss?

Flera av uppgifterna i lärarhandledningen handlar om att eleverna ska diskutera, reflektera och resonera. Förklara vad som menas med detta. Utgå gärna från detta underlag tillsammans med eleverna för att visa dem vad du menar och vad som förväntas av dem. Du som lärare kan läsa mer om detta i kommentarmaterialet i religionskunskap. KLUBB ABRAHAM, ATT REFLEKTERA, RESONERA OCH DISKUTERA - kopieringsunderlag.pdf

Källor

De centrala berättelserna om Abram/Abraham/Ibrahim ur den judiska, kristna och muslimska traditionen syftar till att visa likheter, variationer och hur de abrahamitiska religionerna hör ihop. Urvalet har gjorts med ett barnperspektiv. Centralt har också varit att visa hur berättelserna gestaltar de religiösa begreppen monoteism, insikt, uppenbarelse och gudstro. Källorna är Torah, Midrash, Moseböckerna, Koranen, Haditherna och andra nedteckningar och versioner av några av de centrala berättelserna om Abraham. Läs gärna mer om tankarna och källorna bakom Klubb Abraham här: FRÅGOR OCH SVAR OM KLUBB ABRAHAM.pdf och KLUBB ABRAHAM - KÄLLOR OCH FÖRDJUPNING .pdf

Struktur och upplägg

I lärarhandledningen kan du läsa om vad varje serie och dess avsnitt handlar om. Till varje avsnitt finns förslag på frågor, centrala begrepp samt uppgifter att arbeta vidare med. En del uppgifter finns som kopieringsunderlag.

De fem serierna i Klubb Abraham kan du använda i vilken ordning som helst. Eftersom serierna är fristående så kan de kombineras på flera olika sätt. Rekommendationen är dock att arbeta med samtliga avsnitt inom varje serie samtidigt. Oavsett vilken ordning du väljer så finns det ett förslag på hur du kan starta upp arbetsområdet. Arbeta antingen med religionerna samtidigt eller arbeta med en religion i taget.

Arbeta med avsnitten

Varje avsnitt ger förslag på en arbetsgång med tillhörande uppgifter. Handledningen har återkommande delar som görs innan, under och efter varje avsnitt. Tanken är att eleverna ska bli bekväma med uppgifterna och känna igen arbetssättet omkring varje serie. Här är en kort beskrivning av alla återkommande moment.

Före visning

Tidigare kunskaper och erfarenheter

För att aktivera elevernas förkunskaper finns förslag på frågor att ställa innan visning/lyssning av varje avsnitt. Frågorna syftar till att ta reda på vad eleverna redan kan och vilka erfarenheter de har.

  • Vad är religion?
  • Vilka religioner känner du till?
  • Identifierar du dig med någon religion?
  • Känner du någon som har en religiös tro?

Tankekarta

Ta reda på elevernas erfarenheter och förkunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. Låt eleverna skapa en egen tankekarta om respektive religion. Vad vet du redan nu? Vad skulle du vilja lära dig mer om? Låt eleverna göra en likadan tankekarta i slutet av arbetsområden för att synliggöra deras lärande.

Min loggbok

Låt eleverna skriva dagens datum i loggboken och välja ut tre valfria frågor att besvara. Vilka frågor valde eleverna att besvara? Vilka frågor var lätta att besvara? Vilka var svårare att besvara?

  • Vad kan det betyda att ha en tro?
  • Vad tror du på?
  • Vad har du för tankar om livet?
  • Vad är meningen med livet tror du?
  • Vad tycker du är viktigt i livet?
  • Hur tycker du att en människa ska vara mot andra?
  • Hur vill du att människor ska vara mot dig?
  • Hur tror du att världen skapades?
  • Vad tror du händer efter döden?
  • Om du har en tro hur och när praktiserar du din tro?

Förutspå

Låt eleverna gissa vad de tror att avsnittet kommer att handla om utifrån avsnittets titel, bild, beskrivning eller ord och begrepp som är aktuella i avsnittet.

Ord och begrepp

För att eleverna ska erövra ämnesspråket i religionskunskap behöver de arbeta aktivt med de centrala ämnesspecifika begreppen. Arbeta med begreppen både före och efter visning av avsnittet för att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet. Rekommendationen är att du som lärare ser avsnittet i förväg för att ta ut vilka ord och begrepp som kan behöva gås igenom innan. Använd den gemensamma ordlistan för varje serie för att ta ut aktuella begrepp, se nedan under rubriken Ord och begrepp.

Presentera frågorna

Gå igenom frågorna innan avsnittet för att skapa förförståelse för innehållet och för vad eleverna kommer arbeta med efteråt. Det hjälper dem att lyssna/titta aktivt under avsnittet.

Under visning

Ord och begrepp

Låt eleverna skriva ner nyckelord/centrala ord och begrepp som de inte förstår. Låt dem identifiera vem/vilka avsnittet handlar om, var hen befinner sig och vad som händer i avsnittet. Påminn eleverna om att aktivera sina sinnen; Vad ser de? Vad hör de? Vad känner de?

Pausa och fånga upp

Pausa avsnittet för att fånga upp en särskild fråga eller för att låta eleverna beskriva vad de ser.

Efter visning

Diskutera frågorna

Frågorna är formulerade med syfte att diskutera och bearbeta innehållet i avsnittet med koppling till det centrala innehållet i kursplanen i religion (Lgr 22). Se läroplanskopplingarna ovan.

Gemensam reflektion

Fråga om de reflektioner och frågor hos eleverna som dök upp i samband med avsnittet. Låt det bli ett tillfälle och möjlighet för eleverna att öppet dela med sig av tankar, för att fånga upp deras intressen och nyfikenhet för vad de vill lära sig mer om.

Ord och begrepp

För att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet är det bra att samtala med eleverna kring frågeställningar som; Vilka begrepp var centrala i avsnittet? Vad betyder dessa? Vilka begrepp var svåra att förstå?

Se mer under rubriken Ord och begrepp nedan.

Min loggbok

Den här uppgiften låter eleverna samla och skriva ner sina tankar i en loggbok under tiden de arbetar med innehållet i Klubb Abraham. Det skapar en möjlighet för dem att reflektera och sätta ord på de tankar och känslor som väcks under tiden de samtalar om religion, livsfrågor samt om vardagliga moraliska frågor.

Begreppsschemat

För att hjälpa eleverna att strukturera och ordna innehållet finns det ett begreppsschema som kopieringsunderlag. Arbeta med schemat när eleverna möter innehållet i avsnitten. Begreppsschemat kan användas som stöd vid jämförelse av religionerna.

KLUBB ABRAHAM, BEGREPPSSCHEMA - KOPIERINGSUNDERLAG - kopieringsunderlag.pdf

Att göra

Efter varje serie finns rubriken Att göra med förslag på uppgifter hur eleverna kan arbeta med innehållet. Avsnitten och de tillhörande uppgifterna syftar till att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar och ge insikt om att det finns olika tolkningar och praktiker inom religionerna.

Begrepp

Centrala ord och begrepp till samtliga serier i Klubb Abraham finns samlade här:

KLUBB ABRAHAM - ORD- OCH BEGREPPSLISTA.pdf

Förslag på hur ni kan arbeta med orden före och/eller efter att ni tagit del av avsnitten:

  • Gå igenom orden och samtala om dem. Låt gärna eleverna gissa sig fram till betydelsen. Frågor att ställa till eleverna kan vara Vilka ord känner du igen? Vilka är nya? Vad betyder orden? Vad heter begreppen på ditt modersmål? Kan vi sätta orden i ett sammanhang? Kom tillsammans på meningar där orden ingår. Hitta synonymer till orden.
  • Ta gärna hjälp av orden före visning/lyssning för att förutsäga vad programmet kan handla om.
  • Titta på orden igen, efter visning/lyssning. I vilket sammanhang användes orden i avsnittet?
  • Sammanfatta avsnittet muntligt eller skriftligt med hjälp av de centrala begreppen.
  • Skriv ut begreppslistan och låt eleverna skriva förklaringar till orden.
  • Eleverna kan också skapa begreppskort där ordet står på ena sidan och förklaringen på andra sidan. Sedan kan de spela memory med begreppskorten.
  • Skapa gärna bildstöd till begreppen, förslagsvis på de modersmål som finns i elevgruppen.
  • Eleverna kan även få klippa ut orden och sortera dem i olika kategorier, för att synliggöra och öva begreppshierarkier. Några förslag på kategorier kan vara: olika religioner eller ritualer, högtider, symboler och heliga rum.

De första judarna som etablerade sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen kom i slutet av 1700-talet i en tid då det behövdes folk med yrkeskunskaper och pengar. Under historiens gång har judar även tvingats flytta mellan länder på grund av krig och förföljelse och en del har kommit till Sverige i olika vågor under 1800- och 1900-talet. En av dem som flydde undan nazisterna var Eva Lecerof.

Förkunskaper

  • Var tror du att judendomen har sina rötter någonstans?
  • Har du hört talas om andra världskriget? Vad vet du om detta?
  • Vad var Förintelsen?
  • Hur många judar finns det i Sverige, tror du?

Förutspå

  • Vad tror du att detta avsnitt kommer att handla om? Förklara varför du tror så.

Begreppslista

Några svåra ord som kan vara bra att förklara innan avsnittet är:

förföljelse, förtryck, medborgerliga rättigheter, invandring, immigration, emigration, religiös.

  • mikve
  • synagoga
  • jude/judinna
  • antisemitism
  • kosher
  • rabbin
  • sabbat
  • Kristallnatten
  • Auschwitz
  • nazism
  • bön
  • budord

Frågor

Här följer förslag på frågor att ta upp efter att eleverna lyssnat på programmet. Tanken är att läraren väljer ut några av frågorna, eller låter eleverna arbeta med olika frågor i par eller mindre grupper. Börja gärna med en gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp när eleverna lyssnade på avsnittet.
  1. Vilka tre inriktningar inom judendom nämns i avsnittet?
  2. Var har judendomen sina rötter?
  3. Hur länge har det bott judar i Sverige?
  4. Varför har judar flyttat till nya ställen genom historien?
  5. Vem var Reja och vad ville hon kämpa för?
  6. I avsnittet nämns mikve, som är ett rituellt bad. Vad menas med en ritual tror du?
  7. I avsnittet får vi höra om antisemitiska kravaller som sker 1838. Vad betyder antisemitism?
  8. 1870 fick judar i Sverige medborgerliga rättigheter. Vad innebar det? Vad fick de rätt till nu som de inte haft förut?
  9. Vad får vi veta om den 16-åriga pojken Mendel Rothenberg?
  10. Vad är kosher?
  11. Vad hände under Kristallnatten 1938?
  12. Varför flydde Eva och hennes familj?
  13. Vad var Förintelsen?
  14. Prästen fokuserade i sina predikningar på det som var gemensamt för kristendom och judendom, för att få Eva och hennes familj att känna sig inkluderade. Vad tog han upp då?
  15. Vad innebär det att vara religiös? Kan en person vara mer eller mindre religiös? Hur kan detta yttra sig? Ge exempel. Diskutera.
  16. Hur tror du att människor påverkas av att leva i ett land där det är olagligt att praktisera sin tro? Diskutera.

Arbeta vidare

Ställ frågor

Låt eleverna formulera frågor till antingen Eva, Reja och/eller Mendel. Vad är de intresserade av att veta? Vad hade de velat få svar på? Samla ihop frågorna och diskutera hur de tror att eventuella svar hade kunnat se ut.  

Fördjupning om Förintelsen

Se serien Barnen som överlevde Förintelsen på UR Play

De första kristna missionärerna kom till Sverige under vikingatiden. Det tog flera hundra år innan religionen fick fäste. Det skedde under ett paradigmskifte då många saker förändrades för nordborna. Under många sekel har det varit lag på att svenska medborgare måste tillhöra den kristna statskyrkan.

Förkunskaper:

  • När började majoriteten av människorna i Sverige bli kristna, tror du?
  • Vilken tro hade majoriteten av människorna innan Sverige kristnades?
  • Vilka andra religioner i världen känner du till?
  • Hur många kristna finns det i Sverige, tror du?

Förutspå

  • Vad tror du att detta program kommer att handla om? Motivera varför.

Begreppslista

Några svåra ord som kan vara bra att förklara innan avsnittet är:

offer, ritual, hednisk, nordbor, byteshandel, runor, gotisk stil, tes och religionsfrihet.

Historiska personer i avsnittet: Ansgar, Martin Luther, Gustav Vasa

  • missionär
  • asatro
  • kloster
  • katolsk
  • munk
  • påve
  • protestantism
  • reformation
  • präst
  • dop
  • frikyrka
  • väckelserörelse

Frågor

Här följer förslag på frågor att ta upp efter att eleverna lyssnat på programmet. Tanken är att läraren väljer ut några av frågorna, eller låter eleverna arbeta med olika frågor i par eller mindre grupper. Börja gärna med en gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp när eleverna lyssnade på avsnittet.
  1. Vad trodde människorna på innan kristendomen började spridas?
  2. År 830 kom Ansgar till staden Birka i Sverige. Vad var hans uppgift?
  3. Varför ville inte Toruns mamma att hon skulle lyssna på Ansgar?
  4. Toruns mamma säger att de ska lämna ett offer. Vad menar hon med det och varför?
  5. Vad är det för bok Torun talar om?
  6. Hur vet man att Ansgar har funnits på riktigt?
  7. Ansgar lyckades inte kristna Sverige, utan det tog lång tid innan det skedde. När blev Sverige kristet och hur kom det sig det skedde just då?
  8. Vad hände på Riddarholmen i Stockholm på 1200-talet i Sverige?
  9. Vilket språk predikade prästen på under 1200-talet?
  10. Vad ville Martin Luther? Vad handlade de 95 teserna som han spikade upp om?
  11. Hur lyckas protestantismen spridas så snabbt?
  12. Vad hände munkarna och klostren i Sverige under 1500-talet?
  13. Vilken viktig händelse skedde i Sverige år 1593?
  14. Vad är en frikyrka?
  15. Vad är en väckelserörelse?
  16. Vad beslutar staten om kyrkan år 2000?

Arbeta vidare

Ställ frågor

Låt eleverna formulera frågor till antingen Torun, Ansgar, Martin Luther eller en franciskanermunk. Vad är eleverna intresserade av att veta? Vad hade de velat få svar på? Samla ihop frågorna och diskutera hur de tror att eventuella svar hade kunnat se ut.  

Orsak och konsekvens

Analysera reformationen utifrån orsaker, konsekvenser och makt. Låt eleverna dels utgå från det de får reda på i avsnittet, dels söka i sin lärobok eller i uppslagsverk.

  • Vilka orsaker låg bakom reformationen?
  • Vilka blev konsekvenserna för människorna och dåtida samhället?
  • Hur  förändrades människornas levnadsvillkor?
  • Vilka fick mer makt i samband med reformationen?
  • Vilka fick mindre makt?

Islam har gått från att ha varit en liten religion i Sverige till den andra största religionen. Muslimer har det funnits i Sverige under lång tid, men de har inte kunnat stanna utan att behöva konvertera. Muslimer fick inte tillåtelse att utöva sin religion förrän i mitten av 1900-talet. Didar Samaletdin var den första muslimska eleven i en svensk skolklass. Under 1900-talets andra hälft och fram till i våra dagar har det kommit många muslimer från olika delar av världen på grund av krig och förtryck.

Förkunskaper:

Vad tror du att religionsfrihet betyder och vad innebär det?

Vilka religioner finns det i Sverige?

Hur många muslimer finns det i Sverige, tror du?

Förutspå

Vad tror du att detta avsnitt kommer att handla om? Motivera varför du tror så.

Begreppslista

  • tatar
  • medborgare
  • församling
  • moské
  • muslim
  • flykting
  • jiddisch
  • körsnär
  • kristendomsundervisning
  • imam
  • religionsfrihet
  • förening

Frågor

Här följer förslag på frågor att ta upp efter att eleverna lyssnat på programmet. Tanken är att läraren väljer ut några av frågorna, eller låter eleverna arbeta med olika frågor i par eller mindre grupper. Börja gärna med en gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp när eleverna lyssnade på avsnittet.
  1. Shiaba var den första muslimen i Serie. När kom han hit? Hur vet vi det?
  2. Varför ville inte Shiaba döpas?
  3. Vad heter folkgruppen som Ibrahim Umikaje tillhörde?
  4. Vad innebär religionsfrihet?
  5. När blev det tillåtet för muslimer att praktisera och uttrycka sin religion i Sverige?
  6. Hur gick det till när Ali fick arbete som körsnär?
  7. Hur fick Didar lära sig om islam och hur hänger det ihop med att Sverige fick sin första muslimska församling?
  8. Hur har islam vuxit fram i Sverige under 1900- och 2000-talet?
  9. Didar berättar om något. Vad?
  10. Didar säger i avsnittet att hennes far inte var särskilt religiös. Vad menar hon med det, tror du?
  11. Didar berättar att hon fick kristendomsundervisning i skolan. Hur ser det ut i skolan idag? Har kristendomens roll i skolan förändrats, tror du? Hur då i så fall?
  12. Vad skulle det innebära om det inte fanns religionsfrihet i Sverige, tror du? Fundera tillsammans.
  13. Hur påverkas en människa som inte får lov att uttrycka sin religion, tror du?
  14. Hur tolkar du begreppet religiös? Går det att vara mer eller mindre religiös?
  15. Nämn någon historisk källa som togs upp i avsnittet.

Arbeta vidare

EFTER ALLA TRE AVSNITT

Samtal kring identitet

Centrala begrepp: identitet, kön, etnicitet och sexualitet. Gå gärna igenom orden innan elevernas samtal.

  • Hur förklarar du vad identitet är?
  • Vad betyder identitet för dig?
  • Vad är det som formar ens identitet, tror du?
  • På vilka sätt kan identitet hänga ihop med kön och sexualitet, tror du?
  • Etnicitet handlar om att man känner tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp. På vilket sätt tror du att etnicitet och identitet kan hänga ihop?
  • På vilket sätt hänger språk och identitet ihop?
  • Vad kan religion betyda för en människas identitet?
  • Vilken betydelse kan religion ha i människors liv?

Skriv en dikt

Låt eleverna läsa igenom sina loggböcker för att få inspiration till ett tema att skriva en dikt utifrån. Förslag på tema kan vara livet, döden, vänskap, familj, identitet, relationer, kärlek, sexualitet, ensamhet, samhörighet eller gemenskap.

Förberedelser: Låt eleverna få förkunskaper om vad en dikt är och hur en sådan kan se ut. Låt dem möta olika dikter inom samma tema.

Loggbokssamtal:

Låt eleverna i grupp välja valfritt utdrag ur sin loggbok att diskutera.

Referenser / källor

Upphovspersoner:

Tove Jonstoij – projektledare, producent, idé och manus till Klubb Abraham. Berättarröst till serierna Berättelser och I kulturen.

Karin Andersson – manus, producent och programledare till serien Historia

Manuel Cubas – producent och programledare till serien Diskussion

Edward Broni – dramaturgi och klippning till serien I kulturen

Boris Nawratil – illustration och animation till serien Berättelser

Pella Olsson – animation till serien Berättelser

Patrik Ekeberg– illustration och animation till serien Dokumentär

Benjamin Wolff – ljudinspelningar till serien Dokumentär