LärarhandledningUppdrag framtid - teckenspråkstolkat
I dokumentärserien Uppdrag framtid möter vi barn från hela Sverige som kämpar för en hållbar framtid – och som visar att ingen är för ung för att göra skillnad! Serien gör även nedslag hos barn i andra delar av världen och vi lär oss om vilka olika utmaningar det globala miljöarbetet står inför. Serien består av nio avsnitt och varje avsnitt är 15 minuter långt (avsnitt 9 är 10 min).
1. Återbruk och cirkulär ekonomi
2. Stadsodling
3. Hållbart mode
4. Alger och havets ekosystem
5. Trygghet på stan
6. Opinionsbildning och miljö
7. Ett paradis för pollinatörer
8. Förnybar energi i Bonnarp
9. Att hjälpa människor på flykt
Syfte och målgrupp
Uppdrag Framtid kopplar till FN:s globala mål för hållbar utveckling samt det centrala innehållet i samhällskunskap, geografi, biologi och skolans värdegrundsuppdrag. Syftet med serien är att inspirera till att skapa handlingskompetens kring miljö- och hållbarhetsfrågor. Genom att ta del av andra barns miljöengagemang ges eleverna verktyg för att både ta ansvar för sin egen närmiljö samt skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande globala miljöfrågorna. Målgrupp är elever i åk F-3. Sekundär målgrupp åk 4-6.
Läroplanskopplingar
Ur Lgr 22
Skolans värdegrund och uppdrag,
Skolans uppdrag är att ge ett internationellt perspektiv för att eleven ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.
Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Biologi
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som naturbruk, miljö och hälsa. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar utveckling.
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar utveckling.
Geografi
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor kopplade till klimatförändringar, människans tillgång till och användning av naturresurser, samt befolkningsfrågor och levnadsförhållanden i olika delar av världen. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att analysera och reflektera över olika lösningar på vår tids och framtidens globala utmaningar utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.
Om handledningen
Struktur och upplägg
För att ge eleverna förförståelse finns det till varje avsnitt begrepp och fakta som kan vara bra att gå igenom med eleverna innan ni ser avsnittet. Handledningen består också av samtalsfrågor. Arbeta med frågorna i helklass eller mindre grupper före, under eller efter att ha sett avsnitten. Till några avsnitt finns också förslag på aktiviteter att arbeta vidare med.
Återbruk och cirkulär ekonomi
Begreppslista
Återbruk
En begagnad sak får en ny användare istället för att kastas.
Återvinna
Att ta hand om materialet i kasserade saker så att det kan användas på nytt, till exempel plast, metaller, glas och papper.
Deponi
En soptipp där materialet som kastas inte återvinns.
Frågor
- Har du köpt saker som du inte längre använder eller tycker att du behöver? Ge exempel.
- Vad skulle du kunna göra med sakerna du inte använder?
- Vilka saker tycker du att du inte skulle klara dig utan?
- Ge exempel på saker man kan köpa second hand eller låna av andra?
Stadsodling
Begreppslista
Stadsodling
Odling i staden. Mat och kryddor behöver på så vis inte transporteras så långt till köparen.
Kompost
Ett ställe eller en behållare där man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall, tex matrester, eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord.
Gödsel
Används för att förbättra jorden i odlingar och för att grödor ska växa snabbare. Gödsel kan till exempel vara djurbajs.
Säsongsmat
Att äta den mat som växer för tillfället, vilket är miljövänligt.
Klimatutsläpp
De växthusgaser, till exempel koldioxid och metan, som kan knytas till vår konsumtion och som leder till att jorden blir varmare på grund av växthuseffekten.
Frågor
- Odlar du något, till exempel något du kan äta? Ge exempel på odlad mat.
- Vad krävs för att du ska kunna börja odla?
- Var kan man odla vad? Ge exempel.
Arbeta vidare
Undersök
Vad äter du till frukost? Ta reda på var din frukostmat kommer ifrån. Undersök förpackningarna och fråga hemma. Är det något du äter som är odlat? Vad? Skriv en lista på produkterna och vad du har fått reda på.
Odla tillsammans
Skapa en egen odling, på skolgården eller i klassrummet. En lättodlad gröda är till exempel gula ärtor.
Gör så här
- Fråga i matbespisningen efter två kasserade genomskinliga små hinkar eller askar.
- Gör några hål i botten i ett av kärlen. Ställ kärlet ovanpå det andra så att överblivet vatten kan rinna ner.
- Fyll det översta kärlet med några centimeter jord. Fukta jorden och platta till. Lägg sedan ut ärtor tätt på ytan och tryck till lätt. Vattna försiktigt så att inte ärtorna flyter runt.
- Håll sådden fuktig. Lägg gärna lite plastfilm över som du gjort hål i - odlingen behöver andas.
- Efter ett par dagar tittar ärtskott upp. Efter ca 10 dagar skördas de cirka tio centimeter höga skotten genom att du klipper av skotten och lämnar ca två centimeter av varje skott. Nya skott kommer ofta upp och kan skördas igen. Provsmaka skotten.
- Kom ihåg att ta en titt på rotsystemet. Hur långa är rötterna? Vilket håll söker de sig och varför?
Hållbart mode
Begreppslista
Challenge
En utmaning man genomför som kan vara en typ av klipp på sociala medier.
Second hand
Försäljning av till exempel kläder, porslin och möbler som skänkts, sålts eller kastats av tidigare ägare.
Produktion
Tillverkning av en vara eller tjänst.
Frågor
- Vem bestämmer vad du ska ha på dig?
- Vad är mode och varför skiftar modet, vad tror du?
- Vad anses vara mode just nu? Ge några exempel.
- Varför är det bra att handla second hand?
- Hur kan man laga kläder som gått sönder?
- Varför kan det vara svårt att återvinna kläder?
- Har du mycket kläder du inte använder? Vad skulle du kunna göra med dessa?
Arbeta vidare
Skapa ditt eget mode
Fundera över hur dina klädesplagg kan användas på nya sätt. Tänk utanför boxen, var kreativ och så påhittig du kan. Visa upp era kreationer för varandra genom att anordna en modevisning. Knasigaste designen vinner!
Alger och havets ekosystem
Begreppslista
Alg
En oftast vattenlevande växt som skapar en stor del av syret på vår planet och som är grunden i de marina ekosystemen. Till exempel plankton (alg) räka, fisk, säl, isbjörn.
Korallrev
Korallrev är stora kalkstrukturer som bildas av koralldjurens skelett på havets botten. Dessa miljöer är hem åt många arter i haven.
Sockertång
En sorts alg i havet som ger skydd åt många djur och som kan ätas av människor.
Framtidens mat
Miljövänlig mat skulle kunna vara mat som inte kräver så stora resurser (markyta, sötvatten och gödsel mm) för att produceras.
Frågor
- Ge exempel på olika arter som lever i vatten?
- Vad äter du som kommer från havet?
- Varför är alger viktiga för havet?
- Varför är koraller viktiga?
- Beskriv en näringskedja i havet.
Arbeta vidare
Skapa framtidens recept!
Vilken slags mat tror du att vi kommer äta i framtiden? Skriv ett eget matrecept. Vad innehåller rätten och hur tillagas den?
Trygghet på stan
Begreppslista
Barnkonventionen
Regler enligt FN om barns rättigheter som bör gälla för alla barn i hela världen.
Trygghet
Kan till exempel vara att få leva utan risk att utsättas för hot eller brott.
Politiker
En person som ges makt att bestämma om saker och representera andra människor i val i till exempel riksdag, region eller kommun.
Gäng
I det här sammanhanget handlar det om att det kan vara flera personer som tillsammans begår brott.
Frågor
- Hur känns det att må bra och när känner du att du mår bra? Berätta.
- Vad betyder det att känna sig trygg och vad betyder det för dig?
- Finns det platser där du bor där du kan leka?
- Känner du dig trygg där du bor? Varför eller varför inte?
Arbeta vidare
Skicka vidare
Om du skulle kunna förändra och förbättra något där du bor, vad skulle du göra då? Skriv och berätta: Vad vill du göra och vilket blir resultatet? Skicka gärna era förslag på förändringar vidare till politikerna i din kommun.
Opinionsbildning och miljö
Begreppslista
Kompost
En plats eller en behållare där man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord.
Sociala medier
Till exempel webbplatser och appar där användarna kan vara med och skapa innehåll.
Återvinningsstation
En plats där material i produkter tas om hand. Till exempel metaller, papper, plast och glas.
Pant
Ett system där du får pengar då du lämnar tillbaka en återvinningsbar förpackning.
Frågor
- Funderar du något över vår miljö? Vad tänker du och vad eller vilka påverkar dig och dina tankar?
- Vad görs på din skola idag som handlar om att ta hand om vår miljö? Finns det något som skulle kunna göras eller göras bättre, vad tycker du?
- Finns det något budskap som gäller miljön som har påverkat dig? Vad i så fall och hur har det påverkat dig?
- Kan du själv påverka andra att tänka och agera på ett sätt som skulle vara bra för vår miljö? I vilken fråga och hur skulle du göra för att påverka?
- Om du fick bestämma en miljölag, vad skulle den handla om?
Ett paradis för pollinatörer
Begreppslista
Art
Till exempel är lejon, tigrar och leoparder olika arter även om de alla är kattdjur. Grindvalar, späckhuggare och flasknosdelfiner är olika arter även om alla är tandvalar.
Biologisk mångfald
Att det finns många olika arter som kan fylla varandras plats i ett ekosystem om en art minskar. Till exempel att det finns många olika sorters insekter, humlor och bin som är viktiga för att pollinera växter.
Pollinering
Att via till exempel bin och andra insekter föra över frön från ståndare (hanplantor) till pistiller (honplantor) så att dessa befruktas och kan ge frukt.
Frågor
- Vad är pollinering och varför är det viktigt?
- Vilka slags växter finns det på din skolgård? Finns det olika sorters blommor?
- Varför är det viktigt med bin?
- Vilka hot finns det mot bin och insekter idag?
- Vad kan du själv göra för att hjälpa bin? Finns det något ni skulle kunna göra på er skolgård?
Förnybar energi i Bonnarp
Begreppslista
Förnybar energi
Förnybara energikällor tillförs ständigt ny energi och tar därför inte slut. Exempel på förnybara källor är vind, vatten och sol.
Vattenkraft
Energi som kan utvinnas ur strömmande vatten som till exempel älvar, vågor och havsströmmar.
Dieselgenerator
En motor som drivs på diesel vars energi kan omvandlas till elektricitet.
Frågor
- Vad är växthuseffekten?
- Vad leder växthuseffekten till?
- Vilka källor i naturen kan energi komma ifrån?
- Vad använder man elektricitet till?
- Vilka eldrivna saker är viktigast för dig?
- Hur kan man spara på elektricitet? Hemma och i skolan?
- Om all elektricitet försvann, hur skulle det påverka dig? Vad skulle du göra då?
Att hjälpa människor på flykt
Frågor
- Varför kan människor behöva fly från sina hemländer?
- Vad finns det för krig eller konflikter i världen just nu som du känner till? Vet du vad de beror på?
- Hur kan man hjälpa flyktingar på ett hållbart sätt?
- Hur kan man ta hand om en klasskamrat från ett annat land som kommit ny till klassen ?
Arbeta vidare
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).