Seriebild

LärarhandledningUppdrag framtid - teckenspråkstolkat

I dokumentärserien Uppdrag framtid möter vi barn från hela Sverige som kämpar för en hållbar framtid – och som visar att ingen är för ung för att göra skillnad! Serien gör även nedslag hos barn i andra delar av världen och vi lär oss om vilka olika utmaningar det globala miljöarbetet står inför. Serien består av nio avsnitt och varje avsnitt är 15 minuter långt (avsnitt 9 är 10 min).

1. Återbruk och cirkulär ekonomi

2. Stadsodling

3. Hållbart mode

4. Alger och havets ekosystem

5. Trygghet på stan

6. Opinionsbildning och miljö

7. Ett paradis för pollinatörer

8. Förnybar energi i Bonnarp

9. Att hjälpa människor på flykt

Syfte och målgrupp

Uppdrag Framtid kopplar till FN:s globala mål för hållbar utveckling samt det centrala innehållet i samhällskunskap, geografi, biologi och skolans värdegrundsuppdrag. Syftet med serien är att inspirera till att skapa handlingskompetens kring miljö- och hållbarhetsfrågor. Genom att ta del av andra barns miljöengagemang ges eleverna verktyg för att både ta ansvar för sin egen närmiljö samt skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande globala miljöfrågorna. Målgrupp är elever i åk F-3. Sekundär målgrupp åk 4-6.

Ur Lgr 22

Skolans värdegrund och uppdrag,

Skolans uppdrag är att ge ett internationellt perspektiv för att eleven ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Biologi

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som naturbruk, miljö och häl­sa. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar ut­veckling.

Samhällskunskap

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och ut­vecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möj­ligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orien­te­ra oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar ut­veckling.

Geografi

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor kopplade till klimatförändringar, människans tillgång till och användning av naturresurser, samt befolk­ningsfrågor och levnadsförhållanden i olika delar av världen. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att analysera och reflektera över olika lösningar på vår tids och framtidens globala utmaningar utifrån ekolo­giska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.

Om handledningen

Struktur och upplägg

För att ge eleverna förförståelse finns det till varje avsnitt begrepp och fakta som kan vara bra att gå igenom med eleverna innan ni ser avsnittet. Handledningen består också av samtalsfrågor. Arbeta med frågorna i helklass eller mindre grupper före, under eller efter att ha sett avsnitten. Till några avsnitt finns också förslag på aktiviteter att arbeta vidare med.

På Fritidsbanken i Bollnäs lånas begagnade sportartiklar ut gratis. Att de återbrukas ger alla barn möjlighet att testa nya aktiviteter och sporter. I Indien träffar vi Vaishali som får möjlighet att gå i skolan tack vare att en gammal buss återanvänds som skola i en fattig del av staden.

Globala mål kopplade till avsnittet

  • Mål 1 Ingen fattigdom
  • Mål 3 God hälsa och välbefinnande
  • Mål 4 God utbildning
  • Mål 5 Jämställdhet
  • Mål 10 Minskad ojämlikhet
  • Mål 12 Hållbar konsumtion
  • Mål 13 Bekämpa klimatförändringar

Begreppslista

Återbruk

En begagnad sak får en ny användare istället för att kastas.

Återvinna

Att ta hand om materialet i kasserade saker så att det kan användas på nytt, till exempel plast, metaller, glas och papper.

Deponi

En soptipp där materialet som kastas inte återvinns.

    Frågor

    Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter avsnittet.
    1. Har du köpt saker som du inte längre använder eller tycker att du behöver? Ge exempel.
    2. Vad skulle du kunna göra med sakerna du inte använder?
    3. Vilka saker tycker du att du inte skulle klara dig utan?
    4. Ge exempel på saker man kan köpa second hand eller låna av andra?
    episodebild

    Hur kan du kan minska utsläppen kopplade till vad du äter? 11-åriga Tora i Västerås ägnar sig åt stadsodling. Med hjälp av egenproducerad kompost och gödsel odlar hon grönsaker som hon skördar utanför sitt hyreshus. Ett annat exempel på självhushållning får vi från Argentina där Uma visar hur hon odlar, ständigt i kamp med de föroreningar och skräp i floden som ger odlingarna vatten och näring.

    Globala mål kopplade till avsnittet:

    • Mål 6 Rent vatten
    • Mål 11 Hållbara städer
    • Mål 12 Hållbar konsumtion
    • Mål 15 Ekosystem och ekologisk mångfald
    • Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna

    Begreppslista

    Stadsodling

    Odling i staden. Mat och kryddor behöver på så vis inte transporteras så långt till köparen.

    Kompost

    Ett ställe eller en behållare där man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall, tex matrester, eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord.

    Gödsel

    Används för att förbättra jorden i odlingar och för att grödor ska växa snabbare. Gödsel kan till exempel vara djurbajs.

    Säsongsmat

    Att äta den mat som växer för tillfället, vilket är miljövänligt.

    Klimatutsläpp

    De växthusgaser, till exempel koldioxid och metan, som kan knytas till vår konsumtion och som leder till att jorden blir varmare på grund av växthuseffekten.

      Frågor

      Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter avsnittet.
      1. Odlar du något, till exempel något du kan äta? Ge exempel på odlad mat.
      2. Vad krävs för att du ska kunna börja odla?
      3. Var kan man odla vad? Ge exempel.

      Arbeta vidare

      Undersök

      Vad äter du till frukost? Ta reda på var din frukostmat kommer ifrån. Undersök förpackningarna och fråga hemma. Är det något du äter som är odlat? Vad? Skriv en lista på produkterna och vad du har fått reda på.

      Odla tillsammans

      Skapa en egen odling, på skolgården eller i klassrummet. En lättodlad gröda är till exempel gula ärtor.

      Gör så här

      1. Fråga i matbespisningen efter två kasserade genomskinliga små hinkar eller askar.
      2. Gör några hål i botten i ett av kärlen. Ställ kärlet ovanpå det andra så att överblivet vatten kan rinna ner.
      3. Fyll det översta kärlet med några centimeter jord. Fukta jorden och platta till. Lägg sedan ut ärtor tätt på ytan och tryck till lätt. Vattna försiktigt så att inte ärtorna flyter runt.
      4. Håll sådden fuktig. Lägg gärna lite plastfilm över som du gjort hål i - odlingen behöver andas.
      5. Efter ett par dagar tittar ärtskott upp. Efter ca 10 dagar skördas de cirka tio centimeter höga skotten genom att du klipper av skotten och lämnar ca två centimeter av varje skott. Nya skott kommer ofta upp och kan skördas igen. Provsmaka skotten.
      6. Kom ihåg att ta en titt på rotsystemet. Hur långa är rötterna? Vilket håll söker de sig och varför?
      episodebild

      Vi lär oss om hållbart mode. Att tillverka nya kläder kräver mycket resurser och påverkar miljön. I Skår skapar de fem tjejerna i Framtidsfemman en hållbarhets-challenge som går ut på att använda färre klädesplagg i fler roliga kombinationer. I USA träffar vi Ella och Avery som samlar in kläder till en välgörenhetsorganisation där de sedan delas ut till behövande.

      Globala mål kopplade till avsnittet

      • Mål 12 Hållbar konsumtion
      • Mål 13 Bekämpa klimatförändringar

      Begreppslista

      Challenge

      En utmaning man genomför som kan vara en typ av klipp på sociala medier.

      Second hand

      Försäljning av till exempel kläder, porslin och möbler som skänkts, sålts eller kastats av tidigare ägare.

      Produktion

      Tillverkning av en vara eller tjänst.

        Frågor

        Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter avsnittet.
        1. Vem bestämmer vad du ska ha på dig?
        2. Vad är mode och varför skiftar modet, vad tror du?
        3. Vad anses vara mode just nu? Ge några exempel.
        4. Varför är det bra att handla second hand?
        5. Hur kan man laga kläder som gått sönder?
        6. Varför kan det vara svårt att återvinna kläder?
        7. Har du mycket kläder du inte använder? Vad skulle du kunna göra med dessa?

        Arbeta vidare

        Skapa ditt eget mode

        Fundera över hur dina klädesplagg kan användas på nya sätt. Tänk utanför boxen, var kreativ och så påhittig du kan. Visa upp era kreationer för varandra genom att anordna en modevisning. Knasigaste designen vinner!

        episodebild

        Vi får lära oss om havets ekosystem och ekosystemtjänster, vikten av biologisk mångfald och vilka möjligheter havet kan erbjuda oss människor. På Öckerö bor Eskil vars familj odlar alger, eller sockertång närmare bestämt. I Mombasa i Kenya träffar vi Elana som deltar i ett projekt med att återställa korallrev.

        Globala mål kopplade till avsnittet

        • Mål 14 Hav och marina resurser
        • Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald

        Begreppslista

        Alg

        En oftast vattenlevande växt som skapar en stor del av syret på vår planet och som är grunden i de marina ekosystemen. Till exempel plankton (alg) räka, fisk, säl, isbjörn.

        Korallrev

        Korallrev är stora kalkstrukturer som bildas av koralldjurens skelett på havets botten. Dessa miljöer är hem åt många arter i haven.

        Sockertång

        En sorts alg i havet som ger skydd åt många djur och som kan ätas av människor.

        Framtidens mat

        Miljövänlig mat skulle kunna vara mat som inte kräver så stora resurser (markyta, sötvatten och gödsel mm) för att produceras.

          Frågor

          Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter varje avsnitt.
          1. Ge exempel på olika arter som lever i vatten?
          2. Vad äter du som kommer från havet?
          3. Varför är alger viktiga för havet?
          4. Varför är koraller viktiga?
          5. Beskriv en näringskedja i havet.

          Arbeta vidare

          Skapa framtidens recept!

          Vilken slags mat tror du att vi kommer äta i framtiden? Skriv ett eget matrecept. Vad innehåller rätten och hur tillagas den?

          episodebild

          Hur hade städer sett ut om det var barnen som bestämde? I Malmö skapar barnen i projektet Gatulabba en tryggare och mer miljövänlig stad genom att plantera blommor och bygga lekplatser. De kontaktar även stadens politiker för att berätta om sina idéer och förslag. I Kapstaden i Sydafrika träffar vi barn som har sin lekplats i ett område med gängkriminella som drogar och skjuter.

          Globala mål kopplade till avsnittet

          • Mål 9 Hållbara innovationer och infrastruktur
          • 10 Minskad ojämlikhet
          • 11 Hållbara städer och samhällen
          • 16 Fredliga och inkluderande samhällen

          Begreppslista

          Barnkonventionen

          Regler enligt FN om barns rättigheter som bör gälla för alla barn i hela världen.

          Trygghet

          Kan till exempel vara att få leva utan risk att utsättas för hot eller brott.

          Politiker

          En person som ges makt att bestämma om saker och representera andra människor i val i till exempel riksdag, region eller kommun.

          Gäng

          I det här sammanhanget handlar det om att det kan vara flera personer som tillsammans begår brott.

            Frågor

            Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter avsnittet.
            1. Hur känns det att må bra och när känner du att du mår bra? Berätta.
            2. Vad betyder det att känna sig trygg och vad betyder det för dig?
            3. Finns det platser där du bor där du kan leka?
            4. Känner du dig trygg där du bor? Varför eller varför inte?

            Arbeta vidare

            Skicka vidare

            Om du skulle kunna förändra och förbättra något där du bor, vad skulle du göra då? Skriv och berätta: Vad vill du göra och vilket blir resultatet? Skicka gärna era förslag på förändringar vidare till politikerna i din kommun.

            episodebild

            Afnan och Lina försöker påverka människor att leva mer miljömedvetet och klimatsmart genom att ge andra tips på sociala medier och skapa förändring i skolan. I Yokohama i Japan får vi också träffa elever som har en skolkompost där de tar hand om skolans avfall och gör odlingsbar jord.

            Globala mål kopplade till avsnittet

            • Mål 4 God utbildning
            • Mål 11 Hållbara städer och samhällen
            • Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna

            Begreppslista

            Kompost

            En plats eller en behållare där man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord.

            Sociala medier

            Till exempel webbplatser och appar där användarna kan vara med och skapa innehåll.

            Återvinningsstation

            En plats där material i produkter tas om hand. Till exempel metaller, papper, plast och glas.

            Pant

            Ett system där du får pengar då du lämnar tillbaka en återvinningsbar förpackning.

              Frågor

              Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter avsnittet.
              1. Funderar du något över vår miljö? Vad tänker du och vad eller vilka påverkar dig och dina tankar?
              2. Vad görs på din skola idag som handlar om att ta hand om vår miljö? Finns det något som skulle kunna göras eller göras bättre, vad tycker du?
              3. Finns det något budskap som gäller miljön som har påverkat dig? Vad i så fall och hur har det påverkat dig?
              4. Kan du själv påverka andra att tänka och agera på ett sätt som skulle vara bra för vår miljö? I vilken fråga och hur skulle du göra för att påverka?
              5. Om du fick bestämma en miljölag, vad skulle den handla om?

              Vi lär oss om bin, varför de är så viktiga för vårt ekosystem – och hur vi kan hjälpa till att rädda dem. I Nynäshamn skapar barnen i miljögruppen Grön flagg ett biparadis genom att bygga bihotell och anlägga odlingar och en damm på skolgården. På ön Evia i Grekland restaurerar barn miljöer för bin efter en skogsbrand som gjorde att många av öns honungsbin försvann.

              Globala mål kopplade till avsnittet

              • Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald

              Begreppslista

              Art

              Till exempel är lejon, tigrar och leoparder olika arter även om de alla är kattdjur. Grindvalar, späckhuggare och flasknosdelfiner är olika arter även om alla är tandvalar.

              Biologisk mångfald

              Att det finns många olika arter som kan fylla varandras plats i ett ekosystem om en art minskar. Till exempel att det finns många olika sorters insekter, humlor och bin som är viktiga för att pollinera växter.

              Pollinering

              Att via till exempel bin och andra insekter föra över frön från ståndare (hanplantor) till pistiller (honplantor) så att dessa befruktas och kan ge frukt.

                Frågor

                Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter avsnittet.
                1. Vad är pollinering och varför är det viktigt?
                2. Vilka slags växter finns det på din skolgård? Finns det olika sorters blommor?
                3. Varför är det viktigt med bin?
                4. Vilka hot finns det mot bin och insekter idag?
                5. Vad kan du själv göra för att hjälpa bin? Finns det något ni skulle kunna göra på er skolgård?
                episodebild

                Vi lär oss om förnybar energi och klimatsmart elförbrukning. I Bonnarp i Skåne förbereder bröderna Arvid och Alfred en fest med enbart förnybar energi och tillsammans bygger de ett vattenkraftverk. I Irak träffar vi Abdelrahman som visar hur solceller ger familjen förnybar energi i ett land där många använder fossila bränslen.

                Globala mål kopplade till avsnittet

                • Mål 7 Hållbar energi för alla
                • Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
                • Mål 13 Bekämpning av klimatförändringar

                Begreppslista

                Förnybar energi

                Förnybara energikällor tillförs ständigt ny energi och tar därför inte slut. Exempel på förnybara källor är vind, vatten och sol.

                Vattenkraft

                Energi som kan utvinnas ur strömmande vatten som till exempel älvar, vågor och havsströmmar.

                Dieselgenerator

                En motor som drivs på diesel vars energi kan omvandlas till elektricitet.

                  Frågor

                  Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter varje avsnitt.
                  1. Vad är växthuseffekten?
                  2. Vad leder växthuseffekten till?
                  3. Vilka källor i naturen kan energi komma ifrån?
                  4. Vad använder man elektricitet till?
                  5. Vilka eldrivna saker är viktigast för dig?
                  6. Hur kan man spara på elektricitet? Hemma och i skolan?
                  7. Om all elektricitet försvann, hur skulle det påverka dig? Vad skulle du göra då?

                  Nioåriga Marta har tillsammans med sin mamma och bror flytt från kriget i Ukraina och flyttat in hos Cornelias familj i Täby i Sverige. Vi får reda på hur det är att plötsligt behöva fly från sitt hemland. I programmet får vi också veta hur man kan hjälpa människor som är på flykt på ett hållbart sätt.

                  Globala mål kopplade till avsnittet

                  • Mål 5 Jämställdhet
                  • Mål 10 Minskad ojämlikhet
                  • Mål 13 Bekämpa klimatförändringar
                  • Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen

                  Frågor

                  Diskutera frågorna tillsammans, i par, grupper eller helklass. Före, under eller efter avsnittet.
                  1. Varför kan människor behöva fly från sina hemländer?
                  2. Vad finns det för krig eller konflikter i världen just nu som du känner till? Vet du vad de beror på?
                  3. Hur kan man hjälpa flyktingar på ett hållbart sätt?
                  4. Hur kan man ta hand om en klasskamrat från ett annat land som kommit ny till klassen ?

                  Arbeta vidare