Seriebild

LärarhandledningLäsbubblan

Programserien är tänkt att styrka, befästa och berika språket, främst hos elever åk 4-6 med svenska som andraspråk. Programmen lämpar sig för läsutveckling och språkbruk inom svenskundervisningen inför, under eller sammanfattningsvis inom ett arbetsområde. 

Under fem avsnitt får eleverna på ett lekfullt sätt chans att befästa ord och begrepp i det svenska språket. Varje avsnitt har en egen rubrik men ramarna och strukturen är sig lik. Under olika utmaningar kopplade till temat ser vi tre barn resonera sig fram till vilka svar de ska välja. Iris, en språkrobot, kan vid behov förtydliga och förklara ord för barnen. 

Syfte och målgrupp

Lärarhandledningen är i första hand tänkt till undervisning i svenska som andraspråk åk 4-6.

Programserien ger eleverna möjlighet att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Genom olika teman ges en djupare förståelse för det lästa vilket skapar fler goda läsare med tilltro till sin egen förmåga.

Svenska som andraspråk

I årskurs 4–6

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att ur­skilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
    Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför tex­ten samt till den egna läsupplevelsen.

Språkbruk

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Ord och begrepp i både vardags- och skolspråk. Flertydiga ord, ords in­bör­des relationer, ords klassificering i över- och underordning samt ords betydelse­omfång i jämförelse med andra språk eleven kan.
  • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. Fasta fraser och liknelser.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Varje avsnitt inleds med en text som är tänkt att stötta läraren i begreppsförklaringen. Längre ned finns en mer elevanpassad text som är tänkt att användas mer direkt i klassen. 

Pausa gärna i avsnitten för att förklara, låta eleverna tänka egna svar, ställa följdfrågor etc. 

Efter tittandet är tanken att eleverna arbetar i mindre grupper eller par med de frågor och aktiviteter som är kopplade till avsnitten.

Arbeta med programmet

Förberedelser

Utifrån dina elevers förkunskaper avgör du hur eleverna bäst förbereds, dels inför programmet och dels inför de frågor och aktiviteter som är kopplade till avsnitten.

Tänk på att man med fördel kan pausa under tittandet ex. för att förtydliga något eller för att låta eleverna interagera.

Samtala i grupp

Tanken med gruppsamtal är att genom en tydlig struktur ge eleverna chans att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Språkliga förmågor som att berätta, beskriva, förklara, resonera och diskutera lyfts parallellt med sociala färdigheter såsom turtagning, aktivt lyssnande, att bidra till arbetet och att visa hänsyn till andra.

Du skapar samtalsgrupper med 4-5 elever. Antingen fasta samtalsgrupperna som är återkommande under varje arbetspass kring serien eller nya grupper vid varje tillfälle. Man kan med fördel blanda, genom att ha fasta grupper som då och då upplöses för att tillfälligt ersätts av slumpmässiga par/grupper. Du avgör själv vad som passar din klass. Det finns fördelar med båda alternativen.

  • Att samtala med samma klasskamrater varje arbetspass kan skapa en trygghet och bidrar ofta till att gruppen snabbare kommer igång.
  • Att ha nya grupper varje gång kan berika samtalen då eleverna får höra många olika reflektioner och öva sig på att förhålla sig till många olika individer. Här är tydliga ramar och regler oerhört viktigt.

 

En tydlig struktur för samtalen behövs. Inledningsvis är det viktigt att du tillsammans med klassen etablerar samtalsregler som sedan repeteras inför varje samtal. Hur ska alla komma till tals? Ska man komma fram till något? Ska gruppen sammanfatta inför andra? Skriv gärna en lista som ni sätter upp i klassrummet, eller skapa en ruta på tavlan med era regler. På så sätt kan enklare hänvisas till och hållas levande.

Förutom att presentera uppgiften och dess syfte/mål muntligt är det även bra att det finns en kortfattad tydlig visuell instruktion (korta text med förstärkande bilder) som stöd under lektionens gång. Det behöver även vara tydligt med hur mycket tid varje moment ska ta. Finns en visuell tidmätare att tillgå är det en fördel.

Du kan cirkulera bland grupperna för att lyssna och vid behov hjälpa dem framåt exempelvis genom frågeställningar. Upplever du att flera grupper fastnat eller missuppfattat något kan du pausa gruppsamtalen en kort stund för att förtydliga detta till hela klassen.

Reflektion

Utvärdera samtalet i slutet av varje lektion, som en del av den formativa processen. Utifrån uppgift väljer du ut några frågor kring gruppens arbete allt från vad de kom överens om, tyckte olika om, delade erfarenheter, frågor som väcktes till om någon ändrat åsikt, fått veta något nytt eller omvärderat sina tankar från lyssningen?

Följ gärna upp samtalsreglerna efter samtalet. Vad gjorde gruppen bra? Vad kan gruppen tänka på till nästa gång? Fick alla talutrymme? Finns det något ni behöver tänka på till nästa gång, för att samtalet ska flyta på ännu bättre? Behöver klassen lägga till eller förtydliga någon regel?

Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande vilket i sin tur för dem framåt.

Språkstödjande arbete

  • Låt eleverna använda alla sina språk som tankeverktyg – och uppmuntra transspråkande i klassrummet. Det kan handla om att växla mellan sina språk, eller om att först använda det ena språket för att sedan gemensamt hitta formuleringar på svenska.
  • För elever med annat modersmål än svenska är det givande att koppla ihop sina olika språk med varandra. Det kan handla om att jämföra ord och begrepp på de olika språken, eller om att berätta för varandra hur olika ord sägs på ens andra språk. För elever utan andraspråk går det utmärkt att använda skolspråket engelska för dessa aktiviteter.
  • Samla ord och begrepp direkt efter lyssnande av respektive avsnitt. Lyft begreppen gemensamt på tavlan och  visa på hur orden används  i sitt sammanhang. Notera vissa ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.
  • Diskutera betoning och intonation i det som lästes upp i avsnittet. Var ligger betoningen i en fråga? I ett utrop? Hur läser berättaren upp historien, vilka knep och grepp används för att bära fram ex en känsla? Vad kan vi lära av det och använda när vi själva läser högt eller berättar något?
  • Diskutera ordföljd i svenska och andra språk. Använd meningar från avsnittet och skriv dem på flera språk. Vad händer med ordföljden? Varför är det så, tror ni? Vad händer om man ändrar ordföljden på svenska?

Begrepp

Till varje avsnitt lyfts det aktuella begreppet för att säkerställa att eleverna förstår vad det betyder och hur det används. Prata om dem före och efter lyssnandet! Eftersom elevgrupper ser olika ut kan det vara bra att du tittar igenom avsnittet innan för att se om det finns andra eller ytterligare ord och uttryck som också behöver presenteras för eleverna.

Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låta eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska.

episodebild

Idiomatiska uttryck består av två eller flera ord som i sin sammansättning har en specifik betydelse. 

Idiomatiska uttryck är ibland svåra att förstå för yngre personer och personer med annat modersmål. Ibland kan det finnas ett liknande uttryck i andra språk, men ofta kan man inte fullt ut få med den betydelse som avsågs i originalspråket. Om man försöker översätta idiomatiska uttryck blir man ofta inte klokare eftersom översättningar oftast görs ordagrant kan de vara svåra att förstå om man inte redan kan uttrycket. En del idiomatiska uttryck kan ha rötter långt tillbaka och finnas på flera språk.

Om man förstår hur idiom fungerar och lär sig några av de vanligaste kan det vara starten till att ännu bättre förstå det man läser men ger även en chans att uttrycka sig mer varierat och intressant när man skriver egna texter.

Begreppslista

Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts i avsnittet. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låt eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

Med idiom menas ord som tillsammans får en annan betydelse än när de står ensamma. Man kan alltså inte förstå ett idiom genom att översätta varje ord för sig. Vilka idiomatiska uttryck man kan beror på flera saker till exempel ålder och om man har samma modersmål.

"De hade segern som i en liten ask".  Det betyder att det var helt säkert att man kommer att vinna.  När något är i en liten ask är det "fångat" och säkrat. 

"Hon hade huvudet på skaft". Då betyder det att hon var smart. Huvudet, som man förknippar med hjärnan och intelligensen är upphöjt och syns extra väl. 

"Han stod på näsan i i snön".  Betyder att han ramlade när han gick i snön. Syftar på att om man faller framåt och inte tar emot sig är det näsan som möter marken först. 

"Hon drog på smilbanden". Betyder att man ler. Tänk att smilbanden är band/snören  är fästade i munnens kanter (mungiporna) och om man drar i dem formas munnen till ett leende.

    Frågor

    Till pedagogen: Börja med att låta eleverna sammanfatta avsnittet. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

    1.Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 

    2.Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 

    3.Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

    Exempel på sammanfattningsfrågor:

    Vad handlade avsnittet om? Vad fick barnen göra? Lärde du dig något? Varför tror du att vi tittar på Läsbubblan? 

    Till eleverna: I grupperna turas ni om med att svara på samtalsfrågorna. Hjälp varandra om det är svårt att komma på svar. Var beredd att dela med er av era svar till resten av gruppen. 

    1. Det finns idiomatiska uttryck i många språk. Känner du till ett idiomatiskt uttryck på ditt modersmål? ​
    2. Har du lärt dig något idiomatiskt uttryck idag? Vilket?
    3. Finns det något uttryck du hört som du inte förstår? Hjälp varandra att förklara.
    4. När tror du att man har nytta av att kunna idiomatiska uttryck?

    Arbeta vidare

    Läs igenom listan med  idiomatiska uttryck. Ta hjälp av en vuxen om ni behöver.
     Har du hört någon av uttrycken tidigare?

    1. Lägga näsan i blöt – Betyder att  någon  är väldigt nyfiken och lägger sig i sånt som hen inte är inblandad i. Kanske tänker man på någon man lutar sig så långt fram för att höra att näsan doppas i vattnet (samtalsämnet). 
    2. Andra bullar – När det görs ändringar. Ibland betyder det att man tror att det blir bättre på det nya sättet ibland att det kommer bli sämre. På ett annat sätt än det vi är vana vid.  
    3. Bakom någons rygg – Man pratar illa om eller gör något mot  en person utan att den får veta. 
    4. Lägga benen på ryggen – Man flyr/springer fort iväg från någon eller något. Man springer så fort att man tänker att man tar jättekliv.
    5. Den dagen den sorgen – Uttryck för att inte oroa sig i förväg. Vänta och se om det blir dåligt istället. 
    6. Dra ihop sig – Något man länge planerat är ska snart hända. Något som dras ihop närmar sig. Tänk dig en ögla eller en knut som man drar ihop.

      Välj två uttryck ni gillar innan du fortsätter med aktiviteten.

    Grupparbete: Välj ut två idiomatiska uttryck från listan eller andra som du kan. Skriv en kort dialog, där personer som pratar med varandra, använder uttrycken.

    Tänk på de uttryck som ni fick se i avsnittet och titta på listan. Välj ut ett uttryck och rita det precis som det beskrivs. Ex. någon med ben på ryggen,  andra bullar, eller en hand med en tumme mitt i. 

    episodebild

    Liknelser och metaforer är bildliga uttryck som kan finnas i alla typer av texter. De används för att skapa inre bilder av det som skrivs. Det blir som ett sätt att måla bilder med ord.
    Liknelser kan vara svåra att förstå även på sitt eget modersmål. Många liknelser är grundade på äldre ord och uttryck som kanske inte används i din vardag. Att förstå vad liknelser betyder ger både en förståelse för den aktuella texten samtidigt som det berikar ditt ordförråd. 

    Liknelser är jämförande – säger att något/någon liknar något.  En liknelse har jämförelseord, oftast ordet som, men även orden liksomsåsom eller likt.  Exempel på liknelser är: ”lätt som en fjäder”, ”hon var arg som ett bi”, ”han var hungrig som en varg” och ”hon var snabb som en vessla” , "tung som bly" eller ”rak som en fura”. 

    I en metafor finns inga jämförelseord. En metafor säger att något ÄR på ett särskilt sätt. De används för att förtydliga det man skriver med hjälp av en bild. Ex. på metaforer är: Livets höst, mota Olle i grind, en ulv i fårakläder, leka med döden. 

    Gå igenom de bildliga uttrycken liknelse och metafor. Befäst vad de är och jämför dem med varandra. Förklara hur de används och ge några exempel. Förklara uttrycken så att det tydligt framgår hur den uppkom och därmed även dess betydelse. På detta sätt kan eleverna framkalla en bild av liknelsen eller metaforen och på så vis befästa dem än mer.

    Begreppslista

    Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts i avsnittet. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låt eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

    När författare använder liknelser och metaforer  är det som att hen målar med orden. Liknelser  och metaforer skapar bilder i läsarens hjärna - det förstärker orden och det kan bli lättare att förstå vad den som skriver menar.

    Liknelser är jämförande – den beskriver något/någon med bilden av något annat. En liknelse har jämförelseord, oftast ordet som, men även orden liksomsåsom eller likt. Många liknelser kommer från gammaldags ord och /eller uttryck som man kanske inte använder så ofta längre. Exempel på liknelser är ”lätt som en fjäder”, ”arg som ett bi” och  "ett hjärta av guld".

    En metafor har inga jämförelseord. En metafor säger att något ÄR på ett särskilt sätt. De används för att förtydliga det man skriver med hjälp av att skapa en bild med hjälp av ord. Ex. på metaforer är: Livets höst, mota Olle i grind, en ulv i fårakläder, leka med döden.

      Frågor

      Till pedagogen:

      Börja med att låta eleverna sammanfatta avsnittet. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

      1. Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 

      2. Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 

      3. Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

      Exempel på sammanfattningsfrågor:

      Vad handlade avsnittet om? Vad fick barnen göra? Lärde du dig något? Varför tror du att vi tittar på Läsbubblan? 

      Till eleverna:

      I grupperna turas ni om med att svara på samtalsfrågorna. Hjälp varandra om det är svårt att komma på svar. Var beredda att dela med er av era svar till resten av gruppen. 

      1. Vilka liknelser kan gruppen på andra språk? Berätta och förklara för gruppen.
      2. Vilka svenska liknelser har du hört? Berätta för gruppen.
      3. Vad måste man tänka på om man gör en egen liknelse?
      4. Har du lärt dig någon ny svensk liknelse idag? Berätta.

      Arbeta vidare

      Läs igenom listan med  liknelser. Ta hjälp av en vuxen om ni behöver.
      Har ni hört någon av liknelserna tidigare?

      1. Rik som ett troll – Väldigt, väldigt rik. Syftar på att sagor ofta berättar om att troll ofta samlar på sig stora skatter.
      2. Se ut som en fågelholk – Se otroligt förvånad ut och inte veta vad man ska säga. Gapa av förvåning. Syftar på att munnen blir formad som ett 'o' och då liknar fågelholkens ingångshål. 
      3. Sitta som på nålar – Vara nervös inför något som snart ska ske. Vara beredd att resa sig/att något ska hända snart/när som helst. Syftar på att det är svårt att sitta avslappnad på vassa nålar. 
      4. Sälja eller gå åt som smör i solsken – Något som många vill ha är lätt att sälja. Syftar på att smör smälter i solsken, man behöver inte göra något, det smälter av sig själv. 
      5. Gå som katten kring het gröt – Att i en diskussion eller liknande inte säga vad man menar, utan istället uttrycka sig snårigt och inlindat. Man vågar kanske inte säga det man egentligen menar. Syftar på bilden av en katt som gärna vill ha gröten men den är för varm och kanske är det så att det inte är kattens mat. Katten vill ha men får/kan inte äta den. 
      6. Arg som ett bi – Vara mycket arg. Syftar på att bin som störs i sin bikupa upplevs bli arga och surrar runt den som stör.
      7. Hungrig som en varg – Vara jättehungrig. Kan äta hur mycket som helst. Syftar på att man tänker sig att en varg alltid är på jakt efter mat.

      Välj en liknelse ni gillar innan du fortsätter med aktiviteterna.

      Skriv en kort text där ni använder liknelsen du valt. 

      Rita en bild där man ser liknelsen som en bild och inte betydelsen. Ex någon som sitter på nålar, ett troll med sina skatter, en fågelholk med mänskliga drag, smältande smör, en katt  som går runt ett fat med het gröt. 

      Många liknelser kommer från gammaldags ord och /eller uttryck som man kanske inte använder så ofta längre. Men man kan även skapa nya liknelser. Det viktiga är att de som läser texten förstår vad som sägs med liknelsen. 

      Kom på en egen liknelse i grupp eller individuellt. Förklara liknelsen genom en bild eller text. Tänk på att den som läser eller hör din liknelse måste kunna förstå vad du menar.

      Lite kom-igång-hjälp: Svart som...Glittrade som...Mätt som...Tung som...Vacker som...Snabb som...

      episodebild

      Lycklig, på gott humör, sorglös, överlycklig, uppåt, munter. Alla dessa ord skulle kunna bytas ut mot ett enda ord: glad. De är synonymer.  Men även om flera ord betyder glad kan det finnas en viss skillnad, olika värde eller nivå, på dem. När man är överlycklig är man mer glad än när man är på gott humör. Att förstå och använda fler ord berikar ordförrådet och då utvecklas man genom att både kunna kan både uttrycka sig och förstå bättre och mer.

      Detta avsnitt vill ge en förståelse för att det du säger kan uppfattas olika beroende på vilken synonym du väljer. 

      Begreppslista

      Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts i avsnittet. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låt eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

      Ord som har samma betydelse kallas synonymer. Men det kan skilja lite på orden ändå. 
      Lycklig, på gott humör, sorglös, överlycklig, uppåt, munter. Alla dessa ord skulle kunna bytas ut mot ett enda ord glad. Det skulle väl vara mindre komplicerat? Jo, men språket blir både rikare och tydligare om man varierar sig. Även om alla dessa ord betyder glad kan det finnas en viss skillnad, olika värde eller nivå på dem. När man är överlycklig är man mer glad än när man är på gott humör. Att förstå och använda fler ord berikar ditt ordförråd och då utvecklas du genom att både kunna kan både uttrycka dig och förstå  bättre och mer.

        Frågor

        Till pedagogen: Börja med att låta eleverna sammanfatta avsnittet. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

        1.Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 

        2.Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 

        3.Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

        Exempel på sammanfattningsfrågor:

        Vad handlade avsnittet om? Vad fick barnen göra? Lärde du dig något? Varför tror du att vi tittar på Läsbubblan? 

        Till eleverna: I grupperna turas ni om med att svara på samtalsfrågorna. Hjälp varandra om det är svårt att komma på svar. Var beredd att dela med er av era svar till resten av gruppen. 

        1. Använder ni ofta slanguttryck och/eller utländska ord? Tror ni att de vuxna vet vad det betyder? Berätta.
        2. Vad kan man säga om man bara är lite rädd? Jätterädd? Försök komma på fler än ett ord.

        Arbeta vidare

        Arbeta tillsammans i gruppen eller i par. Låt grupperna/paren jämföra sina tankar efteråt. 

        Skriv en mening  där ordet trött finns med. Byt sedan ut ordet trött med några av synonymerna från listan. Vad händer? Blir det någon skillnad? 

        • sömnig
        • dåsig
        • matt
        • slö
        • kraftlös
        • utmattad
        • orkeslös
        • slut
        • överansträngd
        • utpumpad
        • färdig
        • gäspig


        Skriv orden i ordning. Från det minst glada till det mest glada. Kommer ni på fler ord?

        • lycklig
        • på gott humör
        • sprudlande
        • överlycklig
        • uppspelt
        • glad
        • munter
        episodebild

        Genom att beskriva hur någon ser ut, låter, går o.s.v. kan man beskriva en känsla. Istället för att skriva att någon är glad kan man ge olika ledtrådar som hjälper läsaren att skapa en inre bild. På så sätt kan man både berika språket och se till att läraren/mottagaren upplever det du vill att hen ska. Man kan tänka att man visar vad man menar istället för att berätta. Hur kan man visa något utan bilder? Jo, med beskrivande ord. Ord som beskriver ex kroppsspråk, gester, ljud, röstläge osv. 

        Begreppslista

        Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts i avsnittet. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låt eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

        Genom att beskriva hur någon ser ut, låter, går osv kan man beskriva en sinnesstämning. Istället för att skriva att någon är glad kan man ge olika ledtrådar som hjälper läsaren att skapa en inre bild. På så sätt kan man både berika språket och se till att läraren/mottagaren upplever det du vill att hen ska. Man kan tänka att man visar vad man menar istället för att berätta. Hur kan man visa något utan bilder då? Jo med beskrivande ord. Ord som beskriver ex kroppsspråk, gester, ljud, röstläge osv. 

          Frågor

          Till pedagogen: Börja med att låta eleverna sammanfatta avsnittet. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

          1.Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 

          2.Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 

          3.Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

          Exempel på sammanfattningsfrågor:

          Vad handlade avsnittet om? Vad fick barnen göra? Lärde du dig något? Varför tror du att vi tittar på Läsbubblan? 

          Till eleverna: I grupperna turas ni om med att svara på samtalsfrågorna. Hjälp varandra om det är svårt att komma på svar. 

          Var beredd att dela med er av era svar till resten av gruppen. 

          1. Vad betyder gestaltning (i en text)?
          2. Hur kan man förstå att någon är arg utan att hen säger det? Försök komma på flera olika sätt.
          3. Beskriv någon som fryser utan att säga ordet fryser. Skriv ned några meningar.
          episodebild

          Som en nybörjar- eller ovan läsare läser man oftast bara orden som står på raderna. Eftersom böckerna man läser då är enklare så räcker det oftast. När man sedan börjar läsa skönlitterära böcker med mer text behöver man engagera sig mer i texten för att förstå hela berättelsen. Man läser på, mellan och bortom raderna.  
          Att läsa mellan raderna är en bra lässtrategi för att bli en mer säker läsare. Blir man en säkrare läsare är det mer troligt att man kan skapa sig en läsbubbla att kliva in i. Läsbubblor är underbara!

          Begreppslista

          Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts i avsnittet. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låt eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

          Att läsa mellan raderna, är att förstå mer än det som står på raden. När man läser skönlitteratur behöver man läsa mellan raderna för att bättre förstå hela berättelsen. Att läsa mellan raderna är ett slags detektivarbete där du som läsare samlar ledtrådar för att förstå vad som händer i texten. Ledtrådarna kommer från texten du läser och från dina egna erfarenheter och upplevelser. För att läsa mellan raderna behöver man först förstå vad som står raderna innan man letar ledtrådar som kan ge mer information. 

            Frågor

            Till pedagogen: Börja med att låta eleverna sammanfatta avsnittet. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

            1.Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 

            2.Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 

            3.Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

            Exempel på sammanfattningsfrågor:

            Vad handlade avsnittet om? Vad fick barnen göra? Lärde du dig något? Varför tror du att vi tittar på Läsbubblan? 

            Till eleverna: I grupperna turas ni om med att svara på samtalsfrågorna. Hjälp varandra om det är svårt att komma på svar. Var beredd att dela med er av era svar till resten av gruppen. 

            1. Att läsa mellan raderna är som att vara en detektiv. Varför?
            2. Varför heter det att läsa mellan raderna?

            Arbeta vidare

            Välj om du projicerar texten på tavlan, skriver ut den eller gör både och.

            Läs texten tillsammans innan ni svarar på frågorna. Turas om att svara på frågorna. Hjälp varandra om det är svårt att komma på svar. 

            Det var första gången och Kim var pirrig. Hon satt bredvid ett fönster. Trots att det regnade kunde Kim se alla vackra färger på lövträden de åkte förbi. På sätet intill stod hennes ryggsäck. Pappa hade packat med matsäck. Pannkakor med sylt. Kim var sugen att äta redan nu, men visste att det var dumt att äta upp allt direkt. Det skulle bli en lång resa. I ryggsäcken fanns också en bok, ett ritblock, lite godis och en mobil. Plötsligt ringde det i mobilen. Kim svarade. Det var mormor som vill höra om Kim lämnat stationen. De bestämde var på stationen mormor och morfar skulle stå när Kim klev av. Nu längtade Kim ännu mer!

            1. Med vad åker Kim? Vilka ledtrådar gör att ni svarar just det?

            2.Vilken årstid är det? Vilka ledtrådar gör att ni svarar just det?

            3. Vilka känslor har Kim? 

            4.  Kan man läsa ut mer mellan raderna? Vad?


            episodebild

            Olika ord kan ha samma eller nästan samma betydelse och då  kallas de synonymer. Att kunna många olika ord utökar ditt ordförråd. Att ha ett rikt ordförråd gör att du kommer få det lättare att förstå och uttrycka dig i olika situationer både muntligt och skriftligt.

            Begreppslista

            Se till att eleverna förstår betydelsen av begrepp och ord som lyfts i avsnittet. För elever med annat modersmål än svenska är det språkutvecklande att låt eleverna använda alla sina språk för att översätta till svenska. Notera vilka ord och begrepp som du kan behöva repetera och jobba vidare med för att befästa dem.

            En synonym är ett annat ord för samma sak. Att känna till synonymer till ord hjälper dig att uttrycka dig mer varierat. Du kan också välja ord som passar den situation du är i. Kanske pratar eller skriver du på ett sätt med kompisarna och ett annat med dina lärare? Att välja rätt synonym kan dessutom göra att det du vill uttrycka uppfattas som du vill.

            En del synonymer kallas slanguttryck och används kanske oftast bland kompisar (informellt). Slanguttryck används sällan eller aldrig i skrift. Vissa slanguttryck har under tid bytt betydelse och uppfattas olika av olika generationer. Ex fett, grym och häftig.
            Vi har alltid lånat ord från andra språk. De kallas lånord. Det är vanligt att lånord försvenskas både i uttal och stavning. Ex gejma, mejl, dejt, tagga, svajpa.

              Frågor

              Till pedagogen: Börja med att låta eleverna sammanfatta avsnittet. Detta kan ske på olika sätt. Du väljer det som passar din klass. 

              1.Du kan ställa frågor och fördela ordet i helklass. 

              2.Eleverna kan samtala i par med den de sitter intill (med sin axelkompis). 

              3.Eleverna kan gå en runda (turas om efter en bestämd ordning) som en uppvärmning på gruppsamtalet. 

              Exempel på sammanfattningsfrågor: Vad handlade avsnittet om? Vad fick barnen göra? Lärde du dig något? Varför tror du att vi tittar på Läsbubblan? 

              Till eleverna: I grupperna turas ni om med att svara på samtalsfrågorna. Hjälp varandra om det är svårt att komma på svar. 

              Var beredd att dela med er av era svar till resten av gruppen. 

              1. Vad är en synonym?
              2. Varför är det bra att känna till synonymer till ord du använder?
              3. Vilka är de vanligaste slanguttrycken ni använder?
              4. Vilka lånord använder ni? Vet ni vilka språk de kommer från?
              5. Vilka synonymer och slanguttryck använder ni istället för glad, arg och trött?

              Arbeta vidare

              Steg 1. Skriv orden glad, bra, arg och duktig på tavlan.
              Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut självhäftande små lappar och pennor till grupperna och be dem att skriva så många olika synonymer de kan till varje ord på tavlan. För varje skriven lapp går de fram och fäster den under rätt synonym.

              När lappskrivandet avtar avslutas aktivitetens första steg genom att läsa upp allas förslag. Vissa grupper behöver kanske förklara sina synonymer. Här kan missförstånds rättas till.

              Steg 2. Låt grupperna skriva x antal meningar där olika synonymer ingår. Förslagsvis ett av de fyra ordens synonymer i taget.