Till huvudinnehåll
Seriebild
LärarhandledningTitta på serien

LärarhandledningFörstå genom Selma Lagerlöf

Programserien ger möjlighet att undervisa om tiden runt sekelskiftet 1800–1900 utifrån centrala verk av Selma Lagerlöf och filmatiseringar av dessa verk. Serien ger också inblick i hur Sverige förändrades under Selma Lagerlöfs livstid 1858–1940 och hur samhällsförändringarna avspeglas i litteratur och film.

Avsnitt 1 skildrar övergripande författarskapet genom skräckromantik som tema och kvinnors livsvillkor och frigörelse som återkommande litterära motiv.

Avsnitt 2 undersöker de historiska förutsättningarna för Selma Lagerlöfs resa till Jerusalem år 1900 och för romanen Jerusalem, som bygger på en verklig händelse.

Avsnitt 3 tar upp förhållandet mellan skönlitteratur och film och Selma Lagerlöfs betydelse för den svenska stumfilmens framgångar.

Handledningen är utformad av Anna Nordlund i samarbete med Litteraturbanken.se. 

Syfte och målgrupp

Serien bidrar med lärande kring hur skönlitteratur och film som näraliggande konstformer belyser allmänmänskliga teman. Verken som tas upp i serien och kopplingarna som görs till Selma Lagerlöfs liv skapar också förståelse för centrala referenspunkter i svensk historia såsom migrationen under 1800-talet och kampen för religionsfrihet och jämlikhet. Lärarhandledningen är tänkt att användas för helklassundervisning i gymnasieskolan i svenska och svenska som andraspråk och kan även kopplas till historia samt i avsnitt 2 till religionskunskap.

Programserien och lärarhandledningen svarar huvudsakligen mot följande innehåll i ämnesplanen för Svenska 1 och 2:

Svenska 1:

  • Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
  • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

Svenska 2:

  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
  • Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Även innehåll i motsvarande kurser i svenska som andraspråk kan kopplas till lärande i programserien: 

Svenska som andraspråk 1:

  • Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.

Svenska som andraspråk 2:

  • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Även innehåll i ämnesplanerna i religion (avsnitt 2 ”Resan bakom romanen Jerusalem”) och historia kan relateras till förslag på undervisning i handledningen.

Historia 1a1:

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial […].

Religionskunskap 2:

  • Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna.
  • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.

Om handledningen

Handledningen är utformad av Anna Nordlund i samarbete med Litteraturbanken.se och erbjuder därför en rad förslag på länkar till fördjupningar och ytterligare undervisningsmaterial kring Selma Lagerlöf i Litteraturbankens Skola. 

Anna Nordlund är docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Hon har gett ut flera böcker om Selma Lagerlöf och var expertrådgivare i SVT:s och UR:s dokumentärserie om Selma Lagerlöf. Tillsammans med Ann Boglind har hon utformat Litteraturbankens Skola.

Litteraturbanken är en ideell förening som tillgängliggör svensk skönlitteratur på nätet. Innehållet är fritt tillgängligt och inkluderar en rad betydelsefulla verk och författarskap. Bland föreningens medlemmar finns Kungliga biblioteket och Svenska Akademien.

Struktur och upplägg

Lärarhandledningens inledande del, ”Läsa Lagerlöf i gymnasiet” ger dig som lärare vägledning i hur du kan introducera läsning av Selma Lagerlöf, genom att använda både programserien och material från Litteraturbankens Skola. Här finns konkreta metodtips för hur ni i klassrummet kan läsa Lagerlöfs berättelse "Två spådomar". 

Därefter följer handledning till de tre avsnitten i programserien med tips på repetitionsfrågor och samtalsfrågor samt förslag på hur man kan arbeta vidare med de verk som tas upp i avsnittet med hjälp av material i Litteraturbankens Skola.

Inledning: Läsa Lagerlöf i gymnasiet

Selma Lagerlöfs författarskap är en utmärkt ingång till att läsa så kallade klassiker och äldre tiders litteratur. Hennes författarskap belyser allmänmänskliga teman lätta att relatera till oberoende av tid och rum.

Alla de verk som tas upp i programserien tematiserar existentiella frågor kring liv och död, kärlek och relationer, godhetens och ondskans natur, sorg och utanförskap, uppbrott och hemkomst. Återkommande motiv underordnade dessa stora teman är också fattigdom och utsatthet och kvinnors livsvillkor i Sverige i en tid före 1900-talets jämställdhetsreformer och införande av demokrati. Även Selma Lagerlöfs liv från 1858 till 1940 berättar om stora förändringar i Sverige och kampen för jämställdhet och demokrati. Därför är Selma Lagerlöf också en bra utgångspunkt för att förstå tiden runt sekelskiftet 1800–1900, vilket programserien har utgått från.

Betydelsen av att veta vilken utgåva som läses

För att vara en författare som debuterade på 1800-talet skriver Selma Lagerlöf ovanligt enkel svenska med modern satsbyggnad. Hon ville att hennes böcker skulle vara lätta att läsa. Men språket har ändrats mycket sedan Selma Lagerlöfs tid och det kan vara bra att känna till hur valen av utgåvor kan påverka läsningen av Selma Lagerlöfs verk. Litteraturbanken tillgängliggör alla Selma Lagerlöfs verk i originalutgåvorna - de första utgåvorna av verken som publicerades.

Det är en speciell känsla att möta verken i samma form som publiken första gången läste hennes verk. Men de är som regel mer föråldrade än senare upplagor av hennes verk och det gäller särskilt för de verk hon publicerade före stavningsreformen 1906, som sammanföll med Selma Lagerlöfs läsebok för folkskolan, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

De flesta verk som tas upp i programserien finns i billiga pocketutgåvor som utgår från hennes Samlade skrifter från 1933, där hon moderniserade stavning och grammatik. Hennes verk skrivna efter Nils Holgerssons underbara resa har moderniserad stavning och oftast alla verb i singular redan i originalutgåvorna. Beträffande Jerusalem – det centrala verket i avsnitt två i programserien – kom romanen ut i två delar 1901 och 1902, alltså före stavningsreformen. Inför utgivningen av Selma Lagerlöfs Samlade berättelser 1909 gjorde Lagerlöf stora omarbetningar av del 2. Det är uteslutande denna version som tryckts efter 1909 och som har filmatiserats. Därför har också denna version tillgängliggjorts på Litteraturbanken.se och då i 1933 års utgåva i Samlade skrifter med moderniserad stavning.

Flera av de verk som tas upp i programserien finns också bearbetade till lättläst. En rekommendation är att ändå alltid låta alla elever pröva att läsa Lagerlöf i original för att få en känsla för hur hon skriver.

Introducerande högläsning och dialogisk närläsning

Dialogisk närläsning innebär att läraren läser en skönlitterär text högt tillsammans med eleverna och stannar upp vid valda ställen för att reflektera högt, fråga och samtala i syfte att skapa gemensam förförståelse och nyfikenhet.
Som både introduktion och uppföljning till programserien kan Selma Lagerlöfs självbiografiska berättelse ”Två spådomar” närläsas tillsammans. ”Två spådomar” ger god inblick i äldre tiders föreställningsvärldar och handlar om hur Selma Lagerlöf blev en berömd författare, trots alla begränsningarna i kvinnors liv under hennes uppväxt.

Selma Lagerlöf skrev berättelsen till sin 50-årsdag 1908. Den är uppbyggd kring sex symboltyngda händelser i Selma Lagerlöfs liv, och passar väl för läsning i anslutning till dokumentärfilmerna.

I berättelsen finns exempel på skräckromantiska genredrag och Selma Lagerlöfs sceniskt-filmiska berättande. Berättelsen handlar också om resan till Jerusalem. Här finns även ett pedagogiskt exempel på det faktum att äldre tiders värderingsgrunder kan ge upphov till framställningar som kan vara obehagliga och kränkande och behöver lyftas i gemensam diskussion.

  • Klicka här för att komma till "Två spådomar".
  • ​Klicka här för att komma till ett metodförslag på hur du kan använda dialogisk närläsning av "Två spådomar".

På Litteraturbankens Skola finns fler metoder och argument för att läsa äldre litteratur tillsammans. Där hittar du också artikeln "Kan man älska en mördare?" där Ann Boglind inspirerar till läsning av Herr Arnes penningar i gymnasiet.

Avsnitt 1 · 19 min

Gotikens stora stjärna

Programmet tar upp gotiken i förhållanden till idéströmningar i samhället vid denna tid. Gotiken, skräckromantik och skräcklitteratur behandlas både som en stilterm och en egen litteraturgenre. Begreppen uppstår under epoken Romantiken i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet mellan Upplysningen och Realismen.

Under Realismen i slutet av 1800-talet, när Selma Lagerlöf debuterar som författare, kom en andra våg av gotisk skräcklitteratur i Europa och Selma Lagerlöf är del av den.

Frågor

Repetitionsfrågor om innehållet:

  1. Vad kännetecknar gotiken som litterär stil? (Jämför med romantiken och realismen.)
  2. Varifrån kommer orden gotik och gotisk?
  3. När uppstod gotik och skräcklitteratur som litterär genre? Ge exempel på författare och verk i genren från 1700-talet, från slutet av 1800-talet och från vår tid.
  4. Vad hade kvinnor för status och rättigheter i slutet av 1800-talet?

Samtalsfrågor att använda i helklass eller i mindre gruppsamtal:

  1. Hur kan samtida idéer och teorier om människans utveckling och psyke (Freud och Darwin) och det undermedvetna ha påverkat Selma Lagerlöfs berättande?
  2. Hur kan föreställningar om det andliga och det hinsides (de dödas värld) under hennes uppväxt ha påverkat hennes berättande?
  3. Vilka kopplingar finns mellan gotik och dagens subkultur goth/emo?

Arbeta vidare

Läs novellen "Spökhanden":​

Efter Selma Lagerlöfs död publicerades ”Spökhanden” i samlingen Från skilda tider 1 (1943). Novellen kan högläsas för klassen. Som bakgrund kan nämnas att novellen publicerades första gången i tidskriften Iduns julnummer 1898. Den knyter an till den så kallade sedlighetsdebatten som var en av de största litterära debatterna någonsin i nordisk litteratur och pågick under Selma Lagerlöfs studietid på 1880-talet. Debatten gick ut på att definiera kvinnors frihet och sexualitet och vad ett jämställt samliv kunde innebära.

Mer om sedlighetsdebatten finns i programmet Svenska förklarad: Realismen.

”Spökhanden” utspelar sig i Landskrona där Selma Lagerlöf bodde mellan 1885 och 1895 och arbetade som lärare vid Elementarläroverket för flickor (vilket idag motsvarar ungefär högstadiet och gymnasieskolan).

Nedan följer några samtalsfrågor kring novellen:

  1. Hur kan man läsa novellen ”Spökhanden” ur ett feministiskt perspektiv?
  2. Varför tror du att Selma Lagerlöf använder sig av ett spöke för att få fram sitt budskap i ”Spökhanden”?
  3. I programmet beskrivs hur Selma Lagerlöf ofta skildrar hur kärlek plötsligt bryter fram i utmanande situationer på gränsen till död och galenskap. Vad är det som får kärleken att bryta fram mellan Ellen och doktorn i ”Spökhanden”?
  4. Tycker du att det är ett realistiskt eller romantiskt budskap om kärlek och samliv i novellen?
  5. Hur går Selma Lagerlöf tillväga för att väcka empati hos läsaren, först för den unga kvinnan Ellen och sen för hennes fästman doktorn?
  6. Hur tror du det går för Ellen och doktorn, utifrån deras förväntningar på kärleken och vad de lärt sig om varandra i berättelsen?

Tips på fler sätt att läsa Lagerlöf i gymnasiet:​

På Litteraturbankens Skola finns handledningar till läsning av flera av Lagerlöfs verk i gymnasiet. Här är några tips:

Avsnitt 2 · 20 min

Resan bakom romanen Jerusalem

I programmet skildras Jerusalem som centrum för tre världsreligioner vid tiden för Selma Lagerlöfs och Sophie Elkans resa hit år 1900. Aktuella frågor ställs om verklighet och fiktion i Selma Lagerlöfs stora samtidsroman, som utkom i två delar 1901 och 1902 och blev Lagerlöfs internationella genombrott. Bakgrunden till romanen är en grupp verkliga utvandrare från byn Nås i Dalarna, som tillsammans med sin religiösa ledare reste till Jerusalem år 1896. I centrum för handlingen står det unga kärleksparet Gertrud och Ingmar, som skiljs åt genom utvandringen.

Frågor

Repetitionsfrågor om innehållet:

  1. Hur fick Selma Lagerlöf idén till romanen?
  2. Varför ville hon skriva om detta ämne?
  3. Vilka idéströmningar i tiden om människors frihet ligger bakom dalaböndernas utvandring till Jerusalem? Hur skiljer sig dessa svenskars utvandring från massutvandringen till USA vid samma tid?
  4. Hur styrdes Palestina och Jerusalem vid tiden för Selma Lagerlöfs och Sophie Elkans resa?

Samtalsfrågor att använda i helklass eller i mindre gruppsamtal:

  1. Begreppet ”dokumentärroman” – vad innebär det? Hur mycket är fakta och hur mycket är fiktion i Jerusalem? Hade hon kunnat skriva romanen utan att resa dit? Kan romaner användas som historiskt källmaterial och i så fall hur?
  2. Vad betydde Sophie Elkan för Selma Lagerlöfs författarskap – och hur påverkade de varandras?
  3. Att ge konstruktiv kritik– hur fungerade detta för Selma Lagerlöf och Sophie Elkan? Hur påverkades deras relation av Selma Lagerlöfs stora framgångar?

Arbeta vidare

Här finns exempel på samtalsfrågor att använda i helklass eller i mindre gruppsamtal i anslutning till att eleverna läst särskilda kapitel i Jerusalem 2.

Här finns länkar till faksimiler av 1933 års upplaga av Jerusalem 1 och Jerusalem 2. För dessa upplagor gjorde Lagerlöf flera ändringar och språket är mer modernt.

Läs kapitlet "Korsbäraren" i Jerusalem 2:

  • ​Vem är korsbäraren för predikanten Hellgum?
  • Hur tolkar de övriga svenskarna korsbärarens gestalt på toppen av kullen?
  • Vad är det för kulle som korsbäraren står på?
  • Hur uppfattas Golgata, Kristus lidandes väg, i kapitlet?
  • Vem är det som korsbäraren letar efter?
  • Varför lämnar korsbäraren sitt kors och törnekronan utanför kolonin?
  • Hur skildrar Selma Lagerlöf svenskarnas liv i kolonin?

Läs kapitlet "Guds heliga stad, Jerusalem":

  • Hur skildras staden Jerusalem som centrum för tre världsreligioner?
  • Vilka är det som främst anklagas för intolerans och fanatism?
  • Vad är det som dödar Gunhild?
  • Vilken betydelse har solen i avsnittet om Gunhild?​

Läs kapitlet "Blommor från Palestina":​

  • ​Hur försöker Gabriel förhålla sig till kraven på celibat i kolonin?
  • Hur försöker Gabriel tala med Gertrud om sina känslor?
  • Minns du om du brukade leka att du var vuxen när du var barn?
  • Har du känt dig vara i en liknande situation som Gabriel, att du haft starka känslor som du själv har försökt förneka för att omgivningen ansett dessa känslor förbjudna?
  • Fundera över varför kapitlet heter ”Blommor från Palestina”. Hur skulle blommorna kunna tolkas symboliskt?
  • Gabriel citerar ur en predikan av Jesus i en gammal bibelöversättning: ”Utan att I omvänden eder och bliven såsom barn, kunnen I icke ingå i Guds rike.” Hur tolkar Gabriel detta kända citat? Hur tolkar du det mot bakgrund av kapitlet?
  • Vad tror du är Selma Lagerlöfs åsikt om kraven på celibat och äktenskapsförbud i kolonin?

Fördjupningsfrågor kopplade till ämnena historia och religionskunskap utifrån kapitlen ”Korsbäraren”, ”Gordonisterna” och ”Guds heliga stad, Jerusalem”:

  • ​Hur menar Selma Lagerlöf att Palestina har påverkats av kolonialismen under 1800-talet?
  • Hur skildrar Selma Lagerlöf de kristna nyreligiösa rörelserna i Jerusalem?
  • Var finns hennes sympatier i de stridigheter kring tro och religion som hon skildrar i staden?
  • Hur förklarar Selma Lagerlöf psykologin bakom varför turister och besökare ansluter sig till gordonisternas sekt och vill leva tillsammans i Jerusalem?
  • Hur har styret av Jerusalem förändrats sedan Selma Lagerlöfs tid och varför? Diskutera Jerusalems och Israels kopplingar till europeisk 1900-talshistoria.

Prologen till romanens första del, "Ingmarssönerna", kan läsas för sig som en egen berättelse med en psykologiskt inträngande inre monologteknik och omstörtande moraliska dilemman.

Jämför Sophie Elkans och Selma Lagerlöfs författarskap:

Läs kapitel VI ur Sophie Elkans roman Drömmen om Österlandet (1901).

Drömmen om Österlandet skildrar ett kärleksförhållande mellan egyptiern Saïd ben Ali och svenska Stina Brenner. De har träffats på en skola i Sverige. Efter att Saïd hastigt har återvänt till Egypten beger sig Stina Brenner dit med sin bror och svägerska för att ta reda på mer om Saïds liv i Egypten och i tron att Saïd vill gifta sig med henne.

Vägledande frågor för jämförelse av de litterära stilarna i kapitel VI i Drömmen om Österlandet och kapitlet "Blommor från Palestina" i Jerusalem:

  • Hur används miljöskildring i de båda kapitlens första stycken?
  • Vilka sinnen väcks hos läsaren av dessa första stycken?
  • Finns någon symbolik som förebådar vad kapitlen kommer att skildra i de första styckena?
  • Båda kapitlen har allvetande berättare. Känns det som att berättaren står nära dem som skildras i kapitlen och vet hur de tänker och känner eller på avstånd mer som en registrerande kamera?
  • Hur får läsaren reda på vad personerna i de båda skildringarna tänker och känner?
  • Hur används dialoger i de båda kapitlen?
  • Hur skildras Gabriels och Gertruds vilja att anpassa sig till sitt nya liv i Jerusalem? Hur skildras Stinas och Saïds vilja till anpassning? Jämför!
    • Vilka anser du ha mest realistiska förväntningar på kärleken?
Avsnitt 3 · 19 min

Den svenska filmens guldålder

I Sverige visas film för första gången i Malmö år 1896. Det är korta filmklipp ur verkligheten. 1909 får Selma Lagerlöf erbjudande att filma Nils Holgerssons underbara resa. Men hon tackar nej. Först en bit in på 1910-talet har tekniken utvecklats så att det går att göra spelfilmer baserade på romaner. Med berättelser som Tösen från Stormyrtorpet, Herr Arnes penningar, Körkarlen och Jerusalem bidrar Selma Lagerlöf nu till vad som har kallats den svenska filmens guldåder. Selma Lagerlöfs intresse för den nya konstarten är stort. Hon ser nya möjligheter att nå ut. Men hon blir också besviken.

Frågor

Repetitionsfrågor:

  1. Hur kunde en helkväll på bio se ut i början av 1900-talet? Vad var det för ”filmer” som gjordes i början, när mediet var nytt?
  2. Hur lärde sig de svenska regissörerna att göra längre spelfilmer?
  3. Varför började man att använda skönlitteratur som dikter och romaner inom filmkonsten i slutet på 1910-talet?
  4. Varför var Victor Sjöström nervös när han åkte till Selma Lagerlöf för att läsa upp sitt manus till Tösen från Stormyrtorpet?
  5. Vad lyfter Sjöström fram som anledning till att Selma Lagerlöf tyckte om hans manus och inledde samarbetet med honom?
  6. Varför tyckte Selma Lagerlöf inte om Mauritz Stillers filmatisering av Gösta Berlings saga? Hur tycker du att en regissör ska förhålla sig till en litterär förlaga?
  7. Vem är upphovspersonen bakom en film?
  8. Varför har Selma Lagerlöfs betydelse för den svenska filmens utveckling hamnat i skymundan fram till nu?

Samtalsfrågor:​

  1. Vilka skillnader och olika slags svårigheter ser du mellan att filma en teaterpjäs, en dikt och en roman?
  2. Varför tror du att spelfilmen utvecklades när man gick från att filma teater till att filma romaner?

Arbeta vidare

De flesta av de tidiga filmatiseringarna av Selma Lagerlöfs verk är fortfarande skyddade av upphovsrätt och därmed inte fritt tillgängliga. Ett undantag är Mauritz Stillers film Gunnar Hedes saga (1923) som är en adaption av En herrgårdssägen (1899). Denna film finns att strömma över internet, exempelvis på Filmarkivet som drivs av Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet. (Klipp från filmen finns i det första avsnittet i denna dokumentärserie: Gotikens lysande stjärna.)

Undersök gärna möjligheterna för din skola att köpa eller hyra övriga Lagerlöffilmatiseringar från den svenska filmens guldålder med rätt till klassrumsvisning.

Det har givetvis också gjorts många senare filmatiseringar av Lagerlöfs verk. Två av dessa, Bille Augusts Jerusalem (1997) och Lars Molins Kejsarn av Portugallien (1992), finns på SVT:s Öppet Arkiv.

Jämför film och roman: Jerusalem

  1. Läs kapitlen "Auktionen" och "Avresan" från romanens första del och titta på motsvarande scener från det andra avsnittet i Bille Augusts filmatisering.
  2. Flera svåra beslut fattas i dessa passager i berättelsen. Fundera över vilka känslor som finns hos Ingmar och hos utvandrarna, när deras relation till varandra och hembygden förändras. Gestaltas samma känslor i boken som i filmen? På vilka sätt gestaltas de?
  3. Vilka är styrkorna i bokens sätt att beskriva händelserna och gestalta känslorna, och vilka är styrkorna i filmens sätt?

På Litteraturbankens Skola finns fler frågor och övningar för en jämförelse mellan Bille Augusts filmatisering och Selma Lagerlöfs roman. Där finns också övningar för jämförelser mellan bok och film för exempelvis Körkarlen, Gösta Berlings saga och Herr Arnes penningar.

Uppdaterades:2023-05-08

Författare: Anna Nordlund

Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).