Seriebild

LärarhandledningKlubb Abraham – diskussion

Serien ger kunskaper om religion och livsåskådning i praktiken och i ett barnperspektiv. Den ger grundläggande kunskaper om de abrahamitiska religionerna och tränar förmågan att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan dem och om religion kan betyda för människor och om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Serien bidrar till elevens förmåga att diskutera livsåskådningsfrågor.

Om Klubb Abraham

Klubb Abraham är ett ekosystem som innehåller fem serier med olika form, tilltal och lärandemål. De kan kombineras på olika sätt av lärare och elever. Varje serie innehåller vardera tre eller fyra avsnitt. Den röda tråden i samtliga delar utgår ifrån frågan ”Vilken är den gemensamma grunden?” Serierna är fristående, vilket ger läraren stor frihet att använda de olika delarna på det sätt och i den ordning som passar den egna undervisningen och elevgruppen.

Förutom serien Diskussion består Klubb Abraham av:

  • Klubb Abraham – i kulturen (tv), 4 avsnitt

Serien ger grundläggande kunskaper om likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna och hur de uttrycks i berättelser, traditioner och kulturhistoria. Fokus ligger på att skapa geografiskt och historiskt sammanhang och överblick. Serien knyter an till läroplanens centrala innehåll genom att ge inblick i centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, och hur de uttrycks i religiösa urkunder, byggnader och konst. Avsnitt: 1. Före Abram, 2. Judendom, 3. Kristendom, 4. Islam

  • Klubb Abraham dokumentär (tv), 3 avsnitt

I tre animerade dokumentärer får vi möta tre barn som lever med religionerna judendom, kristendom eller islam och vara med en stund i deras vardag. Lekfulla animationer i vardagsperspektiv som visar hur traditioner och tro ingår i vardagen i tre familjer. Serien ger kunskap om religion i praktiken, om levnadsregler, religionens betydelse i människors liv och om människors olika sätt att uttrycka sin religiositet ur ett barnperspektiv. Serien ger även möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att leva med tro. Avsnitt: 1. Aviva, 2. Theodor , 3. Medina

  • Klubb Abraham – historia (radio), 3 avsnitt

Serien ger kunskaper om de abrahamitiska religionernas framväxt i Sverige historiskt, från kristnandet till idag. Den ger kunskaper om religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet och ger möjlighet att reflektera över religionsfrihetens historia och över religiösa tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid. Avsnitt: 1. Judendomens svenska historia, 2. Kristendomens svenska historia, 3. Islams svenska historia

  • Klubb Abraham – berättelser (tv), 3 avsnitt

I tre berättelser byggda på avsnitt ur Moseböckerna och muslimsk tradition gestaltas Abrahams omvändelse till monoteismen. Serien tränar förmågan att förstå religiösa berättelser och begrepp samt ger kunskap om det abrahamitiska perspektivet. Serien ger även grundläggande kunskaper om nyckelfigurerna Abraham, Hagar, Sara, Ismael och Isak och erbjuder möjlighet att göra jämförelser och att förstå likheter. Avsnitt: 1. Abram föds, 2. Ismael och Isak föds, 3. Ismael och Hagar flyttar

Syfte och målgrupp

Klubb Abraham riktar sig till elever i årskurs 4, 5 och 6. Klubb Abraham syftar till att vara ett material som hjälper elever och lärare att hitta det gemensamma i olika livsfrågor och i de abrahamitiska religionerna. Klubb Abraham ger kunskaper och verktyg för att utveckla respekt för ämnet för tro, för medmänniskan och för viljan att lära sig mer.

Klubb Abraham syftar till att utveckla elevernas kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. I Klubb Abraham möter vi barn från det svenska samhället som delar med sig av hur de praktiserar sin tro. Klubb Abraham syftar till att eleverna ska få förståelse för hur människor lever med och praktiserar sin religion på olika sätt. Samtidigt ska eleverna få möjlighet att själva reflektera över vad religion och livsfrågor kan betyda för människors identitet. Klubb Abraham har ett fokus på den levda religionen och på hur denna kan yttra sig på olika sätt vardagen.

Kursplanen i religionskunskap, Lgr 22 Långsiktiga mål

  • kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa
  • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll, årskurs 4-6

  • Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
  • Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
  • Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
  • Begreppen religion och livsåskådning.
  • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
  • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

Om handledningen

Klubb Abraham är ett pedagogiskt material för lärare att använda i religionsundervisning. Utöver avsnitten och lärarhandledningen behöver läraren komplettera på det sätt hen önskar, för att skapa en allsidig undervisning. En viktig fråga att reflektera över är: Hur representeras religionen i fråga?

Innehållet i avsnitten och handledningens övningar är avsedda att komplettera varandra. Uppgifterna i lärarhandledningen bygger på samtal. Undervisningen kommer därför att behöva kompletteras med andra källor och övningar, där eleverna får möjlighet att behandla innehållet genom att läsa och skriva.

Att samma frågor och uppgifter återkommer syftar till att ge eleverna fler tillfällen att reflektera över samma frågor och pröva sina ställningstaganden.

Även om denna handledning endast lyfter kopplingar till kursplanen i religionskunskap, så går innehållet i Klubb Abraham med fördel att ämnesintegrera med historia, geografi, samhällskunskap och svenska.

Tänk på:

Med tanke på att det finns en stor mångfald och variation inom varje religion, så går det inte att representera en religion på bara ett sätt. Av den anledningen har den här lärarhandledningen ett individperspektiv, för att lyfta fram att människor kan tolka samma religion på olika sätt och att de praktiserar på olika sätt. Det är även ett fokus på den levda religionen.

Var uppmärksam vid jämförelser mellan och inom religioner. Det finns en risk för förenkling när likheter och skillnader ska identifieras. Anledningen till att likheter och skillnader används i denna lärarhandledning är att Lgr 22 betonar detta.

Fundera över hur en tillåtande klassrumsmiljö skapas, med ett klimat där elever vågar pröva sina ställningstaganden och känner sig trygga med att dela med sig av sina reflektioner. På vilket sätt kan vi skapa en ömsesidig förståelse mellan eleverna?

Tips!

Termerna religiösa rum och ledare används i Begreppsschemat (se kopieringsunderlag längre ner i handledningen) för att övningen ska kunna genomföras senare när hinduism och buddism behandlas i mellanstadiet.

Uppmärksamma de didaktiska frågorna i samband med materialet i Klubb Abraham. Vad ska vi lära oss? Hur ska vi lära oss det? Varför ska vi lära oss det? Avsluta gärna med att återkoppla till Vad-frågan, för att synliggöra elevernas lärande. Vad har vi lärt oss?

Flera av uppgifterna i lärarhandledningen handlar om att eleverna ska diskutera, reflektera och resonera. Förklara vad som menas med detta. Utgå gärna från detta underlag tillsammans med eleverna för att visa dem vad du menar och vad som förväntas av dem. Du som lärare kan läsa mer om detta i kommentarmaterialet i religionskunskap. KLUBB ABRAHAM, ATT REFLEKTERA, RESONERA OCH DISKUTERA - kopieringsunderlag.pdf

Källor

De centrala berättelserna om Abram/Abraham/Ibrahim ur den judiska, kristna och muslimska traditionen syftar till att visa likheter, variationer och hur de abrahamitiska religionerna hör ihop. Urvalet har gjorts med ett barnperspektiv. Centralt har också varit att visa hur berättelserna gestaltar de religiösa begreppen monoteism, insikt, uppenbarelse och gudstro. Källorna är Torah, Midrash, Moseböckerna, Koranen, Haditherna och andra nedteckningar och versioner av några av de centrala berättelserna om Abraham. Läs gärna mer om tankarna och källorna bakom Klubb Abraham här: FRÅGOR OCH SVAR OM KLUBB ABRAHAM.pdf och KLUBB ABRAHAM - KÄLLOR OCH FÖRDJUPNING .pdf

Struktur och upplägg

I lärarhandledningen kan du läsa om vad varje serie och dess avsnitt handlar om. Till varje avsnitt finns förslag på frågor, centrala begrepp samt uppgifter att arbeta vidare med. En del uppgifter finns som kopieringsunderlag.

De fem serierna i Klubb Abraham kan du använda i vilken ordning som helst. Eftersom serierna är fristående så kan de kombineras på flera olika sätt. Rekommendationen är dock att arbeta med samtliga avsnitt inom varje serie samtidigt. Oavsett vilken ordning du väljer så finns det ett förslag på hur du kan starta upp arbetsområdet. Arbeta antingen med religionerna samtidigt eller arbeta med en religion i taget.

Arbeta med avsnitten

Varje avsnitt ger förslag på en arbetsgång med tillhörande uppgifter. Handledningen har återkommande delar som görs innan, under och efter varje avsnitt. Tanken är att eleverna ska bli bekväma med uppgifterna och känna igen arbetssättet omkring varje serie. Här är en kort beskrivning av alla återkommande moment.

Före visning

Tidigare kunskaper och erfarenheter

För att aktivera elevernas förkunskaper finns förslag på frågor att ställa innan visning/lyssning av varje avsnitt. Frågorna syftar till att ta reda på vad eleverna redan kan och vilka erfarenheter de har.

  • Vad är religion?
  • Vilka religioner känner du till?
  • Identifierar du dig med någon religion?
  • Känner du någon som har en religiös tro?

Tankekarta

Ta reda på elevernas erfarenheter och förkunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. Låt eleverna skapa en egen tankekarta om respektive religion. Vad vet du redan nu? Vad skulle du vilja lära dig mer om? Låt eleverna göra en likadan tankekarta i slutet av arbetsområden för att synliggöra deras lärande.

Min loggbok

Låt eleverna skriva dagens datum i loggboken och välja ut tre valfria frågor att besvara. Vilka frågor valde eleverna att besvara? Vilka frågor var lätta att besvara? Vilka var svårare att besvara?

  • Vad kan det betyda att ha en tro?
  • Vad tror du på?
  • Vad har du för tankar om livet?
  • Vad är meningen med livet tror du?
  • Vad tycker du är viktigt i livet?
  • Hur tycker du att en människa ska vara mot andra?
  • Hur vill du att människor ska vara mot dig?
  • Hur tror du att världen skapades?
  • Vad tror du händer efter döden?
  • Om du har en tro hur och när praktiserar du din tro?

Förutspå

Låt eleverna gissa vad de tror att avsnittet kommer att handla om utifrån avsnittets titel, bild, beskrivning eller ord och begrepp som är aktuella i avsnittet.

Ord och begrepp

För att eleverna ska erövra ämnesspråket i religionskunskap behöver de arbeta aktivt med de centrala ämnesspecifika begreppen. Arbeta med begreppen både före och efter visning av avsnittet för att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet. Rekommendationen är att du som lärare ser avsnittet i förväg för att ta ut vilka ord och begrepp som kan behöva gås igenom innan. Använd den gemensamma ordlistan för varje serie för att ta ut aktuella begrepp, se nedan under rubriken Ord och begrepp.

Presentera frågorna

Gå igenom frågorna innan avsnittet för att skapa förförståelse för innehållet och för vad eleverna kommer arbeta med efteråt. Det hjälper dem att lyssna/titta aktivt under avsnittet.

Under visning

Ord och begrepp

Låt eleverna skriva ner nyckelord/centrala ord och begrepp som de inte förstår. Låt dem identifiera vem/vilka avsnittet handlar om, var hen befinner sig och vad som händer i avsnittet. Påminn eleverna om att aktivera sina sinnen; Vad ser de? Vad hör de? Vad känner de?

Pausa och fånga upp

Pausa avsnittet för att fånga upp en särskild fråga eller för att låta eleverna beskriva vad de ser.

Efter visning

Diskutera frågorna

Frågorna är formulerade med syfte att diskutera och bearbeta innehållet i avsnittet med koppling till det centrala innehållet i kursplanen i religion (Lgr 22). Se läroplanskopplingarna ovan.

Gemensam reflektion

Fråga om de reflektioner och frågor hos eleverna som dök upp i samband med avsnittet. Låt det bli ett tillfälle och möjlighet för eleverna att öppet dela med sig av tankar, för att fånga upp deras intressen och nyfikenhet för vad de vill lära sig mer om.

Ord och begrepp

För att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet är det bra att samtala med eleverna kring frågeställningar som; Vilka begrepp var centrala i avsnittet? Vad betyder dessa? Vilka begrepp var svåra att förstå?

Se mer under rubriken Ord och begrepp nedan.

Min loggbok

Den här uppgiften låter eleverna samla och skriva ner sina tankar i en loggbok under tiden de arbetar med innehållet i Klubb Abraham. Det skapar en möjlighet för dem att reflektera och sätta ord på de tankar och känslor som väcks under tiden de samtalar om religion, livsfrågor samt om vardagliga moraliska frågor.

Begreppsschemat

För att hjälpa eleverna att strukturera och ordna innehållet finns det ett begreppsschema som kopieringsunderlag. Arbeta med schemat när eleverna möter innehållet i avsnitten. Begreppsschemat kan användas som stöd vid jämförelse av religionerna.

KLUBB ABRAHAM, BEGREPPSSCHEMA - KOPIERINGSUNDERLAG - kopieringsunderlag.pdf

Att göra

Efter varje serie finns rubriken Att göra med förslag på uppgifter hur eleverna kan arbeta med innehållet. Avsnitten och de tillhörande uppgifterna syftar till att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar och ge insikt om att det finns olika tolkningar och praktiker inom religionerna.

Begrepp

Centrala ord och begrepp till samtliga serier i Klubb Abraham finns samlade här:

KLUBB ABRAHAM - ORD- OCH BEGREPPSLISTA.pdf

Förslag på hur ni kan arbeta med orden före och/eller efter att ni tagit del av avsnitten:

  • Gå igenom orden och samtala om dem. Låt gärna eleverna gissa sig fram till betydelsen. Frågor att ställa till eleverna kan vara Vilka ord känner du igen? Vilka är nya? Vad betyder orden? Vad heter begreppen på ditt modersmål? Kan vi sätta orden i ett sammanhang? Kom tillsammans på meningar där orden ingår. Hitta synonymer till orden.
  • Ta gärna hjälp av orden före visning/lyssning för att förutsäga vad programmet kan handla om.
  • Titta på orden igen, efter visning/lyssning. I vilket sammanhang användes orden i avsnittet?
  • Sammanfatta avsnittet muntligt eller skriftligt med hjälp av de centrala begreppen.
  • Skriv ut begreppslistan och låt eleverna skriva förklaringar till orden.
  • Eleverna kan också skapa begreppskort där ordet står på ena sidan och förklaringen på andra sidan. Sedan kan de spela memory med begreppskorten.
  • Skapa gärna bildstöd till begreppen, förslagsvis på de modersmål som finns i elevgruppen.
  • Eleverna kan även få klippa ut orden och sortera dem i olika kategorier, för att synliggöra och öva begreppshierarkier. Några förslag på kategorier kan vara: olika religioner eller ritualer, högtider, symboler och heliga rum.

Maya Vaena är judinna och går på en judisk skola där hon får lära sig om judiska traditioner och tro. Snart blir hon bat mitzvah som betyder att hon uppnår sin religiösa myndighetsålder i sin judiska tro. Det blir en stor fest, och även ett framförande i synagogan där hon läser ur Torah på hebreiska.

Förkunskaper:

  • Vad är sabbat?
  • Vilka judiska högtider känner du till?
  • Har du några erfarenheter av judiska traditioner som du vill berätta om?
  • Vad vet du om den judiska ceremonin bat mitzvah eller bar mitzvah?

Förutspå

  • Vad tror du att detta program kommer att handla om? Förklara varför du tror så.

Gå igenom listan med ord och begrepp

Presentera frågorna

Begreppslista

  • tro
  • tradition
  • jude
  • purim
  • chanukka
  • bar mitzvah
  • bat mitzvah
  • kippa
  • hebreiska
  • Torah
  • synagoga
  • sabbat

Frågor

Här följer förslag på samtalsfrågor att ta upp efter att eleverna lyssnat på programmet. Tanken är att läraren väljer ut några av frågorna, eller låter eleverna arbeta med olika frågor i par eller mindre grupper. Börja gärna med en öppen och gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp i samband med avsnittet.
  1. Vilken tro identifierar Maya sig med?
  2. På vilka olika sätt praktiserar Maya sin tro i vardagen?
  3. Varifrån har Maya fått sin tro?
  4. Vid vilken ålder började Maya fundera över sin tro?
  5. Maya går i en judisk skola. På vilka sätt tycker Maya att skolan stärker hennes tro?
  6. Vad är purim och chanukka?
  7. Vad får Maya lära om judendom i skolan?
  8. Hur firas sabbat i Mayas skola?
  9. Vad är bat mitzvah? Hur ska Maya fira sin bat mitzvah?
  10. Vad är det för skillnad mellan bar mitzvah och bat mitsvah?
  11. Vilka olika inriktningar av judendomen nämner Maya i programmet?
  12. Hur ser Maya på Gud?

Arbeta vidare

Ord och begrepp:

  • Vilka begrepp var centrala i avsnittet?
  • Vilka ord var kluriga att förstå?
  • Välj tre begrepp och berätta i vilka sammanhang som begreppen användes.

Min loggbok

  • Vad är du nyfiken på att veta mer om? Vad skulle du vilja fråga Maya? Formulera två frågor som du skulle vilja ställa till Maya.

Eliana Aradom och Jurre Van Noord är uppvuxna i kristna hem, Eliana med en mamma som är protestant och en pappa som är ortodox. Jurres mamma är präst i svenska kyrkan, men Jurre själv tror inte på Gud. Valet måste få vara personligt när det gäller tro, säger han.

  • Förkunskaper:
  • Vilka kristna högtider känner du till?
  • Har du några erfarenheter av kristna traditioner som du vill berätta om?
  • Vad vet du om de kristna ceremonierna dop och konfirmation?
  • Förutspå
  • Vad tror du att detta avsnitt kommer att handla om? Förklara varför du tror så.
  • Gå igenom listan med ord och begrepp
  • Presentera frågorna

Begreppslista

  • dop
  • konfirmation
  • katolicism
  • protestantism
  • ortodox kristendom
  • helgon
  • påsk
  • jul
  • högtid
  • gudstjänst
  • Bibeln
  • sekularisering

Frågor

Här följer förslag på samtalsfrågor att ta upp efter att eleverna lyssnat på programmet. Tanken är att läraren väljer ut några av frågorna, eller låter eleverna arbeta med olika frågor i par eller mindre grupper. Börja gärna med en öppen och gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp i samband med avsnittet.
  1. Vilka olika inriktningar inom kristendomen finns det?
  2. Vilka högtider firar Elona? Varför firas dessa?
  3. Hur gammal är man när man döps inom kristendomen? Vad mer fick du veta om dopet?
  4. Vad tänker Jurre om dopet?
  5. Hur ofta går Elona till kyrkan?
  6. Vad brukar människorna göra i Elonas kyrka?
  7. Hur hjälper de bibliska texterna Elona?
  8. Vad är det som intresserar Jurre när det kommer till religion?
  9. Hur tänker Elona och Jurre kring till de bibliska berättelserna?
  10. Vad betyder konfirmation? Varför vill Elona konfirmera sig?
  11. Vad menar programledaren Manuel Cubas med att Sverige är ett sekulariserat land?
  12. Vilket perspektiv saknar Jurre i skolan?

Arbeta vidare

Ord och begrepp:

  • Vilka begrepp var centrala i avsnittet?
  • Vilka ord var kluriga att förstå?
  • Välj tre begrepp och berätta i vilka sammanhang som begreppen användes.

Min loggbok

  • Vad är du nyfiken på att veta mer om? Vad skulle du vilja fråga Elona och Jurre? Formulera två frågor som du skulle vilja ställa till Elona och Jurre.

Anas Awil berättar om hur det är att växa upp som muslim i ett land med kristen tradition. Ramadan och Eid är favorithögtiderna. Anas Awil har många muslimska kompisar i skolan som delar hans religion och erfarenheter. Han försöker be fem gånger om dagen. Ibland får han inte ihop det med sina aktiviteter, men i skolans bibliotek finns ett rum som han i mån av tid kan be sina böner i.

Förkunskaper:

  • Vilka muslimska högtider känner du till?
  • Har du några erfarenheter av muslimska traditioner som du vill berätta om?
  • Vad vet du om de muslimska högtiderna Ramadan och Eid?

Förutspå

  • Vad tror du att detta avsnitt kommer att handla om? Förklara varför du tror så.

Gå igenom listan med ord och begrepp

Presentera frågorna

Begreppslista

  • muslim
  • shia
  • sunni
  • ritual
  • bön
  • Koranen
  • moské
  • Ramadan
  • Eid
  • halal
  • Mekka
  • haram

Frågor

Här följer förslag på samtalsfrågor att ta upp efter att eleverna lyssnat på programmet. Tanken är att läraren väljer ut några av frågorna, eller låter eleverna arbeta med olika frågor i par eller mindre grupper. Börja gärna med en öppen och gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp i samband med avsnittet.
  1. Vilka två inriktningar inom islam finns det? Vad är skillnaden mellan dem, säger Anas?
  2. Hur praktiserar Anas sin religion? Ge tre exempel.
  3. Vad har Anas för ritual innan han ber?
  4. Vad brukar Anas göra i moskén?
  5. Ramadan är Anas favorithögtid. Varför firas Ramadan och vad brukar Anas göra då?
  6. Vad är halal?
  7. Hur känner Anas när han läser Koranen?
  8. Vad tror Anas händer efter döden?
  9. Vad tänker Anas om att någon bränner upp Koranen?
  10. Hur tycker Anas att en person ska vara?
  11. Hur önskar Anas att islam ska porträtteras?
  12. Vilka dagar är helgdagar/heliga dagar inom islam? Vad gör Anas då?

Arbeta vidare

Ord och begrepp:

  • Vilka begrepp var centrala i avsnittet?
  • Vilka ord var kluriga att förstå?
  • Välj tre begrepp och berätta i vilka sammanhang som begreppen användes.

Min loggbok

  • Vad hade du velat fråga Anas? Formulera två frågor.

Uppgifter efter alla tre avsnitten

Podda om livsfrågor

Låt eleverna i små grupper skapa varsin podd där de diskuterar tankar kring religion, livsfrågor och moraliska frågor. Låt eleverna gemensamt formulera vilka frågor de vill diskutera i sin podd.

Lyssna sedan på varandras poddar. Efteråt passar det bra med en gemensam diskussion kring vilka frågor som var lätta respektive svåra att prata om. Uppmärksamma eleverna om BRIS, Barnens Rätt i samhället och Rädda Barnen, dit de kan vända sig om de mår dåligt.

Tankekarta

Låt eleverna skapa egna tankekartor om judendom, kristendom och islam. Antingen en per religion eller en som är gemensam för de tre religionerna. Låt eleverna jämföra sina tankekartor med de första de gjorde i början av arbetsområdet, för att synliggöra deras lärande. Vad har de lärt sig?

Min loggbok

Låt eleverna skriva dagens datum i loggboken och välja ut tre valfria frågor att besvara.

  • Vad tycker du om att prata om religion?
  • Vad kan det betyda att ha en tro?
  • Vad tror du på?
  • Vad har du för tankar om livet?
  • Vad är meningen med livet, tror du?
  • Vad tycker du är viktigt i livet?
  • Hur tycker du att en människa ska vara mot andra?
  • Hur vill du att människor ska vara mot dig?
  • Hur tror du att världen skapades?
  • Vad tror du händer efter döden?
  • Om du har en tro, hur och när praktiserar du din tro?
  • Varför kan det bli konflikter inom och mellan religioner, tror du?
  • Är det viktigt att alla i samma familj tillhör samma tro? Varför/varför inte?

Ha loggbokssamtal i mindre grupper eleverna väljer ett valfritt utdrag ur sin loggbok att diskutera i grupp.

Summering och gemensam reflektion

Låt eleverna återberätta vad (innehåll) och hur (moment) de har arbetat med de abrahamitiska religionerna. Vad tar de med sig? Vad har de lärt sig? Vilka nya kunskaper och insikter tar de med sig? Vad tyckte de om att sätta ord på tankar och känslor i loggboken? Vad saknade de i undervisningen? Vad vill de lära sig mer om?

Referenser / källor

Upphovspersoner:

Tove Jonstoij – projektledare, producent, idé och manus till Klubb Abraham. Berättarröst till serierna Berättelser och I kulturen.

Karin Andersson – manus, producent och programledare till serien Historia

Manuel Cubas – producent och programledare till serien Diskussion

Edward Broni – dramaturgi och klippning till serien I kulturen

Boris Nawratil – illustration och animation till serien Berättelser

Pella Olsson – animation till serien Berättelser

Patrik Ekeberg– illustration och animation till serien Dokumentär

Benjamin Wolff – ljudinspelningar till serien Dokumentär