Seriebild

LärarhandledningVarför ska jag rösta? - teckenspråkstolkat

Den här programserien förklarar demokratins historia, olika begrepp och perspektiv och utmanar eleverna att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. I serien möter vi Mir, Fatou, Maria och Marcus som lär sig om demokrati och varför det är så viktigt att rösta. Genom deras upplevelser lär vi oss om olika begrepp och vilka drag som kännetecknar demokrati.

Serien består av följande fyra avsnitt: Demokrati, Hitta och förstå information, Rätt till en åsikt och Valet och tiden efteråt. Alla avsnitt är cirka 30 minuter långa och man kan pausa i programmen för att dela upp avsnittet i två eller fler delar. Varje avsnitt innehåller animerade faktainslag och övningar som ungdomarna i avsnittet genomför tillsammans. Lärarhandledningens övningar repeterar och befäster kunskaper och färdigheter som tas upp i avsnittet. Läs mer om innehållet under de avsnittsspecifika delarna nedan.

Välkommen till programserien Varför ska jag rösta? och dess lärarhandledning!

Syfte och målgrupp

Primär målgrupp för den här serien är elever i gymnasiesärskola, men även andra målgrupper kan använda materialet. Sådana målgrupper kan vara till exempel vuxenutbildning, gymnasieskola, studieförbund eller Komvux.

Syftet är att ge förståelse för vad demokrati är samt ge färdigheter i informationssökning, värdering och källkoll. Genom att öva sig i att göra sin röst hörd motiveras eleverna till aktivt deltagande i den demokratiska processen och till att rösta på valdagen. 

Läroplanen kapitel 2 om kunskaper, normer och värden (GySär13)

Gymnasiesärskolans mål är att varje elev har utvecklat sin förmåga att:

  • formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem,
  • reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
  • kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,
  • delta i demokratiska beslutsprocesser,
  • kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
  • göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respektera andra människors egenvärde och integritet,
  • samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

Centralt innehåll (GySär13)

Samhällskunskap 

  • Kunskaper om samhället och människors livsvillkor i samhället.
  • Förmåga att reflektera över demokrati och de mänskliga rättigheterna.
  • Förmåga att reflektera över och jämföra olika samhällsförhållanden och samhällsfrågor.
  • Förmåga att söka, värdera och använda information från olika källor.

Svenska 

  • Förmåga att kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket till syftet, mottagaren och sammanhanget.
  • Förmåga att läsa och reflektera över texter från olika medier.
  • Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.
  • Förmåga att söka, sammanställa och kritiskt granska information från olika källor.

Om lärarhandledningen används i gymnasieskolans undervisning återfinns motsvarande mål i gymnasieskolans läroplan.

Om handledningen

Lärarhandledningen är indelad i fyra avsnittsspecifika delar.

Varje avsnitt inleds med gemensam association om avsnittets tema och de centrala begrepp och betydelsebärande ord som tas upp i faktainslag och övningar. Till vissa av övningarna finns arbetsblad (bilaga pdf).

Övningarna i lärarhandledningen bygger på att rösta om något, ta ställning till hur viktig man tycker en fråga är eller att befästa de kunskaper och förmågor som ungdomarna lär sig i avsnittet.

Struktur och upplägg

Det är viktigt att eleverna får öva källkritik i arbetet. Använd de fem superfrågorna som verktyg för att tänka källkritiskt. Vem? Vad? Varför? När? Hur? Material för att öva och planera kring dessa frågor finns som bilaga till detta material.

Använd dem som en påminnelse, antingen genom att sätta upp på väggen i ett klassrum eller på insidan av elevernas skrivblock. I arbetsbladet hittar du ett blad i olika storlekar att ladda hem och skriva ut.

Genom lärarhandledningens upplägg får eleverna kunskaper om demokrati på olika sätt. 

De avsnittsspecifika övningarna följer programseriens upplägg med samma eller liknande övningar att genomföra enskilt eller tillsammans i grupp. Till avsnitten ges förslag på länkar till sidor där eleverna kan läsa om och ta del av information om demokrati. 

Aktiviteterna i avsnitten och i lärarhandledningen låter eleverna öva och tillämpa såväl faktakunskaper som demokratiska förmågor i sin vardag. Vi utgår från perspektiven om – genom  för, som ger stöd i arbetet med kunskaper och värden i skolan.

Om:

Att utveckla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. 

Genom:

Värdegrundsarbete sker genom de demokratiska arbetsformer som ska råda i utbildningen, där all personal har ett ansvar att bidra i arbetet. Både i och utanför undervisningen handlar det bland annat om:

  • delaktighet och inflytande
  • tillgänglig lärandemiljö
  • frihet från diskriminering och kränkande behandling.

För:

I arbetet med kunskaper och värden utveckla viktiga förmågor för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle och i det demokratiska samtalet. Det kan handla om:

  • medmänsklighet och empati
  • att lyssna på andra och uttrycka sina tankar
  • förmåga till reflektion och kritiskt tänkande. 

Arbeta med programmet

Handledningens aktiviteter genomförs med demokratiska arbetsmetoder som låter eleverna öva demokratiska kompetenser – lyssna, reflektera, argumentera, stå för sin åsikt, förstå andra perspektiv och rösta. I detta ingår att eleverna själva får möjlighet att välja olika metoder kopplade till uppgifterna såsom arbetssätt eller i vilken konstellation som arbetet ska ske. Eleverna kommer att behöva viss styrning för att dessa aktiviteter ska bli demokratiska. Läraren eller samtalsledaren har därför en viktig roll i att främja delaktighet så att alla i gruppen kommer till tals och kan delta på lika villkor. 

Begrepp

Varje avsnitt innehåller en begreppslista med centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittet som eleverna behöver förstå för att få god behållning av avsnittet.

 

episodebild

I en demokrati är det vi medborgare som är med och bestämmer genom att till exempel rösta i val. Rätten att rösta är en av de saker som är viktigast i vår demokrati och alla röster är lika mycket värda men så har det inte alltid varit.

Efter det här avsnittet har ni lärt er mer om demokrati och viktiga årtal i vår demokratiska historia. Ni har gjort er mer bekanta med våra mänskliga rättigheter. Ni har lärt känna en tidigare vice statsminister och lärt er mer om hennes arbetsuppgifter, och mött Amanda, en ungdom med ett stort politiskt engagemang.

  • Vad vet ni om demokrati? 
  • Vad vet ni om diktatur? 
  • Vad är en rättighet?

Begreppslista

Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår.

Se på följande klipp för förförståelse:

Vad är demokrati?Avsnitt 1 · 3 min 3 sek · Om röstning, demokratins historia och demokrati kontra diktatur.

Sveriges demokratiAvsnitt 2 · 2 min 3 sek · Vad är representativ demokrati ? Och vad är direktdemokrati?

  • demokrati
  • rösträtt
  • medborgare
  • val
  • engagemang
  • rättigheter
  • diktatur/diktator
  • representativ demokrati
  • direkt demokrati
  • folkomröstning
  • yttrandefrihet
  • allas lika värde
  • partiledare
  • statsminister

Arbeta vidare

RöstaArbetsblad.pdfÄmnen eller påståenden att värdera

Med hjälp av en väljar-/valbarometer får du bedöma hur viktig du tycker att en fråga är. Motivera varför och diskutera tillsammans i gruppen.

Använd arbetsbladet med barometern eller låt eleverna skapa egna. Skapa gärna en stor barometer till klassrummet för att använda i diskussionerna. Spara barometrarna till andra tillfällen då eleverna ska värdera olika ämnen eller påståenden, för att visualisera och underlätta en gruppdiskussion. 

Övning: Vad tycker du?

Sök upp information om FN:s mänskliga rättigheter, i grupp eller två och två. Ta del av de 30 artiklarna i konventionen, diskutera vad de innebär och värdera med hjälp av barometern vilka av dem som ni tycker är viktigast och motivera varför.

Det finns även särskilda rättigheter framskrivna för vissa grupper i samhället. Vilka är de och varför finns de? Sök upp information om till exempel: barnkonventionen och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tidslinjen - Sveriges demokratiska historia

Repetera den tidslinje som eleverna gör i avsnittet. I arbetsbladet finns de årtal och händelser som tas upp. Sök information om fler viktiga politiska årtal eller andra händelser som hände under tidslinjen. 

Fortsätt gärna tidslinjen från dagens datum och framåt. Finns det något du vill påverka och som du vill ska hända i framtiden som ännu inte har hänt? Vad har du för målbild efter valet – vad vill du ska ha ändrats till det bättre?

Hur ska man veta om man tycker ett parti eller en politiker är bra? För att kunna avgöra vilket parti och vilka politiker man vill rösta på i valet måste man försöka lyssna, läsa och förstå vad de pratar om. Det kan man göra till exempel genom nyheter på tv, radio eller tidningar, på webben eller genom reklam. 

Efter det här avsnittet har ni lärt er mer om de olika partierna och deras partiledare. Ni har också fått lära er något om hur politiker pratar, hur man debatterar och var du hittar information om vad de olika partierna står för. Ni har även lärt känna Andreas som vill starta ett fackförbund för att förbättra arbetsplatser med daglig verksamhet. Ni har också sett Katarina Sandström som har  varit programledare i SVT:s nyhetsprogram Rapport i över 20 år.

Diskutera tillsammans

  • Vad vet ni om de olika partierna och deras partiledare? 
  • Vad är politik? 
  • Var kan man hitta information om partierna?

Begreppslista

Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår.

Se på följande klipp för förförståelse:

Hitta informationAvsnitt 3 · 2 min 15 sek · Hur kan man ta reda på vad partierna står för?

Politik och politikerAvsnitt 4 · 1 min 47 sek · Vad är politik och vad är en politiker? Och vad gör en ledamot?

  • riksdag
  • riksdagens ledamöter
  • regering
  • politiker
  • politiska partier
  • partiledare
  • valdebatt
  • valstuga
  • källkoll
  • budget
  • debatt
  • kommun
  • kommunfullmäktige
  • region
  • majoritet

Arbeta vidare

RöstaArbetsblad.pdfVad tycker du? – ja, nej eller lägga ner min röst (se arbetsblad)

Öva att ta ställning i olika frågor och rösta som i riksdagen. Till övningen ingår olika påståenden och förhållanden. Du kan rösta ja (grönt), nej (rött) eller lägga ner din röst (gult). Ge tid till eleverna att motivera sitt val. 

Använd arbetsbladet med de tre alternativen eller låt eleverna skapa egna. Spara korten till andra tillfällen på utbildningen då eleverna ges möjlighet att rösta inför olika beslut.

Låt gärna eleverna själva ta upp olika påståenden som de vill rösta om. Förslag på påståenden att ta ställning till i avsnitt 2 – Hitta och förstå information:

  • Det är lätt att hitta fakta om Sveriges olika partier.
  • Partiledarna är bra på att förklara vad de vill.
  • Medier är bra på att förklara politik för sin publik.
  • Det är lätt att veta vad som är sant eller falskt.

Arbeta med partier



Samla information och bilder om partinamn, partisymboler och partiledare. Sök upp lättläst information om de olika partierna på deras hemsidor. Skapa planscher med information om varje parti.

Förslag på innehåll till planscherna: 

  • Partiets namn – varför heter partiet så?
  • Vem är partiledare för partiet idag?
  • Har partiet någon symbol – varför har de valt den symbolen?
  • När grundades partiet?
  • Är partiet ett höger-, mitten- eller vänsterparti?
  • Samarbetar partiet med något eller några andra partier? Vilka?
  • Har partiet någon fråga som är särskilt viktig? 

Ge tid för eleverna att enskilt eller i grupp reflektera över hur de olika partierna tänker i frågor som är viktiga för respektive elev.

episodebild

En viktig grundtanke i en demokrati är att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och man ska få utrycka sina åsikter. 

Efter det här avsnittet har ni lärt er om de olika friheter som vi har i vår demokrati. Ni har fått öva er i att stå upp för era åsikter och att hålla tal. Ni har lärt känna Leo, en ungdom som lyckats förändra något genom att uttrycka sin åsikt i ett brev till en minister. Och ni har mött Jonas Franksson, funkisaktivist och ordförande i STIL.

Diskutera tillsammans

  • Vad vet ni om olika friheter? 
  • Vad är ni fria att göra i en demokrati?
  • Har ni sett eller varit med om att demonstrera för eller emot något? 
  • Vad tycker ni är viktigt att ändra?
  • Vad tycker ni är viktigt att fortsätta bevara som det är?

Begreppslista

Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår. 

Se på följande klipp för förförståelse:

Åsiktsfrihet och yttrandefrihetAvsnitt 5 · 2 min 25 sek · Vad betyder åsiktsfrihet och yttrandefrihet?

Så kan du påverkaAvsnitt 6 · 2 min 35 sek · Hur kan man påverka och göra sin röst hörd?

  • åsiktsfrihet
  • yttrandefrihet
  • religionsfrihet
  • demonstrationsfrihet

Arbeta vidare

RöstaArbetsblad.pdf

Vad tycker du? – ja, nej eller lägga ner min röst (se arbetsblad)

Öva att ta ställning i olika frågor och rösta som i riksdagen. Du kan rösta ja (grönt), nej (rött) eller lägga ner din röst (gult). Ge tid till eleverna att motivera sitt val för de andra i gruppen. 

Använd arbetsbladet. Spara korten till andra tillfällen på utbildningen då eleverna ges möjlighet att rösta inför olika beslut.

  • Det är viktigt att ha åsikter.
  • Jag har åsikter om allt.
  • Man får tycka vad som helst.
  • Man får säga vad som helst.
  • Åsikter och fakta är samma sak.

Vad vill du påverka? Gör din röst hörd!

I programserien träffar ungdomarna några engagerade unga med IF. Leo engagerade sig för att få till ett namnbyte för särskolan. Vad brinner du för och vad vill du påverka? Ta reda på vad begreppen betyder och genomför någon eller några av dem: 

insändare, debattartikel, argumentation, protest, demonstration, kontakta en politiker, dialog, en förening, medborgarförslag och namninsamling.

episodebild

Vart fjärde år är det riksdags-, regions- och kommunalval. De som blir valda ska styra landet fyra år framåt. De 349 politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Politikerna i landstingen och kommunerna är bestämmer där du bor. 

Efter det här avsnittet har ni lärt er mer om vem som får rösta, hur ett val går till och vad som händer efter valet. Och ni har också mött Sveriges riksdags talman.

Diskutera tillsammans

  • Hur gammal måste man vara för att rösta?
  • Vilka tre val genomförs på valdagen 2022?
  • I vilket av de tre valen måste man vara svensk medborgare och vara eller har varit folkbokförd i Sverige för att få rösta?
  • Måste man rösta?
  • Vad måste man ha med sig till vallokalen om man ska rösta?
  • Vad innebär valhemligheten?
  • Vad är skillnaden med att inte rösta och att rösta blankt?
  • Vad händer veckorna och dagarna före ett val? 
  • Vad händer under valdagen? 
  • Vad händer dagarna och veckorna efter valet?

 

Begreppslista

Begreppslistan innehåller centrala begrepp och betydelsebärande ord från avsnittets faktainslag och övningar. Gå igenom orden. Vilka är nya för er? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Ge orden ett passande sammanhang och kom tillsammans på meningar där orden ingår.

Se följande klipp för förförståelse:

Hur går ett val till?Avsnitt 7 · 2 min 34 sek · Hur går ett val till? Vem får rösta? Och måste man rösta?

Så röstar du i vallokalenAvsnitt 9 · 2 min 47 sek · Du får steg för steg se hur det går till när man röstar.

Efter valetAvsnitt 8 · 2 min 38 sek · Vad händer efter att man röstat? Och hur väljs en statsminister?

  • riksdagsval
  • regionval
  • kommunalval
  • talman
  • vallokal
  • valdag
  • rösta
  • rösträkning
  • riksdag
  • regering
  • majoritetsregering
  • minoritetsregering
  • statsminister
  • ministrar
  • mandat
  • riksdagsledamot
  • budget

Arbeta vidare

RöstaArbetsblad.pdfBarometern - viktiga frågor inför valet.

Låt eleverna välja ämnen som är viktiga för dem inför valet. Låt dem fundera över vilka frågor de tycker är viktiga på lokal, regional, nationell och global nivå. Det kan handla om generella ämnen likväl som mer elevnära och konkreta frågor som rör eleverna direkt i deras vardag. Med hjälp av en väljar-/valbarometer får eleverna bedöma hur viktig en fråga är. Låt dem motivera varför och diskutera tillsammans i gruppen.

Använd arbetsbladet med barometern eller låt eleverna skapa egna. Skapa gärna en stor barometer till klassrummet för att användas i diskussionerna. Spara barometrarna till andra tillfällen på utbildningen då eleverna ges möjlighet att värdera olika ämnen eller påståenden för att visualisera och underlätta en gruppdiskussion. 

Förslag på frågor att värdera: 

Allas lika värde och mänskliga rättigheter 

Arbete och sysselsättning

EU

Företag och näringsliv

Försvaret

Invandring och integration 

Lag och ordning

LSS-frågor

Miljö och klimat

Sjukvård och hälsa

Skola och utbildning

Sveriges ekonomi 

Säkerhet och trygghet

Utrikespolitik och fred 

Äldreomsorg och pensioner

Att genomföra ett val 

Samla det underlag som ni tagit fram och använt er av i de tidigare avsnitten. Ta fram information om vad de olika partierna står för i olika frågor. Efter att ha lärt er om demokratins historia, olika begrepp och perspektiv och utmanats i att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden är det dags att lära sig om vad som händer på valdagen och hur ett val genomförs.  

Övningen kan göras genom det nationella skolval som arrangeras varje valår för elever i högstadie- och gymnasieutbildning. Skolvalet 2022 arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och genomförs mellan 7 augusti och 7 september 2022. Skolval 2022 kan användas även av andra utbildningsanordnare än högstadium och gymnasial utbildning. 

Självklart går det att genomföra ett eget val även utan att delta i det arrangemang som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Övningen kan även genomföras som ett rollspel över valdagen där elever får agera förstagångsröstare, vallokalarbetare såsom valkuvertsutdelare, röstmottagare och rösträknare. I rollspelet genomförs samma steg som på valdagen i vallokalen.

Material som kan användas i rollspelet finns att ladda ner på https://www.mucf.se/valpaket-infor-valdagen

  • Förbered en tillgänglig lokal med avskärmningar som fungerar som valbås, valsedlar från olika partier, kuvert för valsedlarna och skapa en röstlängd med fiktiva namn. 
  • Agera vallokalsarbetare genom att dela ut valkuvert och visa vägen i lokalen. 
  • Agera röstare genom att ta emot ett valkuvert, välja valsedlar, gå in i ett ledigt valbås, lägga i en valsedel för varje val i var sitt valkuvert och försluta dem. Gå sedan till röstmottagaren och identifiera dig. 
  • Agera röstmottagare genom att kontrollera att det är rätt person som röstar och kryssa i röstlängden. Rösten läggs i valurnan och efter att valet stängs är det dags att räkna rösterna, då hjälper alla vallokalarbetare till. 
  • Den eller de som röstat går hem och tittar på valvakan eller sitter kvar i vallokalen och tittar på under rösträkningen. 

Så går det till att rösta - animering och quiz

Se UR:s animerade film ”Så går det till att rösta” ur programmet Min röst, vårt val (3 min 52 sek). Genomför sedan quizet (se arbetsblad) enskilt, parvis, i en mindre grupp eller i helklass. Pausa mellan varje fråga och ge tid för reflektion och frågor. 

Den första delen av animationen handlar om att det vart fjärde år är riksdags-, region- och kommunalval i Sverige; att alla som fyllt 18 år får rösta, om röstkortet och att man måste ha legitimation. Den andra delen visar konkret hur själva röstandet går till: hur man gör med valsedlar och kuvert, att det finns skärmar att stå bakom. Slutligen får man se hur man lämnar sina kuvert med en röstsedel i varje, visar sin legitimation och blir avprickad från en lista.

https://urplay.se/program/206830-sa-gar-det-till-att-rosta

RöstaArbetsblad.pdf