Seriebild

LärarhandledningCoolaste kojan

I Coolaste kojan tävlar barn i 11-årsåldern, i två lag, om att bygga den coolaste kojan. Varje avsnitt har ett matematiktema som till exempel skala, vinklar och geometriska former. I programmen ställs de båda lagen inför olika konkreta uppgifter, kopplade till temat, för att komma vidare i sitt bygge. Till sin hjälp har de båda lagen två snickare som tillsammans med lagen utvecklar och snickrar vidare på de båda kojorna.

Syfte och målgrupp

Coolaste kojan är en TV-serie med bas i matematikämnet, och riktar sig mot årskurs 4-6. Syftet med programmen är att på ett lekfullt sätt väva in matematik i vardagen. I avsnitten blir det tydligt hur vi använder matematik i konkreta situationer. På så sätt kan programmen skapa en förståelse för varför vi arbetar med olika matematiska teman i skolan - och de ger även visuell stöttning i hur matematiken ingår i ett lustfyllt och spännande sammanhang.

Denna lärarhandledning är förankrad i kursplanen för matematik i Lgr22.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kun­ska­per om matematik och matematikens användning i vardagen och inom oli­ka ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar in­tresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sam­manhang.

Centralt innehåll (Lgr 22):

  • Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.
  • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situatio­ner.

Om handledningen

Till varje program finns övningar att använda i undervisningen. Samtliga övningar är uppbyggda med samma struktur och uppgiftstyp.

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen utgår från avsnittens olika matematiska teman, men har också några övergripande övningar. Till varje avsnitt finns övningar och moment kopplade till förförståelse att arbeta med innan ni tittar på avsnittet. Efter tittningen finns övningar som följer upp och tar fasta på det matematiska tema som avsnittet fokuserar på.

Övergripande övningar

Förutom de avsnittsspecifika uppgifterna finns övergripande övningar som bildar en röd tråd genom hela serien. Det handlar dels om konkreta frågor kopplade till olika moment i avsnitten. Dels finns det mer fria, kreativa övningar som kräver lite mer tid och material för att kunna genomföras.

Arbeta med programmet

Innan ni tittar är det bra att känna till de centrala begreppen för avsnittet. Diskutera begreppen tillsammans och låt eleverna i par fundera över hur begreppen kan användas i vardagen. Knyt ihop gruppernas samtal i diskussion i helklass och återkoppla gärna till några konkreta exempel.

Begrepp

Centrala begrepp kan exemplifieras med bilder och konkreta exempel. Under seriens gång kan eleverna samla begreppen i en begreppsbok där de ritar och skriver förklaringar.

Begreppen kan sedan befästas genom att ni gör ett "begreppsmemory", där elevernas ritade begrepp matchas med de skrivna begreppen.

Låt eleverna bevaka olika begrepp under avsnittens gång. De får ansvara för att notera eller säga till när deras begrepp dyker upp.

episodebild

Dagens avsnitt handlar om skala. För att kunna bygga en koja måste lagen utgå från en ritning. Hur får man en ritning att stämma med verkligheten? En stor del av hemligheten handlar om skala. När använder vi skala i vardagen?

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att eleverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • skala
  • mäta
  • enhet
  • ritning
  • förminskning
  • förstoring
  • bredd
  • centrum
  • konstruktion
  • omkrets
  • area

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.

  1. 270 cm = 2,7 m. Vad händer här? När är det bäst att använda centimeter, och när passar det bättre med meter? Vilka andra längdmått finns det? Hur omvandlar vi centimeter till meter? Arbeta med linjal och måttband. Hur långt är egentligen 2,7 meter? Hur många elever ryms på 2,7 meter? Hur många fötter får plats inom 270 cm?
  2. Vad händer här? Varför behöver lagen veta hur många gånger 2,5 går i 30?
  3. När används förminskningar? När används förstoringar?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Jämför enheter

Arbeta i par och samla objekt som mäts i olika enheter. När passar det bäst med millimeter och när är meter den bästa enheten? Låt eleverna rita olika objekt och skriva in respektive måttenhet.

Bygg en egen koja/rita en egen flagga

Låt eleverna i grupper om fyra, göra en ritning över en koja eller flagga. Här är det viktigt att tänka på skalan i alla delar som ska finnas med.

Samarbeta med slöjd- eller bildämnet för att överföra ritningen till en verklig modell!

Rita en karta

Låt eleverna arbeta i par och rita en karta över skolgården.

Börja med att gå runt på skolgården och rita upp/fota/skriva ner vad som finns där.

Hitta på symboler för de objekt som finns på skolgården och som ska vara med på kartan (det kan vara cykelställ, gungor, king-rutor med mera).

Nu är det dags att beräkna skalan. Vilken skala är rimlig för en karta? Hur ska eleverna göra för att alla objekt ska ha samma skala?

Sista steget är att rita kartan. Kanske kan kartan användas av andra elever för att orientera sig på skolgården?

Gör tävlingen, fast med nya förutsättningar

Mät tre olika föremål som är ritade i olika skalor. Uppgiften är att komma fram till de verkliga måtten.

Mäta längd:

Ett snöre i skala 1:10

Mäta omkrets:

Ett rektangulärt papper i skala 10:1

Mäta längd:

En bild av en myra i skala 5:1

episodebild

Dagens avsnitt handlar om former och vinklar. Vad är det egentligen? Och varför är det viktigt att ha koll på former och vinklar när en koja ska byggas? När använder vi vinklar och former i vardagen?

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att ni går in avsnittet med samma förförståelse.

  • grund
  • vinkel
  • form
  • triangel
  • tumstock
  • rektangel
  • romb
  • kon
  • mönster
  • grader
  • liksidig
  • parallellogram
  • sektion
  • kvadrat
  • diagonalt
  • vinkelsumma

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.

  1. Vilka geometriska figurer kan ni? Var hittar ni figurerna? När kan ni använda figurerna?
  2. Hur räknar man ut grader - och när behöver man kunna göra det?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Rita egna, geometriska figurer

Rita, eller bygg (klossar, lera, pinnar, pipremsor etc), egna geometriska figurer. Namnge figurerna och beskriv vilka former ni använt för att sätta ihop en ny figur.

Gör tävlingen, fast med nya förutsättningar

Använd tangram, lego eller logiska block om ni har tillgång till det. Bygg sedan ihop olika former och mät längden.

Rita staket

Låt eleverna rita ett staket eller bygga ett av glasspinnar med en vågrät bräda högst upp, och en vågrät bräda längst ner (se exempelbild nedan). Staketets lodräta brädor ska vara sneda och ha olika vinklar mot staketets vågräta brädor. Vinklarna kan variera mellan 10 och 40 grader. Låt eleverna sedan mäta alla vinklar. Uppmärksamma dem om att summan av vinklarna på var sida om de lutande brädorna alltid är 180 grader, samt att motstående vinklar vid ovandelen är lika stora som de vid nederdelen. 

Rita cirklar

Låt eleverna rita cirklar med hjälp av spik och snöre, eller med elev och snöre utomhus på skolgården. Dessa cirklar kan sedan användas till Dartuppgiften som hör till avsnitt 3.

episodebild

Dagens avsnitt handlar om omkrets och area. Vad är det egentligen? Och varför är det viktigt när en koja ska byggas? När använder vi omkrets och area i vardagen?

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att ni går in avsnittet med samma förförståelse.

  • omkrets
  • area
  • avstånd
  • yta
  • kvadratmeter
  • objekt
  • bas
  • höjd

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter programmet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.
  1. När kan det vara bra att veta hur stor en yta är?
  2. När kan det vara bra att veta hur stor omkrets något har?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Omkrets och area på skolgården

Låt eleverna arbeta i grupper om fyra. De ska ge sig ut på skolgården för att räkna ut area och omkrets på olika föremål (sandlådan, kingrutan, gungan ...)

Gör tävlingen, men med nya förutsättningar

Rita upp fyra olika former som består av rektanglar och trianglar. Eleverna ska mäta och beräkna area.

Målarfärg till klassrummet

Räkna ut arean av väggarna i klassrummet. Hur mycket färg behövs för att måla väggarna?

Poäng i dart

Räkna ut olika poängkombinationer i Dart. Rita upp en darttavla på skolgården och kasta ärtpåsar eller dylikt. Vem får högst poäng när ni spelar?

episodebild

Dagens avsnitt handlar om symmetri och mönster. Vad är det egentligen? Och varför är det viktigt när en koja ska byggas? När använder vi symmetri och mönster i vardagen?

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att ni går in avsnittet med samma förförståelse.

  • symmetri
  • mönster
  • mått
  • mitten
  • centrum
  • osymmetrisk

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.

  1. Varför måste Sjöbusarna mäta skyltarna så noga innan de börjar skriva på dem?
  2. Varför måste Skogstokarna vara så noga med måtten till sitt luffarschack?
  3. Hur fungerar Luffarschack/Tre i rad?
  4. Varför blev inte snickarens glasskylt symmetrisk?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Gör tävlingen, men med nya förutsättningar

Talföljder, nästkommande tal

Exempel 1:

96, 88, 80, 72 …

134, 146, 158, 170 …

1, 2, 4, 7, 11 …

Exempel 2:

91, 84, 77, 70 …

222, 235, 248, 261 …

1, 2, 5, 10, 17 …

Gör ett eget luffarschack

Låt eleverna i grupper om fyra, göra egna luffarschack. Det kan vara stora eller små spel, ritas på skolgården eller sågas till på slöjden, byggas av träklossar eller av stenar och kottar...

Se till så att elverna tänker på symmetri och mönster så att alla spelrutorna på brädet blir lika stora.

Kanske kan ni låta yngre elever delta i en spelturnering med era luffarschack?

Skapa egna mönster med symmetri

Låt eleverna rita/trycka/bygga egna symmetriska mönster. Kanske blir det ett flaggspel att sätta upp i klassrummet, korridoren, matsalen?

Först ska eleverna skapa tre olika motiv/former för sina mönster. Kanske bygger ni vidare på geometriska figurer, eller tar inspiration från olika löv i naturen?

Sedan ska eleverna skissa på ett mönster där de olika formerna ska upprepas symmetriskt. När detta är gjort ska mönstret skapas i full storlek och med rätt material.

Ta gärna hjälp av bild– och slöjdämnet.

Gör namnskyltar

Gör namnskyltar som delas in i jämnstora delar utifrån antalet bokstäver.

Symmetriska rörelsemönster

Gör symmetriska rörelsemönster, klappa en gång, knäpp två gånger med fingrarna, stampa tre gånger med foten, och så vidare. Låt eleverna hitta på egna rörelser som kan bilda mönster. Prata om vad det är som upprepas, hur lång är en sekvens/den upprepande delen? Kan rörelserna skrivas som symboler i stället?

episodebild

Dagens avsnitt handlar om bråk och procent. Vad är det egentligen? Och varför är det viktigt när en koja ska byggas? När använder vi bråk och procent i vardagen?

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att ni går in avsnittet med samma förförståelse.

  • bråk
  • procent
  • andel
  • kvadrat
  • area

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.

  1. Hur räknar Sjöbusarna för att förvandla bråkdelar till procent?
  2. Vilka mått fick soffan? Hur såg delarna ut? Vilka former hade de?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Gör tävlingen, men med nya förutsättningar

Chokladbollar - recept och priser

Fråga 1:

Vad blir priset för ingredienserna med rabatterat pris?

Fråga 2:

Hur många chokladbollar är det kvar om man äter upp tre femtedelar?

Fråga 3:

Hur mycket socker till ska ni tillsätta om ni redan tillsatt två tredjedelar?

Fråga 4:

Hur många dl socker behövs till 120 chokladbollar?

​​​​​

Dela en kvadrat i fjärdedelar

På hur många sätt kan man göra det? Försök hitta så många varianter som möjligt. Finns det en gräns för på hur många sätt det går att göra? Använd post-it-lappar eller andra kvadratiska lappar som eleverna kan klippa i för att kontrollera att delarna blir lika stora. Möjligtvis upptäcker ni tillsammans att det finns oändligt många sätt att dela på.

Bråkmemory

2/5 = 4/10. Finns det andra bråk som är lika stora?

Låt eleverna skriva bråktal som är lika stora.

Gör memorylappar av talen - kanske behöver ni tillsammans i klassen komma på fler varianter av lika stora bråk?

Kopiera upp, klipp ut och låt eleverna spela memory.

episodebild

Dagens avsnitt handlar om längd, vikt och volym. Vad är det egentligen? Och varför är det viktigt när en koja ska byggas? När använder vi olika enheter i vardagen?

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att ni går in avsnittet med samma förförståelse.

  • enhet
  • volym
  • meter
  • decimeter
  • centimeter
  • millimeter
  • volym
  • liter
  • deciliter
  • kubikdecimeter
  • area
  • diameter
  • ton
  • kilo

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.

  1. Vad är egentligen en enhet? Vilka olika sorters enheter kan ni – och när används de olika enheterna?
  2. Vad är skillnaden mellan decimeter och deciliter? När används decimeter och när används deciliter?
  3. Vad är skillnaden på en decimeter och en kubikdecimeter? Hur förkortas de båda enheterna? När används decimeter och när används kubikdecimeter?
  4. Hur gör Skogstokarna för att räkna ut hur mycket jord som behövs till blomlådorna? Vad är det för enhet som är upphöjd i tre? Varför behöver vi en sådan enhet?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Enhetsjakt

Eleverna ska, i grupper om fyra, gå på jakt efter olika enheter i klassrummet, korridoren, skolköket, hemma etc. Låt dem göra en lista där de redovisar vad de hittat. De kan skriva, rita, sjunga fram sin lista.

Räkna ut volymen

Räkna ut volymen av klassrummet, lådan i era hurtsar, skolbänken eller andra förvaringsutrymmen i klassrummet.

Volym av oregelbundna föremål

Hur kan man ta reda på volymen av en sten eller något annat oregelbundet föremål? Hur stor plats, hur många liter/deciliter upptar en sten? Diskutera tillsammans i klassen, fundera över möjliga tillvägagångssätt. Låt sedan eleverna arbeta i mindre grupper för att räkna ut hur många liter/deciliter en sten tar upp. Avsluta arbetet tillsammans och se till så att alla elever är med på hur uträkningen går till.

Du behöver stenar och litermått för uppgiften.

Gör tävlingen med nya förutsättningar

Använd en balansvåg eller hushållsvåg (som bara mäter upp till 1 kg). Använd skolböcker och annat material från klassrummet. Dela in eleverna i par och ge dem i uppgift att packa en skolväska så att den väger så nära 3 kg som möjligt.

episodebild

Dagens avsnitt handlar om tid och koordinatsystem. Vad betyder det egentligen? Och när är det viktigt för oss i vardagen att ha koll på begreppen?

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att ni går in avsnittet med samma förförståelse.

  • koordinatsystem
  • periskop
  • tidslinje
  • koordinater
  • gemensam nämnare

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.

  1. Hur kom Skogstokarna fram till hur lång tid det skulle ta att måla golvet i kojan?
  2. När använder vi koordinatsystem i vardagen?
  3. Hur fungerar ett periskop?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Tid

Hur lång tid använder ni till olika uppgifter i skolan? Välj ut några tillfällen som ni tar tid på och summera hur många minuter (eller timmar) som ni lägger på varje aktivitet under en skolvecka. Exempel att mäta kan vara:

Hur länge äter ni?

Hur lång tid har ni rast?

Hur många minuter eller timmar, har ni ett särskilt ämne?

Hur lång tid ägnar ni åt att hänga av er kläder och sätta er på era platser?

Vilken nytta kan ni ha av att ha koll på vad ni gör av tiden i skolan?

Gör tävlingen, men med nya förutsättningar

Förbered ett koordinatsystem med axlar från -6 till 6.

Låt sedan eleverna arbeta i par och dra linjer mellan de olika punkterna. Om de gör rätt bildas geometriska former.

Figur 1: (-4, 0) (0, 5) (0, 2)(0, -4) (-4, 0) (Triangel)

Figur 2: (2, 0) (0, -2) (-2, 0) (0, 2)(2, 0) (Kvadrat)

Figur 3: (0, 3) (3, 3) (6, 3) (4, 0) (0, 0) (-2, 0) 0, 3) (Parallellogram)

Gör ett eget periskop

Sjöbusarna har gjort ett periskop. Samarbeta med trä- och metallslöjden och bildämnet och tillverka ett eget periskop. Använd pappersrullar, petflaskor eller annat material som kan fungera till ert periskop. Glöm inte speglar!

Börja med att göra en ritning.

Skriv ner vilket material ni behöver.

Bygg!

Se runt hörnet

Kan man placera speglar så det går att se runt hörn? Utrusta eleverna med speglar och låt dem sedan placera sig på olika sätt. Hur ska de stå för att kunna titta runt hörnet?

Tänk på att du behöver ha tillgång till speglar för att kunna lösa uppgiften.

episodebild

I dagens avsnitt är det final. Vi får följa med juryn som utser den vinnande kojan. Dessutom funderar deltagarna över vad de lärt sig under bygget av sina kojor.

Innan ni tittar på avsnittet är det bra att arbeta med några centrala ord och begrepp. Ta hjälp av frågorna och diskutera begreppen.

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att ni går in avsnittet med samma förförståelse.

  • final
  • jury
  • kora
  • vindflöjel

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata matematik tillsammans.

  1. Vad måste man tänka på för att kunna lösa uppgifterna i mattehyllan?

Arbeta vidare

Arbeta vidare med temat. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera dagens tema.

Gör tävlingen, men med nya förutsättningar

Mattehyllan

Var egna jurymedlemmar

Arbeta i grupper om fyra. Tänk er att ni själva är jurygruppen som ska kora segraren i Coolaste kojan.

Skriv en tabell där ni listar plus och minus. Motivera era åsikter och utse en vinnare.

Vilken koja får flest röster i er klass?