LärarhandledningMonstret Frank – Monstret i natten

Dagen då Frank Steen fyller nio år händer något som förändrar hans liv. Grannen Alices hund Uffe blir så uppspelt att han råkar bita Frank i handen, och snart börjar Frank drömma mystiska drömmar. I drömmen är han täckt av lurvig päls och springer i skogen på fyra ben. Det enda han vill är att bli klappad, kliad mellan öronen och gosad med. Men varför blir alla så rädda?

Syfte och målgrupp

Att lyssna till skönlitteratur är utmärkt sätt att utöka ordförråd och kunskaper kopplat till olika ämnen. Skönlitteraturen ger oss upplevelser och insikter i andra människors liv och villkor. 

Lärarhandledningen passar för elever i årskurs F-3. Du väljer själv hur mycket ni lyssnar på varje gång. Förslagsvis lyssnar ni ungefär 15–20 minuter, och ägnar resten av lektionen åt att samtala och diskutera det ni lyssnat på. Du kan behöva anpassa vissa aktiviteter till de yngsta eleverna, eller till elever som behöver mer språklig stöttning.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll svenska som andraspråk årskurs 1-3 (LGR22)

  • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka käns­lor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommen­ta­rer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
  • Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt ut­byggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter.

Centralt innehåll svenska årskurs 1–3 (LGR22)

  • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter

Värdegrund

Berättelsen om Monstret Frank lämpar sig väl för arbeta med värdegrund i elevgruppen. Då ges eleven möjlighet att koppla boken till sin egen verklighet och nå förståelse om:

  • vad, hur och när barn och elever kan påverka
  • hur det är möjligt att låta alla komma till tals i undervisningen
  • hur elever kan få möjlighet att uttrycka sin mening i frågor som berör dem
  • hur elever kan ha inflytande över undervisningen, utifrån elevens nivå
  • hur eleverna kan delta när beslut ska fattas.

(Skolverket.se)

Om handledningen

Struktur och upplägg

Handledningen föreslår ett generiskt lektionsupplägg där du som lärare väljer vilka delar av boken ni lyssnar på och vilka frågor och övningar ni arbetar med. Varje lektion innehåller fyra delar: förförståelse (vad hände senast?), lyssna, samtala och samling för att tillsammans lyfta det grupperna har diskuterat, samt för att utvärdera. Varje lektionstillfälle är beräknat att ta ungefär 60 minuter i anspråk, varav själva lyssnandet står för cirka 15-20 minuter.

Boken kan användas på flera sätt i undervisningen. Handledningens frågor och aktiviteter är uppdelade efter tre olika teman, med koppling till varsin bok:

  1. Att vara utanför
  2. Vem kan man lita på?
  3. Allas lika värde

Eftersom eleverna arbetar i grupper blir elevaktiviteten hög – alla deltar på något sätt.

Lyssna tillsammans

Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som kan utvecklas och fördjupas i samtalen. Vissa elever kanske är ovana vid att lyssna på berättelser. Lyft därför gärna själva lyssnandet som fenomen innan ni börjar med avsnitten och samtalen.

Prata om de sinnen man använder när man lyssnar och hur lyssna skiljer sig från att höra.

Samtala i grupp

Eleverna arbetar i styrda grupper där de tillsammans diskuterar och kommer vidare i sina resonemang. Du skapar grupper som sedan är desamma genom hela temat. Den styrda konstellationen ger elever möjlighet att stötta varandra, och de blir också medvetna om såväl utmaningar som progression i samtalen.

Samtala

Skapa samtalsregler. Det kan handla om att sitta i en ring och låta en i taget tala, eller att man inte får avbryta varandra. Kanske använder ni en symbol som vandrar runt och markerar vem som har ordet. Det viktiga är att alla deltar på något sätt, och att eleverna spinner vidare på varandras tankar. Diskussionerna sker i olika konstellationer, och basen är en grupp bestående av 4–5 personer.

Sammanfatta era samtalsregler på ett sätt som gör att ni kan plocka fram dem inför varje samtal. Skriv gärna en lista som ni sätter upp i klassrummet, eller skapa en ruta på tavlan med era regler.

Utvärdera

Utvärdera samtalet i slutet av varje lektion, som en del av den formativa processen.

Fick alla talutrymme?

Finns det något ni behöver tänka på till nästa gång, för att samtalet ska flyta på ännu bättre? Har någon ändrat åsikt, fått veta något nytt eller omvärderat sina tankar från lyssningen?

Språkstödjande undervisning

  • Låt eleverna använda alla sina språk som tankeverktyg – och uppmuntra transspråkande i klassrummet. Det kan handla om att växla mellan sina språk, eller om att först använda det ena språket för att sedan gemensamt hitta formuleringar på svenska.
  • För elever med annat modersmål än svenska är det givande att koppla ihop sina olika språk med varandra. Det kan handla om att jämföra ord och begrepp på de olika språken, eller om att berätta för varandra hur olika ord sägs på ens andra språk. För elever utan andraspråk går det utmärkt att använda skolspråket engelska för dessa aktiviteter.
  • Samla ord och begrepp direkt efter lyssnande av respektive avsnitt. Det kan vara en bra idé att lyssna med pennan i hand. Lyft begreppen gemensamt på tavlan och använd gärna en kontextuell tabell för att arbeta med och befästa orden i ett sammanhang.
  • Associera till orden i grupper. Låt eleverna använda alla sina språk för att sedan översätta till svenska.
  • Diskutera betoning och intonation i det som lästes upp i avsnittet. Var ligger betoningen i en fråga? I ett utrop? Hur läser berättaren upp historien, vilka knep och grepp används? Vad kan vi lära av det och använda när vi själva läser högt eller berättar något?
  • Diskutera ordföljd i svenska och andra språk. Använd meningar från avsnittet och skriv dem på flera språk. Vad händer med ordföljden? Varför är det så, tror ni? Vad händer om man ändrar ordföljden på svenska?

Innan ni lyssnar kan du ställa frågan:

Är alla redo att lyssna?

Förförståelse

Diskutera tillsammans i klassen vad ni tror kommer att hända i dagens avsnitt. Hjälp eleverna på traven genom att visa framsidan, nämna huvudkaraktärer och påminna om vad som hände när ni lyssnade senast. Stötta genom att rita/skriv på tavlan eller låt eleverna rita och skriv enskilt eller i grupp.

Begrepp

I varje kapitel förekommer säkerligen ord och begrepp som är nya eller okända för dina elever. Lista gärna ord under tiden som ni lyssnar, för att kunna lyfta dem tillsammans när ni avslutat lyssningen.

Samtalsfrågor

Här finns allmänna frågor och minde uppgifter, som fungerar bra oavsett vilken av böckerna ni läser,  att använda till det eller de kapitel ni lyssnat på. Du som lärare väljer de frågor eller övningar som du tycker passar bäst till respektive lektion.

Efter att eleverna samtalat om frågorna i grupper har ni en samling för att tillsammans lyfta det grupperna har diskuterat (se lektionsupplägg ovan).

Frågor

  1. Återberätta innehållet i kapitlet, hjälp varandra i gruppen så att så mycket som möjligt kommer med.
  2. Vilket budskap finns i dagens kapitel – alltså vad vill författaren att vi ska tänka när vi har lyssnat, tror ni?
  3. Vad har du sett/hört/läst eller upplevt som påminner om det som hände i boken? Berätta varför det liknar händelsen i boken.
  4. Ställ en fråga till någon som var med i kapitlet. Försök också hitta ett lämpligt svar på frågan. Hjälp varandra i gruppen.
  5. Beskriv Frank. Vem är han? Skapa en tankekarta med namnet Frank i mitten, och hans egenskaper/utseende mm i bubblorna runt om.
  6. Vad är det som sätter igång hela handlingen i boken? Diskutera och fundera. Är ni överens?
  7. Vad var viktigast av allt som hände i det ni lyssnat på i dag? Berätta hur du tänker och motivera. Tänker ni lika? Jämför med varandra och diskutera likheter och skillnader.
  8. Återberätta det som hände i kapitlet utifrån rubrikerna: först – sedan – sist.
  9. Vilka andra språk vill du använda när du beskriver kapitlet? Hur låter det när du återberättar handlingen på ett annat språk som du kan? Vad är lätt/svårt med att använda dina olika språk?
  10. Förutspå vad som ska hända i nästa kapitel. Nämn minst två saker som du tror ska hända.
  11. Vad vill du säga till Frank, för att ge honom stöd och råd, utifrån det som hände i kapitlet?
  12. Vad kan du berätta om det som finns mellan raderna i kapitlet? (Det som inte sägs, men som någon kanske tänker eller känner inom sig). Beskriv hur du tänker.
  13. Var det något som var läskigt för Frank i kapitlet? Varför var det läskigt?
  14. Vad skrämmer dig? Berätta om någon gång då du blivit skrämd. Hur kände du? Hur hanterade du det som hände?

Att vara utanför (Monstret Frank)

Övningarna i detta tema utgår från den första boken om Frank, Monstret Frank.

Frågorna nedan hjälper eleven att koppla Monstret Frank till sin egen verklighet och nå förståelse om:

  • vad, hur och när barn och elever kan påverka

Resonera kring hur Frank skulle kunna påverka sin situation, och vem/vilka han kan ta hjälp av. Vem tar du hjälp av när du behöver stöd? Vad kan barn påverka i sin vardag i skolan och hemma? Vad tycker du att barn ska kunna påverka?

  • hur det är möjligt att låta alla komma till tals i undervisningen

Hur kommer alla till tals när ni arbetar i grupper? Hur utvecklar ni samarbetet i gruppen så att alla får lika villkor för att prata och säga sin mening? Vad kan lärare göra för att hjälpa elever att komma till tals i undervisningen?

  • hur elever kan få möjlighet att uttrycka sin mening i frågor som berör dem

Vilka frågor ska elever få uttrycka sin mening om, tycker du? Hur kan skolan göra så att elever får uttrycka sin mening? Hur gör man på din skola för att låta elever påverka och uttrycka sin mening?

  • hur elever kan ha inflytande över undervisningen, utifrån elevens nivå

Vad får du/ni påverka när det gäller undervisning? Vad skulle elever kunna få påverka i undervisningen? Varför är det inte möjligt för elever att påverka allt som rör undervisning? Vad ska elever inte vara med och påverka, tycker du?

  • hur eleverna kan delta när beslut ska fattas.

Hur deltar elever på din skola när beslut fattas? Hur kan elever delta när beslut fattas, och vilka beslut ska de få vara med att fatta? Motivera! Varför är det viktigt att elever får vara med och bestämma om beslut som rör skolan? Vilka beslut ska elever inte vara med och bestämma om, tycker du? Berätta hur du tänker.

Frågor

Mycket av innehållet i den här boken kretsar kring Magnolia. Ta hjälp av frågorna/uppgifterna nedan för att lära er mer om Magnolia.

  1. Hur ser Franks nya vän Magnolia ut? Rita en teckning av henne, eller samla hennes egenskaper och utseende i en gemensam tankekarta på whiteboarden.
  2. Hur ser växten magnolia ut? Leta efter bilder, rita av blommorna och skapa en rabatt av elevernas olika bilder.
  3. Varför tror ni att flickan Magnolia heter just Magnolia?

Arbeta vidare

Dessa aktiviteter är kopplade till temat i varje bok och tar avstamp i läroplanens inledande delar. Du väljer vilka av övningarna som passar bäst för din elevgrupp att arbeta med.

Nyckelscener

Lyssna på de utvalda kapitlen igen. Diskutera tillsammans vad som är viktigt att lyfta i kapitlet. Låt eleverna i grupper dramatisera kapitlet, eller skriv om kapitlet så att utgången blir en annan. Sedan spelar ni upp den nya versionen.

Kapitel 1 (00.00-05.24)Frank ska ha kalas, men ingen från klassen kommer.  

Kapitel 8 (25.19-29.04)

Franks föräldrar har fest när Frank förvandlas till monster igen.

Kapitel 16 (56.15- 1.01.13)

Frank följer med Uva-Lisa till biblioteket och får reda på en stor hemlighet.

Rädsla: Heta stolen

I kapitel 11 (35.32- 42.00) säger Alice att monster är annorlunda och att människor är rädda för det som är annorlunda. Vad är eleverna rädda för? 

Låt eleverna sitta i en ring. Läs sedan upp följande påståenden. Eleverna ska ställa sig upp när de håller med om ett påstående. Avsluta sedan övningen med att prata om vad eleverna tycker och känner om rädsla i olika sammanhang. 

Påståenden:

Jag är rädd för ...

  • mörker
  • att mamma eller pappa ska bli arga på mig
  • att gå vilse
  • att inte få vara med på rasten
  • att hamna i bråk
  • stora hundar
  • att bli jagad av någon som är äldre

Hemligheter: 4-hörnövning

Frank har en stor hemlighet som han inte kan berätta för någon. Hur påverkas man av att ha en hemlighet?

Låt eleverna ta ställning till påståendena genom att välja det hörn som stämmer överens med deras åsikt:

Frank tycker det är jobbigt med hemligheten eftersom ...

  1. han inte kan berätta hur monstret egentligen är
  2. han inte vet om hans lillebror känner till att det är Frank som är monstret
  3. han inte vet om Alice känner till att det är Frank som är monstret
  4. han inte vet om hans föräldrar känner till att det är Frank som är monstret

Frank vill inte att hans hemlighet ska komma ut eftersom ...

  1. han gillar att ha en hemlighet
  2. han är rädd för vad andra ska tycka om honom då
  3. hans föräldrar kanske blir arga på honom
  4. inte kommer att få några kompisar i skolan då

Att ha en hemlighet är ...

  1. roligt
  2. jobbigt
  3. spännande
  4. tröttsamt

En hemlighet är ...

  1. något som bara jag vet om
  2. något som bara jag och en annan person vet om
  3. något som bara barn får veta
  4. något som både vuxna och barn får veta

När du har en hemlighet som du inte berättar för någon är det för att ...

  1. du blir glad av att ha en hemlighet
  2. du inte vågar berätta om din hemlighet
  3. det är spännande att ha en hemlighet
  4. du inte vet vem du kan berätta hemligheten för

Att inte bevara en hemlighet - viskleken

  1. Ibland kan man inte hålla en hemlighet för sig själv. 
  2. Sätt er i ring. 
  3. Du börjar med att viska frasen: "På cirkusen visar Clownen Krüger ett monster." 
  4. Låt sedan eleverna viska meningen runt i ringen så att det kommer tillbaka till dig. 
  5. Du berättar vad du fick viskat i ditt öra, och vad du viskade till den första eleven. 
  6. Vad har hänt med meddelandet under färden? 
  7. Hur kan detta kopplas till hemligheter och rykten?

Vem kan man lita på (Monstret på cirkusen)

Övningarna i detta tema utgår från den andra boken om Frank, Monstret på cirkusen.

Frågor

Mycket av innehållet i den här boken om Frank kretsar kring en cirkus som kommer till staden Yrred. Ta hjälp av frågorna/uppgifterna nedan för att arbeta med fenomenet.

  1. Vad tänker eleverna på när de hör ordet cirkus? Vilka associationer får de?
  2. Har någon av eleverna varit på cirkus? Hur var det? Vad hände? Något som var spännande? Något som var roligt?
  3. Rita bilder med koppling till cirkus. Om eleverna behöver inspiration kan de leta efter bilder eller inlägg om cirkus, på nätet.

Arbeta vidare

Dessa aktiviteter är kopplade till temat i varje bok och tar avstamp i läroplanens inledande delar. Du väljer vilka av övningarna som passar bäst för din elevgrupp att arbeta med.

Nyckelscener

Lyssna på de utvalda kapitlen igen. Diskutera tillsammans vad som är viktigt att lyfta i kapitlet. Låt eleverna i grupper dramatisera kapitlet, eller skriv om kapitlet så att utgången blir en annan. Sedan spelar ni upp den nya versionen.

Kapitel 1 (01.17-9.03)Frank ska börja skolan igen. Det är inget han ser fram emot.

Kapitel 12 (49.05-54.13)Hela Yrred vill se på Clownen Krügers Cirkus. Finalen på föreställningen är väldigt speciell, eftersom Krüger visar upp ett monster.

Kapitel 16 (01.05.32-01.10.50)Frank, Magnolia och Jasse är tillbaka på cirkusen på natten för att rädda kentauren.

Vem kan du lita på - samtal och reflektion

Frank oroar sig för vem han kan lita på. Diskutera med eleverna vad de tycker är viktigt för att man ska kunna lita på någon. Ta hjälp av följande frågor:

  • Vad betyder det att lita på någon?
  • Varför är det viktigt att kunna lita på någon?
  • Ge exempel på några personer som du litar på. Varför litar du just på dem?
  • Vilka egenskaper behöver en person ha för att du ska kunna lita på hen?

Vem kan du lita på - värderingsövning

I kapitel 22 (01.26.36) sprids ryktet att clownen Krüger var en bluff. Franks föräldrar skäms för att det litat på Krüger, och många människor i Yrred låtsat som om de aldrig trott på clownen.

Låt alla elever stå på en rak linje. Du säger sedan en rad påståenden. Den som håller med om ett påstående tar ett steg framåt (här kan det vara viktigt att förtydliga att det inte handlar om att vinna genom att komma så långt fram som möjligt - förflyttningen handlar enbart om att ta ställning och visa det med kroppen).

  • Jag litar på alla vuxna.
  • Det är svårt att lita på någon som är sträng och bestämd.
  • Jag litar på dem som ser snälla ut.
  • Jag litar på alla som jag känner.
  • Jag törs inte lita på någon som ser arg ut.
  • Jag skulle lita på clownen Krüger.
  • Jag litar bara på dem som jag känner.
  • Det är lättare att lita på någon som är rolig.
  • Det är svårt att lita på någon som jag inte förstår.
  • Jag skulle inte lita på Franks lillebror Oliver.
  • Det finns en eller flera vuxna i skolan som jag litar på.

Allas lika värde (Monstret och människorna)

Övningarna i detta tema utgår från den tredje boken om Frank, Monstret  och människorna.

Frågor

I den här boken om Frank har trollen en viktig roll. Ta hjälp av frågorna/uppgifterna nedan för att arbeta med fenomenet.

  1. Vad är troll? Hur brukar de beskrivas och var bor de?
  2. Titta på John Bauers teckningar. Hur ser hans troll ut? Verkar de elaka eller snälla? Kanske vill ni ta reda på mer om konstnären?
  3. Rita egna troll och sätt upp bilderna i klassrummet.

Arbeta vidare

Dessa aktiviteter är kopplade till temat i varje bok och tar avstamp i läroplanens inledande delar. Du väljer vilka av övningarna som passar bäst för din elevgrupp att arbeta med.

Nyckelscener

Lyssna på de utvalda kapitlen igen. Diskutera tillsammans vad som är viktigt att lyfta i kapitlet. Låt eleverna i grupper dramatisera kapitlet, eller skriv om kapitlet så att utgången blir en annan. Sedan spelar ni upp den nya versionen.

Kapitel 6 ()

Kapitel 13 ()

Kapitel 18 ()

Allas lika värde - bilduppgift i grupp

  1. Dela in eleverna i grupper om fyra. 
  2. Skriv ut PDF:en med bilden av jordklotet och dela ut en till varje grupp.
  3. Låt eleverna rita, eller klippa ut bilder, av olika personer och monster/övernaturliga varelser.
  4. Sedan klistrar eleverna in sina bilder runt jordklotet så att de olika varelserna håller varandra i handen och på så sätt symboliserar att de alla är lika mycket värda.
  5. Sätt upp elevernas bilder i klassrummet och låt varje grupp berätta om sin bild.

Demokrati eller inte - rollspel

  1. Dela in eleverna i två grupper; grupp 1 och grupp 2. 
  2. Du säger inget till eleverna men låter sedan under övningen grupp 1 få bestämma , medan grupp 2 bara får foga sig i besluten. 
  3. Sätt eleverna i en ring och berätta att ni på nästa ska göra en aktivitet tillsammans ( leka kurragömma, spela spel, leka en lek som eleverna tycker om...)och att eleverna ska få bestämma vad ni ska göra.
  4. Fråga vad de vill göra på nästa rast. Låt alla få komma med förslag, men visa bara intresse för förslagen som kommer från grupp 1.
  5. Skriv ner/samla förslagen från grupp 1 och frågan sedan eleverna i grupp 1 vad de helst vill göra. 
  6. När ni fått en rangordning av förslagen kommer du och grupp 1 överens om vad ni ska göra.
  7. Om eleverna i grupp 2 opponerar sig så avfärdar du dem så enkelt du kan genom att hänvisa till att "nu bestämmer vi så här."
  8. Genomför aktiviteten och samla sedan gruppen i en ring igen.
  9. Fråga alla elever hur det kändes när ni bestämde vad ni skulle göra. Ta hjälp av ord som rättvist, jämlik, hänsyn, respekterad.
  10. Förklara sedan att du redan innan diskussion hade bestämt vilka du skulle lyssna på.Dra paralleller till demokrati och alla människors lika värde. 
  11. Diskutera sedan vilka länder som har demokrati och vilka som inte har det - ta hjälp av en världskarta. Fundera tillsammans över vad det kan innebära att bo i ett land som inte är demokratiskt.

  1. Regler för en demokratisk skola - samarbetsövning

Dela in eleverna i grupper om fyra. 

Låt grupperna diskutera vilka regler som är viktiga för att deras skola ska vara demokratisk. 

Varje grupp skapar sedan en lista med de fem viktigaste reglerna.

Låt grupperna skriva/rita/spela in sina listor.

Avsluta med en diskussion i helkass där ni alla grupper får redogöra för vad de kom fram till. kanske kan ni ni skapa en gemensam lista för klassen?

Får man säga vad man tycker? Diskussionsuppgift

  1. Franks vän Alice får ett anonymt hotbrev. Får man skicka sådana i Sverige? Vad säger lagen?
  2. Alice får brevet för att hon har sagt att monster inte är farliga. Hon har använt sig av yttrandefrihetslagen. 
  3. Vad säger den? Får man säga vad som helst? Var går gränserna för yttrandefriheten, om det finns några?