LärarhandledningBarnradions bokpris 2022
I serien Barnradions bokpris samtalar barn om läsning och hur man tänker om det man läst. Programmen belyser också hur och varför barn och unga läser. Genom Barnradions bokpris vill vi locka barn till läsning, till bokprat och till att hitta de böcker som skulle kunna ge just dem en riktigt stor läsupplevelse.
Syfte och målgrupp
Programserien riktar sig till elever i årskurs 4-6.
Genom programmen får vi inblickar i hur fem elever i grundskolan upplever att läsa böckerna de blir tilldelade och hur de tillsammans med programledaren Manuel Cubas kommer fram till den bok som slutligen vinner årets pris. Som lärare kan du få idéer hur du kan leda barn och ungas samtal om böcker och vad du kan göra för att fånga upp elevernas tankar om det de läser. Samtal om böckernas innehåll skapar gemenskap både mellan de som samtalar och med bokens innehåll. Den som leder samtalet behöver vara lyhörd, fånga upp och själv inte värdera eller bedöma det barn och unga berättar.
Varje år presenteras nya böcker i Barnradions bokpris. Som lärare har du, tillsammans med din klass, möjlighet att arbeta med även tidigare utvalda böcker. Kanske vill ni jämföra årets böcker med de tidigare prisvinnande? Fler handledningar, bokpresentationer och fler avsnitt att lyssna på hittar du på URplay:
https://urplay.se/serie/214192-barnradions-bokpris-2019
Skolans uppdrag, Lgr22:
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Ämnets syfte, svenska, Lgr22:
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
Centralt innehåll, åk 4-6, Lgr22:
Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
Om handledningen
Barnradions bokpris omfattar en serie om sex program där varje avsnitt tar cirka tio minuter att lyssna till. Programmen ger en modell för hur arbete med skönlitteratur kan genomföras kopplat till egna bokval. Genom gemensam läsning kan alla grupper utse ”vinnare” om vi läser fler böcker – och att vi samtalar om det vi läser. Som lärare kan du överta programledarens roll och eleverna följer de samtal som barnen i avsnitten genomför. I reflekterande samtal passar det bra att lyssna mellan och bortom raderna. Hur är de olika personerna som vi möter i böckerna? Hur utvecklas personerna genom berättelsen? Känner eleverna igen sig i någons personlighet eller upplevelser? Låt också eleverna göra kopplingar till andra texter, berättelser eller egna erfarenheter.
Handledningen ska skapa intresse för både läsning av skönlitteratur men också för radio och lyssnandet. Med hjälp av handledningen, kopplat till programmen, kan du som lärare fördjupa elevernas förståelse för vikten av att läsa - men också av lusten för att både läsa och lyssna. Ge eleverna utrymme för samtal om åsikter och tolkningar kopplade till böckerna de läser. Men hjälp dem också att se nya teman och perspektiv i det lästa genom att formulera frågor som kan hjälpa dem att vidga förståelsen för texten och möjlighet att göra kopplingar utanför texten.
Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som kan utvecklas och fördjupas i samtalen om texten. Vissa elever kanske är ovana vid att lyssna på berättelser. Lyft därför gärna själva lyssnandet som fenomen innan ni börjar lyssna. Prata om de sinnen man använder när man lyssnar – och hur lyssna skiljer sig från att höra.
Struktur och upplägg
Förbered dig genom att lyssna igenom programmen, låna de aktuella böckerna eller visa omslagen på en interaktiv whiteboard. Det finns också ofta smakprov att läsa ur böcker, via nätet.
● Lyssna till programmen.
● Bekanta dig med böckerna.
● Hitta information om författare och illustratör.
● Fundera över vilka elevaktiviteter som kan vara möjliga under själva lyssnandet: anteckningar med frågor, ord eller åsikter för det gemensamma samtalet i klassrummet.
● Hitta länkar till omslag.
● Hitta länkar till smakprov ur boken.
● Hitta länk till författarens hemsida.
● Hitta länk till illustratörens hemsida.
Arbeta med programmet
Skapa en gemensam grund att utgå från – både när det gäller handling, ord och begrepp. Om eleven har fått nya eller svåra ord förklarade behöver hen inte stanna upp under lyssnandet. Med rätt inramning kan eleven gå upp i lyssnandet och använda egna strategier för att ta till sig innehållet.
Låt eleverna fundera över vad de tror kommer att hända i avsnittet med hjälp av aktuella ord och begrepp. Här är EPA (arbeta: enskilt, par, alla) en bra metod att arbeta efter. Eleverna får träna på att skapa egna, inre bilder. Eleverna kan också få skriva eller rita vad de tror kommer att hända.
Att presentera de fem böckerna och diskutera dem före lyssnandet av programmen kan väcka diskussioner. Ta hjälp av följande frågor:
Varför blev just dessa böcker utvalda?
Vilka böcker blev inte valda?
Vem/vilka valde ut böckerna?
Vilka var de andra böckerna?
Hur gick urvalet till?
Varför tror vi att just dessa böcker blev de som juryn fick till uppdrag att läsa?
Alba och landet bortom av Mårten Gisby och Henrik Johansson
Frågor
- Hur lockar omslaget att läsa boken?
- Vad ger omslaget för information?
Arbeta vidare
Arbeta med en eller flera av frågorna för att tillsammans få en djupare förståelse för boken och dess innehåll.
När Idun börjar i Albas klass låtsas Alba att hon är hennes kompis bara för att sedan vara elak mot henne. Varför gör hon så?
Alba är en mycket mänsklig huvudkaraktär. Hon är både snäll och dum, sympatisk och osympatisk. På vilka sätt?
Plötsligt är Alba en prinsessa i vanernas rike, en helt annan värld. Det är en stor omställning. Hur gör man för att passa in i nya sammanhang?
Häxan Järnsaxa lurade Alba, men hon lärde henne också runmagi. I boken är det svårt att veta gränserna mellan gott och ont. Det bildas två grupperingar, Alba och hennes far på ena sidan och troll, jättar och Järnsaxa på andra. Vilka bra egenskaper finns i det olika grupperna?
När Alba hade Brisingamen blev hennes krafter otroligt förstärkta. Hon kände sig stark och oövervinnerlig. När hon blir av med smycket är hon plötsligt svagare och sämre än alla andra hos vanerna. Hur kan Alba hitta styrka och självförtroende utan smycket?
Författarfråga till Mårten Gisby:
Varför valde du att förlägga handlingen till Vanernas rike?
Ingen kommer levande härifrån av Gustav Boman
Frågor
- Hur lockar omslaget att läsa boken?
- Vad ger omslaget för information?
Arbeta vidare
Arbeta med en eller flera av frågorna för att tillsammans få en djupare förståelse för boken och dess innehåll.
Aldo börjar i Bödelhögens grundskola, vad tänker du om namnet på skolan?
Aldo bytte skola mitt under en termin, varför gjorde han det?
Aldos kompis Rose har hög frånvaro, varför kommer inte hon till skolan?
Eleverna i klassen får arbeta hårt i träslöjdssalen för att arrangera en Krampusfestival. Kan du beskriva hur du tänker att det såg ut i träslöjdssalen?
Benjamin bestämmer att det bara är han som får klä ut sig till Krampus. Hur kommer det sig att han kan bestämma det?
Rektorn är hårt pressad att få skolan att gå ihop ekonomiskt. Dessutom har han en obehörig anställd NO-lärare som skadat sig allvarligt. Försök att tänka igenom boken ur rektorns perspektiv. Gör han kanske rätt många gånger? Vad borde han gjort annorlunda?
Författarfråga till Gustav Boman:
Är Bödelhögens skola lik den skola som du har gått i?
En äkta ljugis av Ingrid Olsson
Frågor
- Hur lockar omslaget att läsa boken?
- Vad ger omslaget för information?
Arbeta vidare
Arbeta med en eller flera av frågorna för att tillsammans få en djupare förståelse för boken och dess innehåll.
Titta noga på omslaget och fundera på vad boken kan handla om. Vad tänker du om titeln “En äkta ljugis”? Vad är en äkta ljugis? Finns det oäkta ljugisar?
Elias hamnar i kläm mittemellan sina skilda föräldrar. Mamma som vill flytta ihop med sin nya kille. Pappa som är ledsen. Elias har ständigt dåligt samvete. Han löser situationen genom att säga det som föräldrarna vill höra. Inte det som är sant.
Elias klarar inte av att säga sanningen till sin pappa för det skulle göra pappa ledsen. Är det ok att ljuga för att inte såra någon? Förklara hur du tänker.
Vilka är fördelarna med att Elias har två hem?
Hur går det för Elias sedan, lyckas han sluta ljuga?
Har du ljugit för att skydda någon? När då - och hur kändes det?
Författarfråga till Ingrid Olsson:
Har du själv erfarenhet av att ljuga? I vilket sammanhang?
Veras krig av Katarina Kuick
Frågor
- Hur lockar omslaget att läsa boken?
- Vad ger omslaget för information?
Arbeta vidare
Arbeta med en eller flera av frågorna för att tillsammans få en djupare förståelse för boken och dess innehåll.
Andra världskriget har pågått några år, men först när Veras stad belägras börjar saker förändras. Vilka är de första förändringarna som hennes familj märker av?
Vera bjuds på lever och hennes mamma ger henne en lavett när Vera klagar på maten. Men ju längre kriget pågår förändras matvanorna. På vilket sätt märks det skillnad? Vad skulle du inte kunna vara utan och vad skulle du kunna tänka dig att äta - insekter, kanske?
Hungern växer ju längre in i boken man kommer. Hur förändras Vera som person i takt med att hungern ökar? Hur blir du när du är hungrig? Hur känns det i kroppen?
Andra världskriget pågick för länge sedan men det finns också konflikter i världen idag. Vilka likheter finns det mellan Vera och barn som måste fly idag?
Författarfråga till Katarina Kuick:
Har du själv upplevt krig?
Älgkungen av Maria Hellbom
Frågor
- Hur lockar omslaget att läsa boken?
- Vad ger omslaget för information?
Arbeta vidare
Arbeta med en eller flera av frågorna för att tillsammans få en djupare förståelse för boken och dess innehåll.
Klara blir vän med Reynir, den stora, vackra älgkungen. Vad är det med Klara som gör att hon kan bli vän med en älg, vad tror du?
Sara kan stanna tiden. Om du hade den förmågan, hur skulle du använda den? Vad kan man ha förmågan till?
På hembygdsgårdens vind är det fullklottrat med ett hemligt tecken. När Klara väl lagt märke till tecknet ser hon det på många ställen. Varför klottrar man tror du? Finns det olika anledningar?
Om älgkungens skog hade haft känslor, hur hade den känt sig under handlingens gång, hur förändras känslorna?
Har du varit med om något övernaturligt? När då? Hur kändes det?
Författarfråga till Maria Hellbom:
Har du varit med om något övernaturligt?
Final
Frågor
- Vad är det som får dig att läsa en bok?
- Vad är det som får dig att välja bort att läsa en bok?
- Är tips från skolbiblioteket och andra bibliotek viktiga för dig?
- Hur hittar du en bok som du blir sugen på att läsa? Hur avgör du att du vill läsa just den boken?
Arbeta vidare
I programmet måste juryn motivera sitt val av vinnarbok. Försök att sammanfatta varje bok med en mening. Vad är det viktigaste för varje bok?
Vilken bok skulle du rösta på? Motivera ditt val!
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).