Seriebild

LärarhandledningJenny om kroppen, känslor och sånt

I serien Jenny om kroppen, känslor och sånt besvarar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld barns frågor om kroppen, känslor, och sånt som de kanske inte vågar fråga en förälder, lärare eller annan vuxen om. I serien förklarar Jenny bland annat vad samtycke är, varför man kan ha jobbiga tankar just på kvällarna och vilka sorters förändringar både kroppen och känslolivet går igenom i puberteten.

Se gärna också

Snacka om sex

Syfte och målgrupp

Audioserien Jenny om kroppen, känslor och sånt syftar till att elever ska få veta mer om sig själva och vad som händer med kroppen både fysiskt och psykiskt under puberteten och hur det kan påverka känsloliv, tankar och relationer både hemma, på fritiden och i skolan. Programmen ger svar på barns egna frågor om kroppen, identitet, utseende, vänskap, kärlek, sex, porr, sexuell läggning och jämställdhet men också om starka känslor som ångest, ilska, sorg och stress.

Serien innehåller 14 avsnitt och varje avsnitt är ca 13 minuter långt. Målgrupp är elever i årskurs 5 - 6.

Ur Lgr 22

Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. 

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. 

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.

Biologi centralt innehåll, årskurs 4-6:
Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar. centralt innehåll, årskurs 4-6

Om handledningen

Struktur och upplägg

Till avsnitten i den här handledningen finns begreppslistor, elevfrågor och olika typer av övningar och fördjupningsuppgifter. Frågorna består av: 

1. Generella reflektionsfrågor Använd gärna dessa för diskussion i helklass eller mindre grupper: 

  • Vad tänker ni om avsnittet?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
  • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
  • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

2. Specifika avsnittsfrågor. Dessa kan användas som diskussionsuppgifter, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare efteråt eller som inlämningsuppgifter. 

Till vissa av avsnitten ges också exempel på andra program kopplade till avsnittsinnehållet. Använd gärna dessa som fördjupning. 

På RFSU.se och UMO.se hittar du som pedagog mer material och förslag på hur man kan arbeta med frågor som rör kroppen och pubertet, identitet, känslor, kärlek, sex och familj. 

Arbeta med programmet

Lyssna tillsammans

Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som sedan kan fördjupas i samtal om avsnitten.

Vissa elever kanske är ovana vid att lyssna. Lyft därför gärna själva lyssnandet som fenomen innan ni börjar lyssna och arbeta med programmen. Prata om de sinnen man använder när man lyssnar – och hur lyssna skiljer sig från att höra

Begrepp

Till varje avsnitt lyfts begrepp som kan vara svåra eller okända för eleverna. Skapa förförståelse inför lyssnande genom att gå igenom begreppen. Vissa av begreppen är återkommande men kan med fördel repeteras för att befästas. Låt först eleverna fundera kring de olika begreppen. Vilken förförståelse har de?  Detta kan göras enskilt, i par eller grupp. Gå sedan igenom begreppen tillsammans.  

episodebild

Vad är sexuell läggning? När har man sex för första gången?  Och varför känns det både pirrigt och obehagligt att titta på porr? I det här avsnittet svarar Jenny på frågor som har med sex att göra.

Begreppslista

  • Sexualitet – sambandet mellan din sexuella läggning och din identitet. Din sexualitet är bara din.
  • Sexuell läggning – den sexualitet du föds med, till exempel att vara hetero- eller homosexuell.
  • Heterosexuell (straight) – att attraheras av motsatt kön, killar gillar tjejer och tjejer gillar killar.
  • Homosexuell – att attraheras av samma kön, killar gillar killar och tjejer gillar tjejer.
  • Bisexuell – att attraheras av både killar och tjejer.
  • Pansexuell – att attraheras av människor oberoende av kön.
  • Asexuell – att inte visa något sexuellt intresse alls.
  • Onani – att ta på sig själv/ha sex med sig själv.
  • Samtycke – handlar om att du ensam bestämmer över din kropp och din kropps gränser. Är du osäker eller inte vill någonting (exempelvis ha sex) har du inte gett ditt samtycke.
  • Porr - Sexuella texter, bilder eller video. 

    Frågor

    Reflektera över avsnittet

    Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

    • Vad tänker ni om avsnittet?
    • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
    • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
    • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
    • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

    Specifika avsnittsfrågor 

    Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

    1. ​Vad innebär snacket om blommor och bin?
    2. Vad innebär kroppsideal?
    3. I början av avsnittet nämner Jenny att vi inte hade existerat om inte våra föräldrar hade haft sex med varandra. Stämmer detta eller finns det andra sätt att skaffa barn på?
    4. I avsnittet nämndes att heterosexualitet är normen, hur märker vi det? (här kan med fördel begreppet heteronormativitet lyftas).

      Arbeta vidare

      Normer

      Låt eleverna fundera över vad de tror skulle hända om samhället hade homosexualitet som norm?

      Skulle samhället se likadant ut?
      Skulle du bli bemött på ett annorlunda sätt?
      Hur skulle det kännas om någon tog för givet att du gillar samma kön som du själv?

      Frågelådan

      Skapa en anonym frågelåda. Dela ut lappar till eleverna att skriva ner frågor på. Lapparna läggs sedan i en låda. Du som lärare tar en fråga i taget ur lådan och svarar och förklarar. Läs gärna igenom frågorna och använd dem först nästkommande lektion. Låt gärna frågelådan finnas kvar under en period så att eleverna kan fortsätta att lägga i frågor när andan faller på. Frågelådan kan med fördel användas som en ”exit ticket”. En ”exit ticket” används som ett avslut på lektionen där eleverna ska ge någon form av feedback. Använd istället ”exit ticket” till att eleverna skriver ner en fråga på sitt papper och lägger i lådan. Alla måste lägga en lapp i lådan men lappen får lämnas tom om de inte kommer på någon fråga. På så sätt undviker vi att de elever som har frågor blir utpekade.

      Tänk på placeringen av din frågelåda samt utseendet. Lådan bör vara diskret och placerad på ett ställe, kanske nära dörren ut ur klassrummet, så att eleverna kan lägga dit frågor allt eftersom.

      episodebild

      Hur känns kärlek rent fysiskt i kroppen? Vad är en "crush"? Vad gör man om någon är kär i en, fast man inte är kär tillbaka och vad är svartsjuka? I det här avsnittet svarar Jenny på frågor som har med kärlek att göra.

      Begreppslista

      • Crush - någon som man är intresserad av eller kär i.
      • Date - man träffas för att undersöka om man gillar varandra. 
      • Relation - man har ett förhållande med varandra som bygger på känslor.

        Frågor

        Reflektera över avsnittet

        Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

        • Vad tänker ni om avsnittet?
        • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
        • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
        • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
        • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

        Specifika avsnittsfrågor 

        Frågorna kan användas som diskussionsuppgifter, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

        1. Vad är en crush?
        2. Hur kan det kännas att vara kär?
        3. I avsnittet säger Jenny att om du träffar en person online är det lätt att bli kär i idén av den människan istället för i hur människan är i verkligheten. Vad menar hon med det?
        4. Vad innebär en kändiscrush?
        5. Vad är det för skillnad på svartsjuka och avundsjuka? Ge exempel på när vi kan känna svartsjuka och när vi kan känna avundsjuka.
        6. Hur kan svartsjuka påverka oss?
        7. Kan man känna kärlek till annat än bara människor? Vad och hur känns det?
        8. Man kan bli lurad på nätet av människor som inte berättar sanningen om vem de är, hur kan du upptäcka det?

          Arbeta vidare

          Jag är inte kär i dig 

          Hur säger man "jag är inte kär i dig" på ett sjysst sätt? Hur hade du inte velat att någon sa ”jag är inte kär i dig”? Exempel på saker att säga kan vara  ”Jag vill gärna vara din kompis men jag är inte kär i dig.” eller ”Jag tycker också om dig men inte på det sättet.”

          Här finns också möjligheter att skapa en sjysst tipsbank. Dessa tips kan kanske användas även i andra än "göra slut"- situationer. Hur talar vi med varandra, vad är ett trevligt sätt? Det finns många situationer där ett trevligt bemötande är önskvärt, till exempel när någon ber om en tjänst eller när du möter någon med ett socialt jobb - i butik, på sjukhus, på badhuset etc. 

          episodebild

          Vad betyder egentligen samtycke? Är det sjysst att hålla på och nypa och kittla sin kompis när hen inte vill och måste man verkligen krama sin släkting man träffar en gång om året?  I det här avsnittet svarar Jenny på frågor som har med samtycke att göra.

          Begreppslista

          • Samtycke - handlar om att du ensam bestämmer över din kropp och din kropps gränser.
          • Tafsa - att ta på någon på ett sätt som kan upplevas obehagligt.
          • Liknelse - en berättelse eller ett uttryck som jämför något med sådant man känner igen i sitt eget liv.

            Frågor

            Reflektera över avsnittet

            Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

            • Vad tänker ni om avsnittet?
            • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
            • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
            • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
            • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

            Specifika avsnittsfrågor 

            Frågorna kan användas som diskussionsuppgifter, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

            1. Vad innebär samtycke?
            2. Hur kan du märka att någon inte vill till exempel kramas? Hur vet vi vad någon annan känner?
            3. Vad ska man göra om man inte vet vad den andra personen känner?
            4. Det är inte samtycke att tjata sig till någonting, exempelvis en puss. Tror du att det är vanligt att tjat förekommer? Vad kan tjat leda till?
            5. Hur gammal måste du vara för att ha lov att ha sex?
            6. Hur gör du för att sätta gränser (det kan gälla både små och stora saker)?
              Är det lätt eller svårt att sätta gränser? Har du tips på hur andra kan göra?
            7. Finns det personer på skolan du kan prata med om du känner att du vill eller behöver? Andra elever, lärare, skolsköterska etc?

              Arbeta vidare

              Nej tack!

              Te-liknelsen: Om en person erbjuder dig te och du tackar nej så kan hen inte hälla upp en kopp till dig i alla fall och sen tvinga dig att dricka det. Om du skulle säga ja till en kopp men sen ändra dig så kan hen fortfarande inte tvinga dig att dricka upp teet bara för att det redan är bryggt och står på bordet framför dig. Klart att du får ändra dig även om du var sugen först.

              När kan du använda dig av denna liknelse? Beskriv situationer. 

              Dramatisera

              Gör små dramatiseringar av olika situationer med tillhörande lösningar. Låt eleverna komma på exempel utifrån avsnittet. Kan göras gruppvis eller av slumpvis valda elever för vidare klassrumsdiskussion. Förslag på situationer:

              Idrottsläraren som lägger handen på axeln
              Personen som tjatar sig till något
              Personen som försöker sätta gränser
              Mamman som tycker  att du ska krama mormor hejdå

              episodebild

              Vad är egentligen skillnaden på självkänsla och självförtroende? Hur stärker man sådant hos sin kompis eller sig själv? Och vad menas med könsidentitet? I det här avsnittet svarar Jenny på frågor som har med identitet att göra.

              Begreppslista

              • Identitet – en känsla av vem man är, en egen person med egna tankar, känslor och egenskaper.
              • Självkänsla – hur man ser på sig själv och sitt värde som människa.
              • Självförtroende – att ha tilltro till sin egen förmåga.
              • Könsidentitet – det kön som du känner dig som.
              • Transperson – att inte känna sig som det kön man tilldelats från födseln.
              • Icke-binär – att inte känna igen sig i något kön, varken som tjej eller kille.

                Frågor

                Reflektera över avsnittet

                Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                • Vad tänker ni om avsnittet?
                • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                Specifika avsnittsfrågor 

                Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                1. Vad är skillnaden på självkänsla och självförtroende?
                2. Vad är en transperson?
                3. Vad betyder icke-binär?

                  Arbeta vidare

                  Tipsa en kompis

                  Vilka tips skulle du kunna ge till en kompis för att hen ska få bättre självkänsla och ett bättre självförtroende? Diskutera i par. Skriv ner och dela med er. 

                  Person och prestation

                  I avsnittet skiljer Jenny på självkänsla (hur du känner dig som person) och självförtroende (hur du upplever din förmåga).
                  1. Skapa en lista tillsammans där ni skriver ner vad som kan känneteckna självkänsla och vad som kan känneteckna självförtroende.   

                  2. Det finns tillfällen när det är viktigt att skilja på person och prestation .
                  Till exempel: En lärare blir arg på Pelle när han kastar sten = Läraren blir arg på Pelles handling, men tycker inte sämre om Pelle som person. Finns det exempel som eleverna själva upplevt?​

                  episodebild

                  Vad betyder det när ens ilska exploderar i tid och otid? Hur gör man när ens kompis är arg hela tiden? I det här avsnittet svarar Jenny på frågor som har med ilska att göra och hur man kan hantera den.

                  Begreppslista

                  • Harmonisk - vara i balans, att känna sig lugn och rofylld. 
                  • Humörsvängningar - Humöret kan snabbt växla, från att man är glad, till ledsen och arg.      
                  • Hormoner - ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat hur vi växer.
                  • Temperament - en persons sätt att vara och reagera känslomässigt. Hett temperament betyder att vi har lätt att tända till och bli arga. 
                  • Impulser - plötsligt infall att göra något.

                    Frågor

                    Reflektera över avsnittet

                    Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                    • Vad tänker ni om avsnittet?
                    • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                    • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                    • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                    • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                    Specifika avsnittsfrågor 

                    Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                    1. Hur kan ilska visa sig eller kännas?
                    2. Visar alla ilska på samma sätt? Ge exempel.
                    3. När du blir arg, har du någon du kan prata med då?
                    4. Vilka strategier kan du använda för att hantera din ilska?
                    5. Hur kan man lugna någon annan som är arg?
                    6. Finns det tillfällen där ilska kan vara bra? Ge exempel.
                    7. Är det någon gång okej att slåss?

                      Arbeta vidare

                      Dramatisera

                      Låt eleverna (gärna i grupp) skriva ner olika case på situationer där ilska kan uppstå. Vilken är situationen? Vad händer? Hur reagerar de inblandade personerna? Samla ihop lapparna och låt sedan några elever åt gången dramatisera ett case. Diskutera gemensamt efteråt. Vad hände? Hur känner personerna i den här situationen?  Vad skulle kunna vara en bra lösning på situationerna? Vad kan man säga? Hur kan man göra? 

                      episodebild

                      Varför tycker vissa det är konstigt att tjejer och killar är kompisar? Vad ska man göra om ens kompis inte vill umgås med en? Och hur hanterar man en kompis som vill bestämma allt hela tiden? I det här avsnittet svarar Jenny på frågor om vänskap.

                      Begreppslista

                      Prank - ett skämt eller bus. 

                      Heterosexuell (straight) – att attraheras av motsatt kön, killar gillar tjejer och tjejer gillar killar.

                      Svartsjuka - Oro, rädsla eller negativa känslor för att bli lämnad eller mindre omtyckt än någon annan.

                      Empati - att känna medkänsla med andra människor.

                        Frågor

                        Reflektera över avsnittet

                        Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                        • Vad tänker ni om avsnittet?
                        • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                        • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                        • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                        • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                        Specifika avsnittsfrågor 

                        Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                        1. Hur är en bra vän? Ge exempel.
                        2. Hur är en dålig vän? Ge exempel.
                        3. Vad är viktigt i en kompisrelation?
                        4. Jenny säger i avsnittet ”Tänk dig att du är som teflon…” Vad innebär det i detta sammanhang?
                        5. Måste du hålla med eller göra allt som dina kompisar vill?
                        6. Varför tror du att det kan upplevas konstigt att ha kompisar av motsatt kön?

                          Arbeta vidare

                          En bra kompis

                          Vad är viktigt i en kompisrelation? Hur ska du vara för att ni båda ska må bra? Vad kan du förvänta dig att få tillbaka av din kompis? Diskutera i mindre grupper, skriv ned viktiga saker. Skapa sedan en gemensam plansch. Sätt upp planschen på väggen i ert klassrum. Rubriken kan förslagsvis vara En bra kompis!

                          episodebild

                          Varför ser vissa delar av könsorganen så olika ut? Vad är flytningar och vad man kan göra om man får stånd när man är i skolan? I det här avsnittet svarar Jenny på barns frågor om snippor och snoppar.

                          Begreppslista

                          • Könsidentitet - det kön som du känner dig som. 
                          • Transperson - att inte känna sig som det kön man tilldelats från födseln. 
                          • Icke-binär - att inte känna igen sig i något kön, varken kille eller tjej. 

                            Frågor

                            Reflektera över avsnittet

                            Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                            • Vad tänker ni om avsnittet?
                            • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                            • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                            • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                            • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                            Specifika avsnittsfrågor 

                            Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                            1. Vad är ett kvinnligt könsorgan?
                            2. Vad är ett manligt könsorgan?
                            3. Vad tycker ni om att använda orden kvinnligt och manligt när vi pratar om könsorganen? Har ni idéer på hur det skulle kunna göras annorlunda?
                            4. Hur vanligt eller ovanligt är det att få stånd?
                            5. Är det farligt med flytningar?
                            6. Vad innebär det att få mens?
                            7. Varför kan det kännas pinsamt att prata om könsorgan och våra kroppar?
                            8. Vad är normalt?
                            9. Jenny säger att ”vi är sämre på det kvinnliga könsorganet” och att ”vi har lättare för att prata om grejer kring killars kroppar”. Vad tänker ni om det?

                              Arbeta vidare

                              Äckligt!

                              Vad innebär det att vissa saker som vi äcklas av är inlärda? Låt eleverna arbeta i par eller i grupp och skriva ner olika saker som de tycker är äckliga. Diskutera sedan tillsammans  varför ni tycker att det är äckligt och om det beror på någonting speciellt.

                              episodebild

                              Jenny svarar på barns frågor om oro och ångest. Hon förklarar vad stark oro och ångest kan bero på, varför vi får dessa jobbiga känslor ibland, och vad vi kan göra åt dem.

                              Tillhörande program

                              episodebild

                              Se också gärna avsnittet Ångest och tvångstankar ur serien Osynliga sår. I det här avsnittet berättar ”Liam” hur det är att ha ångest och känna sig utanför och hur han flyr från ångesten genom att spela. "Tilda" berättar om hur vardagen är svår att få ihop eftersom hon har tvångstankar. Medverkar i avsnittet gör också barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran som besvarar frågorna ”Vad är ångest?” och ”Vad kan jag göra om jag inte mår bra?”.

                              Begreppslista

                              Ångest - rädsla eller oro som känns i kroppen. 

                              Adrenalin - hormoner som påverkar kroppen på olika sätt . Hjälper kroppen att hantera stress. 

                              Sociala situationer - situationer där man är tillsammans med andra människor.

                              Att älta - att tänka på samma sak om och om igen, att inte kunna släppa något som hänt.

                              Distrahera sig - koncentrera sig/fokusera på något annat.

                                Frågor

                                Reflektera över avsnittet

                                Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                                • Vad tänker ni om avsnittet?
                                • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                                • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                                • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                                • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                                Specifika avsnittsfrågor 

                                Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                                1. Varför känner vi oro? Ge ett exempel på någonting som kan ge oss oroskänslor.
                                2. Vad betyder ”att älta något”?
                                3. Varför kan det upplevas läskigt att prata inför andra människor? Spelar det någon roll om det är en liten folksamling eller en stor folksamling man ska prata inför? Kompisar eller okända?
                                4. Har du själv känt ångest eller oro någon gång? Vill du berätta hur det kändes?
                                5. Vad kan man göra för att må bättre när man känner oro eller ångest?
                                6. Vad betyder att ”andas i fyrkant”?

                                  Arbeta vidare

                                  Måla känslan

                                  Låt eleverna vika ett A4-papper i två delar (A5). Sätt på musik, en låt som kan upplevas stressande eller väcker känslor av oro eller olust. Låt eleverna lyssna på musiken och måla det de känner på den ena delen av papperet. Sätt sedan på en ny låt som kan upplevas lugnande. Låt eleverna måla den andra delen av papperet.
                                  Jämför sedan och diskutera känslor och uttryck. Kan man se vilken del som är vilken - Oro, stress eller Lugn, hur då? Hur kändes det i kroppen när du målade? Vad med musiken gjorde att du kände som du gjorde? Kan du använda dig av musik när du känner dig orolig? På vilket sätt? 

                                  Våra sinnen

                                  När du är arg, ledsen, frustrerad eller känner dig orolig är du kanske inte riktigt som vanligt. För att tänka på någonting annat och avleda att du mår annorlunda kan du prova att använda dig av dina fem sinnen. Ta ett djupt andetag, koncentrera dig och tänk på:

                                  Vad ser du?
                                  Vad hör du?
                                  Vad känner du?
                                  Hur luktar det?
                                  Hur smakar det? (passar inte alltid)

                                  Prova detta just nu. Känns det annorlunda i kroppen efter du har använt dina sinnen? Tror du att du kan få användning av denna övning om du till exempel är arg och vill lugna ner dig? Du kanske också har något annat tips på hur du skulle kunna göra om du eller din kompis känner sig arg, ledsen, frustrerad eller orolig?

                                  episodebild

                                  Jenny svarar på barns frågor om puberteten. Hon förklarar vad och hur kroppen förändras under puberteten och hur våra känslor och tankar påverkas. Om hormoner, mens, könshår, svett, akne och mycket annat.  

                                  Begreppslista

                                  • Finnar/akne - utslag som beror på att talgkörtlar är inflammerade. 
                                  • Stånd - penis sväller och blir större.
                                  • Mens - blödning från livmodern. 
                                  • Könshormoner - ämnen i kroppen som till exempel styr tillväxten i puberteten. 
                                  • Pormask - en talgkörtelsmynning fylld med talg, bakterier och avstött hud. Syns som små, svarta prickar i huden. 

                                    Frågor

                                    Reflektera över avsnittet

                                    Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                                    • Vad tänker ni om avsnittet?
                                    • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                                    • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                                    • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                                    • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                                    Specifika avsnittsfrågor 

                                    Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                                    1. När börjar puberteten?
                                    2. Ge exempel på vad som sker under puberteten.
                                    3. Varför får man finnar/akne? Beror det på att man är dålig på att tvätta sig?
                                    4. Är det viktigt för både killar och tjejer att ha kunskap om mens? Varför/varför inte?
                                    5. Är det läskigt, spännande eller både och att komma in i puberteten?
                                    6. Varför tycker många att det är jobbigt att vara först eller sist med att komma in i puberteten?
                                    7. Utvecklas alla barn likadant i puberteten? Utveckla ditt svar.
                                    8. Blir du en annan människa när du genomgått puberteten?

                                      Arbeta vidare

                                      Skapa planscher

                                      Vad har eleverna lärt sig av avsnittet och under diskussion om puberteten? Gör egna planscher och sätt upp i klassrummet.  Fyra olika tips på planscher att göra:

                                      1. Eleverna arbetar i grupp och skriver, ritar och målar en plansch som är generell för ”Detta händer i puberteten” .
                                      2. Eleverna arbetar i mindre grupper och gör en plansch med en specifik inriktning på någonting i puberteten. En grupp kan göra om mens, en om målbrottet, en om hur kroppar växer, en om huden etc.
                                      3. Ni arbetar i helklass och gör en stor plansch som ni fyller på med information om puberteten genom diskussion.
                                      4. Eleverna gör en enskild plansch för inlämning så att du som lärare kan se vad eleverna kan om puberteten. Låt eleverna svara på vissa givna frågor där du som lärare bestämmer inriktning. Det kan vara generella frågor om puberteten eller mer specifika frågor om till exempel kroppsbehåring eller mens. 
                                      episodebild

                                      Jenny förklarar vad stress är, varför vi blir stressade och vad som händer i kroppen när vi stressar. Hon ger också tips om vad man kan göra när man har svårt att sova och hur man kan tänka kring skolstress.

                                      Begreppslista

                                      Prestation - att ha genomfört något som ofta kräver en ansträngning. 

                                        Frågor

                                        Reflektera över avsnittet

                                        Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                                        • Vad tänker ni om avsnittet?
                                        • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                                        • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                                        • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                                        • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                                        Specifika avsnittsfrågor 

                                        Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                                        1. Har du varit stressad någon gång? I vilken situation och hur kändes det i kroppen?
                                        2. Vad gör du om du känner dig stressad?
                                        3. Vad betyder det att prioritera saker för att inte bli stressad?
                                        4. Varför är det viktigt att sova och få tillräckligt med sömn?
                                        5. Är all stress negativ eller kan stress vara bra? 
                                        6. Hur känns det att du ska få betyg för första gången? Alternativt: Kommer du ihåg när du fick betyg för första gången, hur kändes det?
                                        7. Hur gör du för att hinna med allt du vill?
                                        8. Känner du igen dig i frågan om att surfa runt och skjuta upp saker som du borde göra istället? Berätta.  

                                          Arbeta vidare

                                          Stresstips

                                          Hur kan man motverka stress? Samla era  bästa tips och hjälp varandra!

                                          Låt eleverna fundera och sedan skriva ner hur de tycker att man kan tänka eller vad de kan göra när de känner sig stressade. Gör en gemensam lista eller bild. Sätt upp listan i klassrummet, i ett grupprum, eller på en plats där alla kan se den. Känner någon sig stressad så uppmana till att använda listan för att få tips på hur de kan varva ner och bli lugnare.

                                          Avslappning

                                          Gör en gemensam avslappning. Släck ner, sätt på instrumental musik och låt eleverna vila med stängda ögon och huvudet på bänken. Ge eleverna övningar under tiden, exempelvis ”andas in långsamt och andas ut långsamt”, ”snurra sakta höger fot i en cirkel” eller ”rulla axlarna bakåt”.

                                          Alternativt kan du, istället för att ge övningar, läsa en kortare berättelse, medan eleverna slappnar av.

                                          episodebild

                                          Varför är det så farligt att spy upp sin mat för att försöka bli smal? Jenny svarar på barns frågor om utseende, jobbiga tankar om kroppen eller taskiga kommentarer. Hon ger också svar om ätstörningar, kroppsideal och skönhetsoperationer.

                                          Begreppslista

                                          • Ångest - rädsla eller oro som ofta känns i kroppen. 
                                          • Ätstörning - ett samlingsnamn på problem kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning.
                                          • Hetsäta - att återkommande äta stora mängder mat på kort tid på ett sätt som du inte har kontroll över.

                                            Frågor

                                            Reflektera över avsnittet

                                            Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                                            • Vad tänker ni om avsnittet?
                                            • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                                            • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                                            • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                                            • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                                            Specifika avsnittsfrågor 

                                            Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                                            1. Vad är en ätstörning och vad kan hända om du har en ätstörning?
                                            2. Är det viktigt att andra personer tycker att du är snygg? Varför/varför inte?
                                            3. Vad kan du göra för att vända ditt tankesätt om du en dag känner dig ful?
                                            4. Vad tänker du om att människan har ett behov av att kommentera hur andra ser ut?
                                            5. Tycker du att vissa personer har mer makt och kan bestämma vad som är snyggt och inte? Makt på vilket vis och varför lyssnar vi mer på vissa personer än andra?
                                            6. Varför är det mycket fokus på kroppen och utseende på sociala medier?
                                            7. Vad tänker du om skönhetsoperationer?
                                            8. Följer du något konto på sociala medier? Hur påverkar olika konton dig?
                                            9. Varför tycker du själv om dina kompisar? Har det något med utseende att göra eller egenskaper kompisarna har eller hur de är mot dig?

                                              Arbeta vidare

                                              Uppskatta dig själv

                                              Låt eleverna tänka själva en stund:
                                              Vad gillar du med dig själv? Vad är du bra på? Vad tycker du om?
                                              Låt eleverna skriva ner sina tankar på ett papper tillsammans med datum. Ge sedan eleverna varsitt kuvert. Be dem skriva namn på och lägga i sin lapp. Spara kuverten och dela ut vid ett senare tillfälle, kanske på en skolavslutning.

                                              Fortsättning på övningen: 

                                              Alt 1:  Upprepa en eller flera gånger under ett läsår och fyll på i kuvertet.
                                              Alt 2: Låt eleverna skriva någonting bra om någon annan i klassen. Bestäm innan vem som skriver till vem eller låt slumpen avgöra. Viktigt att alla måste få skriva till någon och att alla måste få något skrivet till sig. Lägg även detta i kuvertet du sparat så att eleven kan läsa fina tankar även från en klasskompis. OBS: Läs lapparna själv så att ingen elev kränker någon annan.

                                              Jag  är en influencer 

                                              De flesta sociala medier har en åldersgräns på 13 år. I den här övningen ska eleverna skapa ett låtsaskonto. Även om de inte använder sociala medier kan de ändå diskutera frågor kring presentation, profilbild och marknadsföring, men du som lärare avgör självklart om du vill göra övningen.   

                                              Låt eleverna arbeta i grupp och fundera på vad de vill förmedla med sitt konto. Hur ska kontot byggas upp, vad ska lyftas fram och varför? 

                                              1.  Hur ser presentationen ut? Skriv ner vad som hade stått i er presentation på just er sida.
                                              2. Hur ser er profilbild ut?
                                              3. Vad skulle ni lägga upp? Har innehållet något slags tema? 
                                              4. Vad hade ni "nålat" och vad hade de inläggen handlat om?
                                              5. Berätta för era klasskamrater om ert konto och varför ni valt att göra som ni gjort.

                                              episodebild

                                              Jenny svarar på barns frågor om konflikter och bråk, i skolan eller hemma. Om varför vi hamnar i bråk med en kompis, förälder eller syskon och varför det kan vara svårt att sluta bråka. Men framför allt, hur man kan lösa bråk och konflikter. 

                                              Begreppslista

                                              • Konflikt - att vara oense om någonting. 
                                              • Argumentera - att föra fram sin åsikt.
                                              • Diskriminering - att behandlas sämre än någon annan person i samma situation på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
                                              • Empati - att ha förståelse för den andres perspektiv och känslor.
                                              • Kränkt - en person gör eller säger något mot någon annan så att den känner sig sårad, ledsen och mindre värd.

                                                Frågor

                                                Reflektera över avsnittet

                                                Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                                                • Vad tänker ni om avsnittet?
                                                • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                                                • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                                                • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                                                • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                                                Specifika avsnittsfrågor 

                                                Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                                                1. Varför uppstår konflikter?
                                                2. Kan man ha konflikter med vem som helst?
                                                3. Vad betyder det att ha ”en stark vilja”?
                                                4. Varför ska du undvika att använda ord som "alltid" eller "aldrig" vid en konflikt?
                                                5. Vad är skillnaden på person och prestation? Ge exempel på när prestationen (handlingen) är felaktig men inte personen.
                                                6. Vad betyder empati?
                                                7. Om du och din kompis vill göra olika saker, hur kan ni komma överens om vad ni ska göra utan att det uppstår en konflikt?
                                                8. Är allting alltid rättvist? Ge exempel på när något är rättvist eller orättvist.

                                                  Arbeta vidare

                                                  Konfliktlösning

                                                  Hur löser man en konflikt? Låt eleverna sitta i grupper och skriva ner olika scenarion på konflikter som kan uppstå i skolan. Låt gruppen spela upp konflikten och hjälps sedan åt tillsammans att komma på en lösning på problemet. Hur kan man förbättra kommunikationen? 

                                                  Viktigt att du som lärare läser igenom föreslagna konflikter innan de spelas upp så att konflikterna inte pekar mot en specifik elev eller en specifik situation.

                                                  Jobba hemma

                                                  Vad är rimligt för dig att göra hemma? Borde du slippa allt jobb eller borde du hjälpa till lika mycket som dina föräldrar? Diskutera i grupp.

                                                  • Vad hjälper du till med hemma ?
                                                  • Har du syskon? Vad gör de och vad gör du? Är fördelningen rättvis? 

                                                  Diskutera rättvisa

                                                  Är rättvist alltid att göra lika eller kan rättvisa vara att göra olika för alla? Låt eleverna diskutera bilden Rättvist eller orättvist? tillsammans. Ge andra exempel på när orättvisa kan vara rättvisa. 

                                                  Tonfallet

                                                  Det är lätt att tolka saker olika beroende på vilket tonfall som används. Skriv ner några meningar gemensamt på tavlan (alla meningar är möjliga) och applicera olika tonfall på samma mening. Låt arg, låt glad, prata högt, prata lågt, prata ointresserat, prata dömande etc. Diskutera sedan tillsammans hur samma mening kan uppfattas olika.

                                                  episodebild

                                                  Hur hanterar man en flytt som tar en ifrån sina vänner och nästan allt man känner till? Hur hjälper du en vän som bär på en stor sorg? I det här avsnittet svarar Jenny på frågor om hur man hjälper sig själv och andra som känner sig ledsna.

                                                  Begreppslista

                                                  • Deprimerad - att känna sig nere och orkeslös.
                                                  • Hormoner - ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen.
                                                  • Självkänsla – hur man ser på sig själv och sitt värde som människa.
                                                  • Endorfiner - hormoner i kroppen som påverkar hur vi mår.  

                                                    Frågor

                                                    Reflektera över avsnittet

                                                    Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                                                    • Vad tänker ni om avsnittet?
                                                    • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                                                    • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                                                    • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                                                    • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                                                    Specifika avsnittsfrågor 

                                                    Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                                                    1. Hur känns det i kroppen när du är ledsen?
                                                    2. Vad kan du göra när du är ledsen för att det ska kännas bättre igen?
                                                    3. Kan det vara bra eller kännas skönt att vara ledsen?
                                                    4. Finns det något som man inte får vara ledsen över?
                                                    5. Hur tröstar man någon annan som är ledsen? Ge förslag. 

                                                      Arbeta vidare

                                                      Isberget

                                                      Gör ett isberg tillsammans för att få en bättre förståelse för beteenden i olika situationer.

                                                      • Rita upp en bild av ett isberg med toppen ovanför vattenytan och resten av berget under (bild för referens). Prata om det isberg vi ser, alltså känslorna som vi kan upptäcka. Till exempel ilska, frustration, att man skyller på andra, snäsighet etc.  
                                                      • Prata sedan om den delen av isberget som inte syns och vilka känslor som kan finnas där, under ytan: Jag känner mig rädd, jag känner mig otillräcklig, alla andra är bättre än jag, jag känner mig misslyckad, ingen lyssnar på mig, det är svårt etc 

                                                      Känner eleverna igen sig? Vad kan de lära sig av detta? Diskutera tillsammans. 

                                                      episodebild

                                                      Jenny svarar på barns frågor om familjen. Om vad man kan göra om ens föräldrar ska skiljas och man tvingas flytta ihop med bonussyskon. Men också vad man kan göra när ens föräldrar dricker för mycket.  

                                                      Tillhörande program

                                                      episodebild

                                                      Se också gärna avsnittet Missbruk ur serien Osynliga sår. I det här avsnittet får vi bland annat höra ”Noel” berätta om hur det är att växa upp med en pappa som dricker för mycket.

                                                      Begreppslista

                                                      • Blodsband - nära släktskap 

                                                        Frågor

                                                        Reflektera över avsnittet

                                                        Använd gärna frågorna i diskussion i helklass efter gemensam lyssning.

                                                        • Vad tänker ni om avsnittet?
                                                        • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
                                                        • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
                                                        • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
                                                        • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

                                                        Specifika avsnittsfrågor 

                                                        Frågorna kan användas som diskussion, i par eller grupp, med genomgång av dig som lärare, eller som inlämningsuppgifter. 

                                                        1. Vad är en familj? Hur kan en familj se ut?
                                                        2. Vad är viktigt för att man ska må bra i sitt hem och med sin familj?
                                                        3. Hur bör man vara mot varandra i sin familj, vad tycker du?
                                                        4. Hur ska en bra förälder vara, vad tycker du?
                                                        5. Kan det vara lätt eller svårt att prata med sina föräldrar om känslor?
                                                        6. Måste du alltid göra som dina föräldrar säger? Motivera.

                                                          Arbeta vidare

                                                          Värderingsövning

                                                          Låt eleverna ta ställning till olika påståenden. 

                                                          Gör så här: Eleverna sätter sig på stolar i en ring. Ställ ut några tomma stolar i ringen. Läs upp påståenden, ett i taget. Eleverna tar ställning till påståendet: Om de håller med sitter de kvar på samma stol. Om de inte håller med reser de sig och byter stol.  Stanna upp efter varje fråga  och be dem att berätta om sitt ställningstagande och hur de tänkte. 

                                                          Exempel på påståenden: 

                                                          • En bra förälder låter barn äta godis varje dag. 
                                                          • Man måste göra som sina föräldrar säger.
                                                          • Äldre syskon ska få bestämma.
                                                          • Föräldrar har rätt att läsa sitt barns sms/meddelanden. 
                                                          • En förälder vet vad som är bäst för sina barn.
                                                          • Föräldrar får bestämma vad du ska göra hemma.
                                                          • Föräldrar bestämmer vem du får umgås med. 
                                                          • Man får ljuga för sina syskon. 
                                                          • Det är alltid fel att ljuga för sina föräldrar.
                                                          • Dina föräldrar bestämmer vad du ska ha på dig.