
LärarhandledningNattkorpen
Denna programserie låter barn i mellanstadieåldern möta skönlitteratur i form av en radioföljetong. Den inlästa boken är en gestaltande uppläsning. Med hjälp av musik och ljudeffekter förstärks det som berättas.
Nattkorpen är en dramatiserad uppläsning som ger en inblick i hur livet kunde se ut för barn på samhällets botten i 1800-talets Stockholm. Följ med till år 1880 och en av de kallaste och svåraste vintrarna på länge. Mika är 11 år och bor på Allmänna barnhuset. En natt i februari knackar det på dörren. Utanför står en ung man som lämnar över ett litet bylte till Mika. Ett nyfött barn. Efter det blir inget sig likt. Nattkorpen är skriven av Johan Rundberg och vann Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok 2021.
Serien består av 33 avsnitt och varje avsnitt är 10–15 minuter långt.
Syfte och målgrupp
Elever tränar på lässtrategier i ämnet svenska genom att lyssna på uppläsningen. En spännande berättelse kan väcka läslust hos elever, men också ge kunskap om hur barns levnadsvillkor såg ut under den här tiden i Sverige, samt väcka nyfikenhet för ämnet historia. Genom olika typer av samtal kopplat till programserien får eleverna reflektera över handlingen och koppla den till sina egna erfarenheter.
Målgruppen är elever i årskurs 4–6.
Historia
- Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
- Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
- Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
- Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
- Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
Svenska
- Gemensam och enskild läsning.
- Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
- Olika former av samtal.
- Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer.
- Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
- Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
- Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad.
- Tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Tillägg – svenska som andraspråk
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
- Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter.
Lgr22
Om handledningen
Samtalsplaneringen följer en återkommande struktur som ger eleven en tydlig inramning kring samtalet.
Varje lektion innehåller tre delar: förförståelse, lyssna och samtala. I samtalsdelen ingår också en utvärdering av samtalet. Varje lektionstillfälle är beräknat att ta ungefär 60 minuter i anspråk – men ibland kan förstås samtalen bli svåra att bryta. Ni kan med fördel lägga mer tid för samtal vid några tillfällen för att hinna mer och komma längre med följdfrågor och kopplingar. Välj hur många kapitel ni ska lyssna på varje gång – förslagsvis ett till två per lektion.
Samtalsmodell
Att samtala utifrån en styrd modell utvecklar eleven såväl kognitivt som språkligt. Eleverna lär sig också att lyssna på varandra, och spinna vidare på andras tankar och funderingar. I ett styrt samtal kan det bli lättare att uttrycka sig, då åsikten/tanken utgår från en gemensam upplevelse. En viktig del i arbetet kommer att handla om att utvärdera de samtal som ni haft. Tanken är att eleven, efter att ha deltagit i samtalen, ska kunna ställa analyserande och värderande frågor på egen hand, samt ha förmåga att omvärdera och tänka nytt. Tänk på att gruppen styr samtalet.
Arbete i grupper
Eleverna arbetar i fasta grupper om 4-5 personer genom hela temat. Varje lektion utses en samtalsledare i varje grupp. Denna roll ska alternera mellan olika personer. Samtalsledaren ser till att samtalet följer en röd tråd, och stöttar de andra deltagarna genom att bygga vidare på tankar och åsikter.
Struktur och upplägg
Lektionsplanering
- Förförståelse – vad hände i förra avsnittet? Vad tror vi kommer att hända nu?
- Lyssna på avsnittet
- Arbeta i grupper – skapa 2–3 frågor till avsnittet
- Lyft frågorna i helklass och skriv upp dem på tavlan eller storskärm
- Diskutera frågorna utifrån den sokratiska samtalsmodellen (finns som pdf/bilaga)
- Utvärdera samtalet – vad gick bra, vad kan vi utveckla till nästa gång?
- Lyft några tankar från samtalen i helklass.
Sokratiska frågor .pdf
Lyssna tillsammans
Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som kan utvecklas och fördjupas i samtalen. Vissa elever kanske är ovana vid att lyssna på berättelser. Lyft därför gärna själva lyssnandet som fenomen innan ni börjar med avsnitten och samtalen.
Prata om de sinnen man använder när man lyssnar och hur lyssna skiljer sig från att höra.
Samtala
Skapa gemensamma samtalsregler. Det kan handla om att sitta i en ring och låta en i taget tala, eller att man inte får avbryta varandra. Kanske passar det er grupp bäst att man måste räcka upp handen, eller att läraren drar namn från klasslistan. Det viktiga är att alla deltar på något sätt, och att eleverna spinner vidare på varandras tankar. Ibland kan det vara en idé att dela gruppen i mindre grupperingar för att diskutera vissa frågor, för att sedan samlas i helklass igen och jämföra det man kommit fram till. Sammanfatta era samtalsregler på ett sätt som gör att ni kan plocka fram dem inför varje samtal. Skriv gärna en lista som ni sätter upp i klassrummet, eller skapa en ruta på tavlan med era regler.
Utvärdera
Utvärdera samtalet i slutet av varje lektion, som en del av den formativa processen. Fick alla talutrymme? Finns det något ni behöver tänka på till nästa gång, för att samtalet ska flyta på ännu bättre? Har någon ändrat åsikt, fått veta något nytt eller omvärderat sina tankar från lyssningen?
Arbeta med programmet
Skapa en gemensam grund att utgå från, det handlar till exempel om ord och begrepp eller om kopplingar till den tid eller plats där berättelsen utspelar sig. Med rätt inramning kan eleven gå upp i lyssnandet och ta till sig innehållet med hjälp av egna strategier. Förförståelsen handlar i detta tema främst om att ge eleven verktyg för att ta till sig innehållet och göra egna kopplingar utifrån det.
Språkstödjande undervisning
Eftersom uppläsningen är gestaltad med hjälp av ljud och musik stärks den språkutvecklande effekten i lyssnandet. Här är tips på redskap och övningar som kan användas i undervisning i svenska som andraspråk och i grupper som vill lägga särskilt fokus på språkutvecklingen.
- Låt eleverna använda alla sina språk som tankeverktyg – och uppmuntra transspråkande i klassrummet. Det kan handla om att växla mellan sina språk, eller om att först använda det ena språket för att sedan gemensamt hitta formuleringar på svenska.
- För elever med annat modersmål än svenska är det givande att koppla ihop sina olika språk med varandra. Det kan handla om att jämföra ord och begrepp på de olika språken, eller om att berätta för varandra hur olika ord sägs på ens andra språk. För elever utan andraspråk går det utmärkt att använda skolspråket engelska för dessa aktiviteter.
- Samla ord och begrepp direkt efter lyssnande av respektive avsnitt. Det kan vara en bra idé att lyssna med pennan i hand. Lyft begreppen gemensamt på tavlan och använd gärna en kontextuell tabell för att arbeta med och befästa orden i ett sammanhang.
- Associera till orden i grupper. Låt eleverna använda alla sina språk för att sedan översätta till svenska.
- Diskutera betoning och intonation i det som lästes upp i avsnittet. Var ligger betoningen i en fråga? I ett utrop? Hur läser berättaren upp historien, vilka knep och grepp används? Vad kan vi lära av det och använda när vi själva läser högt eller berättar något?
- Diskutera ordföljd i svenska och andra språk. Använd meningar från avsnittet och skriv dem på flera språk. Vad händer med ordföljden? Varför är det så, tror ni? Vad händer om man ändrar ordföljden på svenska?
Den svarta ängeln
Frågor
- Hur framställs Stockholm under den här tiden?
- Hur beskrivs huvudpersonen?
- Vilka andra berättelser, filmer eller annat har ni sett som påminner om denna historia?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Allmänna barnhuset
Frågor
- Hur märker man att berättelsen utspelar sig för länge sedan? Ge exempel.
- Vilka personer möter vi i detta avsnitt?
- Vilka platser befinner vi oss på i avsnittet?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Krogen Kapellet
Frågor
- Vad är det för hemlighet som Mika kanske råkar höra?
- Varför behöver vissa saker vara hemliga?
- Hur tror ni att det ser ut inne på krogen Kapellet?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Okänd flicka
Frågor
- Vad tror ni att Mika tänkte och kände när konstapeln sökte upp henne?
- Vad är en konstapel? Vad kallas yrket idag?
- Vilka andra yrken har nämnts i de avsnitt som ni har lyssnat på? Finns dessa yrken än idag, och vad kallas de i så fall?
- Hur såg pojken som lämnade bebisen ut?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
På jakt efter ved
Frågor
- Varför går Mika och Rufus till Hötorget?
- Hur föreställer du dig att Hötorget såg ut på den här tiden? Använd dina sinnen för att beskriva. Vad ser du? Vad hör du? Vilka lukter känner du?
- Mika ser en person hon känner igen. Vem är det? Vad vet du om den här personen? Vad tror du att denna person kommer att spela för roll i den fortsatta berättelsen?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Konstapel Hoff
Frågor
- Varför är Amelia arg?
- Vad vill polisen?
- Vad önskar du ska hända nu?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Liket i Kryptan
Frågor
- Vad är en droska?
- Varför undrar mannen om Mika har sett en död människa förut?
- Det är inte helt ovanligt med döda människor i staden på den här tiden. Varför är det så?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Trasfröken
Frågor
- Varför stannar Valdemar droskan?
- Varför skulle Mika besöka bårhuset? Hur gick besöket?
- Vad kommer att hända nu – vad är nästa steg för Valdemar och Mika?
- Hur tror du att ett bårhus idag skiljer sig från det som Mika besökte? Vilken är den största skillnaden, tror du?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Ett efternamn
Frågor
- Varför är det viktigt att flickan får ett namn?
- Vad säger Amelia när Mika kommer tillbaka till barnhemmet?
- Vad kommer att hända med flickan?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Han är tillbaka
Frågor
- Vad är kryptan för ställe?
- Varför vill inte Mika se Valdemar igen?
- Vilka personer är med i det här avsnittet? Beskriv dem och deras uppdrag.
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Fängelset
Frågor
- Vilket uppdrag vill Valdemar att Mika ska utföra?
- Vilka gammaldags eller ovanliga ord hörde ni i avsnittet? Hur skulle dessa ord se ut i dag?
- Vad finns skrivet mellan raderna i det här avsnittet? T ex tankar, känslor, rädslor...
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Prästen
Frågor
- Vad är en cell?
- Vad betyder avrättas? Varför dömdes John Almgren till detta straff?
- Varför kommer prästen att bli arg på Mika?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Pusselbitar
Frågor
- Vilka nya ledtrådar får Mika i det här avsnittet? Hur får hon dessa ledtrådar/nya tankar?
- Vad tror du att dessa ledtrådar kommer att leda till?
- Vad kommer nästa steg att vara för Mika?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Serafen
Frågor
- Hur reagerar Westerberg när Mika behöver hjälp?
- Hur skulle du ha gjort om du varit i Mikas ställe? Vad skulle du ha tänkt?
- Vilken bild får du av staden? Vad i berättelsen ger dig ledtrådar om vilken årstid det är? Vad är annorlunda i staden jämfört med hur det är i vår tid?
- Vad skulle Mika tänka om hon gjorde en tidsresa till vår tid? Vad skulle hon tycka var konstig, bra, spännande, svårt att förstå osv.?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Han lever!
Frågor
- Varför är Mika och Valdemar i fara?
- Hur känns det när man är rädd?
- På vilket sätt har Valdemar och Mika behövt varandra för att hitta sanningen om Nattkorpen? Hade de kunnat klara av detta var och en för sig?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Tekla
Frågor
- Vem ska Mika träffa i det här avsnittet? Hur känner de varandra, tror du?
- Varför behöver Mika och Valdemar skydd?
- Hur tycker du att Mika och Valdemar ska fortsätta?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Nora Ståhl
Frågor
- Vad gör en pastor? Vilka andra ord för det här yrket känner du till?
- Varför börjar Mika tänka på Noras läderband med rosor? Varför tror hon att det kan vara viktigt? Vart tror du att bandet tog vägen?
- Varför var det så viktigt förr att barn blev döpta, tror ni? Hur ser det ut i dag?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Vad äter poliser?
Frågor
- Vad är grynvälling och krampsill? Hur tror ni att dessa rätter smakar?
- Varför är det så fattigt i barnhuset, tror ni?
- Vad vore svårast med att leva i barnhuset, tror ni? Berätta hur ni tänker.
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Pytt i panna
Frågor
- Vad är det för fotografi som Mika får se?
- Varför reagerar Mika så starkt när hon ser fotot?
- Hur bor Valdemar? Vad tycker Mika om hans hem och den mat han bjuder på? På vilket sätt skiljer sig hans hem och mat från hur det är på barnhuset?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Edvins pappa
Frågor
- Varför sover alla barnen i samma sal?
- Hur är vädret i Stockholm i det här avsnittet?
- Vad tycker du är det viktigaste som händer i det här avsnittet?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Tvålfabriken
Frågor
- Vilka ledtrådar får Mika i det här avsnittet?
- Hur kan det som kvinnan berättar hjälpa Mika att förstå mer om John Almgren?
- På vilka platser befinner sig Mika i det här avsnittet? Hur ser det ut på dessa platser?
- Vad kommer att hända i nästa avsnitt, tror ni?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Fotografiet
Frågor
- Edvin säger att Nattkorpen är hans pappa. Varför tror Edvin att det är så? Varför tror de andra att det inte stämmer?
- Varför kallas personen Nattkorpen? Vad är en korp?
- Vad händer i det här avsnittet? Återberätta för varandra i gruppen
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Klara
Frågor
- Hur känner Amelia och Nattkorpen till varandra?
- Om det var du som var Amelia – hur skulle du då göra/reagera i samma situation?
- Vad kan du ge Mika och Amelia för råd om hur de ska fortsätta?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Fosterföräldrar
Frågor
- Vem var Klara? Vad har hänt med Klara?
- Vad betyder fosterföräldrar?
- Finns det platser som nämns i avsnittet som ni känner igen från andra böcker, filmer eller bilder? Berätta.
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Flickan från tvålfabriken
Frågor
- Vad vill flickan från tvålfabriken?
- Hur ser villkoren ut för barn och unga i Stockholm på den här tiden? Vad är svårt? Vad skiljer sig från hur barn har det i dag?
- Vilka skillnader finns mellan barns och vuxnas liv i Stockholm på den här tiden?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Mardrömmar
Frågor
- Mika får veta lite om sin bakgrund. Vad får hon veta som hon inte visste förut?
- Varför drömmer Mika mardrömmar? Hur känns det att drömma mardrömmar?
- Vad förstår du om Mika och hennes bakgrund nu, som du inte visste förut?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Litar du på mig?
Frågor
- Var gömmer sig Nattkorpen? Är det ett bra gömställe? Berätta hur ni tänker.
- Var skulle ni gömma er om ni var tvungna att hålla er undan?
- Vad tror ni att Mika känner och tänker i det här avsnittet?
- Hur ser Mikas plan ut?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Snälla, dumma Rufus
Frågor
- Vad är det för farligt som Mika måste göra?
- Hur förbereder hon sig för det hon ska göra?
- Hur kommer det sig att man ibland gör saker man egentligen inte vågar?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
En dag att dö på
Frågor
- Vad händer i det här avsnittet? Hur skiljer det sig från det du trodde skulle hända?
- Vad tycker du att Mika ska göra nu?
- Vilka olika grupper i samhället märker ni i berättelsen? Beskriv dem. Vilken av grupperna hör Mika och de andra barnen till?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Jakten
Frågor
- Vad gör Mika för att försöka rädda sig själv och Valdemar?
- Vad skulle du vara beredd att göra för att rädda någon annan?
- Vilken känsla är stark i det här avsnittet? Berätta hur ni tänker.
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Gömstället
Frågor
- Återberätta det som hände i avsnittet i tidsordning.
- Vad tänker du om det som händer i avsnittet? Är det en bra utveckling av handlingen, eller hade du önskat att det var på ett annat sätt? Beskriv hur du tänker.
- Hur ser det ut vid slottet, tror ni? Hur ser det ut vid slottet nuförtiden? Tror ni att tunneln finns kvar? Varför/varför inte?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Fången är på väg
Frågor
- Vad vill Mika fråga Natttkorpen?
- Varför tror de att Nattkorpen har svar på deras frågor?
- Vad är Långholmen för plats?
- Vad kommer att hända med Nattkorpen när han kommer till Långholmen?
Arbeta vidare
Låt varje grupp komma på två egna frågor kopplat till avsnittet. Lyft frågorna i helklass och diskutera sedan alla frågor i grupperna.
Följ samtalsmodellen och avsluta med utvärdering.
Månvind och Hoff
Frågor
- Vad är det som överraskar Mika?
- Varför har hon inte hört något från Valdemar?
- Vad var bra med slutet av boken?
- Vad vill du veta mer om?
- Vad tror du kommer att hända nu med de olika personerna?
Arbeta vidare
Nu har ni lyssnat på hela boken. Det är dags att fundera över några övergripande frågor.
- Hade du gjort likadant som Mika? Vad skulle du ha gjort annorlunda?
- Vad tänkte du om boken innan du lyssnade? Vad tänker du nu? Vad har ändrats?
- Hur skulle du beskriva boken för någon som inte läst/lyssnat på den?
- Vilka andra böcker som du läst påminner om den här? På vilket sätt?
- Vad tror du att författaren ville förmedla och visa med boken – hur tänkte han om det han skrev och de som skulle läsa?
Extra:
- Titta på gamla kartor över Stockholm på den här tiden (1800-talet). Vad känner ni igen från boken? Kanske hittar ni Serafen, Långholmen, Slottet, Södermalm, Polishuset och de andra platserna som nämns.
- Måla/rita bilder som visar Mikas Stockholm.
- Sök på nätet efter bilder på platser och byggnader som nämns i boken. Finns de kvar i dag? Hur används de i dag?
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).