LärarhandledningFrågeriet - om kroppen

Hur långa är dina tarmar?

Låt eleverna mäta upp ett snöre, 5 meter långt för att få en uppfattning om hur långa tarmarna är. Elevernas tarmar är något kortare än programledarens. Tunntarmen hos en människa är vanligen 3-5 meter och tjocktarmen knappt 1,5 m.

Ta reda på mer om matsmältningen

Sök i böcker och på internet för att ta reda på hur lång tid det tar för maten att komma hela vägen genom kroppen.

Låt eleverna, i par eller mindre grupper, måla en bild av hur matsmältningsorganen ser ut. De kan sedan skriva faktatexter till sina bilder.

Pupillen

Titta på hur pupillen ser ut i starkt respektive svagt ljus. Låt eleverna arbeta i par så att de kan titta på varandras pupiller och prata om hur stor den är i ljus och i mörker. (Undvik att lysa rakt in i ögat!) I mörker öppnas pupillen för att släppa in så mycket ljus det går, medan den dras ihop vid starkt ljus. Eleverna kan även prova att se hur pupillen ändrar storlek genom vara i ett mörkt rum under en minut och sedan tända ljuset. Precis när ljuset tänds syns det hur pupillen dras ihop.

Att inte kunna se

Välj en lämplig plats och låt eleverna prova att röra sig runt med ögonbindel eller med stängda ögon för att känna hur det är att inte kunna se. Eleverna arbetar i par och turas om att ge instruktioner till kamraten för att leda denna till ett utvalt mål.

Ljud i naturen

Gå ut och sätt er i naturen. Blunda och försök att identifiera de ljud som finns omkring er.

Ljudmemory

Skapa ett ljudmemory genom att fylla små burkar med olika saker, exempelvis pärlor, makaroner, ris, havregryn och ärtor. Det ska vara två burkar av varje sort och det ska inte gå att se innehållet. Eleverna försöker att para ihop de två burkar som har samma innehåll. Ju fler burkpar det finns ju svårare blir det att lyssna sig till vilka som hör ihop.

Libans dofttest

I avsnittet gjorde Liban ett dofttest där han och en vän berättade vad de förknippade dofterna av jordgubbssaft, kanel och nejlikor med. Låt eleverna göra den övningen i par, antingen med samma produkter eller kan du byta ut dem produkter som du har tillgång till. Det går även bra att använda naturmaterial som tallbarr, tång och blommor.

Hjärtats storlek

En människas hjärta är ungefär så stort som den egna knutna handen. Låt eleverna ta reda på hur stora deras hjärtan är genom att titta på sin knutna hand.

Hur fort slår hjärtat?

Genom att ta pulsen kan du ta reda på hur många slag, hjärtat gör. Pulsen hittar du lättast genom att trycka lätt med två fingrar på halsens utsida strax under hakan, där halsartären finns.

1. Börja med att låta eleverna räkna pulsslagen under en minut i vila och skriva upp resultatet.
2. Därefter får eleverna springa en runda på ett par minuter.
3. Eleverna räknar åter pulsslagen under en minut, efter ansträngningen, och antecknar resultatet.

Efter undersökningen kan ni diskutera varför hjärtat slår snabbare efter ansträngning. Prata gärna om att hjärtat är en muskel och att kan det tränas genom att låta det arbeta. Olika former av konditionsträning är bra sätt att träna hjärtats förmåga att pumpa runt blod med syre till kroppen.

Hur stor är hjärnan?

Genom att knyta sina händer och sätta dem mot varandra kan eleverna få en bild av hur stor hjärna de har. 

Testa reaktionsförmågan

Reaktionsförmågan är beroende av hur snabbt nervimpulser skickas till och från hjärnan. Eleverna kan testa sin reaktionsförmåga med hjälp av ett suddgummi. Två elever står mitt emot varandra. Den ena eleven ska hålla ett suddgummi i handen och sedan släppa suddgummit mot marken. Kamraten som står mitt emot håller händerna bakom ryggen. När suddgummit släpps ska eleven försöka fånga det. Prova först att släppa suddgummit från så hög höjd eleven når när denne står på golvet. Blir det för lätt så släpps suddgummit från lägre höjd.

Räkna andetag

Börja med att eleverna räknar sina andetag under en minut och skriva upp resultatet. Prata om hur det känns i bröstkorgen och halsen när de andas.

Sedan springer eller hoppar eleverna så att de blir andfådda. De räknar andetagen under en minut och skriver upp resultatet. Jämför antalet andetag i vila och efter ansträngning. Diskutera hur det känns i bröstkorgen och halsen när man är andfådd och varför man andas fortare vid ansträngning. (Kroppen behöver mer syre.)

Hur stor är huden?

Visa eleverna hur stor huden är. Det kan du till exempel göra genom att avgränsa en del av whiteboarden eller klippa ett tygstycke/en bit spännpapp i rätt storlek (cirka 2 kvadratmeter). Om ni använder ett tygstycke kan eleverna prova ”huden” för att jämföra om dess storlek är ungefär lika som den egna kroppens.

Känseln

Känseln sitter i huden och kan upplevas på olika sätt. Här är några förslag:

1. Ta fram ett antal föremål och lägg dem så att eleverna inte kan se dem, exempelvis under ett tygstycke. Eleverna får sticka in en hand för att känna sig fram till vilken sak de tror finns inuti. Eleverna kan gärna arbeta i par och beskriva för varandra.
2. Låt eleverna känna värme och kyla. Börja med att ställa fram tre skålar med vatten. Det ska vara riktigt kallt vatten i den ena och i den andra så varmt det går utan att man bränner sig på det. Mellan dessa två ställer du en skål med ljummet vatten. Eleven stoppar ner en hand i varmt och en i kallt vatten och håller kvar dem en stund. Därefter flyttar de båda händerna till skålen med ljummet vattnet. Då kommer det ljumma vattnet att upplevas olika i den hand som först varit i det kalla respektive det varma vattnet. Diskutera vad det kan bero på.
3. Hjälper det att kyla ner en skadad kroppsdel? Gör en undersökning där eleverna arbetar i par och petar på handens ovansida med en penna eller något annat ”lagom spetsigt” föremål. Börja med att kyla ner ena handen i kallt vatten, gärna med is i. Därefter får kompisen försiktigt sticka med pennan på båda händernas ovansida. Går det att känna skillnad?
4. Lek "Bulleri bulleri bock". Eleverna leker i par. Den ena eleven trummar med fingerspetsarna mot kompisens rygg och säger ramsan: Bulleri bulleri bock! Hur många fingrar står opp? Då slutar fingertrummandet och eleven sätter valfritt antal fingrar på kompisens rygg. Kompisen får gissa hur många fingrar det är. Sedan byter de roller. 

Skriv faktatext

Välj ut några nyckelord som du skriver på tavlan, exempelvis svett, hår, känsel och skydd. Eleverna skriver en faktatext där orden du valt ingår.

Muskler i arbete

Be eleverna att känna med handen på exempelvis överarmens framsida när de böjer och sträcker armen, eller lårmuskeln när de sätter ner och ställer sig upp. Då kan de känna hur musklerna arbetar.

Träning ger starka muskler

Dela in eleverna i par eller mindre grupper och ge dem i uppgift att komma på en övning som kan ge starka muskler. Låt dem visa sina övningar och prova dem gemensamt i klassen. Kanske kan de användas som pausgympa i klassrummet.

Grundsmakerna

Låt eleverna prova mat som representerar grundsmakerna. Några exempel på mat att provsmaka är:

sött - socker, banan, honung

salt - salt, fetaost

surt - citron, syrliga bär

beskt - brysselkål, mörk choklad

umami - buljong, ketchup

Faktatext

Gör en gemensam tankekarta om tungan och smaksinnet. Låt sedan eleverna använda den som utgångspunkt när de skriver sina egna faktatexter.

Smaksinnet

Hur bra fungerar smaksinnet utan hjälp av syn, känsel och doft? Förbered genom att tärna mat som känns likadant, exempelvis ett hårt päron, rå potatis, morot och äpple. Låt gärna eleverna arbeta i par.  Den ena eleven serverar en sorts mat i taget och den andra ska försöker gissa vad det är. Eleven som provsmakar täcker ögonen och håller för näsan.