LärarhandledningMonstret Frank
Dagen då Frank Steen fyller nio år händer något som förändrar hans liv. Grannen Alices hund Uffe blir så uppspelt att han råkar bita Frank i handen, och snart börjar Frank drömma mystiska drömmar. I drömmen är han täckt av lurvig päls och springer i skogen på fyra ben. Det enda han vill är att bli klappad, kliad mellan öronen och gosad med. Men varför blir alla så rädda?
Syfte och målgrupp
Att lyssna till skönlitteratur är ett utmärkt sätt att utöka ordförråd och kunskaper kopplat till olika ämnen. Skönlitteraturen ger oss upplevelser och insikter i andra människors liv och villkor.
Lärarhandledningen passar för elever i årskurs F-3.
Centralt innehåll svenska som andraspråk årskurs 1-3 (LGR22)
- Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
- Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter.
- Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt utbyggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Centralt innehåll svenska årskurs 1–3 (LGR22)
- Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter
Värdegrund
Berättelsen om Monstret Frank lämpar sig väl för arbeta med värdegrund i elevgruppen. Då ges eleven möjlighet att koppla boken till sin egen verklighet och nå förståelse om:
- vad, hur och när barn och elever kan påverka
- hur det är möjligt att låta alla komma till tals i undervisningen
- hur elever kan få möjlighet att uttrycka sin mening i frågor som berör dem
- hur elever kan ha inflytande över undervisningen, utifrån elevens nivå
- hur eleverna kan delta när beslut ska fattas.
(Källa: Skolverket.se)
Om handledningen
Du som lärare väljer själv hur mycket eleverna lyssnar på vid varje tillfälle. Förslagsvis lyssnar ni ungefär 15–20 minuter, och ägnar resten av lektionen åt att samtala och diskutera det ni lyssnat på. Du kan behöva anpassa vissa aktiviteter till de yngsta eleverna, eller till elever som behöver mer språklig stöttning.
Struktur och upplägg
Handledningen föreslår ett generiskt lektionsupplägg där du som lärare väljer vilka delar av boken ni lyssnar på och vilka frågor och övningar ni arbetar med. Varje lektion innehåller fyra delar: förförståelse (vad hände senast?), lyssna, samtal och aktiviteter samt samling för att tillsammans lyfta det grupperna har diskuterat, och för att utvärdera. Varje lektionstillfälle är beräknat att ta ungefär 60 minuter i anspråk, varav själva lyssnandet står för cirka 15-20 minuter.
Boken kan användas på flera sätt i undervisningen. Handledningens frågor och aktiviteter är uppdelade efter tre olika teman, med koppling till varsin bok:
- Att vara utanför
- Vem kan man lita på?
- Allas lika värde
Eftersom eleverna arbetar i grupper blir elevaktiviteten hög – alla deltar på något sätt.
Lyssna tillsammans
Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som kan utvecklas och fördjupas i samtalen. Vissa elever kanske är ovana vid att lyssna på berättelser. Lyft därför gärna själva lyssnandet som fenomen innan ni börjar med avsnitten och samtalen.
Prata om de sinnen man använder när man lyssnar och hur lyssna skiljer sig från att höra.
Samtala i grupp
Eleverna arbetar i styrda grupper där de tillsammans diskuterar och kommer vidare i sina resonemang. Du skapar grupper som sedan är desamma genom hela temat. Den styrda konstellationen ger elever möjlighet att stötta varandra, och de blir också medvetna om såväl utmaningar som progression i samtalen.
Samtala
Skapa samtalsregler. Det kan handla om att sitta i en ring och låta en i taget tala, eller att man inte får avbryta varandra. Kanske använder ni en symbol som vandrar runt och markerar vem som har ordet. Det viktiga är att alla deltar på något sätt, och att eleverna spinner vidare på varandras tankar. Diskussionerna sker i olika konstellationer, och basen är en grupp bestående av 4–5 personer.
Sammanfatta era samtalsregler på ett sätt som gör att ni kan plocka fram dem inför varje samtal. Skriv gärna en lista som ni sätter upp i klassrummet, eller skapa en ruta på tavlan med era regler.
Utvärdera
Utvärdera samtalet i slutet av varje lektion, som en del av den formativa processen.
Fick alla talutrymme?
Finns det något ni behöver tänka på till nästa gång, för att samtalet ska flyta på ännu bättre? Har någon ändrat åsikt, fått veta något nytt eller omvärderat sina tankar från lyssningen?
Språkstödjande undervisning
- Låt eleverna använda alla sina språk som tankeverktyg – och uppmuntra transspråkande i klassrummet. Det kan handla om att växla mellan sina språk, eller om att först använda det ena språket för att sedan gemensamt hitta formuleringar på svenska.
- För elever med annat modersmål än svenska är det givande att koppla ihop sina olika språk med varandra. Det kan handla om att jämföra ord och begrepp på de olika språken, eller om att berätta för varandra hur olika ord sägs på ens andra språk. För elever utan andraspråk går det utmärkt att använda skolspråket engelska för dessa aktiviteter.
- Diskutera betoning och intonation i det som lästes upp i avsnittet. Var ligger betoningen i en fråga? I ett utrop? Hur läser berättaren upp historien, vilka knep och grepp används? Vad kan vi lära av det och använda när vi själva läser högt eller berättar något?
- Diskutera ordföljd i svenska och andra språk. Använd meningar från avsnittet och skriv dem på flera språk. Vad händer med ordföljden? Varför är det så, tror ni? Vad händer om man ändrar ordföljden på svenska?
Innan ni lyssnar kan du ställa frågan:
Är alla redo att lyssna?
Arbeta med programmet
Diskutera tillsammans i klassen vad ni tror kommer att hända i dagens avsnitt. Hjälp eleverna på traven genom att visa framsidan, nämna huvudkaraktärer och påminna om vad som hände när ni lyssnade senast. Stötta genom att rita/skriv på tavlan eller låt eleverna rita och skriva enskilt eller i grupp.
Begrepp
I varje kapitel förekommer säkerligen ord och begrepp som är nya eller okända för dina elever.
- Samla ord och begrepp direkt efter lyssnande av respektive avsnitt. Det kan vara en bra idé att lyssna med pennan i hand. Lyft begreppen gemensamt på tavlan och använd gärna en kontextuell tabell för att arbeta med och befästa orden i ett sammanhang.
- Associera till orden i grupper. Låt eleverna använda alla sina språk för att sedan översätta till svenska.
Samtalsfrågor
Frågor
- Återberätta det som hände i kapitlet utifrån rubrikerna: först – sedan – sist.
- Ställ en fråga till någon som var med i kapitlet. Försök också hitta ett lämpligt svar på frågan. Hjälp varandra i gruppen.
- Vilka andra språk vill du använda när du beskriver kapitlet? Hur låter det när du återberättar handlingen på ett annat språk som du kan? Vad är lätt/svårt med att använda dina olika språk?
- Förutspå vad som ska hända i nästa kapitel. Nämn minst två saker som du tror ska hända.
- Vad kan du berätta om det som finns mellan raderna i kapitlet? (Det som inte sägs, men som någon kanske tänker eller känner inom sig). Beskriv hur du tänker.
Monstret i natten
Frågor
Mycket av innehållet i den här boken kretsar kring Magnolia. Ta hjälp av frågorna/uppgifterna nedan för att lära dig mer om Magnolia.
- Hur ser Franks nya vän Magnolia ut? Rita en teckning av henne, eller samla hennes egenskaper och utseende i en gemensam tankekarta på whiteboarden.
- Hur ser växten magnolia ut? Leta efter bilder, rita av blommorna och skapa en rabatt av elevernas olika bilder.
- Varför tror ni att flickan Magnolia heter just Magnolia?
Frågorna nedan kan hjälpa dig att koppla Monstret i natten till din egen verklighet.
- Resonera kring hur Frank skulle kunna påverka sin situation, och vem/vilka han kan ta hjälp av. Vem tar du hjälp av när du behöver stöd? Vad kan barn påverka i sin vardag i skolan och hemma? Vad tycker du att barn ska kunna påverka?
- Hur kommer alla till tals när ni arbetar i grupper? Hur utvecklar ni samarbetet i gruppen så att alla får lika villkor för att prata och säga sin mening? Vad kan lärare göra för att hjälpa elever att komma till tals i undervisningen?
- Vilka frågor ska elever få uttrycka sin mening om, tycker du? Hur kan skolan göra så att elever får uttrycka sin mening? Hur gör man på din skola för att låta elever påverka och uttrycka sin mening?
- Vad får du/ni påverka när det gäller undervisning? Vad skulle elever kunna få påverka i undervisningen? Varför är det inte möjligt för elever att påverka allt som rör undervisning? Vad ska elever inte vara med och påverka, tycker du?
- Hur deltar elever på din skola när beslut fattas? Hur kan elever delta när beslut fattas, och vilka beslut ska de få vara med att fatta? Motivera! Varför är det viktigt att elever får vara med och bestämma om beslut som rör skolan? Vilka beslut ska elever inte vara med och bestämma om, tycker du? Berätta hur du tänker.
Arbeta vidare
Dessa aktiviteter är kopplade till bokens centrala tema och tar avstamp i läroplanens inledande delar om skolans värdegrund. Du väljer vilka av övningarna som passar bäst för din elevgrupp att arbeta med.
Nyckelscener
Lyssna tillsammans på de utvalda kapitlen igen. Diskutera med eleverna vad som är viktigt att lyfta i kapitlet. Låt eleverna i grupper dramatisera kapitlet, eller skriva om kapitlet så att utgången blir en annan. Sedan spelar/läser ni upp den nya versionen.
Kapitel 1
Frank ska ha kalas, men ingen från klassen kommer.
Kapitel 8
Franks föräldrar har fest när Frank förvandlas till monster igen.
Kapitel 16
Frank följer med Uva-Lisa till biblioteket och får reda på en stor hemlighet.
Rädsla: Heta stolen
I kapitel 11 säger Alice att monster är annorlunda och att människor är rädda för det som är annorlunda. Vad är eleverna rädda för?
Låt eleverna sitta i en ring. Läs sedan upp följande påståenden. Eleverna ska ställa sig upp när de håller med om ett påstående. Avsluta sedan övningen med att prata om vad eleverna tycker och känner om rädsla i olika sammanhang.
Påståenden:
Jag är rädd för ...
- mörker
- att mamma eller pappa ska bli arga på mig
- att gå vilse
- att inte få vara med på rasten
- att hamna i bråk
- stora hundar
- att bli jagad av någon som är äldre
Hemligheter: 4-hörnövning
Frank har en stor hemlighet som han inte kan berätta för någon. Hur påverkas man av att ha en hemlighet?
Ta hjälp av påståendena i PDF:en och låt eleverna ta ställning till påståendena genom att välja det hörn som stämmer överens med deras åsikt.
Att inte bevara en hemlighet - viskleken
- Ibland kan man inte hålla en hemlighet för sig själv.
- Sätt er i ring.
- Du börjar med att viska frasen: "När hunden Uffe biter vet ingen vad som kan hända."
- Låt sedan eleverna viska meningen runt i ringen så att det kommer tillbaka till dig.
- Du berättar vad du fick viskat i ditt öra, och vad du viskade till den första eleven.
- Vad har hänt med meddelandet under färden?
- Hur kan detta kopplas till hemligheter och rykten?
Monstret på cirkusen
Frågor
Mycket av innehållet i den här boken om Frank kretsar kring en cirkus som kommer till staden Yrred. Ta hjälp av frågorna/uppgifterna nedan för att arbeta med fenomenet.
- Vad tänker eleverna på när de hör ordet cirkus? Vilka associationer får de?
- Har någon av eleverna varit på cirkus? Hur var det? Vad hände? Något som var spännande? Något som var roligt?
- Rita bilder med koppling till cirkus. Om eleverna behöver inspiration kan de leta efter bilder eller inlägg om cirkus, på nätet.
Frågorna nedan kan hjälpa dig att koppla Monstret på cirkusen till din egen verklighet.
- Varför är det ibland svårt att våga visa vad man känner? Hur kan vi hjälpas åt för att alla ska våga vara ärliga och säga hur något känns? Kan det finnas fördelar med att visa sina känslor? Kan det finnas nackdelar?
- Uva–Lisa säger att rädsla gör människor farliga. Vad menar hon med det? Hur kan det visa sig i samhället idag, att människor blir farliga för att de är rädda? På vilket sätt kan vi hjälpas åt för att inte vara rädda för sådant som vi inte känner till?
- Frank är arg för att Uva–Lisa och Pica inte ville rädda kentauren, men de ber om förlåtelse. Är det viktigt att kunna be om förlåtelse? Hur ska man göra när det känns svårt att be om förlåtelse? Hur ska man göra för att förlåta? Kan ni komma på några exempel från verkligheten som handlar om förlåtelse?
- Frank tycker att Magnolia ska prata med sin mamma, trots att det är förbjudet. Varför har vi regler? Och varför är det viktigt att följa dem? När kan det vara okej att bryta mot reglerna?
Arbeta vidare
Dessa aktiviteter är kopplade till bokens centrala tema och tar avstamp i läroplanens inledande delar om skolans värdegrund. Du väljer vilka av övningarna som passar bäst för din elevgrupp att arbeta med.
Nyckelscener
Lyssna på de utvalda kapitlen igen. Diskutera tillsammans vad som är viktigt att lyfta i kapitlet. Låt eleverna i grupper dramatisera kapitlet, eller skriv om kapitlet så att utgången blir en annan. Sedan spelar ni upp den nya versionen.
Kapitel 1
Frank ska börja skolan igen. Det är inget han ser fram emot.
Kapitel 12
Hela Yrred vill se på Krygers cirkus. Finalen på föreställningen är väldigt speciell, eftersom Kryger visar upp ett monster.
Kapitel 16
Frank, Magnolia och Jasse är tillbaka på cirkusen på natten för att rädda kentauren.
Vem kan du lita på - samtal och reflektion
Frank oroar sig för vem han kan lita på. Diskutera med eleverna vad de tycker är viktigt för att man ska kunna lita på någon. Ta hjälp av följande frågor:
- Vad betyder det att lita på någon?
- Varför är det viktigt att kunna lita på någon?
- Ge exempel på några personer som du litar på. Varför litar du just på dem?
- Vilka egenskaper behöver en person ha för att du ska kunna lita på hen?
Vem kan du lita på - värderingsövning
I kapitel 22 sprids ryktet att cirkusdirektören Kryger var en bluff. Franks föräldrar skäms för att de litat på Kryger, och många människor i Yrred låtsas som om de aldrig trott på honom.
Låt alla elever stå på en rak linje. Du säger sedan en rad påståenden. Den som håller med om ett påstående tar ett steg framåt (här kan det vara viktigt att förtydliga att det inte handlar om att vinna genom att komma så långt fram som möjligt - förflyttningen handlar enbart om att ta ställning och visa det med kroppen):
- Jag litar på alla vuxna.
- Det är svårt att lita på någon som är sträng och bestämd.
- Jag litar på dem som ser snälla ut.
- Jag litar på alla som jag känner.
- Jag törs inte lita på någon som ser arg ut.
- Jag skulle lita på cirkusdirektören Kryger.
- Jag litar bara på dem som jag känner.
- Det är lättare att lita på någon som är rolig.
- Det är svårt att lita på någon som jag inte förstår.
- Jag skulle inte lita på Franks lillebror Oliver.
- Det finns en eller flera vuxna i skolan som jag litar på.
Monstret och människorna
Frågor
I den här boken om Frank har trollen en viktig roll. Ta hjälp av frågorna/uppgifterna nedan för att arbeta med fenomenet.
- Vad är troll? Hur brukar de beskrivas och var bor de?
- Titta på John Bauers teckningar. Hur ser hans troll ut? Verkar de elaka eller snälla? Kanske vill ni ta reda på mer om konstnären?
- Rita egna troll och sätt upp bilderna i klassrummet.
John Bauers bilder av troll finns bland annat att se på Nationalmuseums hemsida, klicka här
Frågorna nedan kan hjälpa dig att koppla Monstret och människorna till din egen verklighet.
- Den här boken handlar mycket om människors lika värde. Ändå känner sig Frank värdelös. Vad betyder det att känna sig värdelös? Vilka anledningar kan det finnas till att man känner så? Hur kan vi hjälpa den som känner sig värdelös?
- Medlemmarna i MYS säger att alla måste ta ställning. Antingen är man med i MYS eller så är man mot MYS. Betyder det verkligen att man är mot, om man inte håller med? Är det viktigt att ta ställning? Ge exempel på några tillfällen i skolan då ni varit tvungna att ta ställning. Finns det andra tillfällen i vardagen då det är viktigt att ta ställning? Vilka faror finns det med att antingen vara med eller mot något?
- I kapitel åtta säger Alice till Frank att hålla tyst är farligt. Vad menar hon med det, tror ni? Ge några exempel på när ni eller någon annan varit tysta i stället för att säga vad ni tyckte. Alice säger också att bara för att man är tyst betyder inte det att man håller med. Stämmer det, tycker ni? Varför säger inte fler emot MYS i Yrred, tror ni?
Arbeta vidare
Dessa aktiviteter är kopplade till bokens centrala tema och tar avstamp i läroplanens inledande delar om skolans värdegrund. Du väljer vilka av övningarna som passar bäst för din elevgrupp att arbeta med.
Nyckelscener
Lyssna på de utvalda kapitlen igen. Diskutera tillsammans vad som är viktigt att lyfta i kapitlet. Låt eleverna i grupper dramatisera kapitlet, eller skriv om kapitlet så att utgången blir en annan. Sedan spelar ni upp den nya versionen.
Kapitel 6
I affären pratar alla om monster och utanför entrén demonstrerar MYS.
Kapitel 13
Frank och hans kompisar tar sig in på Hotell Utkik för att leta efter Uva-Lisa.
Kapitel 18
När Yrred hotas av branden hjälps människor och monster åt för att släcka elden.
Allas lika värde - bilduppgift i grupp
- Dela in eleverna i grupper om fyra.
- Skriv ut PDF:en med bilden av jordklotet och dela ut en till varje grupp.
- Låt eleverna rita, eller klippa ut bilder, av olika personer och monster/övernaturliga varelser.
- Sedan klistrar eleverna in sina bilder runt jordklotet så att de olika varelserna håller varandra i handen och på så sätt symboliserar att de alla är lika mycket värda.
- Sätt upp elevernas bilder i klassrummet och låt varje grupp berätta om sin bild.
Regler för en demokratisk skola - samarbetsövning
- Dela in eleverna i grupper om fyra.
- Låt grupperna diskutera vilka regler som är viktiga för att deras skola ska vara demokratisk.
- Varje grupp skapar sedan en lista med de fem viktigaste reglerna.
- Låt grupperna skriva/rita/spela in sina listor.
- Avsluta med en diskussion i helkass där ni alla grupper får redogöra för vad de kom fram till. kanske kan ni ni skapa en gemensam lista för klassen?
Får man säga vad man tycker? Diskussionsuppgift
- Franks vän Alice får ett anonymt hotbrev. Får man skicka sådana i Sverige? Vad säger lagen?
- Alice får brevet för att hon har sagt att monster inte är farliga. Hon har använt sig av yttrandefrihetslagen.
- Vad säger den? Får man säga vad som helst? Var går gränserna för yttrandefriheten, om det finns några?
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).