LärarhandledningKlubb Abraham – i kulturen
Serien ger grundläggande kunskaper om likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna och hur de uttrycks i berättelser, traditioner och kulturhistoria. Fokus på att skapa geografiskt och historiskt sammanhang och överblick. Serien knyter an till läroplanens centrala innehåll genom att ge inblick i centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, och hur de uttrycks i religiösa urkunder, byggnader och konst.
Om Klubb Abraham
Klubb Abraham är ett ekosystem som innehåller fem serier med olika form, tilltal och lärandemål. De kan kombineras på olika sätt av lärare och elever. Varje serie innehåller vardera tre eller fyra avsnitt. Den röda tråden i samtliga delar utgår ifrån frågan ”Vilken är den gemensamma grunden?” Serierna är fristående, vilket ger läraren stor frihet att använda de olika delarna på det sätt och i den ordning som passar den egna undervisningen och elevgruppen.
Förutom serien I kulturen består Klubb Abraham av:
- Klubb Abraham – berättelser (tv), 3 avsnitt
I tre berättelser byggda på avsnitt ur Moseböckerna och muslimsk tradition gestaltas Abrahams omvändelse till monoteismen. Serien tränar förmågan att förstå religiösa berättelser och begrepp samt ger kunskap om det abrahamitiska perspektivet. Serien ger även grundläggande kunskaper om nyckelfigurerna Abraham, Hagar, Sara, Ismael och Isak och erbjuder möjlighet att göra jämförelser och att förstå likheter. Avsnitt: 1. Abram föds, 2. Ismael och Isak föds, 3. Ismael och Hagar flyttar
- Klubb Abraham – dokumentär (tv), 3 avsnitt
I tre animerade dokumentärer får vi möta tre barn som lever med religionerna judendom, kristendom eller islam och vara med en stund i deras vardag. Lekfulla animationer i vardagsperspektiv som visar hur traditioner och tro ingår i vardagen i tre familjer. Serien ger kunskap om religion i praktiken, om levnadsregler, religionens betydelse i människors liv och om människors olika sätt att uttrycka sin religiositet ur ett barnperspektiv. Serien ger även möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att leva med tro. Avsnitt: 1. Aviva, 2. Theodor , 3. Medina
- Klubb Abraham – historia (radio), 3 avsnitt
Serien ger kunskaper om de abrahamitiska religionernas framväxt i Sverige historiskt, från kristnandet till idag. Den ger kunskaper om religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet och ger möjlighet att reflektera över religionsfrihetens historia och över religiösa tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid. Avsnitt: 1. Judendomens svenska historia, 2. Kristendomens svenska historia, 3. Islams svenska historia
- Klubb Abraham – diskussion (radio), 3 avsnitt
Serien ger kunskaper om religion och livsåskådning i praktiken och i ett barnperspektiv. Den ger grundläggande kunskaper om de abrahamitiska religionerna och tränar förmågan att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan dem och om vad religion kan betyda för människor och om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Serien bidrar till elevens förmåga att diskutera livsåskådningsfrågor. Avsnitt: 1. Behöver man tro på Gud för att vara jude? , 2. Blir man kristen när man blir döpt?, 3. Är paradiset viktigare än politik för en muslim?
Syfte och målgrupp
Klubb Abraham riktar sig till elever i årskurs 4, 5 och 6. Klubb Abraham syftar till att vara ett material som hjälper elever och lärare att hitta det gemensamma i olika livsfrågor och i de abrahamitiska religionerna. Klubb Abraham ger kunskaper och verktyg för att utveckla respekt för ämnet – för tro, för medmänniskan och för viljan att lära sig mer.
Läroplanskopplingar
Klubb Abraham syftar till att utveckla elevernas kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. I Klubb Abraham möter vi barn från det svenska samhället som delar med sig av hur de praktiserar sin tro. Klubb Abraham syftar till att eleverna ska få förståelse för hur människor lever med och praktiserar sin religion på olika sätt. Samtidigt ska eleverna få möjlighet att själva reflektera över vad religion och livsfrågor kan betyda för människors identitet. Klubb Abraham har ett fokus på den levda religionen och på hur denna kan yttra sig på olika sätt vardagen.
Kursplanen i religionskunskap, Lgr 22 – Långsiktiga mål
- kunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
Centralt innehåll, årskurs 4-6
- Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
- Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
- Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
- Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
- Begreppen religion och livsåskådning.
- Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
- Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
Om handledningen
Klubb Abraham är ett pedagogiskt material för lärare att använda i religionsundervisning. Utöver avsnitten och lärarhandledningen behöver läraren komplettera på det sätt hen önskar, för att skapa en allsidig undervisning. En viktig fråga att reflektera över är: Hur representeras religionen i fråga?
Innehållet i avsnitten och handledningens övningar är avsedda att komplettera varandra. Uppgifterna i lärarhandledningen bygger på samtal. Undervisningen kommer därför att behöva kompletteras med andra källor och övningar, där eleverna får möjlighet att behandla innehållet genom att läsa och skriva.
Att samma frågor och uppgifter återkommer syftar till att ge eleverna fler tillfällen att reflektera över samma frågor och pröva sina ställningstaganden.
Även om denna handledning endast lyfter kopplingar till kursplanen i religionskunskap, så går innehållet i Klubb Abraham med fördel att ämnesintegrera med historia, geografi, samhällskunskap och svenska.
Tänk på:
Med tanke på att det finns en stor mångfald och variation inom varje religion, så går det inte att representera en religion på bara ett sätt. Av den anledningen har den här lärarhandledningen ett individperspektiv, för att lyfta fram att människor kan tolka samma religion på olika sätt och att de praktiserar på olika sätt. Det är även ett fokus på den levda religionen.
Var uppmärksam vid jämförelser mellan och inom religioner. Det finns en risk för förenkling när likheter och skillnader ska identifieras. Anledningen till att likheter och skillnader används i denna lärarhandledning är att Lgr 22 betonar detta.
Fundera över hur en tillåtande klassrumsmiljö skapas, med ett klimat där elever vågar pröva sina ställningstaganden och känner sig trygga med att dela med sig av sina reflektioner. På vilket sätt kan vi skapa en ömsesidig förståelse mellan eleverna?
Tips!
Termerna religiösa rum och ledare används i Begreppsschemat (se kopieringsunderlag längre ner i handledningen) för att övningen ska kunna genomföras senare när hinduism och buddism behandlas i mellanstadiet.
Uppmärksamma de didaktiska frågorna i samband med materialet i Klubb Abraham. Vad ska vi lära oss? Hur ska vi lära oss det? Varför ska vi lära oss det? Avsluta gärna med att återkoppla till Vad-frågan, för att synliggöra elevernas lärande. Vad har vi lärt oss?
Flera av uppgifterna i lärarhandledningen handlar om att eleverna ska diskutera, reflektera och resonera. Förklara vad som menas med detta. Utgå gärna från detta underlag tillsammans med eleverna för att visa dem vad du menar och vad som förväntas av dem. Du som lärare kan läsa mer om detta i kommentarmaterialet i religionskunskap. KLUBB ABRAHAM, ATT REFLEKTERA, RESONERA OCH DISKUTERA - kopieringsunderlag.pdf
Källor
De centrala berättelserna om Abram/Abraham/Ibrahim ur den judiska, kristna och muslimska traditionen syftar till att visa likheter, variationer och hur de abrahamitiska religionerna hör ihop. Urvalet har gjorts med ett barnperspektiv. Centralt har också varit att visa hur berättelserna gestaltar de religiösa begreppen monoteism, insikt, uppenbarelse och gudstro. Källorna är Torah, Midrash, Moseböckerna, Koranen, Haditherna och andra nedteckningar och versioner av några av de centrala berättelserna om Abraham. Läs gärna mer om tankarna och källorna bakom Klubb Abraham här: FRÅGOR OCH SVAR OM KLUBB ABRAHAM.pdf och KLUBB ABRAHAM - KÄLLOR OCH FÖRDJUPNING .pdf
Struktur och upplägg
I lärarhandledningen kan du läsa om vad varje serie och dess avsnitt handlar om. Till varje avsnitt finns förslag på frågor, centrala begrepp samt uppgifter att arbeta vidare med. En del uppgifter finns som kopieringsunderlag.
De fem serierna i Klubb Abraham kan du använda i vilken ordning som helst. Eftersom serierna är fristående så kan de kombineras på flera olika sätt. Rekommendationen är dock att arbeta med samtliga avsnitt inom varje serie samtidigt. Oavsett vilken ordning du väljer så finns det ett förslag på hur du kan starta upp arbetsområdet. Arbeta antingen med religionerna samtidigt eller arbeta med en religion i taget.
Arbeta med avsnitten
Varje avsnitt ger förslag på en arbetsgång med tillhörande uppgifter. Handledningen har återkommande delar som görs innan, under och efter varje avsnitt. Tanken är att eleverna ska bli bekväma med uppgifterna och känna igen arbetssättet omkring varje serie. Här är en kort beskrivning av alla återkommande moment.
Före visning
Tidigare kunskaper och erfarenheter
För att aktivera elevernas förkunskaper finns förslag på frågor att ställa innan visning/lyssning av varje avsnitt. Frågorna syftar till att ta reda på vad eleverna redan kan och vilka erfarenheter de har.
- Vad är religion?
- Vilka religioner känner du till?
- Identifierar du dig med någon religion?
- Känner du någon som har en religiös tro?
Tankekarta
Ta reda på elevernas erfarenheter och förkunskaper om religionerna judendom, kristendom och islam. Låt eleverna skapa en egen tankekarta om respektive religion. Vad vet du redan nu? Vad skulle du vilja lära dig mer om? Låt eleverna göra en likadan tankekarta i slutet av arbetsområden för att synliggöra deras lärande.
Min loggbok
Låt eleverna skriva dagens datum i loggboken och välja ut tre valfria frågor att besvara. Vilka frågor valde eleverna att besvara? Vilka frågor var lätta att besvara? Vilka var svårare att besvara?
- Vad kan det betyda att ha en tro?
- Vad tror du på?
- Vad har du för tankar om livet?
- Vad är meningen med livet tror du?
- Vad tycker du är viktigt i livet?
- Hur tycker du att en människa ska vara mot andra?
- Hur vill du att människor ska vara mot dig?
- Hur tror du att världen skapades?
- Vad tror du händer efter döden?
- Om du har en tro – hur och när praktiserar du din tro?
Förutspå
Låt eleverna gissa vad de tror att avsnittet kommer att handla om utifrån avsnittets titel, bild, beskrivning eller ord och begrepp som är aktuella i avsnittet.
Ord och begrepp
För att eleverna ska erövra ämnesspråket i religionskunskap behöver de arbeta aktivt med de centrala ämnesspecifika begreppen. Arbeta med begreppen både före och efter visning av avsnittet för att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet. Rekommendationen är att du som lärare ser avsnittet i förväg för att ta ut vilka ord och begrepp som kan behöva gås igenom innan. Använd den gemensamma ordlistan för varje serie för att ta ut aktuella begrepp, se nedan under rubriken Ord och begrepp.
Presentera frågorna
Gå igenom frågorna innan avsnittet för att skapa förförståelse för innehållet och för vad eleverna kommer arbeta med efteråt. Det hjälper dem att lyssna/titta aktivt under avsnittet.
Under visning
Ord och begrepp
Låt eleverna skriva ner nyckelord/centrala ord och begrepp som de inte förstår. Låt dem identifiera vem/vilka avsnittet handlar om, var hen befinner sig och vad som händer i avsnittet. Påminn eleverna om att aktivera sina sinnen; Vad ser de? Vad hör de? Vad känner de?
Pausa och fånga upp
Pausa avsnittet för att fånga upp en särskild fråga eller för att låta eleverna beskriva vad de ser.
Efter visning
Diskutera frågorna
Frågorna är formulerade med syfte att diskutera och bearbeta innehållet i avsnittet med koppling till det centrala innehållet i kursplanen i religion (Lgr 22). Se läroplanskopplingarna ovan.
Gemensam reflektion
Fråga om de reflektioner och frågor hos eleverna som dök upp i samband med avsnittet. Låt det bli ett tillfälle och möjlighet för eleverna att öppet dela med sig av tankar, för att fånga upp deras intressen och nyfikenhet för vad de vill lära sig mer om.
Ord och begrepp
För att skapa förståelse för innehållet och för begreppen i avsnittet är det bra att samtala med eleverna kring frågeställningar som; Vilka begrepp var centrala i avsnittet? Vad betyder dessa? Vilka begrepp var svåra att förstå?
Se mer under rubriken Ord och begrepp nedan.
Min loggbok
Den här uppgiften låter eleverna samla och skriva ner sina tankar i en loggbok under tiden de arbetar med innehållet i Klubb Abraham. Det skapar en möjlighet för dem att reflektera och sätta ord på de tankar och känslor som väcks under tiden de samtalar om religion, livsfrågor samt om vardagliga moraliska frågor.
Begreppsschemat
För att hjälpa eleverna att strukturera och ordna innehållet finns det ett begreppsschema som kopieringsunderlag. Arbeta med schemat när eleverna möter innehållet i avsnitten. Begreppsschemat kan användas som stöd vid jämförelse av religionerna.
KLUBB ABRAHAM, BEGREPPSSCHEMA - KOPIERINGSUNDERLAG - kopieringsunderlag.pdf
Att göra
Efter varje serie finns rubriken Att göra med förslag på uppgifter hur eleverna kan arbeta med innehållet. Avsnitten och de tillhörande uppgifterna syftar till att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar och ge insikt om att det finns olika tolkningar och praktiker inom religionerna.
Begrepp
Centrala ord och begrepp till samtliga serier i Klubb Abraham finns samlade här:
KLUBB ABRAHAM - ORD- OCH BEGREPPSLISTA.pdf
Förslag på hur ni kan arbeta med orden före och/eller efter att ni tagit del av avsnitten:
- Gå igenom orden och samtala om dem. Låt gärna eleverna gissa sig fram till betydelsen. Frågor att ställa till eleverna kan vara Vilka ord känner du igen? Vilka är nya? Vad betyder orden? Vad heter begreppen på ditt modersmål? Kan vi sätta orden i ett sammanhang? Kom tillsammans på meningar där orden ingår. Hitta synonymer till orden.
- Ta gärna hjälp av orden före visning/lyssning för att förutsäga vad programmet kan handla om.
- Titta på orden igen, efter visning/lyssning. I vilket sammanhang användes orden i avsnittet?
- Sammanfatta avsnittet muntligt eller skriftligt med hjälp av de centrala begreppen.
- Skriv ut begreppslistan och låt eleverna skriva förklaringar till orden.
- Eleverna kan också skapa begreppskort där ordet står på ena sidan och förklaringen på andra sidan. Sedan kan de spela memory med begreppskorten.
- Skapa gärna bildstöd till begreppen, förslagsvis på de modersmål som finns i elevgruppen.
- Eleverna kan även få klippa ut orden och sortera dem i olika kategorier, för att synliggöra och öva begreppshierarkier. Några förslag på kategorier kan vara: olika religioner eller ritualer, högtider, symboler och heliga rum.
Före Abraham
Begreppslista
Vilka ord var kluriga att förstå? Ta reda på vad de betyder. Använd orden för att återberätta avsnittet.
- kultur
- spår
- symbol
- stamfader
- flodkultur
- skapare
- polyteism
- monoteism
- trosuppfattning
- nomad
Frågor
- Varför kallas judendom, kristendom och islam tillsammans för de abrahamitiska religionerna?
- I vilket område växte de abrahamitiska religionerna fram?
- Vad menas med stamfader?
- Vilken kontinent tros människan härstamma från?
- Vilka gudar nämns i avsnittet? Försök skriva ner minst tre stycken.
- Vad är en ziggurat?
- I vilket land låg Ur?
- Vilken var huvudguden i Indusdalen?
- Vilken var huvudguden i Egypten?
- Religionerna i alla de här områdena var polyteistiska, man trodde på många olika gudar. Enligt berättelserna var det en man som först började prata om att det bara finns en gud. Vem var det?
- Ge ett exempel på hur berättelser och tro har påverkat olika kulturer.
- Nämn några av de historiska källor som tas upp i avsnittet.
- Vilka geografiska platser nämndes i avsnittet? Markera platserna på en karta.
Arbeta vidare
Min loggbok
Låt eleverna skriva i sin loggbok om några tankar som dök upp i samband med avsnittet eller frågorna ni samtalat kring.
Lucktext
Låt eleverna träna på ord och begrepp samt repetera innehållet i avsnittet med hjälp av den här lucktexten. I KULTUREN - FÖRE ABRAHAM, LUCKTEXT.pdf
Religiösa rum
Utgå ifrån bilderna i det här kopieringsunderlaget. Beskriv vad du ser på bilderna för en klasskamrat. Vad kallas de olika sakerna i rummet och vad används de till, tror du? Vad sker i detta rum? Vem gör vad? Gör kvinnor, män och barn likadant eller finns det skillnader? Vilka ritualer och ceremonier hålls här? Några av bilderna visar historiska källor. Vad är det för sorts källor? Beskriv vad du ser och fundera över vilken person det ska föreställa. KLUBB ABRAHAM, I KULTUREN -BILDER.pdf
Judendom
Begreppslista
Vilka ord var kluriga att förstå? Ta reda på vad de betyder. Använd orden för att återberätta avsnittet.
- synagoga
- torarullar
- Tanakh
- diaspora
- förföljelse
- monoteism
- arkeolog
- tro
- identitet
- Gamla testamentet
- hebreiska
- jiddisch
- pesach
- Förintelsen
Frågor
- Vilka symboler såg du i avsnittet?
- Hur såg det ut i synagogan? Beskriv.
- Vad hette skrifterna man läste ur i synagogan?
- När ungefär skrevs Dödahavsrullarna?
- Vilka likheter och skillnader nämndes mellan Dödahavsrullarna och Bibeln?
- Vad kallas den judiska bibeln?
- I vilka texter kan vi läsa om Abraham?
- När har judar blivit förföljda i historien? Vilka händelser har uppmärksammats extra mycket?
- Vilka judiska språk nämns i avsnittet?
- Hur påverkade kulturen och hur påverkades den av att judar kom till olika områden?
- I avsnittet nämns exempel på hur judisk kultur blandades med områdets. Vilka exempel?
- Vad betyder förföljelse? Hur kan människor påverkas av att vara förföljda, tror du?
- Vilka geografiska platser nämndes i avsnittet? Markera platserna på kartan.
Arbeta vidare
Min loggbok
Låt eleverna skriva i sin loggbok om några tankar som dök upp i samband med avsnittet eller frågorna ni samtalat kring.
Lucktext
Låt eleverna träna på ord och begrepp samt repetera innehållet i avsnittet med hjälp av den här lucktexten. I KULTUREN - JUDENDOM, LUCKTEXT.pdf
Religiösa rum
Utgå ifrån bilderna i det här kopieringsunderlaget. Beskriv vad du ser på bilderna för en klasskamrat. Vad kallas de olika sakerna i rummet och vad används de till, tror du? Vad sker i detta rum? Vem gör vad? Gör kvinnor, män och barn likadant eller finns det skillnader? Vilka ritualer och ceremonier hålls här? Några av bilderna visar historiska källor. Vad är det för sorts källor? Beskriv vad du ser och fundera över vilken person det ska föreställa. KLUBB ABRAHAM, I KULTUREN -BILDER.pdf
Kristendom
Begreppslista
Vilka ord var kluriga att förstå? Ta reda på vad de betyder. Använd orden för att återberätta avsnittet.
- domkyrka
- kyrka
- kors
- dopfunt
- kristen tideräkning
- arkeolog
- kremering
- nunna
- munk
- koptisk
- katakomb
- ortodox
- katolicism
Frågor
- Hur såg det ut i kyrkan? Beskriv.
- Vilka symboler såg du?
- Vilka kyrkor nämns i avsnittet och hur såg dessa ut? Beskriv.
- Vilka änglar är gemensamma för de tre religionerna?
- Vilka platser nämns i avsnittet?
- Hur spred sig kristendomen och hur kunde religionen få sådan spridning?
- Vilka olika inriktningar inom kristendom finns det?
- Vad gjordes under ceremonin?
- Vilka traditioner finns det inom kristendomen?
- Vilka geografiska platser nämndes i avsnittet? Markera platserna på kartan.
Arbeta vidare
Min loggbok
Låt eleverna skriva i sin loggbok om några tankar som dök upp i samband med avsnittet eller frågorna ni samtalat kring.
Lucktext
Låt eleverna träna på ord och begrepp samt repetera innehållet i avsnittet med hjälp av den här lucktexten. I KULTUREN - KRISTENDOM, LUCKTEXT.pdf
Religiösa rum
Utgå ifrån bilderna i det här kopieringsunderlaget. Beskriv vad du ser på bilderna för en klasskamrat. Vad kallas de olika sakerna i rummet och vad används de till, tror du? Vad sker i detta rum? Vem gör vad? Gör kvinnor, män och barn likadant eller finns det skillnader? Vilka ritualer och ceremonier hålls här? Några av bilderna visar historiska källor. Vad är det för sorts källor? Beskriv vad du ser och fundera över vilken person det ska föreställa. KLUBB ABRAHAM, I KULTUREN -BILDER.pdf
Islam
Begreppslista
Vilka ord var kluriga att förstå? Ta reda på vad de betyder. Använd orden för att återberätta avsnittet.
- moské
- sunni
- pelare
- kupol
- kalligrafi
- bön
- polyteism
- Kaaba
- välfärd
- ritual
- pilgrim
Frågor
- Hur såg det ut i moskén? Beskriv.
- Vilka olika symboler såg du i moskén?
- Vet du vad den religiösa ledaren inom islam heter?
- Vad heter de heliga skrifterna inom islam?
- Vad är en kupol? Varför var kupolen i moskén i Fittja i trä?
- Vad är kalligrafi?
- Varför använder man inte så mycket bilder inom islam, utan mer vackra mönster och bokstäver?
- Vad innebar islams guldålder?
- Vad är Kaaba?
- Vilka geografiska platser nämndes i avsnittet? Markera platserna på kartan.
Arbeta vidare
Min loggbok
Låt eleverna skriva i sin loggbok om några tankar som dök upp i samband med avsnittet eller frågorna ni samtalat kring.
Lucktext
Låt eleverna träna på ord och begrepp samt repetera innehållet i avsnittet med hjälp av den här lucktexten. I KULTUREN - ISLAM, LUCKTEXT.pdf
Religiösa rum
Utgå ifrån bilderna i det här kopieringsunderlaget. Beskriv vad du ser på bilderna för en klasskamrat. Vad kallas de olika sakerna i rummet och vad används de till, tror du? Vad sker i detta rum? Vem gör vad? Gör kvinnor, män och barn likadant eller finns det skillnader? Vilka ritualer och ceremonier hålls här? Några av bilderna visar historiska källor. Vad är det för sorts källor? Beskriv vad du ser och fundera över vilken person det ska föreställa. KLUBB ABRAHAM, I KULTUREN -BILDER.pdf
EFTER ALLA TRE AVSNITT
Fyll i begreppstabellen: symboler, viktiga platser, religiösa rum, religiös ledare, heliga skrifter KLUBB ABRAHAM, BEGREPPSSCHEMA - KOPIERINGSUNDERLAG - kopieringsunderlag.pdf
Intervjua en klasskompis
Låt eleverna i par intervjua varandra om livsfrågor. Förslag på frågor:
- Vad tror du på? Identifierar du dig med någon religion eller livsåskådning?
- Vad har du för tankar om livet?
- Vad tycker du är viktigt i livet?
- Hur tycker du att en människa ska vara mot andra?
- Hur vill du att människor ska vara mot dig?
- Vad är meningen med livet, enligt dig?
- Hur är en bra kompis?
- Hur tror du att världen skapades?
- Vad tror du händer efter döden?
Intervjua någon du känner
Låt eleverna intervjua en familjemedlem eller någon de känner om hur hen praktiserar sin tro. Syftet är att ta reda på hur intervjupersonen tolkar religionen och hur hen praktiserar. Låt eleverna hitta på egna intervjufrågor. Vad är de nyfikna på och intresserade av att veta? Låt dem gärna skriva i jag-form för att formulera frågor de är intresserade att få svar på. Låt frågorna samtidigt vara du-frågor för att synliggöra att det finns en mångfald och variationer inom religioner, att människor praktiserar sin tro på olika sätt. Låt dem gärna använda sig av olika frågeord såsom vad, hur, när, vem och varför?
Förslag på intervjufrågor:
- Jag undrar vad du tror du på?
- Jag undrar vad du tycker du är viktigt i livet?
- Jag undrar vad meningen med livet är enligt dig?
- Jag undrar vad det innebär det för dig att vara jude/kristen/muslim?
- Jag undrar hur du anser att man bör leva? Vad är din tolkning av din religions levnadsregler?
- Jag undrar hur du praktiserar din tro i vardagen?
- Jag undrar hur du tror att världen skapades?
- Jag undrar vad du tror händer efter döden?
Heliga platser
Vilka platser är heliga inom judendom, kristendom och islam och varför? Använd en karta som stöd för att repetera. Låt eleverna söka information om några av platserna.
Diskutera mångfald inom religion
- Människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion på olika sätt. Ge några exempel på detta.
- Vilka olika inriktningar inom de olika religionerna känner du till? Vad kännetecknar inriktningen?
- Tror du att den geografiska platsen kan påverka hur mycket någon praktiserar sin tro? Jämför en svensk stad med Jerusalem eller Mecka till exempel.
- Vad kan religion och livsåskådning kan betyda för människors identitet, tror du?
Levnadsregler
Arbeta med de olika levnadsreglerna inom judendom/kristendom/islam. Vilka levnadsregler finns och vad kallas dessa levnadsregler? Gäller samma levnadsregler för olika kön, vuxna och barn?
Diskutera etik och moral
Förklara begreppen etik och moral samt begreppen i rutan. Låt eleverna välja ut tre begrepp att diskutera.
Studiebesök
Besök en lokal synagoga, kyrka och moské med klassen och låt dem intervjua en person är specialiserad inom religionen. Fråga om specialisten kan berätta om centrala tankegångar inom religionen. Låt eleverna formulera frågor inför besöket. Skapa en checklista över vilka religiösa symboler och uttryck de ska leta efter i det religiösa rummet. Samtala efteråt om intervjuerna, det religiösa rummet samt tankar och reflektioner som dök upp i samband med besöket.
Jämför religionerna
Jämföra likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna med hjälp av venndiagrammen i det här kopieringsunderlaget. KLUBB ABRAHAM - SLÄKTTRÄD OCH VENNDIAGRAM, KOPIERINGSUNDERLAG.pdf
Fundera innan över vad som är relevant att jämföra. När de jämfört likheter och skillnader mellan religionerna kan nästa steg vara att jämföra likheter och skillnader inom religioner. Detta för att lyfta fram att det finns en variation i tolkning och praktik. Red först ut de centrala begreppen likhet och skillnad. Vad är en likhet? Vad är en skillnad? Hur gör vi när vi jämför något? Förklara hur venndiagram används. Varje cirkel representerar en religion. I de delar av cirklarna som överlappar varandra skriver eleverna vad de finner är gemensamt för religionerna (likheter) medan övrig del av cirklarna representerar skillnader. Frågor att ställa vid jämförelse: Vilka likheter finns det? Vilka skillnader finns det? Vad är gemensamt?
Resonera om likheter och skillnader mellan och inom religionerna
Förberedelser: Förklara vad ett resonemang är och på vilka olika sätt som det går att utveckla ett resonemang.
- Vilka skillnader inom judendom, kristendom och islam kan du komma på?
- Hur kommer det sig att det finns skillnader inom samma religion, tror du?
- På vilka olika sätt kan en troende kristen/muslim/jude eller annan troende förhålla sig till levnadsregler, ritualer, heliga texter och religiösa ledare?
- Vilka riter är gemensamma?
- Vilka historiska rötter är gemensamma?
- Vilka berättelser är gemensamma?
Referenser / källor
Upphovspersoner:
Tove Jonstoij – projektledare, producent, idé och manus till Klubb Abraham. Berättarröst till serierna Berättelser och I kulturen.
Karin Andersson – manus, producent och programledare till serien Historia
Manuel Cubas – producent och programledare till serien Diskussion
Edward Broni – dramaturgi och klippning till serien I kulturen
Boris Nawratil – illustration och animation till serien Berättelser
Pella Olsson – animation till serien Berättelser
Patrik Ekeberg– illustration och animation till serien Dokumentär
Benjamin Wolff – ljudinspelningar till serien Dokumentär
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).