LärarhandledningStudera svenska

Rollspel

Att få öva sig i att våga fråga i klassrummet stärker eleverna språkligt och mentalt inför de ”skarpa lägena”. Du kan förbereda några vardagliga situationer. Ta gärna med dig exempelvis ett tomt mjölkpaket, en tröja, en kaffekopp eller liknande rekvisita för att ha något konkret att utgå ifrån. Förbered sedan eleverna på ett scenario och ge dem roller. ”Du står här och väntar på bussen och du undrar om bussen har kommit”. Låt eleverna improvisera och uppmana dem att använda gester och kroppsspråk, samt att lyssna noga på vad den andra säger och försöka interagera.

Situationer att iscensätta

- stå och väntar på bussen

- letar efter en vara i en affär

- står på ett café och undrar över något i menyn

Gör en lista på situationer då man kan behöva prata svenska

I avsnittet listas sådant som kan hjälpa eleven att lära sig svenska utanför klassrummet. Du kan göra en lista tillsammans med eleverna eller använda dig av rubrikerna från filmen och göra en checklista åt eleverna där de får fylla i hur ofta det gör de olika aktiviteterna (varje dag/en gång i veckan/sällan/aldrig). Här finns ett utskrivbart arbetsblad: Självskattning studievanor. Du kan ge eleverna i läxa under några veckor att utmana sig själva att testa att göra sådant som de svarat sällan/aldrig på. Ni kan sedan fylla i checklistan på nytt för att stärka elevens rutiner kring samtalande.

• Titta på svensk tv
• Läsa böcker
• Lyssna på radio
• Gå på språkcafé
• Prata med dina grannar
• Fråga personalen i affären
• Prata på bussen

Skaffa en språkkompis i studerandet

Uppmuntra eleverna att ta hjälp av varandra. I klassrummet kan du exempelvis använda dig av kamratgranskning av texter. Om dina elever befinner sig på de tidigare kurserna kan ni utgå ifrån kortare texter om vad eleverna gjorde i helgen, på D-nivå kan det vara argumenterande texter som kamratgranskas. Du som lärare anpassar så klart utifrån vad som passar gruppen. 

• Det kan vara på begriplighetsnivå (Förstår du din klasskamrats text? Be din klasskamrat förklara och kanske ändra mm) 
• Eller med fokus på argument/meningsbyggnad osv. 

På detta vis kan eleverna få bättre förståelse för hur de kan använda sig av sina klasskamrater som språkresurser och stöd. 

Uppmuntra dem också att ses även utanför skolan. De kanske kan få en parvis läxa där de får öva sig i att hitta en tid som passar, välja en plats att ses på och att sedan lösa en uppgift gemensamt som de får redovisa i klassrummet.  

Samtala om tid

I avsnittet talas om familj, jobb eller andra saker som tar tid. Det är viktigt att man som lärare visar förståelse för att det kan vara stressigt som vuxenstuderande och att det ser väldigt olika ut hur mycket tid man har att kunna studera på. Paret som vi får följa lite i avsnittet gör ett gemensamt schema för förskolehämtning och lämning. Låt eleverna få samtala fritt om sitt vardagspussel. 

Studieschema - från fiktivt case till eget schema

Utgå från ert klassrumsschema och börja med att skapa ett exempelschema för en uppdiktad elev. Använd gärna den utskrivbara schemamallen. Döp den exempelvis till ”Aminas vecka” och fyll i de tider Amina är i klassrummet, kanske studerar hon på förmiddagen. Sedan kan hon ha förskolehämtning eller annan aktivitet på eftermiddagen. Bestäm sedan att hon behöver 30 minuter för att studera hemma varje dag. För att tydliggöra kan man använda sig av olika färger för olika aktiviteter i schemat så att det blir synligt för eleven. ”Amina” har två barn. De somnar klockan 19.00. Låt eleverna få diskutera när det passar bäst för Amina att studera och varför.

Låt därefter eleverna få reflektera över hur mycket tid de själva lägger på skolarbetet. De kan fylla i ett eget schema. Antingen gör de det på egen hand eller med stöttning beroende på hur vana de är. En del elever kan behöva jobba med studieschemat tillsammans med sin lärare, en studiehandledare, eller med en klasskompis. 

• En samtalsövning till kan vara att de frågar varandra; ”Vad gör du på onsdagar?” ”När gör du läxor?” osv. Detta för att ytterligare synliggöra rutiner. 

Schemat kan ni sedan ha som underlag när ni pratar om tid för läxor och att hinna repetera varje dag i samband med individuella samtal. 

Platser för studiero

Ta gärna upp exemplet från filmen. I filmen ser vi en elev som blir störd av sin lilla dotter i hemmet. Han söker då upp ett bibliotek för att få studiero. Låt eleverna få reflektera över vad de behöver för att kunna fokusera. Vi har olika svårt att koncentrera oss, någon kanske föredrar att ha ”Mozart for studies” på i bakgrunden medan en annan måste ha det knäpptyst. 

• Låt gärna eleverna få komma med förslag på lugna platser i närområdet som man kan söka upp om det inte går att studera hemma. Ni har kanske ett bibliotek eller studierum i anslutning till er undervisningslokal. Det kan vara fint att ta med eleverna dit och visa var det kan sitta så att de vågar söka sig dit. Använd er av bildbladet för att stötta samtalet.

Att koncentrera sig i klassrummet

Det finns mycket i ett klassrum som kan stjäla fokus från undervisningen. Det kan vara elever som kommer sent och stör i en genomgång, spring ut och in, mobiltelefoner som ringer, trafik utanför, elever som pratar med varandra på sitt modersmål osv. Prata med eleverna om studiero och hur de upplever tiden i klassrummet och kom sedan överens om gemensamma klassrumsregler. 

• Se gärna över den fysiska klassrumsmiljön. Hur är rummet möblerat? Är väggarna fyllda med information/tavlor? Är gardinerna lugna och sobra eller grälla och skrikiga? Hur är belysningen? Har ni grupprum som eleverna kan ta del av?

Tankekartan "Studera effektivt"

Efter att ha tittat på de två första avsnitten om att våga prata och att planera sin tid kan det vara bra att lista sådant som är viktigt att tänka på för att kunna studera effektivt. Ni kan sammanfatta det i en tankekarta som ni hänger upp så att eleverna påminns om vad de behöver för att kunna studera effektivt. Använd gärna denna tankekarta-mallantingen för helklassdiskussion eller för enskild reflektion. Elever kan också fylla i själva först och sedan samtala alla tillsammans. 

Vilka ord ska eleven fokusera på i sina studier? 

För att avgränsa för eleven är det bra att fokusera på ord som eleven hör eller ser ofta. Vilka ord är det? Låt eleverna få jobba med samtalsfrågorna ovan i detta avsnitt. Du som lärare kan öka elevernas medvetenhet genom att ni samlar ord gemensamt. Eleverna har kanske specifika situationer från sin vardag då de hade behövt kunna vissa ord som tex när det frågades om medlemskap i kassan på Lindex. (en kundklubb, ansöka, bli medlem, samla poäng). 

Flash cards

Flash cards eller ordkort är ett bra sätt för elever att träna sig i framplockning av kunskap. Via olika digitala quizplattformar kan ni skapa flash cards digitalt. Annars kan du enkelt skapa en ordkortsmall, eller utgå ifrån denna som du eller eleverna klipper ut. Det kan vara ord från en ordlista som ni skapat tillsammans utifrån det ni arbetar med just nu eller andra ord som eleven behöver kunna. De elever som kan skriva ordet på sitt modersmål gör det på baksidan av ordkortet, annars kan man göra en beskrivning av ordet eller rita en bild. 

Eleven kan behöva ett gem och ett kuvert eller en plastficka.

Låt eleverna öva med ordkorten. De kan sitta i par och förhöra varandra. När eleverna arbetar konkret och taktilt stimuleras även fler sinnen vilket kan gynna inlärningen. Uppmuntra dem att ta fram sina ordkort när de sitter på bussen eller när de har tid över i vardagen. 

När kan man ett ord?

Öka medvetenheten hos eleven kring vad vi menar med ordkunskap och när man kan ett ord. Låt dem få fundera kring frågan ”När kan man ett ord?”

Förklara sedan för eleverna vad som innebär att ”kunna” ett ord. En del ord kanske man kan mer passivt, medan andra ord mer aktivt.  Samtala gärna kring påståendena nedan på olika vis: 

• Jag vet vad ordet betyder
• Jag kan stava ordet
  
• Jag kan uttala ordet
  
• Jag vet vad det är för ordklass
  
• Jag kan böja ordet
  
• Jag kan sätta in ordet i en mening
  

Orddomäner - gruppera ord

I filmen får eleverna se hur Leila och Osman arbetar med ord inom samma domän. Det är vanligt att man arbetar tematiskt i klassrummet och det hjälper eleverna att samla ord och att gruppera. Exempel från filmen: Avboka - väntrum - vårdcentral. Du kan göra en lista med tidigare ord där du blandar ord från olika orddomäner och sedan låter eleverna få sortera/gruppera dem. 

Att härleda ord

I avsnittet samtalar Leila och Osman om ords betydelse och associationer av ord. Ordet vårdcentral får Osman att associera till Centralen (en tågcentral). När han hör ”vård” tänker han först på vår i egenskap av en årstid. Låt eleverna få jobba med slutledning genom att samtala om ord, dess stavning och betydelse. Det hjälper dem att kategorisera och särskilja. Genom det får du också syn på eventuella missförstånd.

Sätta in ordet i meningar

Du kan göra exempelmeningar eller en text där eleverna får välja bland de ord ni arbetar med tillfället och försöka sätta in dem på rätt plats. I filmen förekommer hiss och meningen och exemplet ”Jag tar hissen till våning tre”. Om ni har veckans ord eller diktamen kan du låta eleverna få göra meningar med orden. 

De fyra tipsen ovan för att lära sig ord finns också som bildstöd i detta bildblad att samtala utifrån.

Hur ska du studera för att minnas?

Låt eleverna få sammanfatta vad de uppfattat från filmen. Vilka tips fick du? 

Sunda vanor

I avsnittet lyfts äta, sova, motionera fram som viktiga faktorer för att minnet ska fungera bra. Samtala med eleverna om sömn, kost och motion. Du kan använda det utskrivbara bildbladet som illustration och utgångspunkt på tavlan. De får öva sig i att tala om vanor ”Jag brukar sova… timmar per natt”.

Att visa tid

På vilket sätt vi uppfattar och visualiserar tid kan vara väldigt individuellt. Oavsett hur dina elever uppfattar tid så är det viktigt att man som lärare tar med tidsaspekten för olika moment vid lektionsplaneringen och att man även visar det för eleven. När vi visar eller anger hur länge vi förväntar oss att ett moment ska hålla på ger vi eleverna möjlighet att mentalt förbereda sig för uppgiften. Det kan också skapa lugn och bättre möjligheter att fokusera när man vet hur länge man behöver vara koncentrerad. Till sin hjälp kan man ha någon form av visuell tidmätare fäst på tavlan eller stående på katedern.

En sådan kan också hjälpa eleven att vara kvar i uppgiften. Säg att du som lärare vill uppmuntra eleven att jobba mer med sin text och bygga ut den, men eleven tänker att den är klar. Då kan tidvisaren hjälpa dig att visa för eleven att det finns tid kvar att arbeta på. Om man arbetat i klassrummet med att visa tid med ett hjälpmedel uppmuntras eleven att själv använda timern på mobilen eller en äggklocka när den pluggar. Detta för att veta när det är dags för paus, men också för att få en bättre uppfattning kring hur länge man arbetat med något.

Repetition

Förklara för eleverna att de behöver repetera för att minnas. Ett bra sätt att repetera i klassrummet kan vara att repetera i slutet av ett lektionspass och att inleda nästa pass med att repetera det på nytt. Det är i början och slutet av ett moment som vi minns bäst. Även om innehållet är detsamma kan du variera arbetssätt som gör det hela lite mer stimulerande. Du kan skapa quiz-frågor, be eleverna formulera frågor på innehållet eller göra ett digitalt quiz så att eleverna får öva genom framplockning. 

Använd gärna den utskrivbara bilden där det illustreras hur ofta man kan behöva repetera för att minnas.

Autentiskt material

Ge eleverna i läxa att fota av en text i sitt trapphus eller på annan offentlig plats. I ett trapphus kan elever tex träffa på annonser (Köpa/Sälja), kallelser (årsmöte), inbjudningar (gårdsfest), viktig information, en lapp (”Kära grannar..”) De kan sedan mejla dig bilden som du skriver ut. Låt eleverna få sitta i grupper och prata om de olika avfotade texterna. Var hittade du texten? Var det i hissen eller hängde det på en anslagstavla? Är det reklam eller viktig information? 

Låt eleverna få samtala om disposition, rubrik, bilder, ordval. Gruppera det som är reklam och det om är viktigt information och prata om kännetecken. Detta lär eleverna att sovra och att bli mer källkritiska.

·       Innehåll: Vad tror du att texten handlar om?

·       Läsning: Läs långsamt flera gånger.

·       Understrykning: Stryk under skriv upp ord som du inte kan

Fördjupad förståelse

Alla är unika och vi lär på olika sätt, men att få presenteras för olika vägar till inlärning gör att eleven bättre förstår hur den lär och kan också få nya redskap för att lära sig.

Tålamod och nyckelord

I filmen ser vi en man som brottas med förståelse av ett utskick han fått i brevlådan, men han ger inte upp. Uppmuntra eleverna till liknande detektivarbete. Alla texter behöver man inte förstå ordagrant men vilka är nyckelorden? ​

Samtala om mannen i filmen. Även om du inte talar om strategier med eleverna kan ni samtala om vad han gör och hur han handskas med texten. Det är något som många har svårt för men du som lärare kan stryka under och markera nyckelord. 

Märk din cykel!

Du vill att eleverna ska förstå vikten av att lyfta blicken och vara läsande i sin vardag. Om dina elever har tillräckligt med språk kan du använda dig av originaltexten från filmen. Alla utskrivbara dokument finner du även på UR Play vid varje avsnitts "Arbetsblad”. Låt eleverna få arbeta med arbetsbladet i smågrupper. Vem är avsändaren? Varför får man ett sådant brev? Vad säger rubriken? Vad ser du på bilden?

Förklara att det står i utskicket att cyklar kommer att flyttas, tas bort. Låt eleverna få fundera kring konsekvenserna av det. Indirekt handlar texten om honom då han påverkas av att få sin cykel bortforslad om han inte märkt den.

Hur arbetar du med inlärningsstrategier i ditt klassrum? Hur får du syn på vilka strategier dina elever använder sig av?