Seriebild

LärarhandledningBoktrailern

I den här serien introduceras eleverna till tolv skönlitterära verk i olika genrer via kända profiler. Från skräckromanen Vampyren i Blackeberg till Sapfos dikter och fragment. Här finns samhällsskildringar som utspelar sig i realistiska miljöer i dagens Sverige där huvudkaraktärerna utgörs av ungdomar, som Mizeria, Onsdag kväll strax före sju och När hundarna kommer såväl som dystopier som En sekund i taget och Den utvalde. Två av böckerna är verklighetsbaserade och handlar om konsekvenser av kulturkrockar och om rätten att välja sitt eget liv – Stjärnlösa nätter och självbiografin Vem har sagt något om kärlek?. Dessutom presenteras här tre klassiker; Ett hål om dagen, Bortbytingen och Utvandrarna

Gemensamt för nästan alla berättelser är att de på något sätt skildrar människors levnadsöden; individer som lever i något slags utanförskap, som behöver fly, är identitetssökande och som ofta får betala ett högt pris för sin kamp för tillhörighet, rättvisa och frihet.  

Låt gärna eleverna titta på Boknyckeln i länken nedan. Där får de tips av läsambassadören Nioosha Shams om hur de kan komma igång med läsningen. Det kan vara en god idé att i klassen tillsammans skriva ner råden, kanske på väggen i klassrummet eller i ett gemensamt digitalt dokument.  

Du som lärare kan få inspiration i hur du kan jobba med skönlitteratur i sva-undervisningen i programmet Sva-coachen – allt från bokval, boksamtal, förförståelse till nivåskillnader i klassen tas upp där. 

Se gärna också

Syfte och målgrupp

Boktrailern är korta, förklarande och inspirerande litteraturprogram som vill sänka tröskeln för komma igång med läsning för elever som läser svenska som andraspråk. Böckerna presenteras på ett sätt som väcker nyfikenhet och ger förförståelse inför läsningen. "Titta först, läs sen" är grundtanken med serien.  

I skolämnet svenska som andraspråk berörs bland annat följande centrala innehåll i LGR22:

  • Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, tolka och analysera texter. Att urskilja texters bud­skap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i tex­ten.
  • Sammanfattning av texter och analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter och referensramar, olika livsfrågor och om­världs­frågor.
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de his­to­ri­ska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, mil­jö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Språkliga strukturer och normer och ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. 
  • Olika former av samtal

Om handledningen

Lärarhandledningen är i första hand tänkt till undervisning i svenska som andraspråk på högstadiet, men kan även användas i ämnet svenska. 

Struktur och upplägg

I de avsnittsspecifika delarna finns uppgifter under rubrikerna Prolog (en inledning inför läsningen), Under läsning och Epilog (efterarbete med boken). Prologen består av tre delar: återberättande, sammanfattning genom att producera ett bokomslag och en uppgift med inslag av informationssökning. Under läsningen finns dels en karaktärsanalys, och dels en uppgift kopplad till bokens språk (ordförråd/stilfigurer/grammatik). Epilogen innehåller en skiss över den dramaturgiska kurvanen skrivuppgift och en diskussionsuppgift. Till en del av uppgifterna finns bifogade kopieringsunderlag.

De avsnittsspecifika delarna har ett elevtilltal och är tänkta att kunna användas direkt av eleverna ihop med de bifogade arbetsbladen. 

Gå gärna igenom följande faktaruta inför arbetet med den dramaturgiska kurvan i de olika böckerna. 

Dramaturgisk kurva är ett slags mönster som berättelser följer. Den brukar ha följande delar: 

1.  Anslag – Ofta börjar en roman med att man kastas direkt i handlingen eller så börjar den med en presentation av karaktärer eller miljö.

2.  Fördjupning – om texten har börjat med en spännande händelse brukar en fördjupning ske där man får en bakgrund till händelsen och/eller en närmare bekantskap med karaktärerna.

3.  Vändpunkt – Något sker som gör att berättelsen tar en ny vändning.

4.  Upptrappning – Spänningen byggs upp.

5.  Klimax – Spänningskurvans höjdpunkt.

6.  Avtoning – Oavsett hur berättelsen slutar tonas ofta spänningen ned. Ibland är slutet öppet och fritt för läsaren att tolka och ibland får läsaren en överraskande lösning på konflikten.  

episodebild

Före läsningen - prolog

I boktrailern berättar Aisha Said om boken Mizeria. Titta på avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter. Först efter det läser ni boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad ni förväntar er att boken kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext.
  • Sök information om Melody Farshin som har skrivit boken. Använd minst tre källor och fyll i mallen i arbetsbladet Författarporträtt

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys. Varje kapitel tar utgångspunkt i en karaktär. Beskriv karaktären men följ också hur karaktären förändras under romanens gång. Använd mallen i arbetsbladet Karaktärsanalys Mizeria

Språk: ordförråd. Mizeria utgår från ett antal ungdomar och deras vardag i en förort. Språket innehåller talspråk och slang. Ett sätt att utöka sitt ordförråd är att aktivt söka efter synonymer och sedan ta reda på i vilka sammanhang de används. Sök i boken efter så många synonymer som möjligt till de slang- och talspråksord som finns i arbetsbladet Slang, ordklasser och synonymer i Mizeria. Ta sedan upp orden i helklass och diskutera i vilka sammanhang orden används.

Stilfigurer: berättarperspektiv och perspektivbyte . I Mizeria byter författaren ofta berättarperspektiv och många olika karaktärer kommer till tals. I en Tv-intervju berättar Melody Farshin att anledningen till att det finns så många individer och perspektiv i hennes romaner är att de som bor i orten tycker om att umgås i flock och att boken ska vara så representativ som möjligt.
Diskutera:
1. Hur hade boken förändrats om man i kapitlen i stället fortsatte berättelsen helt ur Alis perspektiv eller enbart ur Aichas perspektiv?
2. Varför tror ni att författaren har valt att skriva Alis och Aichas kapitel i första person (jag-perspektiv), medan Mamma Monas och Baba Husseins kapitel berättas i tredje person?
3. När du läser, vem uppfattar du som den egentliga huvudkaraktären i berättelsen? Ändras det under läsningens gång?

Grammatik: verbets tempus. En text blir ofta rörig om man blandar tempus i samma stycke, men här visas ett exempel där författaren blandar tempus på ett sätt som fungerar väl.
”Jag hittar inte Aichas sneakers men det trillar ut en bild från hennes garderob, ett foto från min och Osmans omskärelsefest. Viiiilka miserabla ansikten. Både jag och Osman ser heelt ledsna ut, i kjol för att kunna vädra medan Aicha står cok glad i mitten med fett stort smajl och tappade tänder. Jag var sex år när jag omskars men jag minns det klart och tydligt, än idag får jag kalla kårar av att känna lukten av desinfektionsmedel.
Vi hade gått hem till Osman en dag och det ar inte som att föräldrar avbokade allt och planerade barnvänliga aktiviteter när dom fick barnvakta andra barn.”
1. Stryk under alla verben i utdraget och gå tillsammans igenom verbens tempus.
2. Vilket tempus används oftast i boken? Ge exempel.
3. Hur hade det förändrat berättelsen om verben hade skrivits i ett annat tempus? Välj ett stycke i boken och ändra tempus. Jämför med varandra.

Efter läsningen - epilog

Dramaturgisk kurva. När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard/smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva  Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i Mizeria. Arbeta på egen hand eller två och två. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skrivuppgift: perspektivbyte. Skriv en kort berättelse med två karaktärer utifrån följande instruktion. 
Rubrik: Flytten
Karaktärer: en person som flyttar ut och en person som flyttar in.
Inledande mening: Dagen hade kommit när det var dags att flytta ut./Dagen hade kommit när det var dags att flytta in.
Instruktion: Skriv en kort historia som handlar om en person som flyttar ut och lämnar sitt hem. Skriv sedan om exakt samma historia men utifrån ett annat perspektiv, nämligen utifrån den personen som flyttar in i samma hem. Deras vägar ska korsas vid överlämningen av nycklarna.

Diskutera begrepp. Melody Farshin talar om att det finns ett mellanförskap, snarare än ett utanförskap och ett innanförskap. Vad menar hon med det? Sök upp orden för att förstå vad de betyder. På vilket sätt fångas mellanförskapet genom karaktärerna i boken? I vilka sammanhang kan man hamna i ett sådant mellanförskap? Kan ni koppla det till er själva eller till någon ni känner?

episodebild

Före läsningen - prolog

I boktrailern berättar André Gatu om novellen Bortbytingen. Titta på avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter. Först efter det läser ni boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad ni förväntar er att novellen kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext. 
  • Se och samla information om Selma Lagerlöf i UR-programmet Människor för ändring – Selma Lagerlöf, jämlikhet. Skriv upp nyckelord under tiden, eller efteråt. Gå tillsammans igenom nyckelorden och sammanfatta på whiteboard/smartboard. Fyll i mallen i arbetsbladet Författarporträtt. ​

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys. Skriv ned adjektiv som beskriver de olika karaktärerna i arbetsbladet Adjektiv Det kan vara adjektiv som ni hittar i texten och/eller som ni själva förknippar med de olika karaktärerna.
Diskutera:
Hur förändras karaktärerna under berättelsens gång. Vem är ond och vem är god? Är det tydligt eller har alla karaktärer både onda och goda sidor? Vem/vilka är hjälten/hjältarna?

Språk/grammatik:  Vad är ett substantiv? Vad skillnaden mellan ett abstrakt och ett konkret substantiv? Använd orden i arbetsbladet Substantiv
1. Gå tillsammans igenom vad orden betyder och ange om de är konkreta eller abstrakta.
2. Fyll i mallen i arbetsbladet.

Stilfigurer: Lagerlöf använder sig av bildspråk och uttryck. De finns samlade i en mall i arbetsbladet Stilfigurer. Arbeta med frågorna i arbetsbladet. 

Efter läsningen - epilog

Dramaturgisk kurva. När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard/smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva  Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i Bortbytingen. Arbeta på egen hand eller två och två. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skrivuppgift. I berättelsen får vi följa trollungens tid hos människorna och förstår att människobarnet skyddas av trollkärringen, på samma sätt som hustrun tar hand om trollungen. Vi vet däremot inget mer om människobarnets tid hos trollen. Tänk dig nu att från det att trollkärringen byter barn får vi följa människobarnets tid fram till återföreningen med föräldrarna i stället för trollungens. Hur reagerar till exempel trollkärringens familj och vänner när hon kommer hem med människobarnet i stället för sitt eget barn? Skriv en kort berättelse där sagan utspelar sig i trollens värld fram till dess att människobarnet möter sin pappa på vägen.

Diskutera novellens teman. 
1. Vad är en metafor och vad kan troll vara en metafor för? Vilka skulle kunna vara trollen som vi är rädda för i vårt samhälle?
2. Hat och ondska ställs mot empati och medmänsklighet i den här novellen. På vilket sätt kan ni koppla det temat till det som ni har lärt er om Selma Lagerlöf. Vilket är hennes budskap i den här berättelsen? På vilket sätt är novellens handling ständigt aktuell?

Filmmanus – Teckna/skriv ett manus till en kort sketch/scen där ni byter ut rollerna mot karaktärer i en aktuell situation. Budskapet och själva handlingen är densamma, men trollen och människorna byts ut mot nutida karaktärer. Spela in och visa resultaten för varandra. Se gärna avsnittet om hur man skriver manus i UR-programmet Med andra ord

episodebild

Före läsningen - prolog

I boktrailern berättar Moraad Moreno om den verklighetsbaserade berättelsen Stjärnlösa nätter. Titta på avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter. Först efter det läser ni boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad ni förväntar er att romanen kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext. 
  • Sök information om tvångsäktenskap. Vad säger lagarna i Sverige om tvångsgifte och om att gifta sig med släktingar? Hur ser statistiken ut för det antal kvinnor respektive män som tvingas in i äktenskap varje år? På vilket sätt försöker svenska myndigheter förhindra tvångsäktenskapsresor? Sök tillsammans eller i par och gå sedan igenom tillsammans i helklass.

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys: I Stjärnlösa nätter möter vi män och kvinnor med olika bakgrund och som på olika sätt påverkas av krocken mellan olika traditioner och kulturer. Tänk att följande frågor ställs till de olika karaktärerna i en intervju och skriv in svaren i arbetsbladet Karaktärsanalys.
1.      Berätta om dina erfarenheter. Något du har varit med om i livet som har påverkat dig extra mycket?
2.      Hur ser du på livet? Vad är viktigt?
3.      Vilka drömmar har du?
4.      När upplever du en krock mellan olika traditioner och kulturer?

Språk: Använd listan i arbetsbladet Ordförråd för att skriva in ord som du inte förstår under läsningen. Anteckna i samma lista:
1. vilken ordklass de tillhör.
2.  minst en synonym till ordet.
3.  en mening med synonymen.

Stilfigurer: Gå tillsammans i helklass igenom meningarna ur boken där Amàr uttrycker känslor och tillstånd. De finns i arbetsbladet Stilfigurer

Efter läsningen - epilog

Dramaturgisk kurva. När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard/smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva  Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i Stjärnlösa nätter. Arbeta på egen hand eller två och två. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skrivuppgift. Skriv i par. Tänk er att kommunikationen mellan Amàr och Amina hade varit uppriktig. En elev skriver ett brev från Amàr till Amina berättar sanningen och en annan elev skriver ett tänkt svar från Amina.

Ta reda på mer om författaren
För att lära känna Arkan Asaad, som är bokens författare, så kan ni titta på hans föreläsning på Lättlästdagen 2017  eller lyssna på hans sommarprat från 2015 på Sveriges Radio. 
Diskutera sedan: 
1.Både i boken och i Asaads föreläsningar ligger mycket fokus på pappan. Varför tror ni att det är så? Varför vänder till exempel Amàr mamman ryggen, men fortsätter att söka sin pappas erkännande, trots att det är han som berövar Amàr friheten att välja sitt eget liv?
2. Diskutera de olika kulturkrockar som dyker upp i boken och som även finns med i Asaads personliga berättelse. Till exempel matkultur, man/kvinna, hygien, klädkod. Kan ni känna igen er i något av detta? 
3. Amàr och Arkan Asaad har växt upp i Sverige, men har även traditioner att leva upp till bland familj och vänner. Lyckas de hitta balans i dessa olika roller och i så fall hur? Har ni erfarenhet av något liknande? Går det att hitta balans eller måste man välja?

episodebild

Före läsningen - prolog

I boktrailern berättar Nioosha Shams om dystopin En sekund i taget. Titta på avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter. Först efter det läser ni boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad ni förväntar er att romanen kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext. 
  • Sök information. Dystopi är en skönlitterär genre som berättar en historia om en dyster framtid. Ofta har den ett aktuellt verkligt samhällsproblem som utgångspunkt och varnar om vad som skulle kunna hända om vi inte väljer att gå en ny väg. Vanligt i vår tid är att man exempelvis gör dystopiska filmer om livet efter en miljökatastrof (en postapokalyps). Ta reda på mer om dystopier i olika tider och diskutera hur olika historiska händelser har påverkat vilka teman som dystopierna har handlat om.  

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys. I den första halvan av boken skildras bara en levande karaktär; Hedvig. Beskriv hur karaktären förändras från det att hon lämnar sin döda familj till bokens slut.  andra halvan kommer Ella in i Hedvigs liv. De har olika sätta att hantera katastrofen. Beskriv likheter och skillnader mellan de båda tjejerna. Använd arbetsbladet Karaktärsanalys 

Språk/grammatik: ordförråd. Redan i det första kapitlet av boken inser Hedvig att hon måste hamstra varor för att kunna överleva. Vad tar hon med sig från skolan? Vad finns redan på bondgården? Vad skaffar hon och Ella när de plundrar affärerna?
a. Skriv en lista på de varor som Hedvig och Ella skaffar för att de ska klara sig på gården. Använd arbetsblad Ordförråd, substantiv
b. Böj substantiven i singular/plural/bestämd/obestämd form. 

Stilfigurer/uttryck och metaforer: inre monolog.
En inre monolog består av de outtalade och ibland omedvetna tankar som ofta används i skönlitteraturen. I den här boken kan man säga att huvudkaraktären för en inre monolog, eftersom hon inte har någon att prata med. Hon kämpar också emot vissa tankar för att orka med vardagen. Använd mallen i arbetsbladet Inre monolog och fyll i de tankar som Hedvig vill undvika och de som hon hellre vill fokusera på.

Efter läsningen - epilog

Dramaturgisk kurva. När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard/smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva  Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i boken. Arbeta på egen hand eller två och två. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skrivuppgift. Det här är en berättelse med ett öppet slut, en så kallad cliffhanger. Man förväntar sig någon typ av fortsättning och det finns också en uppföljare (Spring så fort du kan). I slutet träffar Hedvig och Ella ännu en överlevare, en ung kille. Man får inte veta så mycket om hans bakgrund, men läs de sista sidorna igen och skriv sedan en egen kort historia som berättar om var han befann sig när katastrofen inträffade och vad han har gjort tills dess att han möter tjejerna i skogen. Skriv i jag-perspektiv, som om han berättade sin historia för Hedvig och Ella.

Filmmanus. Gör ett eget dystopiskt drama. Skriv ett manus till en kortfilm/teatersketch med dystopiskt innehåll. Använd er av ett tema som är aktuellt och dra det till sin spets. Tänk att det är en varning om vad som skulle kunna hända om man inte agerar. Ni kan låta er inspireras av boken eller av filmer och nyhetsartiklar.

Diskutera: Känslor är också substantiv. De kallas för abstrakta substantiv. Sök tillsammans i mindre grupper efter abstrakta substantiv som kan sätta ord på känslor som boken framkallar hos karaktärerna och hos läsaren. Leta sedan efter bilder som representerar dessa känslor och gör ett gemensamt collage som illustrerar bokens innehåll.

Före läsningen - prolog

I boktrailern berättar polisprofilen Patrik Widell om ungdomsromanen Onsdag kväll strax före sju. Titta på avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter. Först efter det läser ni boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad ni förväntar er att romanen kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext. 
  • Sök information Boken handlar bland annat om ungdomskriminalitet. Ta reda på fakta om ungdomskriminaliteten i Sverige. Leta efter både statistik och artiklar om kriminalitet. Hur ser det ut i närområdet om man jämför med andra områden. Vilka är de vanligaste brotten? Vad finns det för förebyggande insatser för att hjälpa ungdomar?

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys. I Onsdag kväll strax före sju får vi möta sex ungdomar och deras familjer. Det alla har gemensamt är att de går i samma högstadieskola och att de bor i samma förort, Alsta. Alla lever i ett slags mellanförskap där de varken hör helt och hållet till någon kultur och att den situationen präglar deras liv. Fyll i mallen i arbetsbladet Karaktärsanalys om de olika huvudpersonerna under läsningens gång.

Språk: dialoger, anföringsverb, böjning av verb. Ett sätt att få en berättelse att bli levande och rapp är att använda sig av många dialoger. Dessa kan markeras antingen med citattecken, som i boken, eller med talstreck. Träna på att skriva dialoger och jobba med anföringsverben i mallen i arbetsbladet ​Dialog

Efter läsningen - epilog

Dramaturgisk kurva. När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard/smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva  Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i boken. Arbeta på egen hand eller två och två. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skrivuppgift. Det finns författare som skriver berättelser nästan uteslutande med hjälp av dialoger. Skriv en berättelse som helt och hållet berättas genom en dialog mellan två personer. Tänk dig att de två personerna som konverserar talar på olika sätt. En av personerna är irriterad och använder ett ovårdat språk och den andra personen håller sig lugn och använder lämpligare ordval. De två personerna är ovänner, men det ska framgå av dialogen att de uttrycker sig på olika sätt.  Använd anföringsverben i arbetsbladet Dialog.

Skriv ett talmanus/håll ett tal. I boken ber rektorn Abdi att framföra en rap under minnesstunden för Ville. Tänk att du blir ombedd att hålla ett tal med ett förslag på hur man ska kunna rädda ungdomar i utsatta områden så att de inte dras in i kriminalitet. Använd skissen i arbetsbladet Talmanus Skriv sedan hela talet utifrån anteckningarna. Träna, förbered talkort och håll talet.  

För fler tips se gärna Med andra ord, Tal och Deckare. ​

episodebild

Före läsningen - prolog

I boktrailern berättar rapparen Fatima Jelassi om romanen Utvandrarna av Vilhelm Moberg (i lättläst version). Titta på avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter. Först efter det läser ni boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad ni förväntar er att romanen kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext. 
  • Sök information om hur människorna levde under mitten av 1800-talet och vad det var som gjorde att så många som arbetade inom jordbruket i Sverige utvandrade till just Amerika. Hur levde barnen? Arbetade de eller gick de i skola? Var det vanligt att kunna läsa och skriva?

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys. Karaktärerna i Utvandrarna finns i ett register i slutet av den lättlästa versionen av boken. I den första delen Grindar på Amerikavägen beskrivs hur karaktärerna lever och vilken relation de har till varandra och så småningom även hur de ställer sig till att lämna Sverige och utvandra till Amerika. Fyll i arbetsbladet Karaktärsanalysunder läsningens gång.

Språk. Pronomen ersätter substantiv. Byt ut substantiv mot pronomen i utvalda meningar ur boken i arbetsbladet  Pronomen

Dialekter. Författaren låter karaktärerna uttrycka sig på småländska i dialogerna och i slutet av den lättlästa versionen finns en lista på de dialektala ord som används. Sök på nätet efter någon som talar småländska och lyssna på personen. Är det svårt att förstå? Finns det svenska dialekter som är svårare/lättare att förstå än andra? Diskutera.

Diskutera Gräset är inte alltid grönare på andra sidan är ett svenskt ordspråk. I Utvandrarna skulle man kunna tolka ordspråket bokstavligt. Svenskarna orkar inte längre bruka den torra jorden som är full av sten och de får inte några grödor att växa. På andra sidan Atlanten lockar Amerika med sina gröna, frodiga fält. Men är allting sant som man får höra om det förlovade landet? Är det verkligen så att det paradis som målas upp är vad som kommer att möta dem i den Nya Världen?
- Ta reda på hur svenskarna togs emot i Amerika och vilken verklighet som mötte dem där.
- Hur är Sverige som invandringsland. Lever det upp till förväntningarna? Blir man mottagen som man har tänkt sig och uppfyller landet ens drömmar?

Efter läsningen - epilog

Dramaturgisk kurva. När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard/smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva  Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i boken. Arbeta på egen hand eller två och två. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skrivuppgift. Välj en av karaktärerna som utvandrar och skriv en kort dagboksanteckning om hur första veckan blir i det förlovade landet. Vad får hen uppleva? Hur blir hen mottagen? Skriv sedan en dagboksanteckning som utspelar sig 10 år senare. Vad har hänt med personen då? Hur har livet förändrats?

Diskutera i en podcast/spaning. Kampen mellan den lutherska kyrkan och den nya förbjudna frikyrkorörelsen är central i boken. Man tror på samma gud, men har olika tankar kring hur tron ska utövas. Det leder till att flera anhängare av olika frikyrkor emigrerar, eftersom det verkar som om friheten är större på andra sidan Atlanten. Finns det fler exempel på sådan religionsflykt inom andra religioner? Av vilken anledning kan en sådan konflikt uppstå? Kan det gälla andra uppfattningar än de religiösa? Låt alla göra en veckospaning efter sådant som människor är oense om, fast de i grunden tycker likadant, och spela in ett poddavsnitt med era spaningar. 

episodebild

Läs antingen originalversionen eller den lättlästa versionen

Före läsningen – prolog

I boktrailern berättar Daniel Paris om rysarhistorien Vampyren i Blackeberg. Se avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter innan ni börjar läsa boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad du tror att boken kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig. Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och vad ni har för förväntningar av romanen genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext.
  • Sök information. Skräckgenren fick ett uppsving redan under romantiken, bland annat med Mary Shelleys Frankensteins monster. Sedan dess har övernaturliga varelser skildrats i olika berättelser fram till idag.
    Forska om vampyrernas historia från den första populära Vampyren som skrevs av Polidori på 1800-talet till vampyrerna som det skrivs om idag. Hur har bilden av vampyren förändrats och varför har människor så länge fascinerats av just vampyrer? Vilken funktion fyller den moderna vampyren i Vampyren i Blackeberg?

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys. I den här boken får man möta två huvudkaraktärer och några sidokaraktärer, som samtidigt är viktiga för handlingen. Berätta om dessa, men följ också hur karaktärerna förändras under romanens gång. Använd mallen i arbetsbladet Karaktärsanalys Vampyren i Blackeberg.

Språk: bildspråk
I Vampyren i Blackeberg används en del bildspråk: metaforer, liknelser och ordspråk. Vad är en metafor, en liknelse och ett ordspråk? Använd arbetsbladet och förklara vad de olika uttrycken betyder. Bildspråk i Vampyren i Blackeberg.

Stilfigurer: skapa stämning
I en skräckfilm bidrar musik, ljud och ljussättning till att skapa en otäck stämning hos publiken. I en skriven berättelse behöver författaren använda sig av ord och olika knep för att skapa samma stämning. Ge exempel på hur Ajvide Lindqvist bär sig åt för att framkalla rädsla och kalla kårar i sin bok. Använd arbetsbladet Skapa stämning i texten för att träna på att skapa stämning i en text.

Diskutera
Under läsningen stöter ni på flera olika berättelser beroende på vem kapitlet handlar om: Oskar och hans plågoandar i skolan, Eli och hennes jakt på blod för att överleva, Håkan och hans obesvarade kärlek till Eli, gänget som hänger på krogen: Virginia, Jocke och Lacke, Tommy som är småkriminell och ensamma Gösta med sina katter.

  • Har de olika karaktärerna något gemensamt och i så fall vad?
  • Vad tror ni att författaren har tänkt när han har placerat varje person i boken? Varför har just de fått en plats i hans berättelse? Diskutera en karaktär i taget och vilken betydelse den karaktären har för berättelsen.

Efter läsning – epilog    

Dramaturgisk kurva
När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard eller smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva. Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i Vampyren i Blackeberg. Arbeta på egen hand eller i par. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skrivuppgift
I en intervju med John Ajvide Lindqvist berättar han att han ofta fantiserar om vad som skulle hända om man introducerade skräck i en idyll eller i en vardaglig situation. Nu ska du fantisera ihop en sådan historia och skriva en egen skräcknovell.

  1. Tänk efter vilken situation du vill använda. Gärna något som du har varit med om och som du kan beskriva väl, t.ex. en gymnastiklektion, en vandring, en provskrivning i NO-salen, ett sportlov, en midsommarafton eller något liknande.
  2. Fundera över vilket ditt monster är som ska dyka upp och överraska i din novell.
  3. Tankeskriv från början till slut.
  4. Bygg ut texten genom att använda dig av bildspråk och stilgrepp som gör att texten blir riktigt ryslig och skräckinjagande.​

Diskutera
Ni har sökt efter information om vampyrens historia. Ajvide Lindqvists bok är på ytan en berättelse om en vampyr, men det handlar också om andra utstötta i samhället; de som blir mobbade, de som har alkoholproblem och de som är ensamma. Kanske är Eli inte det värsta monstret som dyker upp i den här historien?

  • Diskutera vad ondska är och vilka de olika monstren i Vampyren i Blackeberg skulle kunna vara.
  • ​Oskar dagdrömmer en hel del, ofta för att komma bort ifrån den tuffa verkligheten som han får stå ut med i skolan. Han önskar att han kunde stå upp mot sina förövare. Han tycker om att snatta för att han känner sig som mästertjuven och han tycker om att hugga sin jaktkniv i trädets bark för att han låtsas att han mördar sina mobbare. Skulle det kunna vara så att även vampyrhistorien är något som bara finns i hans fantasi? Diskutera.
  • Ett annat tema i Vampyren i Blackeberg är hämnd. Är det bra att hämnas? Varför/varför inte? Ge exempel på andra filmer eller böcker där hämnd är ett viktigt inslag i handlingen.
episodebild

Läs antingen originalversionen eller den lättlästa versionen. 

Före läsningen – prolog

I boktrailern berättar Faruk Pita om När hundarna kommer av Jessica Schiefauer. Se avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter innan ni börjar läsa boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad du tror att boken kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig. Läs också den inledande dikten: 
    Det sägs att sjön har två ögon, 
    ett gott och ett ont
    Det goda ögat är ljust
    Det onda ögat är kallt och svart
    Om det får syn på dig är du
    förlorad.
    Men allt det där är bara sagor,
    och sagor tror vi inte på.
    Vad tror du författaren vill att vi som läsare ska ana när vi läser den inledningen? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och vad ni har för förväntningar av romanen genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext.
  • Sök information. Författaren skriver i ett efterord att hon var sjutton år när en ung människa blev misshandlad till döds där hon bodde. Hon förtydligar också att hennes roman inte är en sann berättelse men att den är ett resultat av den händelsen och allt annat våld som drabbar unga människor, gång på gång. Ta reda på mer om det mordet som författaren minns, mordet på John Hron 1995. Sammanfatta händelsen och använd tre olika källor.

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys
I den här boken får man möta flera huvudkaraktärer som är viktiga för handlingen. Berätta om dessa, och också om relationen de har till sinsemellan. Använd mallen i arbetsbladet Karaktärsanalys När hundarna kommer

Språk/grammatik , verbens tempus
Den här boken är främst skriven i presens, alltså att berättelsen sker i nutid. Diskutera på vilket sätt det påverkar läsarens upplevelse. Varför har författaren valt att skriva den i presens och hur hade den förändrats som den hade varit skriven i preteritum? Använd arbetsbladet Tempus i När hundarna kommer.

Stilgrepp
Jessica Shiefauer låter karaktärernas tankar vara motsägelsefulla. Till exempel:  

  • Hon ville slå sig fri, och hon vill aldrig mer bli fri.
  • Det är något med den där killens ögon. Mörka, stirrande men ändå lockande på något vis.
  • Anton vill helst vara någon annanstans, och han vill inget hellre än att vara just där.
  • Han vill ha den där blicken, och han kan inte tåla den.
  • Anton hade inte tänkt gå hit, men nu är han här ändå.
  • När Anton svarar känns orden som sanning, fastän han ljuger.

På vilket sätt uppfattar man som läsare karaktärerna genom det stilgreppet? Öva själv på att skriva meningar som är motsägelsefulla i arbetsbladet Stilgrepp i När hundarna kommer

Diskutera
"Snart är det kväll och sedan morgon och sedan kväll igen. Det verkar inte bli mycket mer av livet än så."
"Det händer ingenting i Esters liv. För en månad sedan fyllde hon sjutton. Ofta känns det som om det redan är för sent. Som om det syns på henne att hon inte vet något om kärlek." 

  • Ester är ung men känner redan ”att det är för sent”. Varför tror ni att hon känner det så och vad kan komma att ändra på det?
  • Kanske är Ester rädd för att missa något som hon inte riktigt vet vad det är. Prata vad som kan få er att känna så? Diskutera exempelvis begreppet fomo (fear of missing out).
  • Skulle man kunna säga att Anton har liknande känslor, att han går miste om något när han inte känner gemenskap med någon? På vilket sätt kan den kärleken eller gemenskapen vara positiv respektive negativ när de två ungdomarna slutligen finner den?

Efter läsning – epilog

Dramaturgisk kurva
När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard eller smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva. I boken När hundarna kommer följs två parallella historier åt, Isak och Esters kärlekshistoria och Antons nyfunna intresse för den nazistiska gemenskapen. Gör en kurva för var och en av berättelserna, jämför dem och koppla dem samman.  

Skrivuppgift: resonerande text
I boken nämns ett utdrag ur låten Poltava av vikingarockgruppen Ultima Thule:
Minns ni än, för längesen – hur
Carolus Rex gick fram?
Knä om knä – med många tusen man.
Gruppen har gjort flera nationalistiska låtar och sjunger bland annat om kärlek till fosterlandet, vilket har lett till att den har fans bland högerextremistiska och nazistiska grupper. Av den anledningen spelas musiken av Ruben på festen vid sjön. I När hundarna kommer beskrivs den gemenskap som musiken kan bidra till, men också de destruktiva sidorna av en sådan gemenskap. I media i dag diskuteras gangsterrap som ett annat exempel på musik som kopplas till destruktiva kulturer.
Ni ska skriva en resonerande text om musik och den grupptillhörighet den skapar. Välj musik som har debatterats i samhället, det kan vara en artist, en grupp eller en musikgenre. Det viktiga är att ni resonerar om just musik och gemenskap och tar upp både för- och nackdelar. Rubriken kan vara Musik på gott och ont.

Diskutera citat ur boken (den lättlästa versionen)

  • Anton har köpt ett par kängor. Han går på ett nytt sätt med dem. Han känner sig stark.
    På vilket sätt kan kläder skapa tillhörighet? Berätta om er egen klädstil. Klär ni er annorlunda för att sticka ut? Eller klär ni er som era vänner för att visa att ni hör ihop?
  • Det stör honom att Simon står där och är nöjd, helt ensam, utan att behöva någon annan.
    Varför irriterar det Anton att Simon inte behöver någon?
  • Helst skulle han vilja köra ut henne, göra sig fri. Men det är svårt att göra sig fri från en människa som har valt bort allt för ens egen skull.
    Boken utspelar sig månad för månad april-mars. Under den korta tiden hinner Isak ganska snabbt vara förälskad i Ester, men också tröttna på den kärlek som hon öser över honom. Vad är det som gör att kärleken tar slut så snabbt? Och vad är det som gör att Ester inte vill förstå att det är slut?
  • Boken heter ”När hundarna kommer”. Innan hundarna kom var det annorlunda, tänker Ester.
    Varför har författaren gett boken den här titeln tror ni? Vad skulle hundarna kunna vara en symbol för i boken? Kan det finnas flera förklaringar? I så fall vilka? 
  • Läs den inledande dikten igen. På vilket sätt kan du koppla den till bokens handling nu när du har läst den?
    Det sägs att sjön har två ögon,
    ett gott och ett ont
    Det goda ögat är ljust
    Det onda ögat är kallt och svart
    Om det får syn på dig är du
    förlorad.
    Men allt det där är bara sagor,
    och sagor tror vi inte på.

episodebild

Före läsningen – prolog

Khulud Omar presenterar nittiotalsdystopin av Lois Lowry. Eller är det en utopi?

  • Återberätta utifrån boktrailern vad du tror att boken kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Vilka nyckelord dyker upp i klippet? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext.
  • Sök information. Utopi eller dystopi? Ta reda på skillnaden mellan dessa genrer. Varför är det så mycket vanligare med dystopiska berättelser? Kan ni hitta böcker eller filmer som beskriver en utopi?
  • Diskutera: Även om Den utvalde inledningsvis kan verka handla om ett utopiskt samhälle förstår man ganska snabbt att ett samhälle där man raderar både smärta och kärlek blir svårt att upprätthålla. Förr eller senare uppstår konflikter.
    • Varför tror ni att det är så?
    • Finns det samhällen som fungerar på liknande sätt? Till exempel att man undanhåller information om andra samhällen för att undvika att människor börja tänka annorlunda?
    • Hur tror ni att det skulle vara att leva i ett samhälle där man inte får känna, inte ens se färger?
    • Kan det vara både positivt och negativt att ens framtid är förutbestämd? Utveckla.
    • En dystopi bygger ofta på ett aktuellt samhällsproblem som författare överdriver i sina berättelser, kanske som en varning för vad som skulle kunna hända om man inte är uppmärksam. Vad kan den här författaren ha velat varna för?

Arbeta vidare

Under läsningen

Karaktärsanalys: I den här boken får man möta en huvudkaraktär och några sidokaraktärer. Berätta om dessa, men följ också hur karaktärerna förändras under romanens gång. Använd mallen i arbetsbladet Karaktärsanalys Den utvalde.

Decemberceremonierna – barnens tidslinje i Enahanda. I romanen skildras hur man i december varje år firar en ceremoni där de 50 barnen i varje årskull får nya instruktioner för hur de ska leva sina liv. Använd arbetsbladet Decemberceremonin under läsningen för att para ihop ålder med de olika förändringarna.

Beskrivningar i ett färglöst samhälle:  I Enahanda kan människor inte se färger och får inte känna smärta eller ha känslor. Tänk dig att du ska beskriva och förklara för någon som inte kan se färger eller som inte har känt en känsla eller upplevt smärta. Läs sedan upp vad ni har skrivit.

  1. Beskriv en mogen tomat eller ett moget äpple.
  2. Beskriv en regnbåge.
  3. Förklara hur det känns det att älska ett husdjur/en bror/en syster/en förälder.
  4. Förklara hur det känns det att ramla omkull på en cykel och göra sig rejält illa.
  5. Beskriv en blomsteräng med blommor i olika färger.
  6. Beskriv en vacker solnedgång vid havet.
  7. Förklara hur det känns att vara ensam.
  8. Förklara hur det känns att vara kär.
  9. Förklara hur det känns att vinna något.
  10. Beskriv kläderna du har på dig/kläderna du har i din garderob.​

Tempus: Texten är återberättande och därför skriven i preteritum, i dåtid. Jobba med tempus och ändra utdrag ur texten till presens. Använd arbetsbladet Tempus i Den utvalde.

Efter läsning – epilog

Dramaturgisk kurva. När du har läst ut romanen kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard eller smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva. Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i Den utvalde. Arbeta på egen hand eller i par. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.

Skriv en dikt. I bokens början tillägnar författaren sin bok till alla barn: ”Till alla barn som bär framtiden i sina händer”. Skriv en sonett i par som bygger på det citatet. Använd arbetsbladet Skriv sonetter.

Skriv ett brev till författaren Lois Lowry. Boken gavs ut för trettio år sedan, idag är hon över 86 år gammal och skriver fortfarande. Berätta vad du tyckte om hennes bok och fundera ut frågor som du skulle vilja ställa till henne om du kunde.

Perspektivbyte. Skriv en kort berättelse utifrån Ashers eller Fionas perspektiv. Låt berättelsen börja från det att Jonas blir minnesbevararen till det att han flyr från Enahanda. Berättarperspektiv: första person.

Diskutera. 

  • Istället för att nämna döden i Enahanda talar man om befrielse. Varför tror du att författaren har valt det ordet och varför undviker människorna i det dystopiska samhället ordet döden?
  • Diskutera vad som kan vara positivt och vad som kan vara negativt med ett samhälle där människorna inte tillåts ha starka känslor eller känna smärta.
  • ”Tack för din barndom” avslutar äldrekommitténs ledare tolvornas decemberceremoni med. Vad tänker ni om att barnen blir vuxna redan när de är 12 år? Varför tror ni att de inte tillåts att vara barn eller unga längre än så? 
  • Lois Lowry tillägnar boken alla barn. Diskutera vilka budskap ni tror att hon vill förmedla till all världens barn?
episodebild

Före läsningen – prolog

I den här boktrailern berättar Melody Farshin om den magiskrealistiska ungdomsboken Ett hål om dagen där unga förbrytare i stället för att hamna i ungdomsfängelse har skickats till Camp Green Lake.

Återberätta utifrån boktrailern vad du tror att boken kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig. Vilka nyckelord dyker upp i klippet? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.

Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext.

Sök information om författaren. I slutet av boken finns en kort sammanfattning om Louis Sachar. Den berättar också om hans brokiga bana som ledde till skrivandet. Läs och sammanfatta med egna ord informationen om författaren.

Arbeta vidare

Under läsningen

  • Dialoger – hur skriver man utan att det blir enformigt att läsa?
    Den här berättelsen består till stor del av dialoger men utan att det blir tröttsamt att läsa. Det beror bland annat på att dialogerna varvas med beskrivningar som visar hur personen ser ut, vad personen gör eller vad som händer under konversationen.
    Till exempel: 
     ”Ja” sa Chefen och öppnade dörren.
    ”Vi har haft lite problem ute på sjön” sa Mr Sir. ”Caveman kan berätta om saken”.
    Chefen stirrade ett ögonblick på Mr Sir och vände sedan blicken mot Stanley. Nu var fasa allt han kunde känna.
    ”Jag antar att jag får be er att stiga på”, sa Chefen. ”Ni släpper ut kylan”.
    Skriv en egen dialog. Låt dig inspireras av dialogerna i Ett hål om dagen och skriv egna dialoger. Använd arbetsbladet Dialoger i Ett hål om dagen.
  • Beskrivningar. Läs kapitel 8 där den gulfläckiga ödlan beskrivs noggrant. Här är ett exempel på hur författaren utförligt och fantasifullt beskriver en ödla som egentligen inte finns. Skapa ett eget livsfarligt djur och beskriv det i arbetsbladet Fantasidjur.​
  • Grammatik – verb och tempus. Eftersom Ett hål om dagen återberättar flera historier som redan har hänt, använder sig författaren främst av tempusformen preteritum. Det första kapitlet däremot är skrivet i presens. Jobba med verben i det kapitlet och skriv om kapitlet i preteritum.

Efter läsning – epilog

  • Dramaturgisk kurva. När du har läst ut boken kan du se att den följer en dramaturgisk kurva. Rita först tillsammans i helklass ut ett par exempel på hur en dramaturgisk kurva kan se ut på en whiteboard eller smartboard. Arbeta sedan med mallen i arbetsbladet Dramaturgisk kurva. Rita en kurva som representerar berättarstrukturen i Ett hål om dagen. Arbeta på egen hand eller i par. Placera ut nyckelhändelser i diagrammet.
  • Skriv en parallellhandling om en av karaktärerna. Louis Sachar har gett ut fler böcker där läsaren får veta mer om karaktärer eller platser i Ett hål om dagen, t.ex. om Armpit eller om Camp Green. Nu är det din tur att fantisera ihop en historia om någon av ungdomarna som tillsammans med Stanley gräver ett hål om dagen. Välj en av karaktärerna och skriv ett inledande kapitel till en historia, på samma sätt som vi får förkunskap om Stanley och hans familj. Börja gärna med att göra en mindmap där du skriver upp olika fakta om karaktären och ordnar dem i kategorier. Det kan till exempel vara vänner, utseende, karaktärsdrag, familj och så vidare. Mindmap Ett hål om dagen
  • Diskutera. Den här boken har av kritiker beskrivits som ”en briljant blandning av samhällskritik, skröna och magisk realism”. Ta först reda på vad de tre begreppen betyder. Diskutera sedan frågorna:
    • På vilket sätt är boken samhällskritisk och i vilka avsnitt/genom vilka karaktärer förmedlar författaren detta? 
    • Vad är typiskt för en skröna och vad i den här berättelsen visar på att det är en skröna? Ge exempel på andra skrönor?
    • Förklara vad magisk realism är och var i boken man kan hitta exempel på detta. Vad finns det för andra exempel på magisk realism i böcker eller filmer?
    • I boken finns exempel på flera karaktärer som i grunden är människor med goda avsikter men som har hamnat på fel sida i samhället av anledningar som de själva har haft svårt att kunna styra. Diskutera några sådana karaktärer.
    • Vilka tre olika historier berättas i boken och hur är dessa tre berättelser sammanflätade?

Före läsningen – prolog

I boktrailern presenterar Adam Kais poeten Sapfo och hennes dikter och fragment som man har lyckats bevara sedan antiken, ca. 600 f.v.t. Se avsnittet och arbeta sedan med följande uppgifter innan ni börjar läsa boken.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad ni tror att dikterna kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig? Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och vad ni har för förväntningar av diktsamlingen genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext.
  • Sök information. Det finns mycket skrivet om Sapfo och eftersom man inte kan vara helt säker på vem poeten egentligen var finns det olika teorier. Sök information i par/i grupp och hitta åtminstone två olika teorier om vem diktaren var. Ni ska redovisa det ni kommer fram till för varandra. Berätta också hur ni gick till väga för att hitta informationen, till exempel vilka sökord ni använde och om ni uteslöt några källor för att de verkade mindre pålitliga.

Arbeta vidare

Under läsningen​

Analysera dikten. Ni ska analysera den enda komplett bevarade dikten av Sapfo, dikt nummer 1. Använd arbetsbladet Diktanalys av Sapfos dikt nummer 1. Gå först igenom varje versrad i helklass och låt alla skriva ned förklaringar om det finns svåra ord och begrepp. Arbeta sedan i par eller i mindre grupper och tolka dikten. Tänk på att dikten har tolkats på många olika sätt och att ni själva bestämmer hur ni ska förstå den. I den här övningen är inga tankar och tolkningar fel.

Markera två dikter som ”talar till er". En del av Sapfos dikter är inte mer än en versrad eller några lösryckta ord, de är bara fragment. När ni läser igenom diktsamlingen, markera/skriv ner de dikter som ni på något sätt kan relatera till. Tänk på det som Adam Kais talar om i boktrailern, att dikterna handlar om tidlösa teman som kärlek, tro, hopp och framtiden. ​Skriv ner två av dikterna och motivera varför ni gjorde det valet. Om det är svårt att komma igång kan läraren välja en dikt och motivera sina tankar.

Diskutera: Adam Kais fascineras över hur en person för över 2600 år sedan kunde ha samma tankar som vi har idag. När du läser texterna försök komma på olika teman som Sapfo skriver om och som fortfarande är aktuella idag. Välj ett av dessa teman och söker efter en nutida poet som skriver om samma tema. Jämför dikterna.

Efter läsning – epilog

Skrivuppgift: Avsluta Sapfos ofärdiga dikt. Det finns poeter som har försökt skriva de dikter av Sapfo som inte är kompletta. Nu ska du göra samma sak. Du ska utifrån Sapfos fragment skriva klart dikten. Jämför sedan era dikter med varandra. Välj mellan de tre fragmenten 16a, 20 och 179. ​

Skriv ett manus och spela upp en scen. Låt er inspireras av Sapfos poesi och skriv ett manus i grupp. Ni kan sedan antingen spela in er scen eller spela upp den för era klasskamrater. Ni väljer själva vilken av dikterna som ni ska använda som inspirationskälla för ert mästerverk. Förslag: 5, 23 eller 94. ​

Skriv en låt: Man antar att Sapfos dikter framfördes med sång och med musik som spelades på en lyra. Samarbeta med musikämnet, välj en av dikterna och skriv en låt som inspireras av Sapfos texter.

Diskutera: Poesi kan inte översättas ord för ord från ett språk till ett annat. Därför brukar man säga att översättare av poesi tolkar dikter, inte att de översätter dem. Att tolka en dikt är en konst i sig. Sapfo har tolkats på många olika sätt och samma dikter och fragment kan se olika ut beroende på vem översättaren är. Använd arbetsbladet Jämför översättningar Sapfo och jämför de olika tolkningarna.

Före läsningen – prolog

Det här är inte en fiktiv berättelse, utan en självbiografi där Elaf Ali berättar om sin uppväxt som präglats av hedersförtryck, men som också visar att mod och envishet kan leda till förändring. Om detta berättar Christian Skogsg​årdh i boktrailern.

  • Återberätta utifrån boktrailern vad du tror att boken kommer att handla om. Vilka förväntningar skapar filmklippet hos dig. Diskutera i helklass och skriv upp nyckelord på whiteboard/smartboard.
  • Sök information 
    • I sin bok nämner Elaf Ali hemsidan Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Sök efter en sida som heter Hedersförtryck och sök efter svar på följande frågor.
      Vad du gör om du är orolig för en kompis?
      Vad finns det för hjälp att få för den som är utsatt?
      Vilka orsaker finns det till barnäktenskap och vad säger lagen?
    • Elaf Ali använder en social plattform som heter Lunarstorm där hon får möjlighet att fly från verkligheten under ett fiktivt namn. Plattformen skapades 1996 och prisbelönades bland annat för att den hade gjort mycket för tjejers digitala mognad. Den lades ner 2010. Ta reda på mer om plattformen.
      Hur skiljer sig Lunarstorm från dagens sociala medier?
      Varför tror du plattformen lades ner?
      Diskutera positiva och negativa sidor med att använda ett socialt forum där man kan fly från verkligheten, på samma sätt som Elaf gjorde när hon var ung.
  • Sammanfatta i mindre grupper det som avslöjas i boktrailern och era förväntningar genom att göra ett bokomslag. Designa en framsida och skriv en baksidestext.

Arbeta vidare

Under läsningen

Olika textaktiviteter
Det här är en självbiografisk text som egentligen består av  består av fyra olika textaktiviteter: återberättande textinformerande text (faktatext), dagboksanteckningar och intervjuer. Diskutera och skriv ned vad som kännetecknar de olika typerna av texter. Kan du komma på några fler texttyper? Använd arbetsbladet Texttyper. (Titta gärna på serien Med andra Ord där man får tips om hur man skriver olika typer av texter.) 

Berättande avsnitt
I boken berättar Elaf om händelser som har präglat hennes uppväxt och hennes liv. Förutom hennes föräldrar finns det en del personer som nämns i boken som på olika sätt har varit viktiga, på ett positivt eller negativt sätt, för att utveckla henne som människa. Skriv ner mer om dessa personer i arbetsbladet Personer i Vem har sagt något om kärlek 

Intervjuer
I boken intervjuar Elaf sina föräldrar för få en förståelse för varför de agerade som de gjorde och varför de senare ändrar ståndpunkt. Vilka skillnader finns det mellan mammans och pappas svar på intervjufrågorna? Har båda ändrat ståndpunkt när det gäller hederskultur? Diskutera.

Sammanfatta fakta
I den här boken finns flera avsnitt med fakta och statistik om hedersrelaterade problem, mänskliga rättigheter och kultur och religion i olika samhällen. Träna på att sammanfatta faktatexter på ett kärnfullt sätt. 

  • Läs faktaavsnitten gemensamt och gå igenom ord som är svåra att förstå.
  • Berätta för varandra (t.ex. i par) vad faktatexten handlar om. 
  • Skriv sedan en kortfattad sammanfattning i arbetsbladet Sammanfatta fakta

Här kan det passa bra att arbeta i hem- och expertgrupper. Dela upp er i några hemgrupper, cirka 4-5 personer i varje. Fördela faktaavsnitten mellan er. Dela sedan in er i nya grupper, så kallade expertgrupper, så att ni nu sitter tillsammans med de som ska sammanfatta samma faktatext som ni. Samarbeta och hjälp varandra. Sätt er sedan igen i era hemgrupper och berätta för varandra om vad ni lärt er. 

Efter läsningen – epilog

Diskutera bokens upplägg
Det här är en självbiografi som är skriven på ett annorlunda sätt.  Den varvar en berättande text med fakta och intervjuer.

  • Varför tror ni att Elaf Ali tyckte det var viktigt att lägga till fakta och statistik om ämnet?
  • Den här boken handlar om mod, framför allt mod att stå emot den pressen som föräldrarna utsatte henne för. Vad får hon ut för information genom att intervjua sina föräldrar?
  • Vilken tror ni hennes drivkraft kan ha varit för att fortsätta att stå upp och kämpa för sin frihet?
  • På vilket sätt tror ni att det här kan hjälpa andra ungdomar i samma situation?
  • Vilka tycker ni behöver läsa den här boken? Motivera.

Skrivuppgift: argumenterande text/debattartikel
I bokens inledning skriver Elaf: ”Det här är boken som jag önskar fanns när jag växte upp. Jag hoppas att den kan hjälpa andra som befinner sig i liknande situationer”. Hon önskar att man vågade tala mer om hederskultur i skolorna för att fler ska få information och hjälp och för att inte barn ska behöva vara modiga och ta risken att stå upp mot familjens heder.
Skriv ett brev som riktas till en rektor om att man ska jobba mer med information om hederskultur i en fiktiv skola. Brevet ska vända sig direkt till rektorn och texten ska vara argumenterande. Använd minst två argument och två motargument. Använd minst två faktatexter i boken som argument.

Diskutera

  • När Elaf har flyttat med sin familj och börjat en ny skola tar inte trakasserierna slut. Hon skriver så här: ”Jag kan ta att bli utsatt på grund av mitt ursprung eller min etnicitet, för det är inget jag själv har valt, det är bara så det är, och det är inget jag vare sig vill eller kan förändra. Men att bli utfryst på grund av hur jag är, min personlighet, då är det ju mig som person de går på, inte landet jag kommer ifrån. Det gör ont på ett annat sätt.” Kan ni förstå vad Elaf menar när hon skriver så? Håller ni med?
  • I kapitel 5 berättar Elaf om sina föräldrars bakgrundshistoria. Läs det kapitlet noggrant. Föräldrarna hade en väldigt annorlunda syn på både liv, jämställdhet och religion när de kom till Sverige, men av någon anledning förändras något då.
    • Hur levde Elafs mamma och pappa när de bodde i Bagdad?
    • Varför flydde de till Sverige?
    • Vad hände när de kom till Sverige?
    • Hur förändrades deras syn på familj, religion och heder?
    • Vad tror ni att förändringen beror på?
  • I kapitel 14 börjar Elaf studera humanistiskt behandlingsarbete och träffar klasskamrater som alla har bär på sitt bagage och som berättar om sina problem. Vad är det hon upptäcker då, som gör att hennes liv på sätt och vis når en vändpunkt?
  • Händer det att du skäms över något som egentligen inte är ditt fel, dvs. att du vill dölja något som egentligen beror på något som någon i din närhet gör?
  • När Elaf efter många år kommer tillbaka till Irak, slås hon av den gemenskap som hennes släktingar lever i. ”Fast gemenskapen har förstås ett pris, i gengäld måste man ge upp sina drömmar. Det finns inget utrymme för individens mål och visioner. Man gör det som är bäst för familjen och släkten." 
    Diskutera om det är det värt att ge upp så mycket som sin frihet och sina drömmar bara för att få tillhöra gemenskapen. Ger ni någonsin upp något ni själva egentligen tror på för att få ta del av en gemenskap? Kan det hända i andra typer av gemenskap, till exempel i ett kompisgäng?

Referenser / källor

Tips om andra UR-serier:
Med andra ord – om olika genrer och texttyper (svenska). Lärarhandledning finns. 
Bästa babblet – om kommunikation och språkstrategier (svenska som andraspråk). Lärarhandledning finns. 
Människor för ändring – om människor och händelser som varit med och förändrat samhället för alltid. Lärarhandledning finns.