LärarhandledningVarför ska jag rösta? - teckenspråkstolkat
Den här programserien förklarar demokratins historia, olika begrepp och perspektiv och utmanar eleverna att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. I serien möter vi Mir, Fatou, Maria och Marcus som lär sig om demokrati och varför det är så viktigt att rösta. Genom deras upplevelser lär vi oss om olika begrepp och vilka drag som kännetecknar demokrati.
Serien består av följande fyra avsnitt: Demokrati, Hitta och förstå information, Rätt till en åsikt och Valet och tiden efteråt. Alla avsnitt är cirka 30 minuter långa och man kan pausa i programmen för att dela upp avsnittet i två eller fler delar. Varje avsnitt innehåller animerade faktainslag och övningar som ungdomarna i avsnittet genomför tillsammans. Lärarhandledningens övningar repeterar och befäster kunskaper och färdigheter som tas upp i avsnittet. Läs mer om innehållet under de avsnittsspecifika delarna nedan.
Välkommen till programserien Varför ska jag rösta? och dess lärarhandledning!
Syfte och målgrupp
Primär målgrupp för den här serien är elever i gymnasiesärskola, men även andra målgrupper kan använda materialet. Sådana målgrupper kan vara till exempel vuxenutbildning, gymnasieskola, studieförbund eller Komvux.
Syftet är att ge förståelse för vad demokrati är samt ge färdigheter i informationssökning, värdering och källkoll. Genom att öva sig i att göra sin röst hörd motiveras eleverna till aktivt deltagande i den demokratiska processen och till att rösta på valdagen.
Läroplanen kapitel 2 om kunskaper, normer och värden (GySär13)
Gymnasiesärskolans mål är att varje elev har utvecklat sin förmåga att:
- formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem,
- reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,
- delta i demokratiska beslutsprocesser,
- kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
- göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respektera andra människors egenvärde och integritet,
- samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
- leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Centralt innehåll (GySär13)
Samhällskunskap
- Kunskaper om samhället och människors livsvillkor i samhället.
- Förmåga att reflektera över demokrati och de mänskliga rättigheterna.
- Förmåga att reflektera över och jämföra olika samhällsförhållanden och samhällsfrågor.
- Förmåga att söka, värdera och använda information från olika källor.
Svenska
- Förmåga att kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket till syftet, mottagaren och sammanhanget.
- Förmåga att läsa och reflektera över texter från olika medier.
- Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.
- Förmåga att söka, sammanställa och kritiskt granska information från olika källor.
Om lärarhandledningen används i gymnasieskolans undervisning återfinns motsvarande mål i gymnasieskolans läroplan.
Om handledningen
Lärarhandledningen är indelad i fyra avsnittsspecifika delar.
Varje avsnitt inleds med gemensam association om avsnittets tema och de centrala begrepp och betydelsebärande ord som tas upp i faktainslag och övningar. Till vissa av övningarna finns arbetsblad (bilaga pdf).
Övningarna i lärarhandledningen bygger på att rösta om något, ta ställning till hur viktig man tycker en fråga är eller att befästa de kunskaper och förmågor som ungdomarna lär sig i avsnittet.
Struktur och upplägg
Det är viktigt att eleverna får öva källkritik i arbetet. Använd de fem superfrågorna som verktyg för att tänka källkritiskt. Vem? Vad? Varför? När? Hur? Material för att öva och planera kring dessa frågor finns som bilaga till detta material.
Använd dem som en påminnelse, antingen genom att sätta upp på väggen i ett klassrum eller på insidan av elevernas skrivblock. I arbetsbladet hittar du ett blad i olika storlekar att ladda hem och skriva ut.
Genom lärarhandledningens upplägg får eleverna kunskaper om demokrati på olika sätt.
De avsnittsspecifika övningarna följer programseriens upplägg med samma eller liknande övningar att genomföra enskilt eller tillsammans i grupp. Till avsnitten ges förslag på länkar till sidor där eleverna kan läsa om och ta del av information om demokrati.
Aktiviteterna i avsnitten och i lärarhandledningen låter eleverna öva och tillämpa såväl faktakunskaper som demokratiska förmågor i sin vardag. Vi utgår från perspektiven om – genom – för, som ger stöd i arbetet med kunskaper och värden i skolan.
Om:
Att utveckla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter.
Genom:
Värdegrundsarbete sker genom de demokratiska arbetsformer som ska råda i utbildningen, där all personal har ett ansvar att bidra i arbetet. Både i och utanför undervisningen handlar det bland annat om:
- delaktighet och inflytande
- tillgänglig lärandemiljö
- frihet från diskriminering och kränkande behandling.
För:
I arbetet med kunskaper och värden utveckla viktiga förmågor för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle och i det demokratiska samtalet. Det kan handla om:
- medmänsklighet och empati
- att lyssna på andra och uttrycka sina tankar
- förmåga till reflektion och kritiskt tänkande.
Arbeta med programmet
Handledningens aktiviteter genomförs med demokratiska arbetsmetoder som låter eleverna öva demokratiska kompetenser – lyssna, reflektera, argumentera, stå för sin åsikt, förstå andra perspektiv och rösta. I detta ingår att eleverna själva får möjlighet att välja olika metoder kopplade till uppgifterna såsom arbetssätt eller i vilken konstellation som arbetet ska ske. Eleverna kommer att behöva viss styrning för att dessa aktiviteter ska bli demokratiska. Läraren eller samtalsledaren har därför en viktig roll i att främja delaktighet så att alla i gruppen kommer till tals och kan delta på lika villkor.
Begrepp
Varje avsnitt innehåller en begreppslista med centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittet som eleverna behöver förstå för att få god behållning av avsnittet.
Demokrati
Begreppslista
Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår.
Se på följande klipp för förförståelse:
- demokrati
- rösträtt
- medborgare
- val
- engagemang
- rättigheter
- diktatur/diktator
- representativ demokrati
- direkt demokrati
- folkomröstning
- yttrandefrihet
- allas lika värde
- partiledare
- statsminister
Arbeta vidare
RöstaArbetsblad.pdfÄmnen eller påståenden att värdera
Med hjälp av en väljar-/valbarometer får du bedöma hur viktig du tycker att en fråga är. Motivera varför och diskutera tillsammans i gruppen.
Använd arbetsbladet med barometern eller låt eleverna skapa egna. Skapa gärna en stor barometer till klassrummet för att använda i diskussionerna. Spara barometrarna till andra tillfällen då eleverna ska värdera olika ämnen eller påståenden, för att visualisera och underlätta en gruppdiskussion.
Övning: Vad tycker du?
Sök upp information om FN:s mänskliga rättigheter, i grupp eller två och två. Ta del av de 30 artiklarna i konventionen, diskutera vad de innebär och värdera med hjälp av barometern vilka av dem som ni tycker är viktigast och motivera varför.
Det finns även särskilda rättigheter framskrivna för vissa grupper i samhället. Vilka är de och varför finns de? Sök upp information om till exempel: barnkonventionen och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Tidslinjen - Sveriges demokratiska historia
Repetera den tidslinje som eleverna gör i avsnittet. I arbetsbladet finns de årtal och händelser som tas upp. Sök information om fler viktiga politiska årtal eller andra händelser som hände under tidslinjen.
Fortsätt gärna tidslinjen från dagens datum och framåt. Finns det något du vill påverka och som du vill ska hända i framtiden som ännu inte har hänt? Vad har du för målbild efter valet – vad vill du ska ha ändrats till det bättre?
Hitta och förstå information
Begreppslista
Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår.
Se på följande klipp för förförståelse:
Hitta informationAvsnitt 3 · 2 min 15 sek · Hur kan man ta reda på vad partierna står för?
- riksdag
- riksdagens ledamöter
- regering
- politiker
- politiska partier
- partiledare
- valdebatt
- valstuga
- källkoll
- budget
- debatt
- kommun
- kommunfullmäktige
- region
- majoritet
Arbeta vidare
RöstaArbetsblad.pdfVad tycker du? – ja, nej eller lägga ner min röst (se arbetsblad)
Öva att ta ställning i olika frågor och rösta som i riksdagen. Till övningen ingår olika påståenden och förhållanden. Du kan rösta ja (grönt), nej (rött) eller lägga ner din röst (gult). Ge tid till eleverna att motivera sitt val.
Använd arbetsbladet med de tre alternativen eller låt eleverna skapa egna. Spara korten till andra tillfällen på utbildningen då eleverna ges möjlighet att rösta inför olika beslut.
Låt gärna eleverna själva ta upp olika påståenden som de vill rösta om. Förslag på påståenden att ta ställning till i avsnitt 2 – Hitta och förstå information:
- Det är lätt att hitta fakta om Sveriges olika partier.
- Partiledarna är bra på att förklara vad de vill.
- Medier är bra på att förklara politik för sin publik.
- Det är lätt att veta vad som är sant eller falskt.
Arbeta med partier
Samla information och bilder om partinamn, partisymboler och partiledare. Sök upp lättläst information om de olika partierna på deras hemsidor. Skapa planscher med information om varje parti.
Förslag på innehåll till planscherna:
- Partiets namn – varför heter partiet så?
- Vem är partiledare för partiet idag?
- Har partiet någon symbol – varför har de valt den symbolen?
- När grundades partiet?
- Är partiet ett höger-, mitten- eller vänsterparti?
- Samarbetar partiet med något eller några andra partier? Vilka?
- Har partiet någon fråga som är särskilt viktig?
Ge tid för eleverna att enskilt eller i grupp reflektera över hur de olika partierna tänker i frågor som är viktiga för respektive elev.
Rätt till en åsikt
Begreppslista
Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår.
Se på följande klipp för förförståelse:
Så kan du påverkaAvsnitt 6 · 2 min 35 sek · Hur kan man påverka och göra sin röst hörd?
- åsiktsfrihet
- yttrandefrihet
- religionsfrihet
- demonstrationsfrihet
Arbeta vidare
RöstaArbetsblad.pdf
Vad tycker du? – ja, nej eller lägga ner min röst (se arbetsblad)
Öva att ta ställning i olika frågor och rösta som i riksdagen. Du kan rösta ja (grönt), nej (rött) eller lägga ner din röst (gult). Ge tid till eleverna att motivera sitt val för de andra i gruppen.
Använd arbetsbladet. Spara korten till andra tillfällen på utbildningen då eleverna ges möjlighet att rösta inför olika beslut.
- Det är viktigt att ha åsikter.
- Jag har åsikter om allt.
- Man får tycka vad som helst.
- Man får säga vad som helst.
- Åsikter och fakta är samma sak.
Vad vill du påverka? Gör din röst hörd!
I programserien träffar ungdomarna några engagerade unga med IF. Leo engagerade sig för att få till ett namnbyte för särskolan. Vad brinner du för och vad vill du påverka? Ta reda på vad begreppen betyder och genomför någon eller några av dem:
insändare, debattartikel, argumentation, protest, demonstration, kontakta en politiker, dialog, en förening, medborgarförslag och namninsamling.
Rätt till en åsikt
Begreppslista
Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår.
Se följande klipp för förförståelse:
- riksdagsval
- regionval
- kommunalval
- talman
- vallokal
- valdag
- rösta
- rösträkning
- riksdag
- regering
- majoritetsregering
- minoritetsregering
- statsminister
- ministrar
- mandat
- riksdagsledamot
- budget
Arbeta vidare
RöstaArbetsblad.pdfBarometern - viktiga frågor inför valet.
Låt eleverna välja ämnen som är viktiga för dem inför valet. Låt dem fundera över vilka frågor de tycker är viktiga på lokal, regional, nationell och global nivå. Det kan handla om generella ämnen likväl som mer elevnära och konkreta frågor som rör eleverna direkt i deras vardag. Med hjälp av en väljar-/valbarometer får eleverna bedöma hur viktig en fråga är. Låt dem motivera varför och diskutera tillsammans i gruppen.
Använd arbetsbladet med barometern eller låt eleverna skapa egna. Skapa gärna en stor barometer till klassrummet för att användas i diskussionerna. Spara barometrarna till andra tillfällen på utbildningen då eleverna ges möjlighet att värdera olika ämnen eller påståenden för att visualisera och underlätta en gruppdiskussion.
Förslag på frågor att värdera:
Allas lika värde och mänskliga rättigheter
Arbete och sysselsättning
EU
Företag och näringsliv
Försvaret
Invandring och integration
Lag och ordning
LSS-frågor
Miljö och klimat
Sjukvård och hälsa
Skola och utbildning
Sveriges ekonomi
Säkerhet och trygghet
Utrikespolitik och fred
Äldreomsorg och pensioner
Att genomföra ett val
Samla det underlag som ni tagit fram och använt er av i de tidigare avsnitten. Ta fram information om vad de olika partierna står för i olika frågor. Efter att ha lärt er om demokratins historia, olika begrepp och perspektiv och utmanats i att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden är det dags att lära sig om vad som händer på valdagen och hur ett val genomförs.
Övningen kan göras genom det nationella skolval som arrangeras varje valår för elever i högstadie- och gymnasieutbildning. Skolvalet 2022 arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och genomförs mellan 7 augusti och 7 september 2022. Skolval 2022 kan användas även av andra utbildningsanordnare än högstadium och gymnasial utbildning.
Självklart går det att genomföra ett eget val även utan att delta i det arrangemang som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Övningen kan även genomföras som ett rollspel över valdagen där elever får agera förstagångsröstare, vallokalarbetare såsom valkuvertsutdelare, röstmottagare och rösträknare. I rollspelet genomförs samma steg som på valdagen i vallokalen.
Material som kan användas i rollspelet finns att ladda ner på https://www.mucf.se/valpaket-infor-valdagen
- Förbered en tillgänglig lokal med avskärmningar som fungerar som valbås, valsedlar från olika partier, kuvert för valsedlarna och skapa en röstlängd med fiktiva namn.
- Agera vallokalsarbetare genom att dela ut valkuvert och visa vägen i lokalen.
- Agera röstare genom att ta emot ett valkuvert, välja valsedlar, gå in i ett ledigt valbås, lägga i en valsedel för varje val i var sitt valkuvert och försluta dem. Gå sedan till röstmottagaren och identifiera dig.
- Agera röstmottagare genom att kontrollera att det är rätt person som röstar och kryssa i röstlängden. Rösten läggs i valurnan och efter att valet stängs är det dags att räkna rösterna, då hjälper alla vallokalarbetare till.
- Den eller de som röstat går hem och tittar på valvakan eller sitter kvar i vallokalen och tittar på under rösträkningen.
Så går det till att rösta - animering och quiz
Se UR:s animerade film ”Så går det till att rösta” ur programmet Min röst, vårt val (3 min 52 sek). Genomför sedan quizet (se arbetsblad) enskilt, parvis, i en mindre grupp eller i helklass. Pausa mellan varje fråga och ge tid för reflektion och frågor.
Den första delen av animationen handlar om att det vart fjärde år är riksdags-, region- och kommunalval i Sverige; att alla som fyllt 18 år får rösta, om röstkortet och att man måste ha legitimation. Den andra delen visar konkret hur själva röstandet går till: hur man gör med valsedlar och kuvert, att det finns skärmar att stå bakom. Slutligen får man se hur man lämnar sina kuvert med en röstsedel i varje, visar sin legitimation och blir avprickad från en lista.
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).