Seriebild

LärarhandledningKlubb Abraham – dokumentär

I tre animerade dokumentärer får vi möta tre barn som lever med religionerna judendom, kristendom eller islam och vara med en stund i deras vardag. Lekfulla animationer i vardagsperspektiv som visar hur traditioner och tro ingår i vardagen i tre familjer. Serien ger kunskap om religion i praktiken, om levnadsregler, religionens betydelse i människors liv och om människors olika sätt att uttrycka sin religiositet ur ett barnperspektiv. Serien ger även möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att leva med tro.

Om Klubb Abraham

Klubb Abraham är ett ekosystem som innehåller fem serier med olika form, tilltal och lärandemål. De kan kombineras på olika sätt av lärare och elever. Varje serie innehåller vardera tre eller fyra avsnitt. Den röda tråden i samtliga delar utgår ifrån frågan ”Vilken är den gemensamma grunden?” Serierna är fristående, vilket ger läraren stor frihet att använda de olika delarna på det sätt och i den ordning som passar den egna undervisningen och elevgruppen.

Förutom serien Dokumentär består Klubb Abraham av:

  • Klubb Abraham – i kulturen (tv), 4 avsnitt

Serien ger grundläggande kunskaper om likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna och hur de uttrycks i berättelser, traditioner och kulturhistoria. Fokus ligger på att skapa geografiskt och historiskt sammanhang och överblick. Serien knyter an till läroplanens centrala innehåll genom att ge inblick i centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, och hur de uttrycks i religiösa urkunder, byggnader och konst. Avsnitt: 1. Före Abram, 2, Judendom, 3. Kristendom, 4. Islam

  • Klubb Abraham berättelser (tv), 3 avsnitt

I tre berättelser byggda på avsnitt ur Moseböckerna och muslimsk tradition gestaltas Abrahams omvändelse till monoteismen. Serien tränar förmågan att förstå religiösa berättelser och begrepp samt ger kunskap om det abrahamitiska perspektivet. Serien ger även grundläggande kunskaper om nyckelfigurerna Abraham, Hagar, Sara, Ismael och Isak och erbjuder möjlighet att göra jämförelser och att förstå likheter. Avsnitt: 1. Abram föds, 2. Ismael och Isak föds, 3. Ismael och Hagar flyttar

  • Klubb Abraham – historia (radio), 3 avsnitt

Serien ger kunskaper om de abrahamitiska religionernas framväxt i Sverige historiskt, från kristnandet till idag. Den ger kunskaper om religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet och ger möjlighet att reflektera över religionsfrihetens historia och över religiösa tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid. Avsnitt: 1. Judendomens svenska historia, 2. Kristendomens svenska historia, 3. Islams svenska historia

  • Klubb Abraham – diskussion (radio), 3 avsnitt

Serien ger kunskaper om religion och livsåskådning i praktiken och i ett barnperspektiv. Den ger grundläggande kunskaper om de abrahamitiska religionerna och tränar förmågan att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan dem och om vad religion kan betyda för människor och om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Serien bidrar till elevens förmåga att diskutera livsåskådningsfrågor. Avsnitt: 1. Behöver man tro på Gud för att vara jude?, 2. Blir man kristen när man blir döpt?, 3. Är paradiset viktigare än politik för en muslim?

Syfte och målgrupp

Klubb Abraham riktar sig till elever i årskurs 4, 5 och 6. Klubb Abraham syftar till att vara ett material som hjälper elever och lärare att hitta det gemensamma i olika livsfrågor och i de abrahamitiska religionerna. Klubb Abraham ger kunskaper och verktyg för att utveckla respekt för ämnet för tro, för medmänniskan och för viljan att lära sig mer.

Klubb Abraham syftar till att utveckla elevernas kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. I Klubb Abraham möter vi barn från det svenska samhället som delar med sig av hur de praktiserar sin tro. Klubb Abraham syftar till att eleverna ska få förståelse för hur människor lever med och praktiserar sin religion på olika sätt. Samtidigt ska eleverna få möjlighet att själva reflektera över vad religion och livsfrågor kan betyda för människors identitet. Klubb Abraham har ett fokus på den levda religionen och på hur denna kan yttra sig på olika sätt vardagen.

Kursplanen i religionskunskap, Lgr 22 Långsiktiga mål

  • kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa
  • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll, årskurs 4-6

  • Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
  • Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
  • Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
  • Begreppen religion och livsåskådning.
  • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
  • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

Om handledningen

Klubb Abraham är ett pedagogiskt material för lärare att använda i religionsundervisning. Utöver avsnitten och lärarhandledningen behöver läraren komplettera på det sätt hen önskar, för att skapa en allsidig undervisning. En viktig fråga att reflektera över är: Hur representeras religionen i fråga?

Innehållet i avsnitten och handledningens övningar är avsedda att komplettera varandra. Uppgifterna i lärarhandledningen bygger på samtal. Undervisningen kommer därför att behöva kompletteras med andra källor och övningar, där eleverna får möjlighet att behandla innehållet genom att läsa och skriva.

Att samma frågor och uppgifter återkommer syftar till att ge eleverna fler tillfällen att reflektera över samma frågor och pröva sina ställningstaganden.

Även om denna handledning endast lyfter kopplingar till kursplanen i religionskunskap, så går innehållet i Klubb Abraham med fördel att ämnesintegrera med historia, geografi, samhällskunskap och svenska.

Tänk på:

Med tanke på att det finns en stor mångfald och variation inom varje religion, så går det inte att representera en religion på bara ett sätt. Av den anledningen har den här lärarhandledningen ett individperspektiv, för att lyfta fram att människor kan tolka samma religion på olika sätt och att de praktiserar på olika sätt. Det är även ett fokus på den levda religionen.

Var uppmärksam vid jämförelser mellan och inom religioner. Det finns en risk för förenkling när likheter och skillnader ska identifieras. Anledningen till att likheter och skillnader används i denna lärarhandledning är att Lgr 22 betonar detta.

Fundera över hur en tillåtande klassrumsmiljö skapas, med ett klimat där elever vågar pröva sina ställningstaganden och känner sig trygga med att dela med sig av sina reflektioner. På vilket sätt kan vi skapa en ömsesidig förståelse mellan eleverna?

Tips!

Termerna religiösa rum och ledare används i Begreppsschemat (se kopieringsunderlag längre ner i handledningen) för att övningen ska kunna genomföras senare när hinduism och buddism behandlas i mellanstadiet.

Uppmärksamma de didaktiska frågorna i samband med materialet i Klubb Abraham. Vad ska vi lära oss? Hur ska vi lära oss det? Varför ska vi lära oss det? Avsluta gärna med att återkoppla till Vad-frågan, för att synliggöra elevernas lärande. Vad har vi lärt oss?

Flera av uppgifterna i lärarhandledningen handlar om att eleverna ska diskutera, reflektera och resonera. Förklara vad som menas med detta. Utgå gärna från detta underlag tillsammans med eleverna för att visa dem vad du menar och vad som förväntas av dem. Du som lärare kan läsa mer om detta i kommentarmaterialet i religionskunskap. KLUBB ABRAHAM, ATT REFLEKTERA, RESONERA OCH DISKUTERA - kopieringsunderlag.pdf

Källor

De centrala berättelserna om Abram/Abraham/Ibrahim ur den judiska, kristna och muslimska traditionen syftar till att visa likheter, variationer och hur de abrahamitiska religionerna hör ihop. Urvalet har gjorts med ett barnperspektiv. Centralt har också varit att visa hur berättelserna gestaltar de religiösa begreppen monoteism, insikt, uppenbarelse och gudstro. Källorna är Torah, Midrash, Moseböckerna, Koranen, Haditherna och andra nedteckningar och versioner av några av de centrala berättelserna om Abraham. Läs gärna mer om tankarna och källorna bakom Klubb Abraham här: FRÅGOR OCH SVAR OM KLUBB ABRAHAM.pdf och KLUBB ABRAHAM - KÄLLOR OCH FÖRDJUPNING .pdf

Struktur och upplägg

I lärarhandledningen kan du läsa om vad varje serie och dess avsnitt handlar om. Till varje avsnitt finns förslag på frågor, centrala begrepp samt uppgifter att arbeta vidare med. En del uppgifter finns som kopieringsunderlag.

De fem serierna i Klubb Abraham kan du använda i vilken ordning som helst. Eftersom serierna är fristående så kan de kombineras på flera olika sätt. Rekommendationen är dock att arbeta med samtliga avsnitt inom varje serie samtidigt. Oavsett vilken ordning du väljer så finns det ett förslag på hur du kan starta upp arbetsområdet. Arbeta antingen med religionerna samtidigt eller arbeta med en religion i taget.

Arbeta med avsnitten

Varje avsnitt ger förslag på en arbetsgång med tillhörande uppgifter. Handledningen har återkommande delar som görs innan, under och efter varje avsnitt. Tanken är att eleverna ska bli bekväma med uppgifterna och känna igen arbetssättet omkring varje serie. Här är en kort beskrivning av alla återkommande moment.

Före visning

Tidigare kunskaper och erfarenheter

För att aktivera elevernas förkunskaper finns förslag på frågor att ställa innan visning/lyssning av varje avsnitt. Frågorna syftar till att ta reda på vad eleverna redan kan och vilka erfarenheter de har.

  • Vad är religion?
  • Vilka religioner känner du till?
  • Identifierar du dig med någon religion?
  • Känner du någon som har en religiös tro?

Tankekarta

Ta reda på elevernas erfarenheter och förkunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. Låt eleverna skapa en egen tankekarta om respektive religion. Vad vet du redan nu? Vad skulle du vilja lära dig mer om? Låt eleverna göra en likadan tankekarta i slutet av arbetsområden för att synliggöra deras lärande.

Min loggbok

Låt eleverna skriva dagens datum i loggboken och välja ut tre valfria frågor att besvara. Vilka frågor valde eleverna att besvara? Vilka frågor var lätta att besvara? Vilka var svårare att besvara?

  • Vad kan det betyda att ha en tro?
  • Vad tror du på?
  • Vad har du för tankar om livet?
  • Vad är meningen med livet tror du?
  • Vad tycker du är viktigt i livet?
  • Hur tycker du att en människa ska vara mot andra?
  • Hur vill du att människor ska vara mot dig?
  • Hur tror du att världen skapades?
  • Vad tror du händer efter döden?
  • Om du har en tro – hur och när praktiserar du din tro?

Förutspå

Låt eleverna gissa vad de tror att avsnittet kommer att handla om utifrån avsnittets titel, bild, beskrivning eller ord och begrepp som är aktuella i avsnittet.

Ord och begrepp

För att eleverna ska erövra ämnesspråket i religionskunskap behöver de arbeta aktivt med de centrala ämnesspecifika begreppen. Arbeta med begreppen både före och efter visning av avsnittet för att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet. Rekommendationen är att du som lärare ser avsnittet i förväg för att ta ut vilka ord och begrepp som kan behöva gås igenom innan. Använd den gemensamma ordlistan för varje serie för att ta ut aktuella begrepp, se nedan under rubriken Ord och begrepp.

Presentera frågorna

Gå igenom frågorna innan avsnittet för att skapa förförståelse för innehållet och för vad eleverna kommer arbeta med efteråt. Det hjälper dem att lyssna/titta aktivt under avsnittet.

Under visning

Ord och begrepp

Låt eleverna skriva ner nyckelord/centrala ord och begrepp som de inte förstår. Låt dem identifiera vem/vilka avsnittet handlar om, var hen befinner sig och vad som händer i avsnittet. Påminn eleverna om att aktivera sina sinnen; Vad ser de? Vad hör de? Vad känner de?

Pausa och fånga upp

Pausa avsnittet för att fånga upp en särskild fråga eller för att låta eleverna beskriva vad de ser.

Efter visning

Diskutera frågorna

Frågorna är formulerade med syfte att diskutera och bearbeta innehållet i avsnittet med koppling till det centrala innehållet i kursplanen i religion (Lgr 22). Se läroplanskopplingarna ovan.

Gemensam reflektion

Fråga om de reflektioner och frågor hos eleverna som dök upp i samband med avsnittet. Låt det bli ett tillfälle och möjlighet för eleverna att öppet dela med sig av tankar, för att fånga upp deras intressen och nyfikenhet för vad de vill lära sig mer om.

Ord och begrepp

För att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet är det bra att samtala med eleverna kring frågeställningar som; Vilka begrepp var centrala i avsnittet? Vad betyder dessa? Vilka begrepp var svåra att förstå?

Se mer under rubriken Ord och begrepp nedan.

Min loggbok

Den här uppgiften låter eleverna samla och skriva ner sina tankar i en loggbok under tiden de arbetar med innehållet i Klubb Abraham. Det skapar en möjlighet för dem att reflektera och sätta ord på de tankar och känslor som väcks under tiden de samtalar om religion, livsfrågor samt om vardagliga moraliska frågor.

Begreppsschemat

För att hjälpa eleverna att strukturera och ordna innehållet finns det ett begreppsschema som kopieringsunderlag. Arbeta med schemat när eleverna möter innehållet i avsnitten. Begreppsschemat kan användas som stöd vid jämförelse av religionerna.

KLUBB ABRAHAM, BEGREPPSSCHEMA - KOPIERINGSUNDERLAG - kopieringsunderlag.pdf

Att göra

Efter varje serie finns rubriken Att göra med förslag på uppgifter hur eleverna kan arbeta med innehållet. Avsnitten och de tillhörande uppgifterna syftar till att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar och ge insikt om att det finns olika tolkningar och praktiker inom religionerna.

Begrepp

Centrala ord och begrepp till samtliga serier i Klubb Abraham finns samlade här:

KLUBB ABRAHAM - ORD- OCH BEGREPPSLISTA.pdf

Förslag på hur ni kan arbeta med orden före och/eller efter att ni tagit del av avsnitten:

  • Gå igenom orden och samtala om dem. Låt gärna eleverna gissa sig fram till betydelsen. Frågor att ställa till eleverna kan vara Vilka ord känner du igen? Vilka är nya? Vad betyder orden? Vad heter begreppen på ditt modersmål? Kan vi sätta orden i ett sammanhang? Kom tillsammans på meningar där orden ingår. Hitta synonymer till orden.
  • Ta gärna hjälp av orden före visning/lyssning för att förutsäga vad programmet kan handla om.
  • Titta på orden igen, efter visning/lyssning. I vilket sammanhang användes orden i avsnittet?
  • Sammanfatta avsnittet muntligt eller skriftligt med hjälp av de centrala begreppen.
  • Skriv ut begreppslistan och låt eleverna skriva förklaringar till orden.
  • Eleverna kan också skapa begreppskort där ordet står på ena sidan och förklaringen på andra sidan. Sedan kan de spela memory med begreppskorten.
  • Skapa gärna bildstöd till begreppen, förslagsvis på de modersmål som finns i elevgruppen.
  • Eleverna kan även få klippa ut orden och sortera dem i olika kategorier, för att synliggöra och öva begreppshierarkier. Några förslag på kategorier kan vara: olika religioner eller ritualer, högtider, symboler och heliga rum.
episodebild

Vi får vara med hemma hos Aviva under en fredagseftermiddag precis innan Shabbat ska firas, den judiska sabbaten som hålls från fredag kväll till lördag kväll varje vecka. De har lite bråttom på slutet att få allt klart innan det är dags att stänga av alla mobiler och all elektricitet, att tända ljusen och att äta Shabbesmåltiden tillsammans.

Ta reda på elevernas förkunskaper

  • Vad är en högtid?
  • Vilka högtider känner du till?
  • Vilka högtider firar du? När och varför? Hur gör du?
  • Vad är sabbat?
  • Vad är en metafor?

Förutspå

  • Vad tror du att avsnittet kommer handla om?

Ord och begrepp

Presentera frågorna

Begreppslista

Dessa ord är gemensamma för alla tre avsnitten i Klubb Abraham - dokumentär.

  • Vilka begrepp var centrala i avsnittet?
  • Vilka var kluriga att förstå?
  • I vilket sammanhang användes begreppen?
  • ritual
  • ceremoni
  • tradition
  • praktisera
  • sabbat
  • bar mitzvah
  • bat mitzvah
  • dop
  • konfirmation
  • påsk
  • slöja
  • ramadan

Frågor

Börja gärna med en öppen och gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp i samband med avsnittet.
  1. Vad berättar Aviva om hur hon tror att världen skapades?
  2. Hon använder ordet metafor, vad betyder det?
  3. Vad berättar Aviva om varför man firar sabbat?
  4. Vad brukar Aviva och hennes familj äta under sabbaten?
  5. Aviva visar en kalender i köket med exakt klockslag när sabbaten börjar. Den börjar olika klockslag olika veckor. Vad kan det bero på? Fundera tillsammans.
  6. Aviva säger att de firar sabbat ganska religiöst i sin familj. Vad menar hon med det, tror du?
  7. Vad gillar Aviva mest med sabbaten?
  8. Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Vad betyder ordet minoritet? Vilket är motsatsordet till minoritet?
  9. Hur tror du att känns att tillhöra en minoritet i ett samhälle?

Arbeta vidare

Min loggbok

Låt eleverna skriva ner några tankar i sin loggbok. Det kan handla om något som dök upp i samband med att ni såg avsnittet, eller när ni diskuterade avsnittet efteråt. Be eleverna även formulera en fråga som de skulle vilja diskutera mer.

Nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk

Sök information om vilka andra nationella minoriteter som finns i Sverige. Låt eleverna formulera en frågeställning om vad de vill ta reda på. Förberedelser: Gå igenom de källkritiska principerna innan eleverna söker information. Se serierna Är det sant? och Så funkar Sverige (avsnitt sex) från UR. Låt eleverna redovisa för varandra vad de kommit fram till i expertgrupper och tvärgrupper eller i helklass.

episodebild

Vi får träffa Theodor som är kristen, älskar vetenskap och som har lite svårt att sova ibland. Då brukar det hjälpa att be. Theodor ber aldrig om onödiga saker, bara om sånt som är riktigt viktigt. Han tänker sig att alla böner åker upp till ett team av änglar som tar hand om dem och ser till att Gud får alla böner och räcker till för alla.

Ta reda på elevernas förkunskaper

  • Vad är en bön?
  • Hur kan det se ut när man ber?
  • Vad kan en bön handla om?
  • Kan du någon bön?

Förutspå

  • Vad tror du att avsnittet kommer handla om?

Ord och begrepp

Presentera frågorna

Begreppslista

Dessa ord är gemensamma för alla tre avsnitten i Klubb Abraham - dokumentär.

  • Vilka begrepp var centrala i avsnittet?
  • Vilka var kluriga att förstå?
  • I vilket sammanhang användes begreppen?
  • ritual
  • ceremoni
  • tradition
  • praktisera
  • sabbat
  • bar mitzvah
  • bat mitzvah
  • dop
  • konfirmation
  • påsk
  • slöja
  • ramadan

Frågor

Börja gärna med en öppen och gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp i samband med avsnittet.
  1. Hur praktiserar Theodor sin tro?
  2. Viket råd ger Theodor om mobiler?
  3. Hur beskriver Theodor hur han tänker sig Gud?
  4. Vad brukar Theodors böner handla om?
  5. Theodor blev besviken på Gud en gång. Vad hade hänt då?
  6. Vad tänker Theodor händer med hans böner?
  7. Theodor är kristen och gillar vetenskap, där det ena handlar om att veta och det andra om att tro. Hur tänker du kring vetenskap och religion?

Arbeta vidare

Min loggbok

Låt eleverna skriva ner några tankar i sin loggbok. Det kan handla om något som dök upp i samband med att ni såg avsnittet, eller när ni diskuterade avsnittet efteråt. Be eleverna även formulera en fråga som de skulle vilja diskutera mer.

episodebild

Vi träffar Medina som är muslim och gillar att matcha sina sneakers med sin slöja. Hon har massor med sneakers och slöjor i olika färger. Medina berättar om hur hon fattade beslutet att börja bära slöja och om hur det var att komma till skolan den dagen. Klassen ställde många frågor och tog emot henne nyfiket. Hennes bästa vän sa: Åh, vad fin du är. För Medina är det en hjälp i vardagen att ha sin tro.

Ta reda på elevernas förkunskaper

  • På vilka olika sätt kan en person uttrycka sin religion? Vilka religiösa uttryck kan du komma på?

Förutspå

  • Vad tror ni att avsnittet kommer handla om? Motivera varför.

Ord och begrepp

Presentera frågorna

Begreppslista

Dessa ord är gemensamma för alla tre avsnitten i Klubb Abraham - dokumentär.

  • Vilka begrepp var centrala i avsnittet?
  • Vilka var kluriga att förstå?
  • I vilket sammanhang användes begreppen?
  • ritual
  • ceremoni
  • tradition
  • praktisera
  • sabbat
  • bar mitzvah
  • bat mitzvah
  • dop
  • konfirmation
  • påsk
  • slöja
  • ramadan

Frågor

Börja gärna med en öppen och gemensam reflektion kring vilka tankar och frågor som dök upp i samband med avsnittet.
  1. Vilka tavlor har Medina i sitt rum? Vad har de med hennes tro att göra? Vilket språk är det på tavlorna?
  2. Vad berättar Medina om sina sjalar? När började Medina använda sjal? Varför? Vilka reaktioner fick hon i skolan?
  3. Vilken är islams heliga bok?
  4. Hur gör Medina när hon ber? Vilka problem kan uppstå?
  5. Stenen som Media har i pannan när hon ber tyder på att hon är shia-muslim. På vilka olika sätt kan människor visa att de tillhör en viss tro?
  6. Har du fått fler exempel på hur man kan uttrycka sin tro, nu när du sett avsnittet?
  7. Medina säger att det är en hjälp i vardagen att ha sin tro. På vilket sätt tror du att en tro kan vara en hjälp i vardagen?
  8. I vilka situationer kan en tro vara till särskilt stor hjälp eller stöd, tror du?

Arbeta vidare

När ni sett alla tre avsnitt

Mitt namn är ____ och det här är jag!

Låt eleverna fylla i det tomma trädet i kopieringsunderlaget nedan. Målet är att finna olika faktorer som kan påverka och forma vilken roll som religion kan spela för eleven.

Låt eleverna skriva in: namn, ålder, hemland, religionsinriktning/livsåskådning (både religiösa och icke-religiösa), bostadsort, namn på familjemedlemmar och vänner.

Låt gärna eleverna fortsätta med att fylla med annat som de identifierar sig med.

Samla in alla träd och sätt upp dem i klassrummet. Tillsammans utgör alla träd klassens skog.

KLUBB ABRAHAM - SLÄKTTRÄD OCH VENNDIAGRAM, KOPIERINGSUNDERLAG.pdf

Diskutera religiositet och religiösa uttryck

Välj ut någon eller några av frågorna nedan och diskutera, antingen i smågrupper eller i helklass.

  • Hur kan man klä sig eller göra saker för att visa att man tillhör en viss religion eller livsåskådning?
  • Går det att se vilken religion en person identifierar sig med? Motivera hur du tänker.
  • Vad innebär det att vara troende/sökare/icke-troende för dig?
  • Oavsett om du har en tro eller inte, tänker du på frågor om livet?
  • Om du identifierar dig med en religion, på vilket sätt märks det i din vardag?
  • Om du har en tro, hur praktiserar du din tro?
  • Oavsett om du har en tro eller inte, vad tror du att det kan innebära att ha en tro?
  • Tror du att den geografiska platsen spelar roll för troende personer? Förklara ditt resonemang.
  • Hur är det att vara en svensk kristen/muslim/jude i Sverige idag, tror du?
  • Hur är det att leva i Sverige om man har någon annan religion, tror du?

Högtider, mat och musik

I grupp söker eleverna information om olika religiösa högtider inom judendom, kristendom och islam. Låt varje grupp bli expert på ett område för att sedan redovisa i hem- och expertgrupper.

1. Förberedelse

Ta reda på elevernas erfarenheter och kunskaper om högtider. Skapa gärna en tankekarta på tavlan i helklass. Låt gärna eleverna ta med en sak som de förknippar med en tradition de firar och berätta om den i skolan.

  • Vilka högtider inom de abrahamitiska religionerna känner du till? Vad firas och till minne av vad?
  • Har du några traditioner eller högtider som du brukar fira? Berätta! Vad brukar du göra då?
  • Äter du och din familj/släkt något särskilt när ni firar?
  • Finns det någon särskild mat som du känner till vilken ofta brukas ätas under religiösa högtider?
  • Finns det någon särskild musik du spelar eller lyssnar på under särskilda högtider?
  • Känner du till någon särskild musik som identifieras som judisk/kristen/muslimsk?

2. Samla information

Besvara frågorna vad, hur och varför om högtiden. Vad heter högtiden och inom vilken religion och inriktning firas den? Vad firas och till minne av vad? På vilka olika sätt kan den firas? Finns det någon ritual i samband med högtiden? Finns det särskilda könsroller vid olika högtider, ritualer eller ceremonier?

3. Redovisning

Samla en expert från varje grupp och låt hen redovisa sin grupps tilldelade högtid. Berätta om högtiden, vilka som brukar fira den och varför. Berätta om mat som oftast brukar ätas och musik som spelas.

Fyll i Högtider i begreppstabellen.

KLUBB ABRAHAM, BEGREPPSSCHEMA - KOPIERINGSUNDERLAG - kopieringsunderlag.pdf

För att låta alla elever ta en aktiv del av och i samtalet så kan Louise Gibbons modell med hem- och expertgrupper användas. Dela in klassen i hemgrupper. Dela sedan ut olika uppgifter till var och en i gruppen. De elever som har fått samma avsnitt i varje grupp bildar i sin tur nya grupper; expertgrupper. I dessa samarbetar eleverna för att fördjupa kunskapen om just ”sitt” avsnitt. Till sist går alla elever tillbaka till sin hemgrupp och redovisar de olika avsnitten för varandra.

Referenser / källor

Upphovspersoner:

Tove Jonstoij – projektledare, producent, idé och manus till Klubb Abraham. Berättarröst till serierna Berättelser och I kulturen.

Karin Andersson – manus, producent och programledare till serien Historia

Manuel Cubas – producent och programledare till serien Diskussion

Edward Broni – dramaturgi och klippning till serien I kulturen

Boris Nawratil – illustration och animation till serien Berättelser

Pella Olsson – animation till serien Berättelser

Patrik Ekeberg– illustration och animation till serien Dokumentär

Benjamin Wolff – ljudinspelningar till serien Dokumentär