Till huvudinnehåll
Seriebild
LärarhandledningTitta på serien

LärarhandledningVåra dikter på samiska

Våra dikter på samiska är en serie av filmade dikter. Våra dikter finns också på de andra svenska minoritetsspråken, med olika dikter och filmer för varje språk. Dikterna är varierade till form och rytm, och diktfilmerna består av dramatiseringar och animationer. Dessa ger en fördjupad upplevelse och ett visuellt stöd till dikten, vilket ökar förståelsen av det skrivna ordet. Förhoppningen är att diktfilmerna sätter i gång en nyfikenhet och kreativitet kring det egna skapandet.

Den första av dikterna, Gaavalohke, är skriven på sydsamiska. De övriga två, Beaivváš vel rattis och Mánnávuohta är nordsamiska.

Syfte och målgrupp

Dikter är ett sätt att uttrycka sina känslor, men också en möjlighet att göra sin röst hörd. Serien ger en enkel ingång till diktläsning och minoritetsspråken. Genom kopplingen mellan poesi och språk visar programmet på vägar in i både poesins och minoritetsspråkens värld. Med hjälp av programmen kan eleverna möta dikter och språk i en pedagogisk inramning som underlättar förståelsen för dikter och diktläsning. Eftersom dikterna är skrivna på de olika minoritetsspråken kan de vara en väg in i de olika språkens kulturer och kan på så sätt öka förståelsen för dessa.

Målgruppen är främst elever på högstadiet och gymnasiet.

Till filmerna finns också en lärarhandledning på nordsamiska. Den hittar du här!

Om handledningen

Handledningen ger dig hjälp att utveckla arbetet med poesi på samiska. Med hjälp av de olika uppgifterna kan du tillsammans med dina elever använda dikterna för att fördjupa er förståelse för språket. Handledningen ger er också förslag på hur ni kan arbeta med dikter och poesi på olika sätt.

Struktur och upplägg

Materialet till Våra dikter utgår från förförståelse, arbete under läsningen och arbete med dikterna efter läsningen. Strukturen är densamma för alla dikter. För att arbeta specifikt med en enskild dikt underlättar det om du som lärare i förväg väljer ut några ord ur dikten för att kunna starta ett förberedande samtal tillsammans med eleverna. Förslag på sådana ord finns vid varje dikt.

För att fördjupa förståelsen för texterna kan det vara bra att läsa både på, mellan och bortom raderna.

Att läsa på raderna handlar om att tolka texten bokstavligt, att se vad det verkligen står på raden.

Att läsa mellan raderna handlar om att dra egna slutsatser med hjälp av det som förmedlas, utan att det är tydligt utskrivet i texten.

Att läsa bortom raderna handlar om att göra inferenser till andra texter som man läst, eller att göra kopplingar till egna erfarenheter eller något som man sett eller hört.

Avsnitt 1 · 4 min

Gaavalohke

Bandet mellan människa och ren är starkt. Och vi behöver alla vår flock. Vi möter Evelina och hennes tamren Daemies uppe på fjället. Regi: Tove Nowén.

Gustav Kappfjell, eller Gaebpien Gåsta, (1913–1999) var en sydsamisk poet, författare, jojkare och renägare som än idag räknas som en av de främsta i Sápmi. Hans bok Gaaltije som gavs ut 1987 var den första poesibok på sydsamiska någonsin. Gustav var engagerad i den samiska litteraturrörelsen på 1970-talet, som gav upphov till den samiska ČSV-rörelsen, och jojkdikten Gaavalohke, som av många sydsamer ses som en beskrivning av det sydsamiska folket och dess kultur, publicerades för första gången i skriftserien Čállogat 1973. Gustav föddes och levde hela sitt liv kring Maajehjaevrie, på den norska sidan av Sápmi, där han tog över sin familjs kombinationsjordbruk, efter att hans far hade omkommit i Dunderlandsdalolyckan 1948.

Begreppslista

Här är några centrala ord från dikten översatta till nordsamiska och svenska. Välj gärna ut några av dem att gå igenom innan ni tittar på filmen.

  • boađe (sydsamiska: båatieh) = kom
  • guohtun (syds.: gåatome) = bete
  • láidestanheargi (syds.: gaavalohke) = handtam ledarren
  • doama (syds.:skodth) = skynda
  • lojes eallu (syds.: gaavelh-grievvie) = flock

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.

Avsnitt 2 · 4 min

Beaivváš vel rattis

I Juvvá Pittjas dikt "Solen i mitt bröst", möter vi en vanlig tonårskille som söker sin identitet. Regi: Tove Nowén.

Juvvá Pittja är en nordsamisk författare, snickare och renskötare, född och uppvuxen i Jiellevárri 1989, men för tillfället bor han i Ubmeje. Som 18-åring startade han sitt renskötselföretag, som han var tvungen att kombinera med arbete i gruvan för att få ekonomin att gå ihop. Han har skrivit manus till dansföreställningen Of itself: In Itself som han turnerade med i Sverige under våren 2022. Hans debutbok från 2018, diktsamlingen Duođain in dieđe / Vet verkligen inte, kretsar kring hans uppväxt och behandlar teman som psykisk ohälsa och samiska landrättigheter.

Begreppslista

Här är några centrala ord från dikten översatta till svenska. Välj gärna ut några av dem att gå igenom innan ni tittar på filmen.

  • gullevašvuohta = tillhörighet
  • badjelmearálaš = överflöd
  • friddjavuohta = frihet

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.

Avsnitt 3 · 3 min

Mánnavuohta

Barndomen delade de och med den erfarenheten att inte få prata samiska i skolan - språket som var deras. Mats Jonsson har tecknat bilderna till Sara Päiviös dikt. Regi: Tove Nowén.

Sara Päiviö, eller Beaiváš Sárá, (1946-2011) var en författare, poet och livsfilosof som föddes i en renskötarfamilj i Sveriges nordligaste sameby Geaggán Čearru (Könkämä). Hon växte upp i Guhttás, på gränsen mot Finland, men flyttade som ung till Stockholm där hon levde mer än 40 år. Sara Päiviö brukade påpeka att hennes drivkraft var hennes längtan, och i poesiboken Suonjir skrev hon om en samisk vardag, och blandade dikter om sin barndom med mer politiska texter om Sápmi som en plats, ett tema och ett sätt att tänka.

Begreppslista

Här är några centrala ord från dikten översatta till svenska. Välj gärna ut några av dem att gå igenom innan ni tittar på filmen.

  • mánnávuohta = barndom
  • hávit = sår
  • rájehis eatnamis = gränslöst land
  • guorbbas = karg
  • beaivváža suonjar = solens stråle

Frågor

Frågor att ta med sig när ni läser dikterna kan vara:
  1. Vad handlar texten om?
  2. Hur tolkar du texten? Har texten något budskap? I så fall vilket?
  3. Vilka känslor och tankar väcker texten?
  4. Finns det mönster som upprepas i texten? Ge exempel.
  5. I vilket sammanhang och av vem skrevs dikten, tror du? Varför tror du det?
  6. Vilka andra texter som påminner om den här dikten har du läst förut? På vilka språk?

Arbeta vidare

Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med efter diktläsningen. Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för dig och din elevgrupp.

När är dikten skriven? Ta hjälp av innehåll, språk och form. Kanske kan ni hjälpas åt att sätta in dikten på en tidslinje?

Läs dikten högt för varandra. Variera tonfall och inlevelse. Vad händer med dikten om ni läser den argt? Nervöst? Glatt? På dialekt?

Översätt dikten till svenska. Tänk på att du inte måste översätta varje ord exakt - du ska fånga känslan och budskapet.

Skriv om dikten så att den ändrar stil, men inte budskap. Vad ändrar du?

Varför är det viktigt att få uttrycka sig på sitt eget språk?

På vilket sätt är det viktigt att det finns poesi på minoritetsspråk? Vad säger dikten om det språk som den är skriven på, och den kultur som språket finns i?

Prova att lära dig dikten utantill. Vilka knep kan du använda för att lära dig den på ett enklare sätt? Till exempel mönster, rytm, stilgrepp etcetera.

Uppdaterades:2022-12-05

Författare: Skolbyrån och Johan Sandberg McGuinne

Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).