Till huvudinnehåll
Seriebild
LärarhandledningLyssna på serien

LärarhandledningFrallan är bäst

Frallans familj består av Frallan, mamma och mormor. Idag är det tävlingsdag. Då tävlar Frallan och mamma mot varandra medan mormor är domare. Tävlingsgrenarna turas de om att hitta på. Det blir grenar som baklängesspring, högsta tornet och smaktävling. Och reglerna har de bestämt tillsammans. Det är inte okej att fuska. En annan viktig sak är att man inte får bli sur på den som vinner. Det är en svår regel tycker både mamma och Frallan, för de är dåliga förlorare. Frallan är bäst, av av Sara Ohlsson med illustrationer Lisen Adbåge, är en vardagsberättelse om lek över generationsgränser där barn och vuxna leker på lika villkor. Boken är den första delen i en serie om sex böcker (hittills). 

Uppläsning av hela boken finns på svenska, arabiska och ukrainska. För att ge förförståelse inför lyssningen finns även en kort introduktion till boken. Introduktionen finns på svenska och ytterligare nio språk: ukrainska, arabiska, engelska, franska, spanska, dari, tigrinja, somaliska och swahili. Detta för att ge en möjlighet till förförståelse på olika modersmål inför lyssningen på uppläsningen av boken i sin helhet.

Se gärna också

Frallan är bäst – språkintroduktioner

Frallan är bäst – språkintroduktioner

För att skapa förförståelse innan ni lyssnar på boken finns introduktioner på flera olika språk. Dessa kan med fördel användas i flerspråkiga klassrum.

Serie • 2022 • Grundskola F-3

Syfte och målgrupp

Inläsningen är riktad till de lägre årskurserna och kan med fördel användas i SVA-undervisning eller för elever som behöver stöd i sin språkutveckling. 

Att lyssna tillsammans ger en stunds avkoppling men är också ett sätt att stärka barnens språkliga kompetens.

Uppläsningens syfte är att vara språkstärkande och att träna och läs- och hörförståelse parallellt med bokens text. Gestaltning med musik och ljudeffekter förtydligar och förhöjer upplevelsen av berättelsen.

Frallan är bäst är en humoristisk vardagsberättelse tänkt att inspirera till samtal och reflektion kring egna erfarenheter, upplevelser och känslor.

Delar ur centralt innehåll svenska som andraspråk åk 1-3 (Lgr22)​

Tala, lyssna och samtala​

  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka käns­lor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommen­ta­rer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Att ge och ta emot muntliga instruktioner.

Texter

  • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, munt­ligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och my­ter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt ut­byggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck.
  • Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter.

Språkbruk​

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter.
  • Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens var­dag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.
  • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan.

Delar ur centralt innehåll svenska åk 1-3 (Lgr22)

Tala, lyssna och samtala

  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka kän­slor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kom­men­tarer.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Att ge och ta emot muntliga instruktioner.

Texter

  • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, munt­ligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och my­ter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt person­beskrivningar.

Språkbruk​

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Du väljer själv hur mycket ni lyssnar på och arbetar med vid varje lektionstillfälle. Förslagsvis lyssnar ni på ett avsnitt, vilket motsvarar två eller tre kapitel i boken och ägnar resten av tiden åt att samtala och diskutera det ni lyssnat på. 

En begreppslista med ord kopplade till varje avsnitt finns att tillgå. Till flera kapitel finns olika påståenden och frågeställningar som med fördel kan användas i samtal kring kapitlet. Det finns även några förslag på aktiviteter kopplade till vissa kapitel. Vissa av dessa övningar behöver mer förberedelse och tid än andra. 

Till varje kapitel finns bilder från boken att tillgå. Dessa visas förslagsvis på storbild dels för att underlätta elevernas fokus under själva lyssnandet dels att ha som utgångspunkt under samtalen.

Arbeta med programmet

Förberedelser

Utifrån din barngrupps förutsättningar avgör du hur de bäst förbereds, dels för själva övningen i sin helhet, dels via förklaring från begreppslistan.

Lyssna tillsammans

Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som kan utvecklas och fördjupas i samtalen. Var beredd på att vissa elever kanske är ovana vid att lyssna på berättelser och kan behöva olika anpassningar.

Kanske underlättar för eleverna att i förväg känna till de frågeställningar som ska lyftas i gruppen efter lyssnandet?

Samtala i grupp

Tanken med gruppsamtal att genom en tydlig struktur ge eleverna chans att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Språkliga förmågor som att berätta, beskriva, förklara. resonera, och diskutera lyfts parallellt med sociala färdigheter såsom turtagning, aktivt lyssnande, att bidra till arbetet och att visa hänsyn till andra. 

Att samtala i grupp är utmanande och ovana elever behöver få lära sig hur det ska gå till. Modellera för eleverna. Kanske är det idé att göra några samtal i större grupp där du leder och fördelar ordet. Här skapar ni den struktur och samtalsregler ni utgår ifrån (Hur ska alla komma till tals? Ska man komma fram till något? Ska gruppen sammanfatta inför andra?). Gör gärna en lista med bild och ord att sätta upp i klassrummet, eller skapa en ruta på tavlan med era regler. På så sätt kan enklare hänvisas till och hållas levande.
När gruppen är mogen skapar du samtalsgrupper med 4-5 elever. Antingen kan samtalsgrupperna vara fasta och återkommande under varje arbetspass kring boken eller så skapar du nya grupper vid varje tillfälle. Det finns fördelar med båda alternativen. Att samtala med samma klasskamrater varje arbetspass kan skapa en trygghet och bidrar ofta till att gruppen snabbare kommer igång. Att ha nya grupper varje gång kan berika samtalen då eleverna får höra många olika reflektioner och öva sig på att förhålla sig till många olika individer. Här är tydliga ramar och regler oerhört viktigt. Du avgör själv vad som passar din klass. 
En tydlig struktur för samtalen behövs och samtalsreglerna bör repeteras inför varje samtal. 

Förutom att presentera uppgiften och dess syfte/mål muntligt är det även bra att det finns en kortfattad tydlig visuell instruktion (korta ord med förstärkande bilder) som stöd under arbetspassets gång. Det behövs även vara tydligt med hur mycket tid varje moment ska ta. Finns en visuell tidmätare att tillgå är det en fördel.

Reflektion

Utvärdera samtalet i slutet av varje lektion, som en del av den formativa processen. Utifrån uppgift väljer du ut några frågor kring gruppens arbete allt från vad de kom överens om, tyckte olika om, delade erfarenheter, frågor som väcktes till om någon ändrat åsikt, fått veta något nytt eller omvärderat sina tankar från lyssningen?

Följ gärna upp samtalsreglerna efter samtalet. Vad gjorde gruppen bra? Vad kan gruppen tänka på till nästa gång? Fick alla talutrymme? Finns det något ni behöver tänka på till nästa gång, för att samtalet ska flyta på ännu bättre? Behöver klassen lägga till eller förtydliga någon regel?

Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande vilket i sin tur för dem framåt.

Språkstödjande arbete

  • Låt eleverna använda alla sina språk som tankeverktyg – och uppmuntra transspråkande i klassrummet. Det kan handla om att växla mellan sina språk, eller om att först använda det ena språket för att sedan gemensamt hitta formuleringar på svenska.
  • För elever med annat modersmål än svenska är det givande att koppla ihop sina olika språk med varandra. Det kan handla om att jämföra ord och begrepp på de olika språken, eller om att berätta för varandra hur olika ord sägs på ens andra språk. För elever utan andraspråk går det utmärkt att använda skolspråket engelska för dessa aktiviteter.
  • Samla ord och begrepp direkt efter lyssnande av respektive avsnitt. Lyft begreppen gemensamt på tavlan och  visa på hur orden används  i sitt sammanhang. Notera vissa ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.
  • Diskutera betoning och intonation i det som lästes upp i avsnittet. Var ligger betoningen i en fråga? I ett utrop? Hur läser berättaren upp historien, vilka knep och grepp används för att bära fram ex en känsla? Vad kan vi lära av det och använda när vi själva läser högt eller berättar något?
  • Diskutera ordföljd i svenska och andra språk. Använd meningar från avsnittet och skriv dem på flera språk. Vad händer med ordföljden? Varför är det så, tror ni? Vad händer om man ändrar ordföljden på svenska?

Begrepp

Det finns ord och begrepp kopplade till varje kapitel. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska.

Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

episodebild
Avsnitt 1 · 9 min

Frallan, mamma och mormor

​Vi lär känna Frallans familj: Frallan, mamma och mormor.  De träffas nästan varje dag och hittar på saker ihop. Roligast är att få vara själv med mormor, tycker Frallan. Då går de på äventyr tillsammans och tar hand om grönsakerna i växthuset.

Kapitel 1: Frallan presenterar sin familj. Mormor och mamma. De träffas nästan varje dag även om mormor bor i ett eget hus. Men Frallan tycker mycket om att vara med sin mormor och de gör många roliga saker ihop. 

Kapitel 2: Frallan berättar om mormors växthus, vad som växer där och hur hon hjälper till med vattningen. Mormor kan vara lite glömsk och vimsig och då kan ma​mma bli irriterad t ex när mormor tappar bort bilnyckeln. Men mamma kan också vara busig, berättar Frallan. 

Det finns också ett bildstöd med bilder från varje kapitel i boken. Klicka på bilden för att komma dit!

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

  • lugna
  • stimma
  • spritpenna
  • muttrar
  • smeknamn
  • växthus
  • odla
  • gödsla
  • kompost
  • glömsk
  • vimsig

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma?

Förslag på frågor där svaren oftast finns mellan eller bortom raderna. Fortsätt samtalet i gruppen kring smeknamn (kap1) och att odla (kap2) genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna. Påminn om samtalsreglerna. Fortsätt samtalet i genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna kring:

Kapitel.1. smeknamn, fråga 1-5.

Kapitel 2. att odla, fråga 6-10.

  1. Vad är ett smeknamn?
  2. Har du något smeknamn?
  3. Vem eller vilka har smeknamn på dig?
  4. Vilka smeknamn använder du på de du känner?
  5. Är smeknamn bara bra?
  6. Har du odlat något själv? Vad? Hur gick det?
  7. Vad kan man odla?
  8. Varför odlar man?
  9. Var kan man odla?
  10. Om man kunde odla vad som helst, vad skulle du odla då? Varför?

Arbeta vidare

Här kan du välja att arbeta vidare med övningar baserade på det aktuella kapitlet. Beroende på vilket sätt du använder boken kan du själv välja om och i vilken omfattning du vill göra aktiviteterna. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte.  

Kapitel 1: aktivitet 1.

Kapitel 2: aktivitet 2 och 3.

Skriv ditt smeknamn eller det du önskar ha som smeknamn så fint du kan. Färglägg namnet och rita en ram av saker du gillar runt namnet.

Skapa en odli​ng. Rita en grönsaksodling, blomrabatt eller en kruka med något som odlas.  Här kan du välja om det ska vara något som man kan odla på riktigt eller något av det de fantiserade om att odla. 

Vill du att arbetsuppgiften ska få mer plats kan eleverna få använda olika material för att skapa en 3-dimensionell grönsaksodling, en rabatt eller en kruka med något som växer. 

​Klassrumsodling. Ta reda på vad som behövs för att odla (jord krukor solljus och regelbunden vattning) Vad kan man odla i klassrummet?  Så olika fröer. Ta hand om odlingen på rätt sätt och och dokumentera veckovis med bild och text hur det växer.

episodebild
Avsnitt 2 · 12 min

Tävlingsdag

Frallan och hennes mamma förbereder sej inför tävlingsdagen. De ska tävla mot varann i sex olika grenar. Nu väntar de bara på mormor som ska vara domare. Frallan är otålig.  När kommer mormor egentligen? Snart säger, mamma. Men vad betyder snart? 

Kapitel 3: Frallan är pirrig för idag är det dags för tävlingsdag. Frallan och mamma älskar att tävla båda två. De har bestämt reglerna tillsammans. De får välja tre grenar var och inte fuska eller bli sura om de förlorar.

Kapitel 4. Frallan är otålig och väntar på att mormor ska komma så att tävlingsdagen kan börja. Mormor ska vara domare. Hon undrar när mormor kommer. Snart, säger mamma hela tiden. Men hur länge är snart?

Kapitel 5: Tävlingarna ska börja. Nu måste mormor lotta. Är det Frallan eller mamma som får börja?

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

  • pirrig
  • fuska
  • sur
  • regel
  • grenar
  • tjafs
  • balansgång
  • snart
  • motsats
  • domare
  • knasboll
  • ingen brådska
  • kittla
  • vädra
  • himla med ögonen
  • lottdragning
  • psykologiskt övertag
  • knep
  • gem
  • lurig

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma?

Förslag på frågor där svaren oftast finns mellan eller bortom raderna: Fortsätt samtalet i gruppen kring en bra/dålig vinnare/förlorare (kap3) och tid (kap 4) genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna där svaren ofta är mellan eller bortom raderna. Här får man möjlighet att reflektera över hur bra och dåliga vinnare/förlorare kan påverka. Påminn om samtalsreglerna.

kapitel.3: Fråga 1-5

kapitel 4: fråga 6-10

kapitel 5: fråga 11-14

  1. Ge exempel från texten. Hur var Frallan och mamman mot varandra?
  2. Hur känns det att vinna?
  3. Hur känns det att förlora?
  4. Hur är en dålig förlorare? Hur är en bra förlorare
  5. Hur är en dålig vinnare? Hur är en bra vinnare?
  6. Vad betyder snart?
  7. Vad betyder om ett tag?
  8. Vad betyder senare?
  9. Vad betyder alldeles strax?
  10. Kommer gruppen på andra liknande ord?
  11. Vad är fusk?
  12. Är knep samma sak som fusk?
  13. Vilka knep har du använt när du tävlat?
  14. Få man använda vilka knep som helst?

Arbeta vidare

Här kan du välja att arbeta vidare med övningar baserade på det aktuella kapitlet. Beroende på vilket sätt du använder boken kan du själv välja om och i vilken omfattning du vill göra aktiviteterna. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte.  

Kapitel 4: aktivitet 1.

Dela ut lappar med orden snart, om ett tag, senare, alldeles strax och ev. deras egna ord. Låt barnen sätt orden på en skala, från kortast tid till längst. Låt grupperna jämföra och eventuellt argumentera kring sina val.              

episodebild
Avsnitt 3 · 8 min

Balansgång och baklängesspring

Tävlingen drar igång. Frallan och mamma är taggade. Det är mycket nerver i luften. Frallan väljer balansgång på staketet på gården som första gren.  Andra grenen väljer mamma; baklängesspring runt sandlådan. 

Kapitel 6: Frallan väljer balansgång men det verkar som om mamma övat i smyg! Hur ska det gå?

Kapitel 7: Dags för baklängesspring. Men Frallan gör en dundermiss!​

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

  • rabatt
  • staket
  • raksträcka
  • jämfota
  • rucka
  • stabilt
  • rabatt
  • baklänges
  • motståndare
  • dundermiss
  • raklång
  • tusan också
  • lätt som en plätt

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma?

Förslag på frågor där svaren oftast finns mellan eller bortom raderna. Fortsätt samtalet i gruppen kring lätt/svårt (kap7) genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna. Påminn om samtalsreglerna. 

Kapitel 7: fråga 1-3

  1. Vad tycker du är lätt som en plätt?
  2. Kan något svårt bli lätt som en plätt?
  3. Vad kan det kallas om det är svårt? Svårt som..? Motivera.
episodebild
Avsnitt 4 · 8 min

Strafftävling

Det står ett lika och är dags för tävling nummer tre.  Frallan försöker hitta på en gren som mamma inte är så bra på. Hon kommer plötsligt på att mamma saknar bollsinne. Frallan bestämmer att de ska skjuta straffar. Mormor är målvakt. 

​Kapitel 8: Under vätskepausen funderar Frallan på vad hon ska välja för en gren. Plötsligt kommer hon på det!

Kapitel 9: Frallan leder. Nu blir det spännande.

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

  • bollsinne
  • strafftävling
  • busshållplats
  • skott
  • varannan
  • målvakt
  • ärovarv
  • ta sats

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma? 

kapitel 8: fråga 1-3

kapitel 9: fråga 4-9

  1. Frallan tycker att det är svårt att välja nästa gren. Varför?
  2. Varför tror du att mamma ropar att hon ser en drake?
  3. Fuskade mamma när hon ropade att hon såg en drake?
  4. Vem vann strafftävlingen?
  5. Hur är man en bra vinnare? Hur är man då?
  6. Kan man vara en dålig vinnare? Hur är man då?
  7. Kan man vara en bra förlorare? Hur är man då?
  8. Kan man vara en dålig förlorare? Hur är man då?
  9. Vilken typ av vinnare och förlorare är du?
episodebild
Avsnitt 5 · 9 min

Taxen Alf

Mitt i tävlingsdagen blir de avbrutna. Det är grannens hund, taxen Alf som har rymt. Alfs matte är gammal och trött och behöver hjälp. Frallan och mamma måste pausa tävlingen för att leta upp den bortsprungna hunden.  

Kapitel 10. Frallan träffar taxen Alf och hans matte. 

Kapitel 11. Frallan räddar taxen Alf och blir en hjälte.​

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

OBS: I kapitel 11 får man höra om ordet infarkt. Lyft gärna meningen där Frallan tror att när tanten sa att hon fått en infarkt är detsamma som att hon hade varit väldigt orolig och nu är glad att Alf blev räddad. Vad betyder infarkt och hur menade man när det används i texten?

  • tax
  • tant
  • uppiggad
  • blind
  • stora vägen
  • omklädningsrum
  • tveksam
  • trångt
  • trasslat in
  • infarkt

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma?

Förslag på frågor där svaren oftast finns mellan eller bortom raderna. Fortsätt samtalet i gruppen kring tanter och farbröder (kap.10)  och att vara modig och hjälpsam (kap 11) genom genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna Påminn om samtalsreglerna.

Kapitel 10: fråga 1-3

Kapitel 11: fråga 4-8

  1. Vad är en tant?
  2. Hur vet du att det är en tant?
  3. Känner du någon tant eller farbror?
  4. Vad är att vara hjälpsam?
  5. Berätta om när du varit hjälpsam.
  6. Vad är att vara modig?
  7. Berätta om när du har varit modig.
episodebild
Avsnitt 6 · 10 min

Tysta leken och högsta tornet

Tävlingsdagen fortsätter och det är läge för en lugnare gren. Det tycker i alla fall Frallans mamma som ska välja den fjärde tävlingen. Hon väljer tysta leken. Frallan försöker förstå reglerna men det är svårt att få svar i en lek som går ut på att vara knäpptyst.  Sen väljer Frallan högsta tornet, en tävling som handlar om att bygga högt på tid. 

Kapitel 12: Nu är de halvvägs i tävlingen. Frallan leder och det är mammas tur att välja gren.

Kapitel 13: Frallan leder. Nu blir det spännande.

Kapitel 14: Nu är det dags att bygga på höjden. En jämn staplartävling.​

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

  • halvvägs
  • leda med 2-1
  • knäpptyst
  • räknas det?
  • orättvist
  • påtår
  • ta tiden
  • dyna
  • kudde
  • stapla
  • inspektera
  • tumstock
  • kisa
  • hyssja
  • oavgjort

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma?

Förslag på frågor där svaren oftast finns mellan eller bortom raderna. Fortsätt samtalet i gruppen kring orättvisa (kap.12)  och stapeltävlingen (kap 12) genom genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna Påminn om samtalsreglerna.

Kapitel 12: fråga 1-3

Kapitel 13: fråga 4-5

  1. Vad tyckte Frallan var orättvist i kapitlet?
  2. Håller du med Frallan? Var det orättvist?
  3. Vad har du varit med om som kändes orättvist?
  4. Hur skulle du staplat om du var Frallan?
  5. Vad behöver man tänka på när man staplar?

Arbeta vidare

Här kan du välja att arbeta vidare med övningar baserade på det aktuella kapitlet. Beroende på vilket sätt du använder boken kan du själv välja om och i vilken omfattning du vill göra aktiviteterna. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte.  

Kapitel 13: aktivitet 1.

Ha en stapeltävling! Vilken grupp kan stapla högst? 

Vad får man stapla? 

Hur lång tid staplar man? 

Hur vinner man?

episodebild
Avsnitt 7 · 8 min

Smaktävling

Ställningen är helt jämn mellan Frallan och hennes mamma när det är dags för sjätte och sista grenen. Frallan är nervös. Det är mamma som ska välja den avgörande tävlingen. Frallan hoppas på att det blir en gren som hon är bra på.  Mamma väljer gissa smak. 

Kapitel 15: Nu står det två lika. Mamma funderar länge innan hon bestämmer nästa gren: smaktävling!

Kapitel 16: Kapitel 16: Låt smaktävlingen börja!

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

  • stå lika
  • diska
  • slamra
  • tesked
  • surt
  • filmjölk
  • klister

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma?

Förslag på frågor där svaren oftast finns mellan eller bortom raderna. Fortsätt samtalet i gruppen kring smaker genom genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna Påminn om samtalsreglerna.

Kapitel 16: fråga 1-4

  1. Vad tycker ni är goda smaker?
  2. Vad är inte gott?
  3. Finns det något du lärt dig tycka om? Något som du tyckte inte smakade gott förut? Berätta hur du gjorde för att ändra dig?

Arbeta vidare

Här kan du välja att arbeta vidare med övningar baserade på det aktuella kapitlet. Beroende på vilket sätt du använder boken kan du själv välja om och i vilken omfattning du vill göra aktiviteterna. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte.  

Kapitel 16: aktivitet 1 

Välj ut några smaker ni pratat om. Gör en undersökning i klassen. Vad är vanligast att tycka om? Presentera gruppens undersökning muntligt eller med ett enkelt diagram.

episodebild
Avsnitt 8 · 7 min

Medalj och pizza

Efter en lång och mycket jämn tävlingsdag lyckas Frallan ta den sista poängen och vinner totalt. Mamma surar en stund men sen blir det medaljutdelning. Dessutom får Frallan välja vad de ska äta till middag. 

kapitel 17: Tävlingen är avgjord. Första pris är att välja mat. Det blir köpepizza.

kapitel 18: Tävlingsdagen är slut. Lugnet lägger sig. Frallan, mamma och mormor myser i soffan.

Begreppslista

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. Lyft dem gärna före lyssnandet! Eftersom barngrupper ser olika ut kan det vara bra att du lyssnar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för barnen. Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Orden nedan kan vara bra att lyfta och förklara inför lyssnandet.

  • partisk
  • struntprat
  • trumvirvel
  • köpepizza
  • slice av
  • snarka

Frågor

Börja med att låta eleverna sammanfatta det de hört. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

  1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 
  3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

Förslag på frågor som kan ställas där svaren hittat på raderna: Vad handlade det om? Fanns det något som var svårt att förstå? Var det något du kände igen? Fanns det något du tyckte var roligt? Vad gjorde/sa Frallan/mormor/mamma?

Förslag på frågor där svaren oftast finns mellan eller bortom raderna. Fortsätt samtalet i gruppen kring att tävla och priser genom genom att var och en i gruppen får svara på samtalsfrågorna Påminn om samtalsreglerna.

Kapitel 17: fråga 1-3

Kapitel 18: fråga 4

  1. Om du fick tävla med en vuxen du känner, vem skulle du välja? Varför?
  2. Vilka grenar skulle du välja? Varför?
  3. Skulle det finnas ett pris? Vad?
  4. Vad tyckte du om boken? Varför?

Arbeta vidare

Här kan du välja att arbeta vidare med övningar baserade på det aktuella kapitlet. Beroende på vilket sätt du använder boken kan du själv välja om och i vilken omfattning du vill göra aktiviteterna. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte.  

Skapande aktivitet: eleverna kan rita eller skapa det pris gruppen enades om. Bestäm hur er grupps pris ska se ut. Vilket material behöver ni?

Rita eller bygg ert pris. 

Sammanfatta boken tillsammans. Vilka handlade boken om? I vilka miljöer utspelade sig boken? Vad gjorde de? Vad hände först? Vad hände sedan (i mitten)? Vad hände på slutet? Vad var bra med boken? 

Efter att ni sammanfattat boken tillsammans: Låtsas att din axelkompis inte hört boken och återberätta den för hen. 

 Avsluta med att eleven betygsätter boken på en skala 1-5 med en tillhörande motivering.

Uppdaterades:2024-08-20

Författare: UR:s pedagoger

Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).