Seriebild

LärarhandledningFrågeriet - om kroppen

Programserien Frågeriet - om kroppen utgår från barns frågor och svaren på dessa. Eleverna lära sig om hur kroppen fungerar. Varje avsnitt är cirka 10 minuter långt.

Alla avsnitt i serien har samma struktur. Följande programpunkter finns alltid med:

  • Barn ställer frågor som på olika sätt besvaras i programmet.
  • Med hjälp av praktiskt material förklarar programledaren, Liban, hur kroppen fungerar.
  • Programledaren ställer en fråga med koppling till avsnittets tema. Några barn får fundera över olika förslag och sedan gissa svaret.
  • Animationer visar hur det ser ut och fungerar inuti kroppen.
  • I varje avsnitt finns ett längre inslag där vi får möta ett barn som berättar om något ur sin vardag - med koppling till avsnittets tema.

Syfte och målgrupp

Serien riktar sig i första hand till elever i åk F-3. Programmen syftar till att väcka nyfikenhet och att skapa kunskap om hur kroppen fungerar.

Frågeriet om kroppen har koppling till det centrala innehållet i kursplanen för biologi åk 1-3, lgr 22.

Lgr22 - Centralt innehåll: biologi

Kropp och hälsa

  • Några av människans organ, deras namn och översiktliga funktion.
  • Människors upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
  • Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer.

Om handledningen

I den här lärarhandledningen får du information om varje avsnitts tema och de frågor som tas upp i avsnitten. 

Struktur och upplägg

Till varje avsnitt finns en begreppslista med ord som kan vara svåra för eleverna. Det finns faktafrågor, samtalsfrågor och tips på hur ni kan arbeta vidare. Till faktafrågorna finns ett kort svar på frågan medan diskussionsfrågorna ska ge utrymme för samtal och tankar.

I varje program ställer programledaren en fråga som man får svar på i slutet. Pausa gärna programmet så att eleverna kan svara på frågan innan svaret presenteras.

episodebild

Avsnittet tar upp matens väg genom kroppen och varför vi behöver äta. Programledaren Liban undrar hur långa hans tarmar är och vi får träffa Milla som är gymnast. Milla berättar om ur viktigt det är att få tillräckligt med mat (energi) för att orka träna. Avsnittets animering ger en förklaring till hur matsmältningen fungerar.

I programmet besvaras frågorna:

  1. Varför måste vi äta?
  2. Vad händer med maten när vi har svalt den? 
  3. Hur mycket pruttar man under en dag? 

Libans fråga: Hur långa är mina tarmar? Barnen i programmet får välja mellan en 6 m lång slang, ett hopprep och en fjäderboa.

Begreppslista

Matstrupe Rör som förbinder svalget med matsäcken. När man svalt maten pressas den vidare med hjälp av matstrupens rörelser.

Magsäck Här blandas maten med magsaft.

Tunntarm Blodkärl i tunntarmen tar upp näring ur maten.

Blodkärl Tunna rör som transporterar runt blodet till kroppens alla delar.

Tjocktarm Tar upp vätskan ur det som är kvar av maten och skickar resterna till ändtarmen.

    Frågor

    Faktafrågor:

    Vad händer med maten när vi har svalt den? (Beskriv matens väg genom kroppen.)

    Svar: Den pressas ner genom matstrupen till magsäcken. Där blandas den med magsaft och förs till tunntarmen där näring tas upp i blodkärl som sitter i tunntarmens väggar. I tjocktarmen sugs vätskan upp och det som blir över kommer ut som bajs.

    Diskussionsfrågor

    1. Ibland pratar vi om bra och dålig mat. Vad menar vi då? Vad är det som gör att maten är bra eller dålig för våra kroppar? Ge exempel.
    2. Vad kan hända om matsmältningen inte fungerar som den ska?
    3. Vad skulle hända om man slutar att prutta?

    Arbeta vidare

    Hur långa är dina tarmar?

    Låt eleverna mäta upp ett snöre, 5 meter långt för att få en uppfattning om hur långa tarmarna är. Elevernas tarmar är något kortare än programledarens. Tunntarmen hos en människa är vanligen 3-5 meter och tjocktarmen knappt 1,5 m.

    Ta reda på mer om matsmältningen

    Sök i böcker och på internet för att ta reda på hur lång tid det tar för maten att komma hela vägen genom kroppen.

    Låt eleverna, i par eller mindre grupper, måla en bild av hur matsmältningsorganen ser ut. De kan sedan skriva faktatexter till sina bilder.

    episodebild

    Avsnittet tar upp några av ögats delar och hur synen fungerar. Programledaren Liban undrar vilken som är världens vanligaste ögonfärg och vi får träffa Elvira som har glasögon. Hon tar oss med till optikern.

    Avsnittets animering visar ögats delar och beskriver hur synen fungerar.

    I programmet besvaras frågorna:

    1. Vad gör man hos optikern? 
    2. Hur ser man med ögat? 
    3. Vad är pupillen? 

    Libans fråga: Vilken är världens vanligaste ögonfärg? Barnen i programmet får välja mellan ett antal saker som är gröna, blå eller bruna. Svar: Bruna ögon är vanligast och gröna är mest ovanligt.

    Begreppslista

    Optiker Person som arbetar med att undersöka ögon- och synfunktion.

    Pupill Hål i ögat som släpper in ljus.

    Lins Linsen bryter ljuset som kommer in i ögat. Den kan ändra form så den blir tjockare eller tunnare, vilket gör att man ser bra på både långt och nära håll.

    Näthinna I ögonglobens bakre del sitter näthinnan och där finns syncellerna.

    Synceller Syncellerna gör att vi kan se. Det finns två sorters synceller; tappar och stavar. Tapparna är mest ljuskänsliga och gör att vi kan se när det är dåligt ljus. Stavarna kräver bättre ljus och är de celler som ger oss färgseende. Syncellerna skickar bilden till hjärnan som tolkar signalerna.

    Regnbågshinnan (Iris) Regnbågshinnan är den färgade ringen i ögat. Det är en muskel som styr pupillens storlek.

      Frågor

      Faktafrågor:

      Vad är pupillen?
      Svar: Ett hål som släpper in ljus i ögat.

      Hur ser pupillen ut om det är mycket ljus?
      Svar: Då är den är liten.

      Olika djurarter (och människor) har ögon som är bra på olika saker. Vad beror det på?
      Svar: Ögonen har anpassats till att vara bra på att se det som är viktigt för överlevnad i den miljö som arten lever i.

      Diskussionsfrågor

      1. Har ögonfärgen någon betydelse för hur bra man ser?
      2. Hur tror du att det är att inte kunna se något?

      Arbeta vidare

      Pupillen

      Titta på hur pupillen ser ut i starkt respektive svagt ljus. Låt eleverna arbeta i par så att de kan titta på varandras pupiller och prata om hur stor den är i ljus och i mörker. (Undvik att lysa rakt in i ögat!) I mörker öppnas pupillen för att släppa in så mycket ljus det går, medan den dras ihop vid starkt ljus. Eleverna kan även prova att se hur pupillen ändrar storlek genom vara i ett mörkt rum under en minut och sedan tända ljuset. Precis när ljuset tänds syns det hur pupillen dras ihop.

      Att inte kunna se

      Välj en lämplig plats och låt eleverna prova att röra sig runt med ögonbindel eller med stängda ögon för att känna hur det är att inte kunna se. Eleverna arbetar i par och turas om att ge instruktioner till kamraten för att leda denna till ett utvalt mål.

      episodebild

      Avsnittet tar upp örats delar och hur hörseln fungerar. Programledaren Liban undrar hur litet kroppens minsta ben är och vi får träffa Ted som spelar trummor. Han berättar om sitt intresse och vi får följa med honom till en trumlektion. Avsnittets animering handlar om hur örat uppfattar ljudvågor i luften och skickar signaler till hjärnan.

      I programmet besvaras frågorna:

      1. Vad händer i örat när man lyssnar på höga ljud?
      2. Hur kan man höra? 
      3. Varför blir man yr när man snurrar? 

      Libans fråga: Inuti örat finns kroppens allra minsta ben. Hur litet tror ni att det är? Barnen i programmet får välja mellan ett popcorn, ett riskorn och en stigbygel. 

      Begreppslista

      Ytteröra Den del av örat som sitter utanpå huvudet och har till uppgift att fånga upp ljud.

      Hörselgång Finns mellan ytterörat och trumhinnan.

      Trumhinna Tunt skinn som reagerar på ljud genom att komma i rörelse. Rörelsen fortplantas via hammaren, städet och stigbygeln till innerörat.

      Innerörat Örats innersta del som består av hörselsnäckan och balansorganet.

      Hörselsnäckan I hörselsnäckan sitter mottagarna som skickar signaler vidare till hjärnan.

        Frågor

        Faktafrågor:

        Vad kallas det lilla ben som finns i örat? 
        Svar: Det kallas stigbygeln och sitter tillsammans med två andra små ben inne i örat, hammaren och städet.

        Vad kan hända om man utsätter sig för höga ljud? 
        Svar: Tinnitus kan uppstå. Då hör personen ständigt ett ringande ljud i öronen. Det kan vara bra att tänka på när man har musik i hörlurar eller är på en plats med höga ljud. Personen kan få permanent sämre hörsel.

        Diskussionsfrågor

        1. Vilket ljud tycker du om att höra?
        2. Vilket ljud tycker du är hemskt att höra?
        3. Hur kan du skydda din hörsel?

        Arbeta vidare

        Ljud i naturen

        Gå ut och sätt er i naturen. Blunda och försök att identifiera de ljud som finns omkring er.

        Ljudmemory

        Skapa ett ljudmemory genom att fylla små burkar med olika saker, exempelvis pärlor, makaroner, ris, havregryn och ärtor. Det ska vara två burkar av varje sort och det ska inte gå att se innehållet. Eleverna försöker att para ihop de två burkar som har samma innehåll. Ju fler burkpar det finns ju svårare blir det att lyssna sig till vilka som hör ihop.

        episodebild

        Avsnittet tar upp näsan och luktsinnet. Programledaren Liban undrar hur mycket snor han producerar och vi får träffa Astrid som har en hund. Hon berättar om hur hunden Maja får träna sitt luktsinne för att bli en bra spårhund. Avsnittets animering beskriver näsans uppgifter.

        I programmet besvaras frågorna:

        1. Varför kan inte människor lukta sig fram som djur gör? 
        2. Vad händer inuti näsan? 
        3. Varför luktar solkräm, sommarlov? 

        Libans fråga: Hur mycket snor tillverkar näsan under ett dygn? Barnen i programmet får välja mellan 4 liter, 1 liter och 0,5 liter.

        .

        Begreppslista

        Näsborrar Näsans öppningar. Där finns slemhinnor, flimmerhår och receptorer för doftsinnet.

        Flimmerhår Små hår i näsan som även kallas cilier. De fångar upp partiklar ur inandningsluften.

        Luktsinnet I näsan sitter receptorer vilka är en sorts mottagare som registrerar luktämnen och skickar signaler till hjärnan.

        Luktämne Ämnen avger doftmolekyler, vilka sedan kan fastna i näsans receptorer.

          Frågor

          Faktafrågor:

          Vad händer i näsan?
           Svar: Luften värms upp och flimmerhår fångar upp smuts.

          Hur går det till när vi känner doft?
           Svar: Doftämnena kommer in i näsan fastnar i sinnesceller som registrerar luktämnen (receptorer) och skickar signaler till hjärnan.

          Diskussionsfrågor

          1. Har du något doftminne?
          2. Varför luktar gammal mat illa, tror du?
          3. Hur smakar maten om luktsinnet inte fungerar?

          Arbeta vidare

          Libans dofttest

          I avsnittet gjorde Liban ett dofttest där han och en vän berättade vad de förknippade dofterna av jordgubbssaft, kanel och nejlikor med. Låt eleverna göra den övningen i par, antingen med samma produkter eller kan du byta ut dem produkter som du har tillgång till. Det går även bra att använda naturmaterial som tallbarr, tång och blommor.

          episodebild

          Avsnittet tar upp hjärtats och blodets uppgifter i kroppen. Programledaren Liban undrar hur mycket blod det finns i hans kropp och vi får träffa Olle som berättar om att han föddes med hjärtfel. Vi får följa med honom till en ultraljudsundersökning. Avsnittets animering förklarar vad blodet gör för nytta i kroppen.

          I programmet besvaras frågorna:

          1. Hur pumpar hjärtat ut blod?
          2. Vad är blodet viktigt för?
          3. Varför är blodet rött?

          Libans fråga: Hur mycket blod finns det i min kropp? Barnen i programmet får välja mellan en 1,5-litersflaska, 5 liter fördelat i småflaskor och en 20 liters dunk.

          Begreppslista

          Hjärtklaffar Fungerar som dörrar i hjärtat. De öppnas när blodet trycks igenom. Det är dessa som hörs när vi lyssnar på hjärtslagen.

          Hjärtslag Varje gång hjärtat pumpar ut blod till kroppen öppnas och stängs hjärtklaffarna. Ljudet som bildas då kallar vi hjärtslag.

          Blodprov Med ett blodprov kan blodet testas i ett laboratorium för att på så sätt hitta sjukdomar mm.

          Blodkärl Tunna rör som transporterar runt blodet till kroppens alla delar.

            Frågor

            Faktafrågor:

            Hur mycket blod finns det i en vuxen persons kropp? Svar: Det finns cirka 5 liter.

            Vad är hjärtats uppgift? Svar: Att pumpa runt blodet i kroppen.

            Vad är blodets uppgift? Svar: Att transportera syre, näring och annat som kroppen behöver eller behöver göra sig av med. Där finns också celler som ser till att blod koagulerar och som bekämpar virus och bakterier.

            Diskussionsfråga:

            1. Hur går det till när blodet hjälper till att laga sår?

            Arbeta vidare

            Hjärtats storlek

            En människas hjärta är ungefär så stort som den egna knutna handen. Låt eleverna ta reda på hur stora deras hjärtan är genom att titta på sin knutna hand.

            Hur fort slår hjärtat?

            Genom att ta pulsen kan du ta reda på hur många slag, hjärtat gör. Pulsen hittar du lättast genom att trycka lätt med två fingrar på halsens utsida strax under hakan, där halsartären finns.

            1. Börja med att låta eleverna räkna pulsslagen under en minut i vila och skriva upp resultatet.
            2. Därefter får eleverna springa en runda på ett par minuter.
            3. Eleverna räknar åter pulsslagen under en minut, efter ansträngningen, och antecknar resultatet.

            Efter undersökningen kan ni diskutera varför hjärtat slår snabbare efter ansträngning. Prata gärna om att hjärtat är en muskel och att kan det tränas genom att låta det arbeta. Olika former av konditionsträning är bra sätt att träna hjärtats förmåga att pumpa runt blod med syre till kroppen.

            episodebild

            Avsnittet tar upp hur hjärnan och nervsystemet fungerar. Programledaren Liban undrar hur mycket hjärnan väger och vi får träffa Noah som gillar att åka skidor. Han berättar om hur det var när han fick hjärnskakning. Avsnittets animering förklarar hur kroppen styrs av hjärnan och nerverna.

            I programmet besvaras frågorna:

            1. Vad händer när vi får hjärnskakning?
            2. Hur kan hjärnan styra hela kroppen?
            3. Vad händer i hjärnan när vi sover?.

            Libans fråga: Hur mycket väger min hjärna? Barnen i programmet får välja mellan en vattenmelon, ett strutsägg och en hantel (1,5 kg).

            Begreppslista

            Hjärnskakning När huvudet får en kraftig smäll och hjärnan skakas om. Man kan tappa minnet och må illa.

            Nervsignal Den signal som hjärnan skickar via nervsystemet för att få kroppen att utföra en handling.

            Nervsystemet Alla nerverna i kroppen bildar detta system.

              Frågor

              Faktafrågor:

              Hur går det till när hjärnan styr din hand till att lyfta en penna?
              Svar: Hjärnan skickar signaler till handen om att ta tag i pennan och lyfta upp den. Signalerna går i kroppens nervbanor.

              Vad är hjärnskakning för något? Svar: Man påverkas av en smäll som skakar om hjärnan ofta med symptom som illamående och huvudvärk. Minnesförlust kan uppstå.

              Hur mycket väger hjärnan? Svar: Ungefär 1,5 kg.

              Diskussionsfrågor:

              1. Varför är det viktigt att använda hjälm, till exempel när man cyklar eller åker skidor?
              2. Hur mår du om du inte får sova tillräckligt?
              3. Varför är det viktigt att sova tillräckligt innan man kommer till skolan?

              Arbeta vidare

              Hur stor är hjärnan?

              Genom att knyta sina händer och sätta dem mot varandra kan eleverna få en bild av hur stor hjärna de har. 

              Testa reaktionsförmågan

              Reaktionsförmågan är beroende av hur snabbt nervimpulser skickas till och från hjärnan. Eleverna kan testa sin reaktionsförmåga med hjälp av ett suddgummi. Två elever står mitt emot varandra. Den ena eleven ska hålla ett suddgummi i handen och sedan släppa suddgummit mot marken. Kamraten som står mitt emot håller händerna bakom ryggen. När suddgummit släpps ska eleven försöka fånga det. Prova först att släppa suddgummit från så hög höjd eleven når när denne står på golvet. Blir det för lätt så släpps suddgummit från lägre höjd.

              episodebild

              Avsnittet tar upp andningen och hur kroppen syresätts. Programledaren Liban undrar hur mycket luft han får plats med i sina lungor och vi får träffa vi får träffa Kasper som älskar att dyka. Han berättar bland annat hur det fungerar när man andas under vatten med hjälp av dykutrustning och att fiskar har gälar för att kunna andas under vatten. Avsnittets animering förklarar hur hur luften kommer in i lungorna och skickas vidare ut i kroppen med hjälp av blodet.

              I programmet besvaras frågorna:

              1. Hur kan man andas under vatten?
              2. Hur går det till när vi andas in och ut luft?
              3. Varför får man hicka?

              Libans fråga: Ungefär hur mycket luft kan jag dra ner i mina lungor om jag tar mitt allra djupaste andetag? Barnen i programmet får välja mellan en badboll, en dunk och en uppblåsbar hammare.

              Begreppslista

              Gälar Fiskarnas andningsorgan.

              Syre En gas som kroppen behöver, finns i luften.

              Luftstrupe Rör som leder luften från svalget ner till lungorna.

              Lungor Organ som sköter andningen.

              Lungblåsor (alveoler) Små blåsor i lungorna där gasutbytet sker. Syre överförs från lungorna till blodet och koldioxid överförs från blodet till lungorna.

              Hicka Ofrivillig och hastig muskelsammandragning i andningsmuskeln (diafragman). Hickljudet uppstår när stämbanden snabbt dras ihop i samband med muskelsammandragningen.

                Frågor

                Frågor

                Faktafrågor:

                Hur går det till när du andas? Svar: Hjärnan skickar signaler till musklerna i bröstkorgen som ser till att luften dras in i lungorna och släpps ut. Luften går in genom munnen och fortsätter ner genom luftstrupen till lungorna. I lungblåsorna (alveolerna) tar blodet upp syret och ser till att det kommer ut till hela kroppen. I alveolerna går sedan koldioxiden från blodet över till lungorna och försvinner ut ur kroppen med utandningen.

                Hur mycket luft får det plats i lungorna? Svar: 3-6 liter.

                Diskussionsfrågor

                1. Hur länge kan man hålla andan?
                2. Vad händer om kroppen inte får tillräckligt med syre?

                Arbeta vidare

                Räkna andetag

                Börja med att eleverna räknar sina andetag under en minut och skriva upp resultatet. Prata om hur det känns i bröstkorgen och halsen när de andas.

                Sedan springer eller hoppar eleverna så att de blir andfådda. De räknar andetagen under en minut och skriver upp resultatet. Jämför antalet andetag i vila och efter ansträngning. Diskutera hur det känns i bröstkorgen och halsen när man är andfådd och varför man andas fortare vid ansträngning. (Kroppen behöver mer syre.)

                episodebild

                Avsnittet tar upp hudens funktioner samt att hud och hår hör ihop. Programledaren Liban undrar hur hur stor hans hud är om han kunde veckla ut den och lägga den platt på marken. Vi får träffa Ted som går till frisören. Där passar han på att ställa frågor om håret. Avsnittets animering förklarar hudens uppgifter - att känna och skydda mot bakterier, virus och solens strålar.

                I programmet besvaras frågorna:

                • Varför har vi hår? 
                • Varför har man hud? 
                • Varför svettas man? 

                Libans fråga: Hur stor skulle min hud bli om man skulle kunna veckla ut den och lägga den platt på marken? Barnen i programmet får välja mellan en fårfäll, ett tygstycke (stort som ett lakan) och en poncho.

                Begreppslista

                Genetik Läran om hur egenskaper ärvs från föräldrar till deras avkomma.

                Gener De delar i kroppen som innehåller information om våra ärftliga egenskaper, kallas även arvsanlag

                Känsel Känselsinnet, med vilket vi uppfattar exempelvis beröring, tryck, värme och kyla

                  Frågor

                  Faktafrågor:

                  Varför är huden viktig? Svar: För att den ger kroppens inre organ ett skydd mot bakterier och virus. Den skyddar oss mot väder och vind. Den sköter kroppens värmereglering.

                  Vi måste skydda huden när vi är i solen. Hur kan vi göra det? Svar: Genom att ha kläder som täcker huden, använda solkräm och genom att hålla oss i skuggan.

                  Hur mycket  kan  håret växa? Svar: Ungefär 1 cm per månad.

                  Diskussionsfråga:

                  1. Hud och hår ser olika ut på olika människor. Vad beror det på?

                  Arbeta vidare

                  Hur stor är huden?

                  Visa eleverna hur stor huden är. Det kan du till exempel göra genom att avgränsa en del av whiteboarden eller klippa ett tygstycke/en bit spännpapp i rätt storlek (cirka 2 kvadratmeter). Om ni använder ett tygstycke kan eleverna prova ”huden” för att jämföra om dess storlek är ungefär lika som den egna kroppens.

                  Känseln

                  Känseln sitter i huden och kan upplevas på olika sätt. Här är några förslag:

                  1. Ta fram ett antal föremål och lägg dem så att eleverna inte kan se dem, exempelvis under ett tygstycke. Eleverna får sticka in en hand för att känna sig fram till vilken sak de tror finns inuti. Eleverna kan gärna arbeta i par och beskriva för varandra.
                  2. Låt eleverna känna värme och kyla. Börja med att ställa fram tre skålar med vatten. Det ska vara riktigt kallt vatten i den ena och i den andra så varmt det går utan att man bränner sig på det. Mellan dessa två ställer du en skål med ljummet vatten. Eleven stoppar ner en hand i varmt och en i kallt vatten och håller kvar dem en stund. Därefter flyttar de båda händerna till skålen med ljummet vattnet. Då kommer det ljumma vattnet att upplevas olika i den hand som först varit i det kalla respektive det varma vattnet. Diskutera vad det kan bero på.
                  3. Hjälper det att kyla ner en skadad kroppsdel? Gör en undersökning där eleverna arbetar i par och petar på handens ovansida med en penna eller något annat ”lagom spetsigt” föremål. Börja med att kyla ner ena handen i kallt vatten, gärna med is i. Därefter får kompisen försiktigt sticka med pennan på båda händernas ovansida. Går det att känna skillnad?
                  4. Lek "Bulleri bulleri bock". Eleverna leker i par. Den ena eleven trummar med fingerspetsarna mot kompisens rygg och säger ramsan: Bulleri bulleri bock! Hur många fingrar står opp? Då slutar fingertrummandet och eleven sätter valfritt antal fingrar på kompisens rygg. Kompisen får gissa hur många fingrar det är. Sedan byter de roller. 

                  Skriv faktatext

                  Välj ut några nyckelord som du skriver på tavlan, exempelvis svett, hår, känsel och skydd. Eleverna skriver en faktatext där orden du valt ingår.

                  episodebild

                  Avsnittet tar upp varför vi har ett skelett och hur musklerna fungerar. Programledaren Liban undrar hur mycket hans skelett väger och vi får träffa Manou som har brutit armen. Hon berättar om hur det gick till och vi får följa med henne till läkaren. Han visar röntgenbilder, hur det går till att gipsa en arm och berättar hur det går till när benet läker.

                  Avsnittets animering förklarar hur musklerna arbetar.

                  I programmet besvaras frågorna:

                  1. Hur blir benet helt igen när man har brutit det?
                  2. Hur funkar musklerna? 
                  3. Hur blir musklerna starkare?

                  Libans fråga: Hur mycket tror ni att mitt skelett väger? Barnen i programmet får välja mellan en stor nalle, en snowracer och en kettlebellvikt (14 kg).

                  Begreppslista

                  Gips Det finns kalkgips och plastgips. Båda används för att stabilisera den kroppsdel som har ett brutet ben.

                  Energi Bränslet som kroppen behöver kallas energi. Kroppen får energi från maten vi äter och syret i luften.

                  Röntgenbilder Bilder av skelettet som tas med hjälp av röntgenstrålning

                    Frågor

                    Faktafrågor:

                    Hur många muskler finns det i kroppen?
                     Svar: Cirka 600 stycken. Skelettmusklerna är viljestyrda medan andra muskler inte går att påverka med viljan, exempelvis hjärtat som arbetar utan att vi behöver tänka på det.

                    Vad kan du göra för att få starka muskler?
                     Svar: Träna, äta näringsrik mat, vila.

                    Diskussionsfrågor

                    1. Det finns många muskler i ansiktet, över 40 stycken. Till vad använder du ansiktsmusklerna? (Till exempel visa känslor.)
                    2. Vad skulle hända om vi inte hade skelett i kroppen?

                    Arbeta vidare

                    Muskler i arbete

                    Be eleverna att känna med handen på exempelvis överarmens framsida när de böjer och sträcker armen, eller lårmuskeln när de sätter ner och ställer sig upp. Då kan de känna hur musklerna arbetar.

                    Träning ger starka muskler

                    Dela in eleverna i par eller mindre grupper och ge dem i uppgift att komma på en övning som kan ge starka muskler. Låt dem visa sina övningar och prova dem gemensamt i klassen. Kanske kan de användas som pausgympa i klassrummet.

                    episodebild

                    Avsnittet tar upp hur munnen, tungan och smaksinnet fungerar. Programledaren Liban undrar hur mycket saliv det bildas i munnen och vi får träffa Mira och Samira som är vloggare. De gör en utmaning där de matar varandra med mat som de tycker är äcklig. Avsnittets animering ger en förklaring till hur tungan fungerar.

                    I programmet besvaras frågorna:

                    1. Varför smakar vissa saker gott och andra äckligt? 
                    2. Varför har vi en tunga?
                    3. Hur funkar smaksinnet? 

                    Libans fråga: Hur mycket spott bildas det i min mun under ett dygn? Barnen i programmet får välja mellan en 1,5 liters flaska en 5 liters dunk och en sprayflaska.

                    Begreppslista

                    Smaklökar Finns på tungan och gör att vi kan känna olika smaker.

                      Frågor

                      Faktafrågor:

                      Vad används munnen till? Svar: Den kan exempelvis användas till att känna smak, tugga, spotta, sjunga, prata, pussas och skratta. Musklerna i tungan gör att den kan röra sig på olika sätt.

                      Vad används tungan till? Svar: Tungans används till att känna smaker, flytta runt maten i munnen när den tuggas och att föra bak maten mot svalget när den ska sväljas.

                      Vilken nytta gör spottet i munnen? Svar: Det hjälper till med matspjälkningen och att svälja maten när vi tuggat den.

                      Det finns ett annat ord för spott. Vilket är det? Svar: Saliv.

                      Vilka är våra grundsmaker? Svar: Salt, sött, surt , beskt och umami.

                      Beskriv hur smaksinnet fungerar. Svar: Smaklökarna skickar signaler till smakcentrum i hjärnan och när signalerna når hjärnan förstår vi vad vi smakat på.

                      Diskussionsfrågor

                      1. Vilken mat tycker du smakar gott? Vilken mat tycker du inte smakar så gott?
                      2. Vad kan det bero på att någon tycker om mat som någon annat tycker smakar illa?

                      Arbeta vidare

                      Grundsmakerna

                      Låt eleverna prova mat som representerar grundsmakerna. Några exempel på mat att provsmaka är:

                      sött - socker, banan, honung

                      salt - salt, fetaost

                      surt - citron, syrliga bär

                      beskt - brysselkål, mörk choklad

                      umami - buljong, ketchup

                      Faktatext

                      Gör en gemensam tankekarta om tungan och smaksinnet. Låt sedan eleverna använda den som utgångspunkt när de skriver sina egna faktatexter.

                      Smaksinnet

                      Hur bra fungerar smaksinnet utan hjälp av syn, känsel och doft? Förbered genom att tärna mat som känns likadant, exempelvis ett hårt päron, rå potatis, morot och äpple. Låt gärna eleverna arbeta i par.  Den ena eleven serverar en sorts mat i taget och den andra ska försöker gissa vad det är. Eleven som provsmakar täcker ögonen och håller för näsan.