Seriebild

LärarhandledningVåra dikter på finska

Våra dikter på finska är en serie av filmade dikter. Våra dikter finns också på de andra svenska minoritetsspråken, med olika dikter och filmer för varje språk. Dikterna är varierade till form och rytm, och diktfilmerna består av dramatiseringar och animationer. Dessa ger en fördjupad upplevelse och ett visuellt stöd till dikten, vilket ökar förståelsen av det skrivna ordet. Förhoppningen är att diktfilmerna sätter i gång en nyfikenhet och kreativitet kring det egna skapandet.

Syfte och målgrupp

Dikter är ett sätt att uttrycka sina känslor, men också en möjlighet att göra sin röst hörd. Serien ger en enkel ingång till diktläsning och minoritetsspråken. Genom kopplingen mellan poesi och språk visar programmet på vägar in i både poesins och minoritetsspråkens värld. Med hjälp av programmen kan eleverna möta dikter och språk i en pedagogisk inramning som underlättar förståelsen för dikter och diktläsning. Eftersom dikterna är skrivna på de olika minoritetsspråken kan de vara en väg in i de olika språkens kulturer och kan på så sätt öka förståelsen för dessa.

Målgruppen är främst elever på högstadiet och gymnasiet.

Det finns också en finskspråkig lärarhandledning till filmerna. Den hittar du här!

Om handledningen

Handledningen ger dig hjälp att utveckla arbetet med poesi på finska. Med hjälp av de olika uppgifterna kan du tillsammans med dina elever använda dikterna för att fördjupa er förståelse för språket. Handledningen ger er också förslag på hur ni kan arbeta med dikter och poesi på olika sätt.

Struktur och upplägg

Materialet till Våra dikter utgår från förförståelse, arbete under läsningen och arbete med dikterna efter läsningen. Strukturen är densamma för alla dikter. För att arbeta specifikt med en enskild dikt underlättar det om du som lärare i förväg väljer ut några ord ur dikten för att kunna starta ett förberedande samtal tillsammans med eleverna.

För att fördjupa förståelsen för texterna kan det vara bra att läsa både på, mellan och bortom raderna.

Att läsa på raderna handlar om att tolka texten bokstavligt, att se vad det verkligen står på raden.

Att läsa mellan raderna handlar om att dra egna slutsatser med hjälp av det som förmedlas, utan att det är tydligt utskrivet i texten.

Att läsa bortom raderna handlar om att göra inferenser till andra texter som man läst, eller att göra kopplingar till egna erfarenheter eller något som man sett eller hört.

episodebild

Låtskrivaren och sångaren Markus Krunegård har skrivit texten om kärlek i ett vidsträckt, nattligt land där tankar, minnen och mörker bor. Regi av Lina Puranen och Karin Tötterman.

Anders Markus Krunegård är en känd sverigefinsk sångare och låtskrivare. Han är född 1979 i Norrköping där han gick i grundskola och gymnasiet. Hans mamma är från Pello i Tornedalen. Krunegård har skapat musik både i band och som soloartist och han har vunnit flera priser.

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.

episodebild

Killen i Robert Meriruohos dikt sitter i sin lägenhet med tre månaders obetald hyra. Men vem är han att klaga som inte frös ihjäl i vinterkriget? Regi av Lina Puranen och Karin Tötterman.

Robert Meriruoho är en sverigefinsk poet som föddes i Stockholm 1989. Han studerade i Göteborg och flyttade senare till Åbo i Finland. Meriruoho har vunnit priser i flera poesitävlingar i både Sverige och Finland. Han har gett ut två diktsamlingar: Tankar före soluppgången och Göteborgska helgens saga.

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.

Vi ska gå på fest ikväll och ska man gå på fest måste man fixa till sig. Ganska mycket. Är det så kul egentligen? En dikt av Solja Krapu i översättning av Harri Rinne. Regi av Lina Puranen och Karin Tötterman.

Solja Krapu-Kallio föddes i Konginkangas i Finland 1960 men hon bor för närvarande i Umeå. Hon är en sverigefinsk poet och författare. Krapu-Kallio har skrivit barn- och ungdomsböcker och flera diktsamlingar.

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.