
LärarhandledningSommaren före sjuan
Under sommarlovet före sjuan fortsätter vi umgås med Tindra, Edvin, Dushan och Alexandra som nu är eller ska fylla tretton år. Sommaren före sjuan är en serie om kompisskap, kärlek, empati och mod. Serien lyfter teman som unga ofta råkar ut för, och dilemman som de både enskilt och gemensamt behöver hantera. En röd tråd genom serien är deras vänskap och de utmaningar som den utsätts för på olika sätt. Miljöer, karaktärer och dilemman ligger nära elevernas egen vardag. Eftersom sociala medier och kommunikation via skärm är en så central del av målgruppens umgängesmönster finns detta med som en naturlig del i handlingen.
Syfte och målgrupp
Programserien vänder sig till årskurs 6 -7 och består av åtta avsnitt. Varje avsnitt är cirka 10 minuter långt och bör ses i sin avsnittsordning.
Syftet med programserien är att skapa diskussion runt centrala värdegrundsfrågor. En fiktiv historia kan vara ett bra verktyg för att prata om sådant som händer i elevernas liv utan att det blir personligt, men det är viktigt att vara uppmärksam på vad som händer i klassen och ta hand om reaktioner som uppstår vid tittande. Se därför gärna serien gemensamt i klassrummet och ha efterföljande samtal kring vänskap, känslor, hur man bemöter varandra, rätt och fel och hur eleverna agerat i karaktärernas ställe. Ett annat viktigt syfte med serien är att ge eleverna modeller för hur de kan agera och kommunicera i olika situationer.
Vi vill att serien ska vara ett verktyg för att
- bearbeta relationer och dilemman ur barns vardag
- stärka barns problemlösningsförmåga i relationen till varandra
- skapa förståelse och öppenhet för nya perspektiv på kompisrelaterade dilemman
- förebygga kränkningar genom att diskutera rätten att vara den man är och skyldigheten att respektera andra
- ge modeller för hur man kan hantera olika situationer, samt hur kommunikation ger tittarna inspiration och mod att stå upp för sig själva och andra.
Läroplanskopplingar
Lgr 22 Normer och värden
Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor, samt kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
Om handledningen
Handledningen består av samtalsfrågor kopplade till varje avsnitt. Låt eleverna diskutera i grupper och lyft i slutet av lektionen några tankar från grupperna för att belysa likheter och skillnader, och för att ge eleverna möjlighet att se fler perspektiv.
Samtala
Skapa gemensamma samtalsregler. Det kan handla om att sitta i en ring och låta en i taget tala, eller att man inte får avbryta varandra. Kanske passar det er grupp bäst att man måste räcka upp handen, eller att läraren drar namn från klasslistan. Det viktiga är att alla deltar på något sätt, och att eleverna spinner vidare på varandras tankar. Ibland kan det vara en idé att dela gruppen i mindre grupperingar för att diskutera vissa frågor, för att sedan samlas i helklass igen och jämföra det man kommit fram till. Sammanfatta era samtalsregler på ett sätt som gör att ni kan plocka fram dem inför varje samtal. Skriv gärna en lista som ni sätter upp i klassrummet, eller skapa en ruta på tavlan med era regler.
Utvärdera
Utvärdera samtalet i slutet av varje lektion, som en del av den formativa processen.
Fick alla talutrymme?
Finns det något ni behöver tänka på till nästa gång, för att samtalet ska flyta på ännu bättre? Har någon ändrat åsikt, fått veta något nytt eller omvärderat sina tankar från lyssningen?
Struktur och upplägg
Kooperativt arbete i fasta grupper
Att samtala efter en styrd modell utvecklar eleven såväl kognitivt som språkligt. Eleverna lär sig också att lyssna på varandra, och spinna vidare på andras tankar och funderingar. I ett styrt samtal kan det bli lättare att uttrycka sig, då åsikten/tanken utgår från en gemensam upplevelse. Tanken är att eleven, efter att ha deltagit i samtalen, ska kunna ställa analyserande och värderande frågor på egen hand, samt ha förmåga att omvärdera och tänka nytt. Tänk på att gruppen styr samtalet.
Eleverna arbetar i fasta grupper om 4-5 personer genom hela programserien. Varje lektion utses en samtalsledare i varje grupp. Denna roll ska alternera mellan olika personer. Samtalsledaren ser till att samtalet följer en röd tråd, och stöttar de andra deltagarna genom att bygga vidare på tankar och åsikter.
Använd frågor kopplade till respektive avsnitt och diskutera i grupperna. Ge eleverna verktyg för att bygga vidare på det som andra säger, till exempel:
Hur menar du?
Kan du berätta vad som ledde till det?
Hur tolkar du..?
Hade du gjort likadant?
Hur liknar din tanke X:s tanke?
Har nån dött eller?
Arbeta vidare
- Hur inleds avsnittet?
- Det finns information mellan raderna i detta avsnitt. Något har hänt tidigare. Vad tänker ni att det handlar om? Vilka ledtrådar får ni om vad som hänt?
- Vad är det som har hänt på skolan? Vad tänker de olika personerna om detta?
- Finns det någon ledare i gänget? Berätta hur ni tänker, och varför ni tror det.
- Vad får du veta om Tindra? Hur beter hon sig när hon kommer hem? Vad ligger bakom hennes beteende, tror du?
- Beskriv avsnittets handling kortfattat enligt: först – sedan – sist
- Vad är viktigt i en bra vänskap?
- Hur ska en riktig vän vara?
Ibland blir livet inte som man tänkt sig
Arbeta vidare
- Vad ska Dushan göra hela sommaren? Vad tycker han om det?
- Vad får du veta om Tindras mamma, utan att något sägs rakt ut?
- Vad tänker Tindra när hennes mamma ringer?
- Vilka planer har Tindra för sin födelsedag? Mamman säger att det inte kommer att gå. Varför är det så, tror du? Vad kan ligga bakom problemet – vad har hänt som har lett fram till att Tindra inte kommer att kunna fira sin födelsedag som hon vill?
- Vad tror du att Tindra kommer att säga till sina kompisar om födelsedagen?
- Ge Tindra ett råd om hur hon ska berätta för sina kompisar om födelsedagen.
- Hur ska Tindra och hennes mamma hantera situationen, tycker du?
- Vad är det viktigaste för att det ska fungera utan bråk mellan föräldrar och barn? Vad kan föräldrar göra/tänka på? Vad kan barn göra/tänka på?
Vi måste hjälpas åt nu
Arbeta vidare
- Vad tänker Edvin och Alex när Tindra inte vill åka till Gröna Lund längre?
- Hur förklarar Tindras mamma att de inte har råd med Gröna Lund?
- Vilka känslor har Alex kring det som händer? Hur märker du det? Ge exempel.
- Varför tar Alex upp frågan om surfplattorna som försvunnit från skolan, tror du?
- Hur reagerar Tindras mamma när hon ser Alex i Tindras rum?
- Vad var det viktigaste som hände i det här avsnittet? Varför tycker du det?
- Hur kan Tindra hantera allt som händer på ett bra sätt? Vilket stöd behöver hon? Vem kan ge henne stöd?
Undrar vem som snott dem
Arbeta vidare
- Varför är Edvin arg i början av avsnittet?
- Gröna Lund-besöket är aktuellt igen i detta avsnitt. På vilket sätt? Vad säger Tindra, och varför ändrar hon sig?
- Hur tänker kompisarna att de ska hjälpa Tindra med pengar? Vad tycker du om det de planerar? Hur skulle de kunna göra på ett annat sätt?
- Vad kan man hitta på för aktiviteter om man har ont om pengar?
- Hur slutar avsnittet? Vad kommer att hända i nästa avsnitt?
- Ge någon i avsnittet tröst eller råd om hur de ska hantera det som händer.
- Vissa saker kan vara svåra att prata om. Vad kan det vara, till exempel?
- Hur kan kompisar bli bättre på att vara öppna mot varandra om sådant som är jobbigt?
En rätt pissig sommar
Arbeta vidare
- Varför springer Alex och Edvin iväg när Tindra närmar sig? Vad tänker Tindra om det?
- Varför kan det vara svårt att prata om ekonomi och pengar med andra?
- Hur går det med loppisen?
- Vad kan Tindra göra för att må bättre?
- Vad kan kompisarna göra för att Tindra ska må bättre?
- Hur slutar avsnittet? Vad tänker du om det?
- Vilka aktiviteter kan man göra tillsammans om man har ont om pengar?
Det här är inte bra
Arbeta vidare
- Vilka planer har Alex och Edvin?
- Varför svarar inte Tindra i telefon?
- Varför ljuger Alex om vad de gör när mamman ringer och kollar?
- Vad är det i väskan som Alex och Edvin hittar bland burkarna, tror du?
- Hur slutar avsnittet?
- Vad tror du kommer att hända i nästa avsnitt?
- Ska man alltid vara ärlig mot sina föräldrar? Berätta hur du tänker.
- Påminner det som händer om något annat som du sett, hört, läst eller upplevt? Berätta!
Du brukar ju aldrig ljuga
Arbeta vidare
- Vi får veta vad som fanns i väskan. Vad var det? Hur har det hamnat där?
- Vem bor i huset där väskan och drickorna fanns?
- Varför kommer Alex mamma till klipporna?
- Alex gråter i sin säng. Varför gör hon det, tror du? Vilka tankar rör sig i hennes huvud?
- Vad vill Dushan när han ringer till Alex?
- Alex berättar allt som hänt för sin mamma. Hur reagerar mamman?
- Hur kan mamman hjälpa Alex?
- Hur tycker du att en förälder ska reagera när man berättar något jobbigt som man råkat ut för?
- Hur känns det när man har berättat något jobbigt för en vuxen?
- Vilka fördelar finns med att berätta jobbiga saker för andra?
Det var för din skull
Arbeta vidare
- Hur börjar avsnittet?
- Hur har det löst sig med de stulna surfplattorna? Vem har tipsat om tjuven, tror du?
- Tindra kommer att kunna fira sin födelsedag på Gröna Lund, trots allt. Hur har kompisarna fixat det?
- Vilka tankar har de olika personerna i sista scenen, när de står och väntar på bussen?
- Vad är det svåraste med vänskap?
- Hade kompisarna kunnat undvika de problem som uppstod? Kanske om de redan från början hade....
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).