Seriebild

LärarhandledningVåra dikter på meänkieli

Våra dikter på meänkieli är en serie av filmade dikter. Våra dikter finns också på de andra svenska minoritetsspråken, med olika dikter och filmer för varje språk. Dikterna är varierade till form och rytm, och diktfilmerna består av dramatiseringar och animationer. Dessa ger en fördjupad upplevelse och ett visuellt stöd till dikten, vilket ökar förståelsen av det skrivna ordet. Förhoppningen är att diktfilmerna sätter i gång en nyfikenhet och kreativitet kring det egna skapandet.

Syfte och målgrupp

Dikter är ett sätt att uttrycka sina känslor, men också en möjlighet att göra sin röst hörd. Serien ger en enkel ingång till diktläsning och minoritetsspråken. Genom kopplingen mellan poesi och språk visar programmet på vägar in i både poesins och minoritetsspråkens värld. Med hjälp av programmen kan eleverna möta dikter och språk i en pedagogisk inramning som underlättar förståelsen för dikter och diktläsning. Eftersom dikterna är skrivna på de olika minoritetsspråken kan de vara en väg in i de olika språkens kulturer och kan på så sätt öka förståelsen för dessa.

Målgruppen är främst elever på högstadiet och gymnasiet.

Till filmerna finns också en lärarhandledning på meänkieli. Den hittar du här!

Om handledningen

Handledningen ger dig hjälp att utveckla arbetet med poesi på meänkieli. Med hjälp av de olika uppgifterna kan du tillsammans med dina elever använda dikterna för att fördjupa er förståelse för språket. Handledningen ger er också förslag på hur ni kan arbeta med dikter och poesi på olika sätt.

Struktur och upplägg

Materialet till Våra dikter utgår från förförståelse, arbete under läsningen och arbete med dikterna efter läsningen. Strukturen är densamma för alla dikter. För att arbeta specifikt med en enskild dikt underlättar det om du som lärare i förväg väljer ut några ord ur dikten för att kunna starta ett förberedande samtal tillsammans med eleverna. Förslag på sådana ord finns vid varje dikt.

För att fördjupa förståelsen för texterna kan det vara bra att läsa både på, mellan och bortom raderna.

Att läsa på raderna handlar om att tolka texten bokstavligt, att se vad det verkligen står på raden.

Att läsa mellan raderna handlar om att dra egna slutsatser med hjälp av det som förmedlas, utan att det är tydligt utskrivet i texten.

Att läsa bortom raderna handlar om att göra inferenser till andra texter som man läst, eller att göra kopplingar till egna erfarenheter eller något som man sett eller hört.

episodebild

Klara Pasma är talangfull skådespelare, låtskrivare och artist som gör musik på svenska och på meänkieli. Hon är en singer-songwriter som har rötterna i norr och hennes texter har oftast koppling till Tornedalen och livet där. Hennes mest kända låt hittills är “Pikkupiika” och till hennes framtidsdrömmar tillhör att stå i Melodifestivalscenen och sjunga på meänkieli.

Hennes dikt “Sinun vitsi” var ursprungligen en låt som Pasma själv hade skrivit på svenska men sen fick hjälp av Linnea Huhta och Lotta Utter för att översätta den till meänkieli. Dikten handlar om destruktiva relationer.

Begreppslista

Här är några centrala ord från dikten översatta till svenska. Välj gärna ut några av dem att gå igenom innan ni tittar på filmen.

  • luphaus = löfte
  • rikkoa = bryter
  • klauni = clown
  • vitsi = skämt
  • petos = svek
  • olla päättäväinen = sätta ner min fot
  • uhka = hot

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.

episodebild

Linnea Huhta är flerspråkig tusenkonstnär. Hon är författare, poet, radiopratare, filmproducent och jurist. Hon debuterade som barnboksförfattare år 2019 med den tvåspråkiga barnbokserien Ahai keksii – Ahai hittar på. År 2022 producerade hon kortfilmen Mummun leipä (Mormors bröd) av Vonnie Larsson som visas av UR år 2023.

Hennes dikt Kiini handlar om den egna identiteten genom kulturbärande företeelser som i förhållande till uppväxtplatsen Tornedalen präglats mycket av relationen till mormor/ farmor. Maten, bastun, dikterna och landsgränsen som finns men ändå inte beskriver identiteten och kärleken till platsen, språket och människor.

Begreppslista

Här är några centrala ord från dikten översatta till svenska. Välj gärna ut några av dem att gå igenom innan ni tittar på filmen.

  • olla kiini jostaki = hänger på
  • muistot = minnena
  • väylä = älven
  • olemassa oleva = existerande
  • raja = gränsen
  • menheisyys = förflutna
  • tulevaisuus = framtiden

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.

episodebild

Mona Mörtlund är en flerspråkig poet, författare, dramatiker och översättare. Hon har skrivit poesi, barnböcker, teaterpjäser och filmmanus både på svenska och meänkieli.

Hon debuterade, tillsammans med Monica Johansson, år 1986 med barnboken/allåldersboken Moron moron, ostaks poron (insamlade lekar, ramsor, sånger, sagor och gåtor från Tornedalen och andra meänkielitalande områden i Norrbotten).

Genom henne har vi också kunnat höra meänkieli även på Dramaten då hon varit inbjuden dit för att läsa dikter på meänkieli och då hennes pjäs “Regnblommorna är vackra i år /Vale tappaa sielun” har framförts på nationalscenen.

Hennes dikt “En gång hade vi ett språk”/”Meilä oli kerran kieli” handlar om rädslan för att språket meänkieli ska gå förlorat.

Begreppslista

Här är några centrala ord från dikten översatta till svenska. Välj gärna ut några av dem att gå igenom innan ni tittar på filmen.

  • kerran = en gång
  • tunne = känsla
  • rakhaus = kärlek
  • kieli = språk
  • lato = lada
  • katiska = mjärde
  • haltija = vittra
  • syli = famn
  • kuolla = dö
  • syntyä = föddes

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.