LärarhandledningPlugga historia
Serien ger en överblick över viktiga historiska händelser och skeenden och är producerad för högstadiet. Programledaren Andreas Marklund är historiker och han berättar med hjälp av bilder, grafik, rekvisita, tidsaxlar, kartor och begreppsförklaringar.
Avsnitten ses med fördel tillsammans med motsvarande avsnitt i Plugga historia – historikerns reflektioner som kort tar upp historiska källor och historiebruk.
Se gärna också
Syfte och målgrupp
Den här serien riktar sig till elever på högstadiet och utgår från kursplanen i historia i Lgr22.
Syftet med serien är att ge en introduktion till olika historiska händelser eller epoker för att vara ett komplement till undervisningen i historia. Målet är att eleverna ska få hjälp att både lära sig, komma ihåg och förstå samband.
Natanael Derwinger, redaktör och manusförfattare till serien, berättar:
Hur svarar serien mot skolans behov?
Vi vet att det finns en stor efterfrågan på rörligt material på högstadiet och att det är viktigt att det ligger nära det centrala innehållet. Dessutom finns det många elever som behöver en kortare film för att repetera eller för att skapa en förförståelse för ett ämne. Målet när vi skapade serien var att kunna möta båda dessa behov. När vi har frågat lärare vad de tycker är svårast för eleverna att förstå så handlar det ofta om orättvisor och konsekvenser på såväl individuell som samhällelig nivå. Därför har vi lagt in en fördjupning i varje avsnitt som förklarar lite extra.
Vad vill serien förmedla?
Det viktigaste vi vill förmedla är att historiska händelser och epoker är tämligen lätta att snabbt få koll på. Från att ha noll koll så kan du på 15 minuter få en bild av vad som hände och varför, samt vad det fick för konsekvenser.
Hur har ni valt ut vad ni ska berätta?
Det har varit absolut svårast. Det är så många saker vi tvingats välja bort. Vi vill både få med orsaker, händelser och konsekvenser samtidigt som vi vill levandegöra vissa specifika händelser eller effekter som vi vet är extra intressanta och engagerande. Jag sörjer att vi inte fick med det första fröet till feminismen under franska revolutionen. Men här tänker vi ju också att serien är ett komplement till undervisningen, så det vi inte hann med kan läraren få med på annat sätt.
Vad är styrkan med serien?
Genom bildstöd får eleverna lättare en förståelse och överblick. Vi målar upp historien med roller och visar de stora dragen genom tidslinjer och kartor. Dessutom kombinerar vi detta med starka och engagerande historier. Det ger en bra utgångspunkt som läraren kan fördjupa och ta vidare.
Den här serien ska efterhand fyllas på med fler avsnitt och till slut koppla till samtliga punkter i kursplanen för historia, årskurs 7–9
Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen
- Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
- Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
- Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
- Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
- Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950
- Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
- De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
- Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
- Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid
- Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
- Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut.
- Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
- Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
- Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
Om handledningen
Målet med den här handledningen tillsammans med programserien är att eleverna ska få grundläggande kunskaper om de olika epokerna och få hjälp att förstå vad som orsakat händelser och vilka konsekvenser de har fått samt hur detta påverkar oss idag.
I handledningen tränar eleverna på att använda konkreta verktyg som kartor, tidsaxlar, bildstöd och begreppslistor. De får träna olika förmågor, så som att analysera, resonera, se samband och dra slutsatser, ofta utifrån historiska källor och historiebruk. Eleverna får helt enkelt arbeta med att besvara frågorna: Var? När? Varför? Konsekvenser? För vem? På kort respektive lång sikt? Koppling till idag?
Struktur och upplägg
Till varje avsnitt i serien finns det ett arbetsmaterial som riktar sig direkt till eleven. Materialet kan även skrivas ut som pdf. Uppgifterna och frågorna är fristående, så att du som lärare kan avgöra vilka uppgifter i arbetsbladen som eleverna ska arbeta med.
De avsnittsspecifika delarna innehåller:
- repetitionsfrågor till avsnittet (finns både som quiz och som frisvarsfrågor).
- begreppslista
- bildstöd med bilder ur programmet. Här finns till exempel bilder på historiska personer, rekvisita och grafik.
- diskussions- och analysfrågor, bland annat om historiebruk och historiska källor
- fördjupningsuppgifter
Arbeta med programmet
Här kommer några förslag och tips om hur du som lärare kan arbeta med den här serien tillsammans med dina elever.
Arbeta språkstärkande
Historieämnet innehåller många begrepp som kan vara nya för eleverna. Träna ord och begrepp till exempel genom att gå igenom begreppslistan innan ni tittar på ett avsnitt, så att alla elever får förförståelse för kunskapsområdet. Låt eleverna skriva upp ord de inte känner igen medan de tittar på avsnittet och efteråt ta reda på vad de betyder. Eleverna kan även uppmanas att återberätta avsnittet efteråt med hjälp av begreppen.
Kartor och tidsaxlar
Att eleverna kan orientera sig i var något hände och när det hände är centralt i historieämnet. Låt det gärna bli en vana att alltid låta eleverna sätta ut händelser både på en karta och på en tidsaxel. Det kan till exempel vara bra att se hur gränser ändras före och efter en historisk händelse. Här finns en världskarta och en tidsaxel som stöd för det. Det kan vara en bra idé att skriva ut dessa i A3-format. Eleverna kan titta på sin karta efteråt och tillsammans fundera på:
- Vilka områden blir markerade? Blir några av dem markerade flera gånger? Varför är det så? Vad finns här idag?
- Vilka områden förblir tomma? Varför är det så? Vad finns här idag?
- Uppmana eleverna att fundera på vems historia vi berättar.
Träna analysförmåga
Låt eleverna öva på att analysera genom att efter varje avsnitt ställa följande frågor:
- Vad var det som hände?
- Varför hände det? Fanns det flera orsaker?
- Vad ledde det till? Blev det olika konsekvenser för olika individer, grupper och för samhället i stort?
- Har händelsen eller epoken påverkat oss idag? Hur då?
- Fundera på hur livet kunde skilja sig både beroende på var i världen man bodde och vilken samhällsklass man tillhörde under dessa epoker.
- Hur många män respektive kvinnor nämndes eller syntes i avsnittet? Hur var fördelningen? Vad kan detta bero på? Fundera tillsammans.
Eleverna kan ha hjälp av att få färdiga formuleringar när de ska skriva längre, utredande svar. Här är några exempel.
Jämförelser
Jämfört med… Däremot… I motsats till… Trots…
Orsaker
Därför så… På grund av… Eftersom…
Resonemang
Å ena sidan… Men… Jag anser…
Historiebruk, källkritik och historiska källor
Till varje avsnitt i serien finns det ett kort extraprogram med fokus på historiska källor och historiebruk. Det är bra om eleverna ser dessa program ihop. I den lärarhandledningen finns uppgifter om historiebruk, källkritik och historiska källor.
Arbetsprocess
Elevuppgifterna till varje avsnitt är uppdelade i vad eleverna kan göra innan, medan och efter de har sett avsnittet. Alla uppgifter är fristående och du som lärare kan välja vilka och hur många frågor och uppgifter eleverna ska arbeta med.
För att öka elevernas förförståelse kan det vara bra att se vad eleverna vet sedan tidigare. Visa gärna några av bilderna i bildmaterialet - känner de igen något? Låt även eleverna bekanta sig med de platser som nämns i avsnittet. Titta på en karta tillsammans. Har någon av eleverna anknytning till några av platserna? Orientera eleverna i tiden. Använd en tidslinje för att visa när de historiska händelserna skedde. Gå även igenom begreppslistan tillsammans. Låt gärna eleverna sortera orden och begreppen i olika kategorier. Det finns flera olika sätt att dela in orden, här är det viktigast att eleverna kan förklara hur de resonerar. Ett annat sätt att skapa förförståelse är att titta på varje avsnitts sammanfattning, som finns som pdf. Läs även texten som beskriver avsnittets handling tillsammans. Då får eleverna ett hum om vad programmet kommer att handla om.
Medan eleverna tittar på avsnittet kan det vara bra att pausa då och då, både för att förklara något ytterligare eller ge tid för eleverna att reflektera. Det kan passa bra att låta eleverna träna anteckningsteknik när de ser avsnitten, till exempel genom Cornellmetoden. Låt eleverna då göra två kolumner där de skriver nyckelord i den vänstra kolumnen och korta meningar med egna ord i den högra kolumnen. I ett fält längst ner på sidan skriver de en kort sammanfattning efteråt, förslagsvis med de tre viktigaste sakerna i avsnittet.
Flodkulturerna
Tillhörande program
Flodkulturerna
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om flodkulturerna. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? Vad tycker du är mest spännande? Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- flodkulturer
- högkultur
- civilisation
- skriftspråk
- alfabet
- kilskrift
- hieroglyfer
- farao
- mumie
- pyramid
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
- Vad är typiskt för en flodkultur?
- När byggdes de allra första städerna i världen?
- Vad betyder ordet kultur?
- Vilket ord saknas i meningen? Flodkulturerna var utvecklade _________ med teknik, olika yrken och ett militärt försvar.
- Vad heter den stora floden i Egypten?
- Vad kallades kungen i Egypten?
- Varför var det så bördigt i Egypten trots att landet till stor del består av öken?
- Vad heter skriftspråket i Egypten?
- Vilket fynd gjorde att vi till slut kunde tyda Egyptens skriftspråk?
- Var uppfanns kilskriften?
Frågor till bildmaterialet
- Utgå från bild 7 och skriv en text som förklarar utvecklingen från första till sista bilden.
- Förklara bild 13 med egna ord. Vad visar den? Vilka skillnader finns det mellan de två lapparna på bilden?
Diskussions- och analysfrågor
- Varför uppstod de första städerna vid just floder?
- Varför började man skriva i de olika flodkulturerna?
- Varför fick prästerna så stor makt i Egypten? Fundera tillsammans.
- Vilka spår av flodkulturerna har vi kvar än idag? Fundera tillsammans. Det kan vara både idéer och uppfinningar, till exempel.
- Varför blev Tutanchamon så känd, trots att han dog när han bara var 19 år gammal?
- På lertavlan från Mesopotamien står det så här: "Totalt har 29 086 mått korn tagits emot under 37 månader/ Kushim." Vad kan vi av bara den lilla texten dra för slutsatser om livet i Mesopotamien på den tiden? Försök komma på så många saker du kan.
- Av alla texter vi skriver idag, vad tror du finns kvar om 5000 år? Och hur kommer människorna då se på oss och vårt sätt att leva?
Arbeta vidare
Gör en tidsaxel och jämför
Ta reda på när det forntida Egypten, Mesopotamien, Induskulturen och högkulturen vid Gula floden fanns, och sätt ut dem på en tidsaxel. Låt varje flodkultur ha en egen färg. Skriv sedan 3 - 5 fakta om vad tidsaxeln visar. Till exempel om vilket rike som fanns först, vilket som varade längst och så vidare. Använd gärna den här tidsaxeln, eller gör en egen.
Ta reda på mer
I det här programmet fick du mest veta en del om Egypten och lite om Mesopotamien. Nu ska du ta reda på mer om alla flodkulturer som nämns i programmet: Egypten, Mesopotamien, Indus och Gula floden. Gör en faktaruta om varje flodkultur. Fråga din lärare vilka källor du ska använda.
Bygg din egen pyramid!
Människorna i Egypten byggde pyramider, som var gravkamrar till faraoner. Nu är det din tur att bygga en pyramid. Använd den här mallen. Klipp ut mallen, vik längs alla streck och tejpa ihop sidorna. Måla sedan pyramiden.
Om du har tid kan du även klistra upp pyramiden på ett papper och rita upp en flod och odlingar runt omkring. Kanske kan du även göra några hus i papper? (Om du vill att marken ska vara sandig kan du måla pappret med klister, hälla sand över och sedan skaka bort all lös sand.)
Sätt upp alla era pyramider på väggen i klassrummet för att få den rätta fornegyptiska känslan!
Religionen i forna Egypten
Religionen i Egypten var väldigt viktig. Nu får du i uppdrag att lära dig lite mer om den. Fråga dina lärare om vilken källa du ska använda och besvara följande frågor.
- Ta reda på lite fakta om fem av de vanligaste gudarna. Vad hade de för egenskaper och funktion? Skriv en kort presentation och varje gud och klipp gärna in bilder på dem.
- Vad trodde man hände efter döden? Beskriv hur egyptierna föreställde sig livet efter detta.
- De rikaste och mäktigaste egyptierna balsamerades för att kroppen skulle bevaras efter döden. De gjordes till mumier. Beskriv hur processen gick till.
- Två djur som ansågs heliga var katter och dyngbaggar. Ta reda på mer om det.
Antikens Grekland
Tillhörande program
Antikens Grekland
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om antikens Grekland. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? Vad tycker du är mest spännande? Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- antiken
- stadsstater
- demokrati
- hellenism
- komedi
- tragedi
- dramaturgi
- amfiteater
- olympiska spelen
- religion
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
- Under vilken period vad den grekiska antiken?
- Grekland bestod av stadsstater. Vad var det?
- Vilka fyra faktorer var viktiga för att skapa den gemensamma grekiska kulturen?
- Vad var Iliaden och Odyssén?
- I antikens Grekland byggdes stora runda teatrar. Vad kallades en sådan?
- Vem var den högsta guden i grekisk mytologi?
- Vilka alternativ stämmer om de olympiska spelen?
- I vilken stadsstat föddes demokratin?
- Ungefär hur många procent av befolkningen hade rösträtt?
- Vad gjorde Alexander den store?
- Vad betyder hellenism?
- Hur såg statyerna ut i antikens Grekland?
Frågor till bildmaterialet
- Titta på bild 16 och 17 och beskriv med egna ord hur det var att växa upp i Sparta.
- Gör en analys av bild 26. Vilka problem finns det med den här statyn som källa till antikens Grekland? Hur är den ett exempel på historieskrivning?
Analys- och diskussionsfrågor
- Varför är ett gemensamt språk så viktigt för en känsla av gemensam kultur?
- Förklara vad en komedi och en tragedi är. Skriv med egna ord och ge exempel från böcker, serier och filmer som du själv har sett.
- Varför var det så viktigt med demokratin i antikens Grekland, trots att det var så få som fick rösta?
- På vilket sätt kan man säga att förslavade människor var en förutsättning för demokratin?
- Titta på en karta över Alexander den stores rike och jämför med en karta från idag. Vilka av dagens länder täckte hans rike?
- På vilka sätt påverkar antikens Grekland våra liv idag? Försök komma på så många exempel som möjligt.
- Vad tror du finns kvar om 2500 år av vår kultur? Hur kommer människorna då se på oss och vårt sätt att leva?
Arbeta vidare
Maraton
Ett maratonlopp är 42 195 m långt. Varför är det just precis så långt? Ta reda på bakgrunden till det. (Ett tips! Det har med antikens Grekland att göra...)
Poeten Sapfo
En av världens mest kända poeter var Sapfo. Titta på UR:s program Boktrailern om henne och arbeta vidare med uppgifterna i arbetsbladet till det programmet.
Filosofi och vetenskap
I det här programmet hann vi inte ta upp vetenskap och filosofi i antikens Grekland, så nu får ni ta reda på mer om det på egen hand. Dela upp er i grupper med fyra personer i varje grupp. Låt var och en av er ta reda på mer om två av dessa personer och berätta sedan för varandra om dem.
- Apasia
- Aristoteles
- Platon
- Hippokrates
- Hypatia
- Hipparchia
- Herodotos
- Sokrates
Turist - javisst!
Du är reseguide och ska planera en resa till Grekland för historieintresserade. Sätt ihop resans program så lockande och intresseväckande som möjligt. Vad ska ni se och uppleva? Du kan använda sökord som Grekland, sevärdheter och historiska platser, till exempel. Använd gärna vackra bilder (men tänk på att kontrollera att du får låna dem.)
Romarriket
Tillhörande program
Romarriket
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om Romarriket. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? Vad tycker du är mest spännande? Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- kungatiden
- republik
- kejsartiden
- imperium
- mare nostrum
- provins
- pax romana
- slavekonomi
- akvedukter
- konsuler
- senaten
- Östrom och Västrom
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
1. Under vilken period fanns Romarriket?
2. Vilka två perioder brukar man dela upp Romarriket i?
3. Vilka grundade Rom, enligt myten?
4. Vad betyder ordet imperium?
5. Vad hette Roms fiender på södra medelhavskusten?
6. Vad kallades Medelhavet av romarna?
7. Vilka av alternativen är exempel på faktorer som gjorde Romarriket framgångsrikt?
8. Man hade alltid två ledare. Vad kallades de?
9. Generalen Julius Caesar utropade sig till diktator i Romarriket. Vad hände med
honom?
10. Roms storhetstid inföll under kejsartiden. Vad kallas den perioden?
11. Kejsar Konstantin flyttar huvudstaden och döper den till... ja, vadå?
12. Varför föll Romarriket till slut? Nämn minst tre faktorer.
Fråga till bildmaterialet
Titta på bild 28. Vad visar den och vad vill Andreas säga med det? Förklara med egna ord.
Analys- och diskussionsfrågor
- Varför hade man två ledare under republiken?
- Hur kan vi veta så mycket om hur det var att leva i Romarriket?
- Romarriket var en demokrati under republiken. Men skulle vi kalla det för en demokrati idag? Resonera och förklara hur du tänker.
- Varför var havet så viktigt för Romarriket?
- Arena betyder sand på latin. Det är därifrån vi har fått ordet för arena, som i idrottsarena till exempel. Man hade nämligen alltid sand på golvet inne på arenorna där gladiatorer och vilda djur slogs för sitt liv. Varför tror du att man hade det?
- När Rom växte blev många människor medborgare i Rom. Vad tror du att människor tyckte om det? Kunde det finnas olika synsätt? Fundera tillsammans.
- Under vintern 2023 spred sig olika klipp där män fick frågan hur ofta de tänkte på Romarriket. De tänkte överraskande ofta på Romarriket, flera gånger i veckan! Varför tror du att det var så? Vad är det med Romarriket som fascinerar så mycket?
Arbeta vidare
Fråga din lärare vilka av uppgifterna du ska göra.
Analysera bilden
Sök upp en bild som visar porträttet av bagaren Terentius Neo och hans fru från ett hus i Pompeji, en stad som förstördes på ett ögonblick av ett vulkanutbrott år 79 e. Kr.
- Analysera bilden. Vad säger den om mannen och kvinnan? Vilka slutsatser kan du dra om kvinnans roll och status?
- Hur var kvinnors status i övriga Romarriket? Ta reda på mer.
Religionen i Romarriket
Religionen i Romarriket var väldigt viktig. År 385 e.Kr. blev kristendom statsreligion i Romarriket, men innan dess trodde man på många olika gudar. Religionen var påverkad av den grekiska religionen. Nu får du i uppdrag att lära dig lite mer om romersk religion. Fråga dina lärare om vilken källa du ska använda och besvara följande frågor.
- Ta reda på lite fakta om fem av de vanligaste gudarna. Vad hade de för egenskaper och funktion? Skriv en kort presentation och varje gud och klipp gärna in bilder på dem. Några förslag på gudar är Jupiter, Juni, Neptun, Mars, Minerva, Diana, Bacchus, Apollo och Venus.
- Jämför dessa gudar med gudarna i antikens Grekland. Vad heter de grekiska motsvarigheterna till de gudar du har berättat om?
- Vad trodde man hände efter döden?
- Vad är Pantheon?
- Vad var Olympen?
Citatjakten!
I programmet finns det flera kända citat om Romarriket. De är:
- För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras!
- Alla vägar bär till Rom.
- Alea Iacta Est.
- Rom byggdes inte på en dag.
- Sök efter citaten i programmet. Ange minut och sekund där de syns eller sägs. I vilket sammanhang nämns de?
- Slå upp citaten och ta reda på mer om dem.
- Fördjupning. Vill du lära dig mer om kända romerska citat och ordspråk kan du slå upp dessa också:
- Veni, vidi, vici
- Även du, min Brutus
- Panem et Circenses
Ta reda på mer
Vi hann ju förstås inte berätta allt om Romarriket i programmet. Dela in er i grupper om fyra personer och låt var och en ta reda på mer om en av dessa saker. Turas sedan om att berätta för varandra i gruppen om vad ni har lärt er.
- Gladiatorer
- Pompeij
- Hannibal
- Seriefiguren Asterix
Samtidigt i Sverige
Hur levde man i Sverige under perioden som Romarriket fanns? Ta reda på mer om det.
Medeltiden
Tillhörande program
Medeltiden
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om medeltiden. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? Vad tycker du är mest spännande? Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- "den mörka medeltiden"
- renässansen
- antiken
- lärling
- hjulplogen
- korståg
- riddare
- Hansan
- feodalsamhälle
- adel, präster, borgare och bönder
- digerdöden
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz med flervalsfrågor här.
- Mellan vilka århundraden varade medeltiden i Europa?
- När började medeltiden i Sverige?
- Medeltiden började när Västrom föll. Varför blev det kaos då?
- Vad var Hansan?
- Vilka var det framför allt som kunde läsa och skriva under medeltiden?
- Samhällssystemet bestod av fyra samhällsklasser. Vilka då?
- Vad kallades medeltidens samhällssystem?
- Vad var korståg?
- Vilka uppfinningar gjorde att riddarna först fick stor betydelse och sedan förlorade den?
- Under vilket århundrade härjade digerdöden?
Frågor till bildmaterialet
- Skriv ut bild 3 och skriv sedan ut olika händelser som kan förklara tidsaxelns utseende. Sätt även ut de tre historiska epokerna äldre medeltid, högmedeltid och senmedeltid på rätt ställen på tidsaxeln.
- Beskriv bild 12 med egna ord. Vad visar bilden? Vilka orsaker och konsekvenser illustreras?
Analys- och diskussionsfrågor
- Varför tror du att kyrkan fick så mycket makt över människors liv under medeltiden?
- Adeln fick land av kungen och skulle i gengäld ställa upp med riddare. Vilka konsekvenser kunde det här få? Tänk utifrån beroende, samhällsklasser, makt och ekonomi, till exempel.
- Råttor fick skulden för att pesten spreds. Idag är man ganska säker på att det inte var så. Varför tror du att man skyllde pesten på råttorna?
- Historia skriver man i efterhand, säger Andreas. Hur tror du att vår tid kommer beskrivas i framtiden? Varför då?
Arbeta vidare
Fråga din lärare vilka av uppgifterna du ska göra.
Jämför levnadsvillkor under medeltiden med idag
Välj en känd historisk person som levde under medeltiden, eller hitta på en fiktiv person. Det kan vara en kvinna ur borgarklassen, ett adligt barn eller en bonde, till exempel.
Använd dig sedan av det här Venn-diagrammet.
- Beskriv personens levnadsvillkor under medeltiden i ena cirkeln. Ta till exempel upp familj, kärlek, arbete, utbildning, bostad och fritid. Läs mer i din lärobok eller googla för att få reda på mer fakta.
- Tänk dig sedan att personen lever idag och gör en ny lista över personens levnadsvillkor. Skriv ner dem i den andra cirkeln.
- Det som är gemensamt för om personen levde på medeltiden eller lever idag skriver du i området där de två cirklarna överlappar varandra.
- Vad är det som inte har förändrats? Jämför med din bänkgranne. Kom ni fram till samma sak?
Historiebruk
Vem skriver ned vad som hänt? I vilket syfte berättas historia? Hur används historien? Det här är centrala frågor när man pratar om historiebruk. Man brukar dela upp historiebruk i följande former:
- vetenskapligt historiebruk
- existentiellt historiebruk
- moraliskt historiebruk
- kommersiellt historiebruk
- ideologiskt historiebruk
- icke-bruk av historia
Utgå från uttrycket "den mörka medeltiden". Läs mer om de olika formerna av historiebruk och försök bestämma vilken form av historiebruk uttrycket kan vara ett exempel på. Kanske kan det passa in i flera former? Förklara hur du tänker. Arbeta gärna två och två.
Franska revolutionen
Tillhörande program
Franska revolutionen
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om franska revolutionen. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- monarki
- republik
- stånd
- upplysningen
- missväxt
- revolution
- generalständerna
- nationalförsamlingen
- eden i Bollhuset
- stormningen av Bastiljen
- frihet, broderskap, jämlikhet
- yttrandefrihet
- skräckväldet
- giljotin
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
1. När skedde franska revolutionen?
2. Vad betyder revolution?
3. Vad var upplysningen?
4. Vad kallas ett land som har en kung?
5. Vad hette kungen och drottningen i Frankrike på den här tiden?'
6. Vad kallas ett land där man väljer den högste ledaren?
7. Vilka samhällsklasser fanns det i Frankrike innan revolutionen?
8. Hur många tillhörde det tredje ståndet?
9. Vilka av stånden betalade skatt?
10. Hur var rösterna fördelade i generalständerna, alltså parlamentet innan revolutionen?
11. Hur var rösterna fördelade i det nya parlamentet; nationalförsamlingen?
12. Varför blev det revolution just i Frankrike?
13. Vad var eden i Bollhuset?
14. Vad hände den 14 juli 1789?
15. Vad var en giljotin?
16. Mellan 1793 och 1794 avrättades många personer. Vad kallas den perioden och vad hette ledaren då?
17. Vem tog makten år 1799 genom en statskupp och utropade sig till kejsare?
18. Vad blev konsekvenserna av den franska revolutionen?
Fördjupnings- och analysfrågor
- Frihet, jämlikhet och broderskap var revolutionens slagord. Men för vilka grupper gällde detta? Och vilka gällde det inte?
- Varför tror du att man läser om franska revolutionen i skolan i Sverige och många andra länder?
- Franska revolutionen går snabbt och många viktiga händelser sker på kort tid. Vilken händelse tycker du är den allra viktigaste, utan vilken revolutionen kanske inte hade blivit som den blev? Motivera hur du tänker.
- Kvinnor fick inte rösträtt efter franska revolutionen. Men kan denna revolution ändå ha gjort kvinnors situation bättre på kort och/eller lång sikt? Förklara hur du tänker.
- Jämför franska revolutionens tankar och idéer med den syn på mänskliga rättigheter och demokrati som vi har i Sverige idag. Vad är likt? Olikt?
- Andreas säger om franska revolutionen i extraprogrammet att det bland annat handlar om fake news. Vilka exempel ger han på det? Hur stor roll kan desinformation ha haft under franska revolutionen? Fundera tillsammans.
Arbeta vidare
Analysera
Gör ett analysschema över den franska revolutionen. Skriv ner vad som hände i mitten. Till vänster skriver ni sedan ner en eller flera orsaker till revolutionen. Till höger skriver ni till sist vad den ledde till. Här är det bra att dela upp konsekvenser för olika aktörer, till exempel grupper i samhället. Skriv också vad som hände på både kort och lång sikt. Går det att koppla ihop den franska revolutionen med något vi ser idag?
Jämför
Titta även på avsnittet om amerikanska revolutionen. Jämför sedan den amerikanska och franska revolutionen genom att göra ett venndiagram. En cirkel representerar den amerikanska och en den franska revolutionen. Fokusera på begreppen orsak, konsekvens, mänskliga rättigheter och statsskick när ni fyller i cirklarna. Det som är lika för båda skriver du i fältet där de två cirklarna överlappar varandra. Det som är olika skriver du i de andra fälten. Sammanfatta venndiagrammet med egna ord.
Rollspel
Följande personer levde inte exakt samtidigt och bodde på olika platser, men tänk dig ändå att de råkar mötas och nu får chans att diskutera franska revolutionen. Vad tycker de olika personerna om den? Dela upp er i grupper om fyra och skriv ett rollspel om deras möte. Vad säger de? Hur går det? Känner du inte till personerna kan du ta reda på mer om dem först.
- Gustav III, Sveriges kung
- George Washington, USA:s första president
- Jean-Jacques Rousseau, upplysningsfilosof
- Olympe de Gouges, revolutionär, feminist och författare och dramatiker
Ta reda på mer
Vad hände efter att Napoleon tagit makten i Frankrike? Och hur hänger det ihop med Abbas låt Waterloo?
Amerikanska revolutionen
Tillhörande program
Plugga historia - historikerns reflektioner
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om amerikanska revolutionen. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- revolution
- kolonister
- upplysningen
- representation
- lojalister
- Boston Tea Party
- frihetskriget
- självständighetsförklaringen
- president
- kolonier
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
1. Vilket år börjar den amerikanska revolutionen?
2. Hur många var de första staterna i USA?
3. Vid vilken kust i USA låg de första kolonierna?
4. Hur kom det sig att européerna kunde ta land från ursprungsbefolkningen i Amerika?
5. Varför blev det revolution? Vilka tre faktorer nämner Andreas?
6. Ge tre exempel på upplysningens idéer.
7. Vad var Boston Tea Party en protest emot?
8. Vad kallas det protestbrev som kolonisterna skrev, där de förklarade sig fria från Storbritannien?
9. Vilket datum är USA:s nationaldag? Vad är det man firar då?
10. I vilket dokument står det om rätten att bära vapen?
11. Vad hette USA:s första president?
12. Vad hette kriget där USA blev självständigt?
13. Vilka konsekvenser ledde den amerikanska revolutionen till?
14. Hur många svenskar emigrerade till USA under 1800- och 1900-talen?
Fördjupnings- och analysfrågor
- Hur kom det sig att de första kolonierna låg just vid östkusten i USA?
- Översätt uttrycket "taxation without representation" och förklara innebörden i uttrycket.
- Slavar erbjöd sig att kriga i frihetskriget mot Storbritannien om de sedan släppas fria. Men det gick inte kolonisterna med på. Varför då, tror du?
- George Washington stred först för Storbritannien men bytte sedan sida. Fundera på vilka argument någon som först stred för Storbritannien och sedan bytte sida kan ha haft.
- Alla är fria och jämlika, skrev man i konstitutionen. Men det stämde inte riktigt. Vilka grupper var undantagna från makten och rättigheterna i det nya USA? Hur kom det sig att de inte fick samma rättigheter, tror du?
- Varför var det så viktigt att det nystartade USA skulle ha delstater med egna lagar?
- En viktig princip i den amerikanska grundlagen, konstitutionen, är maktdelningsprincipen. Makten delas upp mellan de som stiftar lagar, de som verkställer lagarna och de som dömer efter lagarna. Fundera på varför det här var så viktigt då och varför man fortfarande tycker att det är viktigt idag.
- Konstitutionen och Bill of Rights är några av historiens mest kända källor. Men hur ska man läsa dem? Som de var tänkta att läsas då? Eller ska man tolka dem utifrån nutidens förutsättningar?
- Hur hade världen sett ut om inte amerikanska revolutionen skett? Fantisera tillsammans.
Arbeta vidare
Analysera
Gör ett analysschema över den amerikanska revolutionen. Skriv ner vad som hände i mitten. Till vänster skriver ni sedan ner en eller flera orsaker till revolutionen. Till höger skriver ni till sist vad den ledde till. Här är det bra att dela upp konsekvenser för olika aktörer, till exempel grupper i samhället. Skriv också vad som hände på både kort och lång sikt. Går det att koppla ihop den amerikanska revolutionen med något vi ser idag, i USA och andra länder?
Ta reda på
- De förslavade människorna blev inte fria i samband med att USA bildades utan senare. När avskaffades slaveriet i USA och hur gick det till? Ta reda på mer om det och skriv en kort redogörelse.
- Frihetskriget är inte samma sak som det amerikanska inbördeskriget. När var det och vad handlade det om? Ta reda på mer.
Jämför
Titta på även avsnittet om franska revolutionen. Jämför sedan den amerikanska och franska revolutionen genom att göra ett venndiagram. En cirkel representerar den amerikanska och en den franska revolutionen. Fokusera på begreppen orsak, konsekvens, mänskliga rättigheter och statsskick när ni fyller i cirklarna. Det som är lika för båda skriver du i fältet där de två cirklarna överlappar varandra. Det som är olika skriver du i de andra fälten. Sammanfatta venndiagrammet med egna ord.
Ett eget land
Kolonisterna fick chansen att skapa ett helt nytt land. Nu är det din tur att göra samma sak. Du ska skriva ett nytt lands grundlag och även dess första budgetproposition. Din utmaning är att skriva den så att de mänskliga rättigheterna garanteras. Samtidigt är det viktigt med frihet och valfrihet i landet. Ge förslag på hur makten och samhällets resurser ska fördelas.
- Hur blev ditt förslag? Jämför med någon annan i gruppen. Liknade era förslag varandra?
- Liknar det något land du har levt i? Vilket?
- Skulle du vilja leva i det här landet?
Industriella revolutionen
Tillhörande program
Industriella revolutionen
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om industriella revolutionen. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- revolution
- industri
- råvaror
- jordbruk
- uppfinningar
- handel
- urbanisering
- skiftet
- stenkol
- Spinning Jenny
- ångmaskinen
- efterfrågan
- arbetskraft
- arbetarrörelse
- barnarbete
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
1. När och var började den industriella revolutionen?
2. När började den industriella revolutionen i Sverige?
3. Vilka förändringar skedde i jordbruket?
4. Vad fick det för konsekvenser?
5. Vad betyder urbanisering?
6. Vad betyder industri?
7. Vad är råvaror? Ge några exempel.
8. Vad använde man stenkol till?
9. Spinning Jenny var en viktig uppfinning. Vad gjorde den?
10. Att människor fick ... för sitt arbete i fabrikerna skapade ... och gjorde att ... växte. Vilka ord saknas?
11. Hur var det att arbeta i fabrikerna eller gruvorna?
12. Hur många bodde på landet respektive i staden år 1850 och hur är det idag?
13. Vad var arbetarrörelsen?
14. Många barn arbetade under industrialiseringen. Skriv tre fakta om deras villkor. Vilka påståenden stämmer?
15. Hur hänger arbetstider, järnvägen och klockan ihop?
Fördjupnings- och analysfrågor
- Hur kom det sig att industrialiseringen startade just i Storbritannien?
- Andreas säger att industrialiseringen förändrade livet för alla, på hela jorden. Vilka konsekvenser av industrialeringen lever vi med idag?
- Hur hade vi levt idag om inte den industriella revolutionen skett? Fundera!
- Hur gick tillverkningen till innan fabrikerna byggdes? Vad får du veta i programmet? Berätta med egna ord.
- Skiftet gjorde ju att små åkrar slogs ihop till större. Det gjorde också att man då byggde bondgården vid sina egna åkrar - och då försvann byarna. Vad tror du att detta kan ha fått för konsekvenser för människor?
- Andreas berättar att medellivslängden i Manchester bara var 17 år under 1800-talet. Men betyder det att de flesta dog när de var 17 år? Förklara hur man ska tolka det påståendet.
- Revolution betyder snabb och stor förändring. Men den industriella revolutionen skedde ju under över hundra år. Varför kallas den då för en revolution? Fundera.
- Idag går den tekniska utvecklingen mycket fort. Är AI början på en ny teknisk revolution? Argumentera för och emot den frågan.
Arbeta vidare
Analysera
Gör ett analysschema över den industriella revolutionen. Skriv ner vad som hände i mitten. Till vänster skriver ni sedan ner en eller flera orsaker till revolutionen. Till höger skriver ni till sist vad den ledde till. Här är det bra att dela upp konsekvenser för olika aktörer. Hur påverkade det individen, samhället, landet och globalt? Försök analysera ur olika perspektiv; individuellt, samhälleligt, lokalt, nationellt, globalt, ur ett jämställdhetsperspektiv etc. Skriv också vilka konsekvenser som var kortsiktiga och vilka som var långsiktiga.
Ta reda på
Det kom många uppfinningar på den här tiden. Ångmaskinen, järnvägen, ångbåten och Spinning Jenny är några. Några kända svenska uppfinningar är dynamiten, skiftnyckeln och kullagret. Ta reda på mer om olika uppfinningar. Här kan det passa bra att arbeta i hem- och expertgrupper. Dela upp er i några hemgrupper, cirka 4-5 personer i varje. Välj olika uppfinningar i gruppen. Dela sedan in er i nya grupper, så kallade expertgrupper, så att ni nu sitter tillsammans med de som ska undersöka samma uppfinning. Samarbeta och hjälp varandra. Sätt er sedan igen i era hemgrupper och berätta för varandra om vad ni lärt er.
Jämför
Tänk dig att du träffar en person i din egen ålder som levde i England på 1800-talet och arbetade i en gruva eller i en fabrik. Skriv ner vad ni skulle prata om. Vad skulle vara likt? Olikt? Ta till exempel upp drömmar, framtid, familj, skola och hälsa.
Debattera
OS 2012 var i London. Vid invigningen iscensattes fabriker och skorstenar som det rök ur. Sök gärna upp bilder och fakta om detta. Dela in er i grupper där halva gruppen tycker att det här var ett bra sätt att presentera Storbritannien och halva gruppen tycker att det var ett dåligt sätt. Samla argument för era olika åsikter. Fundera även ut vad de andra kan ha för argument så att ni kan tänka ut motargument mot detta. Debattera sedan frågan. Tänk på att använda sakargument och på att inte gå till personangrepp.
Kolonialismen
Tillhörande program
Kolonialismen
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om kolonialismen. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- Sidenvägen
- upptäcktsresor
- tidigmoderna tiden
- kolonisation
- kolonialism
- kolonier
- civilisationer
- triangelhandeln
- rasism
- slaveri
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
1. Vad var Sidenvägen?
2. Vilken syn på jorden hade man i slutet av 1400-talet?
3. Vilket år kom Columbus fram till Amerika?
4. Vad kallade han de människor han mötte där?
5. Vilket motiv hade Columbus till sin första resa?
6. Vilka drivkrafter fanns till de resor som gjordes sedan?
7. Vad hände med ursprungsbefolkningen i de erövrade områdena?
8. Hur kunde européerna erövra områden där det redan bodde människor?
9. Para ihop kolonisationsmakterna och områden de erövrade. Frankrike, England, Portugal, Spanien. Sydamerika. Mellanamerika. Nordamerika.
10 Vad var triangelhandeln?
11. Vad var Sveriges roll i slavhandeln?
12. Vilka konsekvenser fick kolonialismen för Europa?
13. Vilka konsekvenser fick kolonialismen för de erövrade områdena?
Fördjupnings- och analysfrågor
- Andreas förklarar begreppen kolonisation och kolonialism. Vad betyder begreppen? Vad är det för skillnad och likhet mellan dem?
- Columbus dagböcker nämns i avsnittet som historiska källor. Hur ska vi använda och tolka dem? Kan de räkans som primär- eller sekundärkällor?
- Hur kunde erövrarna vara så grymma mot människorna de mötte? Hur kan de ha motiverat detta?
- Ett känt påstående är "Columbus upptäckte Amerika." Men är det sant? Argumentera för och emot det påståendet.
- Fundera över varför Sverige inte är känd som en kolonialmakt, trots att vi hade en koloni och en handelsstation där vi handlade med slavar.
- Andreas säger i Kolonialismen - Historikerns reflektioner att kolonialismen var startskottet på globaliseringen. Vad menar han med det? Vilka exempel på globalisering får du i båda avsnitten?
- Fundera på hur världen hade sett ut om inte kolonialismen funnits. Vad hade varit likt och olikt?
Arbeta vidare
Jämför
Titta även på programmet om imperialismen. Se till att du har bra koll på båda begreppen kolonialism och imperialism. Jämför sedan dem genom att göra ett venndiagram. En cirkel representerar kolonialism och en imperialism. Det som är lika för båda skriver du i fältet där de två cirklarna överlappar varandra. Det som är olika skriver du i de andra fälten. Sammanfatta venndiagrammet med egna ord.
Ta reda på
I Amerika levde det miljoner människor i stora samhällen när erövrarna kom dit. Ta reda på mer om några av dessa kulturer; aztekerna, inkafolket och mayafolket samt Nordamerikas urbefolkning.
Här kan det passa bra att arbeta i hem- och expertgrupper. Dela upp er i några hemgrupper, cirka 4-5 personer i varje. Fördela kulturerna mellan er. Dela sedan in er i nya grupper, så kallade expertgrupper, så att ni nu sitter tillsammans med de som ska sammanfatta samma fakta som ni. Samarbeta och hjälp varandra. Sätt er sedan igen i era hemgrupper och berätta för varandra om vad ni lärt er.
Skriv en dialog
Två personer möts i en grotta i skogen. Båda är vilse. En tillhör en grupp erövrare och en tillhör urbefolkningen. De förstår varandras språk och nu börjar de tala med varandra. Båda vill förklara hur de tänker och känner inför det som sker i området. De måste också samarbeta för att hjälpas åt att hitta tillbaka. Eller, vill de verkligen komma tillbaka? Skriv en dialog mellan dem. Spela upp dialogerna för varandra i klassen.
Ett eget land
Kolonisterna fick chansen att skapa ett helt nytt land. Nu är det din tur att göra samma sak. Du ska skriva ett nytt lands grundlag och även dess första budgetproposition. Din utmaning är att skriva den så att de mänskliga rättigheterna garanteras. Samtidigt är det viktigt med frihet och valfrihet i landet. Ge förslag på hur makten och samhällets resurser ska fördelas.
- Hur blev ditt förslag? Jämför med någon annan i gruppen. Liknade era förslag varandra?
- Liknar det något land du har levt i? Vilket?
- Skulle du vilja leva i det här landet?
Imperialismen
Tillhörande program
Imperialismen
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om imperialismen. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- imperium
- imperialism
- kolonier
- kolonialism
- nationalism
- industrialiseringen
- råvaror
- ekonomi
- status
- kultur
- rasism
- kapplöpning
- Berlinkonferensen
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz här.
- Under vilken tidsperiod var imperialismen?
- Vad betyder ordet imperium?
- Vad betyder ordet imperialism?
- Hur stor del av världen kontrollerades av europeiska länder i början respektive i slutet av imperialismens tidsålder?
- Vilken stor samhällsförändring möjliggjorde imperialismen?
- Vad hände vid Berlinkonferensen 1884?
- Hur många representanter från Afrika var med under Berlinkonferensen?
- Vilka drivkrafter fanns bakom imperialismen?
- Nämn några råvaror som var viktiga under imperialismen.
- Vad betyder nationalism?
- I avsnittet nämns ett land där man tror att 20 miljoner människor dog under kung Leopold II:s styre. Vilket är landet?
- Hur stor del av Afrika var koloniserat år 1914?
- Det var inte bara europeiska länder som koloniserade områden. Vilket asiatiskt land var en imperialistmakt under den här tiden?
- Varför fick inte Indien tillverka tyg?
- Hur reagerade människor som bodde i de erövrade länderna?
- Nämn några faktorer som gjorde att imperialiststaterna kunde få övertaget i de koloniserade områdena.
- När blev kolonierna i Syd- och Centralamerika fria?
- När blev kolonierna i Asien och Afrika fria?
- Vilka konsekvenser ser man i de forna kolonierna fortfarande idag?
Fördjupnings- och analysfrågor
- Ett argument inför Berlinkonferensen var att det skulle leda till fred. Hur menade man då? Vilka argument emot det påståendet kan finnas?
- Andreas säger såhär om Berlinkonferensen: "Ofta drogs gränserna rakt igenom de samhällen som redan fanns där." Det här är en nyckelmening som ger en förklaring till dagens Afrika. Hur då?
- Resonera om hur nationalism, rasism och imperialism hänger ihop.
- Vad får du veta om källorna som fanns till Leopold II:s styre i Fristaten Kongo? Titta både på avsnittet om imperialismen och avsnittet med historikerns reflektioner! Kan någon av dem anses vara en primärkälla?
- Varför var ansiktena övertäckta på fotona över människor i Fristaten Kongo? Fundera över foton på offer, till exempel i nyhetssändningar. Finns det argument för och emot att visa foton på människor som varit med om hemska saker?
- Varför tror du att människor avrättades offentligt efter att uppror slagits ner? Kan det finnas motsvarande tankar idag, i Sverige eller i andra länder?
- Kulsprutan ansågs vara ett vapen så hemskt att det skulle garantera fred. Ingen skulle våga anfalla ett land som hade ett sådant vapen. Kan du komma på liknande resonemang idag? Vad handlar det om? Vad tänker du om det? Finns det argument för och emot det resonemanget?
- Sortera följande punkter i antingen orsaker till imperialismen eller konsekvenser av den. Finns det några som kan vara både orsak och konsekvens? Förklara hur du tänker. - engelska språket - rasism - nationalism - kolonialism - vapen - industrier - kristendom - konflikter
Arbeta vidare
Analysera med hjälp av kartan
Titta på avsnittet igen och titta även på bilderna som hör till. Använd även gärna en historisk atlas. Skriv ut en egen blindkarta och markera de områden som nämns i avsnittet. Använd olika färger för olika årtal.
- Hur såg världen ut i mitten av 1800-talet och hur såg den ut 1914?
- Vilka områden förblir omarkerade på din karta? Vad kan det bero på?
- Det är omöjligt att avbilda ett runt jordklot på en platt karta. Man behöver ta till olika tekniker för att lösa det. Den blindkarta du har kallas för Mercators projektion och där har man löst det så att länderna blir mer och mer utdragna, alltså större, ju närmare polerna man kommer. Den här kartan har varit vanlig i Europa under lång tid. Fundera på varför den har varit populär just där.
Jämför
Titta även på programmet om kolonialismen. Hur förklaras begreppen kolonialism och imperialism i serien? Förklara begreppen med egna ord. Slå upp orden om du behöver. Jämför sedan dem genom att göra ett venndiagram. En cirkel representerar kolonialism och en imperialism. Det som är lika för båda skriver du i fältet där de två cirklarna överlappar varandra. Det som är olika skriver du i de andra fälten. Sammanfatta venndiagrammet med egna ord.
Skriv
Kolonialmakterna utarmade (alltså plundrade och förstörde) de erövrade områdena på flera olika sätt. Hur då? Skriv en kort redogörelse om vad de gjorde. Skriv också om vilka konsekvenser detta har fått idag. Använd orden råvaror, industrier, marknad, gränser, kultur, religion, rasism, språk samt rika och fattiga länder.
Ta reda på mer
- Indien kallades "Juvelen i Kronan" när det var en brittisk koloni. Ta reda på mer om Indien under den här tiden. Ta även reda på hur det gick till när Indien gjorde sig fritt från Storbritannien.
- Etiopien blev aldrig koloniserat. Hur kommer det sig? Ta reda på mer om Etiopiens historia.
- En viktig del av imperialismen var att sprida kristendomen som religion - att missionera. Ta reda på mer om hur missionen gick till i de erövrade områdena. Vad fick det för konsekvenser?
Romanen Allt går sönder av Chinua Achebe utspelar sig i Nigeria under imperialismen. Den handlar just om när missionärerna kom till en by och hur det gjorde att allt verkligen gick sönder. Boken är översatt till över 50 språk. Den är obligatorisk läsning i skolor i många afrikanska länder.
Första världskriget
Tillhörande program
Första världskriget
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om första världskriget. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik och historiebruk från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- nationalism
- militära allianser/försvarspakter
- Centralmakterna
- Ententen
- skotten i Sarajevo
- svarta veckan
- västfronten
- skyttegravar
- civilbefolkning
- krigsstillestånd
- Versaillesfreden
- kvinnlig rösträtt
- svält
- ryska revolutionen
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz.
- Mellan vilka år varade första världskriget?
- Hur många dog i kriget?
- Hur levde de flesta i början av 1900-talet?
- Nämn två länder som fanns innan kriget, men inte efteråt.
- Nämn ett land som fanns efter kriget, men inte innan.
- Vilka orsaker till kriget tas upp i avsnittet?
- Vad var skotten i Sarajevo?
- Vad var Svarta veckan och hur händer det ihop med allianser?
- Vilka länder ingick i Ententen?
- Vilka länder ingick i Centralmakterna?
- Varför blev det krig i fler världsdelar än Europa?
- Hur påverkade kriget kvinnors levnadsförhållanden?
- Varför var det matbrist även i Sverige, som inte ens var med i kriget?
- Varför drog sig Ryssland ur kriget 1917?
- Vilket land gick med i kriget 1917?
- Vilka vann kriget?
- Varför dog så många i kriget?
- Vad beslutades om förloraren Tyskland i Versaillesfreden 1919?
Diskussionsfrågor
- Vad hände under julen 1914? Reflektera över det. Vad får det dig att tänka och känna?
- Skulle införandet av kvinnlig rösträtt ha dröjt längre om det inte varit krig? Skulle kampen för jämställdhet ha gått långsammare? Varför/varför inte?
- Tyskland tvingades att ta på sig skulden för kriget. Varför tror du att de behövde göra det? Hur tror du att det fick tyskarna att känna sig?
Arbeta vidare
Jämför
När du har sett både avsnittet om första världskriget och andra världskriget kan du göra en jämförelse mellan dem genom att göra ett venndiagram. En cirkel representerar det första och en cirkel det andra världskriget. Fokusera på begreppen orsaker, konsekvenser, krigande stater, allianser, dödade, teknik, gränser och ideologier när du fyller i cirklarna. Det som är lika för båda skriver du i fältet där de två cirklarna överlappar varandra. Det som är olika skriver du i de andra fälten. Sammanfatta venndiagrammet med egna ord.
Ta reda på mer
- Vilka av de krigförande länderna i Europa hade kolonier? Gör en lista på vilka kolonialmakter som hade vilka kolonier. Försök fundera på hur det kan ha påverkat kriget. Ta reda på vad som hände med kolonierna och soldaterna därifrån efter kriget.
- Ta reda på mer om några olika vapen som användes under första världskriget, till exempel stridsvagnen, kulsprutan och stridsgasen. Skriv en punktlista med fem fakta om varje.
- Två plagg som började massproduceras efter första världskriget, inspirerade av krigsföringen, vad armbandsuret och trenchcoaten. Ta reda på mer om dem.
- Ta reda på mer om ryska revolutionen. Vad hände? Varför hände det? Vad fick det för konsekvenser?
- 2021 fyllde kvinnlig rösträtt 100 år i Sverige. Hur såg kampen för rösträtt ut i Sverige?
- Vilka var suffragetterna i Storbritannien? Hur arbetade de före kriget? Vad hände under kriget? Vilka resultat uppnåddes efter kriget?
Analysera
Andreas nämnde att nationalismen var en viktig orsak till kriget. Nationalismen användes i propagandan för att få unga män att delta i kriget, som till exempel i den här affischen.
- Hur tror du man tänkte och kände när man såg de här affischerna ute på stan?
- På vilka sätt kan man tänka att affischen har något med nationalism att göra?
Arbeta med bildstödet
Utgå från bild 4 och 14 i bildstödet. Skriv ut länderna på blindkartorna och skriv sedan en kort faktatext om hur Europas karta ändrades från 1914 till 1919.
Mellankrigstiden
Tillhörande program
Mellankrigstiden
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om mellankrigstiden. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik och historiebruk från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- demokrati
- diktatur
- Versaillesfreden
- inflation
- hyperinflation
- allmän och lika rösträtt
- det glada 20-talet
- börskrasch
- depression
- radio
- propaganda
- kohandel
- folkhemmet
- dolkstötslegenden
- koncentrationsläger
- svarta torsdagen
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz.
- Mellan vilka år var mellankrigstiden?
- Hur var det i Europa efter första världskriget?
- Vad innebar Versaillesfreden för Tyskland?
- Varför kallas 1920-talet för "det glada 20-talet"?
- Vad innebar hyperinflationen i Tyskland 1923?
- Vad var folkhemmet?
- Varför visar Andreas en ko när han berättar om Sverige på 1930-talet?
- Vad hände i Tyskland 1933?
- Vad innebar dolkstötslegenden?
- Vilken roll spelade radion i Tyskland under 1930-talet?
- På vilka sätt bröt Tyskland Versaillesfredens villkor?
- Varför reagerade inte andra länder när detta hände?
- Varför regerade inte det tyska folket?
- Vid vilken händelse startade andra världskriget?
Diskussionsfrågor
- Skulle samma sak som hände i Tyskland på 1930-talet kunna hända idag? Vad skulle det kunna få för konsekvenser?
- Varför tror du att nazisterna kom till makten i Tyskland? Förklara hur du tänker.
- Hur tror du historien skulle ha sett ut om inte Hitler kommit till makten i Tyskland?
Arbeta vidare
Ta reda på mer
- Efter första världskriget bildades Nationernas förbund (NF). Ta reda på mer om det.
- Ta reda på mer om vad som hände i Sovjetunionen från 1920-talet och framåt. Försök få med begreppen kommunism, diktatur, femårsplaner och Gulag i ditt svar.
- Folkhemmet i Sverige var inte för alla. Vilka var uteslutna från det och varför? Undersök det. Arbeta gärna två och två.
Arbeta med bildstödet - undersök diktaturer
Utgå från bild 16 i bildstödet. Skriv ut namnet på länderna i svart på kartan och ta reda på mer om dessa diktaturer. Här passar det bra att arbeta i hem- och expertgrupper. Dela upp er i några hemgrupper, cirka 4-5 personer i varje. Välj olika länder i gruppen. Dela sedan in er i nya grupper, så kallade expertgrupper, så att ni nu sitter tillsammans med de som ska undersöka samma land. Samarbeta och hjälp varandra. Sätt er sedan igen i era hemgrupper och berätta för varandra om vad ni lärt er.
Analysera
Här ser du ett exempel på nazistisk propaganda i Tyskland under mellankrigstiden. Vad är budskapet i den här bilden, tror du? Vad vill man förmedla? Vilka ideal och värden är viktiga?
Googla och sök efter fler exempel på propaganda från den här tiden, gärna från andra länder också. På vilket sätt liknar bilderna varandra? På vilka sätt skiljer de sig åt? Vilka budskap kan du identifiera?
Skriv
Hitta på en kort berättelse omkring bilderna på sidan 7 i bildstödet. Hur kunde det vara för någon att handla den dagen, hur ländes det och vad ledde det till?
Andra världskriget
Tillhörande program
Andra världskriget
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om andra världskriget. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik och historiebruk från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- pakt
- allians
- diktatur
- nazism
- lebensraum
- Stortyskland
- imperialism
- blixtkrig
- icke-aggressionspakt
- Operation Barbarossa
- D-dagen
- bunker
- kapitulation
- atombomben
- folkmord
- förintelsen
- kalla kriget
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz.
- Mellan vilka år pågick andra världskriget?
- Vilka pakter krigade mot varandra?
- Hur kom Hitler till makten och vad hände sedan?
- Vilka är nazismens grundidéer?
- Vad var Hitlers mål?
- Vilka länder invaderades av Tyskland 1938?
- Vilket land invaderades 1939 och vad ledde det till?
- Varför gjorde Tyskland en icke-aggressionpakt med Sovjetunionen?
- Vad kallades Tysklands strategi och hur fungerade den i början av kriget?
- Vilket land anfölls av Tyskland men lyckades stå emot?
- Varför anföll Japan Pearl Harbour 1941? Vad fick det för konsekvenser?
- Vad hände under D-dagen 1944?
- Hur dog Hitler?
- När Tyskland anföll Sovjetunionen fick det konsekvenser för Sverige. Vad?
- Vad kallades Tysklands anfall mot Sovjetunionen och hur gick det?
- Hur länge pågick kriget efter Tysklands kapitulation?
- Hur kom det sig att Japan kapitulerade?
- Vad var Förintelsen?
- Hur många dog i andra världskriget?
- Vad hände med Tyskland efter andra världskriget?
Diskussions- och fördjupningsfrågor
- Många har diskuterat om Sverige gjorde rätt som lät Tyskland transportera soldater genom Sverige, använda vårt telefonnät och så vidare. Var det rätt eller fel? Hur tänker du? Fundera också på vad det hade fått för konsekvenser om Sverige sagt nej.
- Hur kan man förklara varför Förintelsen kunde ske genom orden diktatur, propaganda, imperialism och rasism?
- Hur skulle världen sett ut om Tyskland och axelmakterna vunnit kriget?
- FN:s mänskliga rättigheter hade inte skrivits ännu när Förintelsen pågick. Hade dessa kunnat stoppa dödandet och lidandet? Vad tror du?
Arbeta vidare
Jämför
När du har sett både avsnittet om första världskriget och andra världskriget kan du göra en jämförelse mellan dem genom att göra ett venndiagram. En cirkel representerar det första och en cirkel det andra världskriget. Fokusera på begreppen orsaker, konsekvenser, krigande stater, allianser, dödade, teknik, gränser och ideologier när du fyller i cirklarna. Det som är lika för båda skriver du i fältet där de två cirklarna överlappar varandra. Det som är olika skriver du i de andra fälten. Sammanfatta venndiagrammet med egna ord.
Skriv
Skriv om andra världskriget som om det vore en storslagen saga eller en myt, kanske som en lore till ett spel.
Arbeta med tidsaxeln
Använd tidsaxeln och rita ut en graf för hur det gick för Tyskland i kriget. När det gick bra så vänder kurvan uppåt och tvärtom. Sätt ut viktiga händelser på kurvan.
Ta reda på mer om informationstekniken under andra världskriget
Titta på avsnittet Plugga historia - historikerns reflektioner och skriv en sammanfattning dels av hur propagandan under kriget kunde gå till, dels om hur man lyckades knäcka koder. Läs mer om Alan Turing och Bletchley Park skriv en kort faktatext om det.
Det finns en tv-serie som heter Bletchley Circle, som handlar om just kodknäckarna i England under andra världskriget. Det finns också en film om Alan Turing som heter The Imitation Game.
Återberätta med hjälp av bildstödet
Titta på bilden på sidan 6 i bildstödet och återberätta Tysklands historia från 1900-talets början fram till 1939 med hjälp av bilderna.
Fördjupning: Förintelsen
- Ta reda på mer om Kristallnatten.
- Hur kom det sig att många tyskar inte vågade protestera mot antisemitism, rasism, våld och hat?
- Ta reda på mer om Hitlerjugend och Bund deutscher Mädel.
- Sök efter nazistisk propaganda och försök göra en analys över budskapen som förs fram.
- Vad var ”Den slutgiltiga lösningen”?
- Titta på en karta som visar var koncentrationslägren låg. I vilka länder fanns de? Välj ett läger och ta reda på mer om det.
Molnfri bombnatt att Vibeke Olsson är en bok som handlar om en flicka som blir nazist i Tyskland innan kriget. Den ger en spännande inblick i hur påverkan kan gå till.
Kalla kriget
Tillhörande program
Kalla kriget
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om kalla kriget. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik och historiebruk från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- Berlinmuren
- kalla kriget
- Sovjetunionen
- USA
- supermakter
- kommunistisk militärdiktatur
- yttrandefrihet
- kapitalism
- Östtyskland och Västtyskland
- Checkpoint Charlie
- Nato
- Warszawapakten
- Kubakrisen
- proxykrig
- heta linjen
- rymdkapplöpning
- perestrojka och glasnost
- järnridån
Frågor
Repetitionsfrågor
Frågorna finns också som quiz.
- Mellan vilka år varade kalla kriget?
- Vilka två supermakter var på varsin sida i kalla kriget?
- Varför kallades konflikten för just kalla kriget?
- Hur styrdes Sovjetunionen under kalla kriget?
- Hur styrdes USA under kalla kriget?
- Vad betyder kapitalism?
- Vilka två militärallianser delade Europa under kalla kriget?
- Låg Berlin i dåvarande Östtyskland eller Västtyskland?
- Vad är ett proxykrig?
- Nämn två proxykrig under kalla kriget.
- Varför stöttade Sovjetunionen Kuba?
- Vad var det som utlöste Kubakrisen?
- Vad var heta linjen?
- Vad stämmer om månlandningen 1969?
- Vad hände 9 november 1989?
- När upplöstes Sovjetunionen?
Diskussions- och fördjupningsfrågor
- Varför kan det ha varit så viktigt för supermakterna att tävla i allt, för att bevisa vilket system som skapade bäst människor?
- Under kalla kriget levde människor under hotet om ett kärnvapenkrig. Hur kan det ha påverkat människor? Vilka hot lever vi under idag? Hur påverkar det oss?
- Tänk dig att du bodde i Västberlin under Kalla kriget. Hur tror du att det var att leva i "en demokratisk ö" mitt inne i det kommunistiska Östtyskland?
Arbeta vidare
Jämför USA och Sovjetunionen under kalla kriget
Att dessa två supermakter var olika är nog rätt klart. Men vilka var de viktigaste olikheterna egentligen? Och fanns det även likheter? Använd det här venndiagrammet och jämför länderna. En cirkel representerar USA och en cirkel Sovjetunionen. Fokusera på hur länderna styrdes, vad de ville och vad de gjorde. Det som är lika för båda skriver du i fältet där de två cirklarna överlappar varandra. Det som är olika skriver du i de andra fälten. Sammanfatta venndiagrammet med egna ord.
Ta reda på mer om Vietnamkriget och Koreakriget
Andreas hann inte berätta så mycket om de här två krigen i avsnittet, så nu får du i uppgift att ta reda på mer om dem.
Gör en faktaruta per krig och skriv gärna i punktform. Några förslag på punkter/frågor:
Vilka sidor stred? Vilka supermakter stödde vilka sidor? Hur gick kriget till? Hur länge pågick det? Varför bröt det ut? Vilka konsekvenser fick det? Hur många dog? Vad sade omvärlden om kriget?
Berätta med hjälp av bilder
- Använd bild 11 i Bilder---Kalla-kriget-2024-10-21-16:13.pdf och skriv en bildtext till varje bild. Vad var det som hände? Vad skildrar bilderna?
- Utgå nu ifrån berättelsen om Stanislav Petrov i slutet av avsnittet. Nu är det din tur att skapa bilder. Gör ett ett antal bilder som illustrerar denna händelse och skriv sedan bildtext till varje bild. Avsluta med att skriva en egen betraktelse över vad som hände, alltså vad du tycker och tänker om händelsen.
Vad hände sedan?
Ta reda på mer om vad som hände efter att kalla kriget tog slut. Hur blev det då i världen, strax efteråt? Hur påverkar det oss idag?
Historieskrivning
Andreas säger i avsnittet att berättelsen om Stanislav Petrov gjorde att man behövde skriva om historien. Hur menar han? Förklara kort först vad historieskrivning är, och skriv därefter en kort text om hur denna händelse kan vara ett exempel på när historieskrivning blir tydlig för oss.
Spioner i populärkulturen
Både USA och Sovjetunionen använde sig i hög grad av spioner. Det här har gett upphov till många spännande berättelser i filmer, tv-serier, spel, musik och böcker. Skriv en tipslista i klassen. Vad kände ni till sedan innan? Vad hittar ni när ni söker på nätet? Du kan gärna titta på Plugga historia, Kalla kriget - Historikerns reflektioner också. Där berättar Andreas lite mer om vilka spioner han gillar extra mycket.
Avkoloniseringen
Tillhörande program
Avkoloniseringen
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om avkoloniseringen. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik och historiebruk från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- avkolonisering
- kolonialism
- självstyre
- FN
- mänskliga rättigheter
- rasism
- juvelen i kronan
- textilproduktion
- spinnrock
- civil olydnad
- ahimsa
- kalla kriget
- proxykrig
- apartheid
- postkolonialism
Frågor
Repetitionsfrågor
- När sker den största delen av världens avkolonisering?
- Hur såg Europas stormakter ut i slutet av andra världskriget?
- FN bildas 1948. Vad beslutar man där?
- Hur gick befrielseprocessen oftast till?
- Varför ser Algeriets gräns ut som den gör?
- Vad var Mahatma Gandhis strategi för Indiens kamp för självständighet?
- Vad betyder ahimsa?
- Vietnamkriget var ett proxykrig. Vad är det? Förklara hur det gick till i Nordvietnam och Sydvietnam.
- Vem var Nelson Mandela?
- När avskaffades apartheid i Sydafrika?
- Hur har de forna kolonierna påverkats av att ha varit kolonier?
- Vad är postkolonialism?
Diskussions- och fördjupningsfrågor
- "Hur kunde en gubbe med en spinnrock bli politik?", säger Andreas i avsnittet. Vad menar han med det? Använd gärna bild 7 i bildstödet när du besvarar frågan.
- Vietnamkriget tv-sändes. Hur påverkade det kriget och omvärlden? Hur tror du att nyhetsrapporteringen av dagens krig och konflikter påverkar utvecklingen i de krigsdrabbade områdena?
- Andreas fyller en plastback med bollar i början av avsnittet. Vad vill han visa med det? Besvara frågan och reflektera sedan över vilka konsekvenser detta kan ha fått för världen.
- Mahatma Gandhi utövade civil olydnad som en metod för att få Indien självständigt. Kan du komma på fler exempel på civil olydnad? Resonera om civil olydnad är ok eller inte, och när i så fall det är ok - och när det inte är det.
- Hur hänger kalla kriget och Vietnamkriget ihop?
Arbeta vidare
Det här avsnittet berör kort många viktiga historiska händelser. Här får du möjlighet att fördjupa dina kunskaper kring några av dem. Fråga din lärare vilken eller vilka av uppgifterna du ska göra.
Ta reda på mer
- Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare1953-1961. Ta reda på mer om honom - om hans liv och död.
- Skriv en text om Vietnamkriget. Använd den fakta som togs upp i avsnittet samt andra källor. Utgå från bildstödet (sid. 8) och skriv bildtexter till varje bild.
- Ta reda på mer om Indiens kamp för självständighet och vad som hände efteråt. Sätt ut viktiga händelser på en tidsaxel.
- Ta reda på mer om Sydafrika, Nelson Mandela och apartheid. Skriv en kort faktaruta om vad du lärt dig.
- Vad innebär dominoteorin? Hur har den påverkat konflikter och utrikespolitik under den här perioden?
- Välj en konflikt som pågår just nu, och försök analysera om den kan ha någon grund i koloniseringen. Förklara hur det kan hänga ihop.
Visste du att fredsmärket egentligen heter antikärnvapenmärket, och att det är bildat av flaggsignalerna för bokstäverna N och D, som står för Nuclear Disarmament = nedrustning av kärnvapen. Bildgoogla så ser du hur flaggsignalerna ser ut.
Vilka andra fredssymboler finns det? Vad är deras ursprung?
Analysera
Välj ett land i antingen Sydamerika, Afrika eller Asien. Beskriv kort, kanske i punktform, dels hur det var där under kolonisationen, dels hur avkoloniseringen gick till. Ta även reda på hur det är i landet idag. Skriv sedan en postkolonial analys över landet. Hur har det påverkats av koloniseringen och hur ser man spår av detta idag?
Händelser som inte fick plats i avsnittet
I ett så här kort avsnitt går det inte att få med allt som hände under avkoloniseringen. Här följer några tips på andra program från UR som tar upp fler händelser. Till nästan alla program finns det lärarhandledning.
Fejk - om Rosa Parks och medborgarrättsrörelsen i USA (del i och 2)
Kunskapsverket - Algeriets frihetskrig och Zohra Drif
Kunskapsverket - Nelson Mandela
Nutidshistoria
Tillhörande program
Nutidshistoria
Titta på det här avsnittet efter att du har sett avsnittet om nutidshistoria. Vad svarar Andreas på frågorna i avsnittet? - Vad tycker du är mest spännande? - Vilken aspekt hanns inte med i avsnittet? - Vilka aspekter om källkritik och historiebruk från avsnittet vill du ta upp?
Begreppslista
- Sovjetunionen
- Öst- och Västtyskland
- KGB
- EU
- ozonhålet
- internet
- nedrustning
- Balkankonflikten
- folkmord
- millennieskiftet
- 9/11
- al-Qaida
- kriget mot terrorismen
- marknadsekonomi
- planekonomi
- demokrati
Frågor
Repetitionsfrågor
- Vad hände 1989?
- Hur många nya länder bildades när Sovjetunionen föll samman 1991?
- Andreas säger att det är "peak demokrati" på 1990-talet. Vad menar han med det?
- När går Sverige med i EU?
- Vilket miljöproblem löste man i världen på 1990-talet?
- I Sverige rådde optimism och framtidstro på 1990-talet. Ge några exempel på orsaker till det - och några konsekvenser.
- Varför blev det inbördeskrig i Jugoslavien 1991 - 2001?
- Vilka konsekvenser fick Balkankriget?
- Vad hände i Srebrenica under kriget?
- Vad hände den 11 september 2001?
- Varför såg al-Quaida USA som sin fiende?
- Vad var kriget mot terrorismen?
- Hur styrs Kina?
- Hur stor del av jordens befolkning lever i icke-demokratier på 2020-talet?
- Vad fungerar bättre i demokratier än i diktaturer? Vilka exempel nämns i avsnittet?
Diskussions- och fördjupningsfrågor
- Varför hävdar författaren Francis Fukuyama att vi nådde historiens slut 1989? Vad tänker du om det?
- Hur var Vladimir Putins karriär innan han blev Rysslands president? Hur gick Putin från en demokratiskt vald ledare till en diktator? Resonera om hur hans historia kan ha påverkat hans agerande som president.
- Sovjets fall ledde till färre konflikter i Europa men skapade fler konflikter i andra regioner i världen, säger Andreas i avsnittet. Hur hänger det ihop? Förklara.
- Kina är en stormakt som får ökad makt efter kalla kriget. Red ut hur det hänger ihop. Använd begreppen diktatur och marknadsekonomi i ditt svar.
- Titta på sidan 12 i bildstödet och fundera på hur tanken på framtiden kan ha påverkats av hur det fick för Sverige under 1900-talet.
Arbeta vidare
Ta reda på mer om...
- Det är omöjligt att få med allt som händer i världen under 20 år i ett så här kort avsnitt. Här är några andra viktiga händelser som sker mellan 1989 och 2010. Dela in er i grupper med fem personer i varje grupp. Låt var och en ta reda på mer om varsin händelse och sedan redovisa för varandra vad ni lärt er.
- Folkmordet i Rwanda 1994
- Finanskrisen 2008
- Gulfkriget 1990-1991
- Den arabiska våren 2010-2011
- Afghanistan 2001-2021
- Arbeta nu tillsammans i gruppen och välj ut fem viktiga händelser mellan 2010 och idag. Skriv kort om varje händelse, med fokus på dess orsaker och konsekvenser.
Jämför Ryssland och Kina
Ta hjälp av ett venndiagram för att jämföra Ryssland och Kina. Skriv Kina ovanför den ena cirkeln och Ryssland ovanför den andra. Det som är lika för båda länderna skriver du i det fältet där cirklarna överlappar varandra, och det som är specifikt för respektive land skriver du i de andra fälten. Fokusera på ländernas styrelseskick, ekonomi, utrikespolitik och historia. Använd gärna bilderna på sidorna 23 och 25 i bildstödet.
Globalisering
Från 1990-talet och framåt blir världen allt mer globaliserad. Hur förändras världens handel, migration, teknik och kultur av globaliseringen? Försök få syn på hur olika globaliseringsprocesser hänger ihop och påverkar varandra. Vilka konsekvenser får globaliseringen? Använd olika källor för att besvara uppgiften.
Arbeta med bildstödet - Balkankriget
Utgå ifrån bilderna på sidan 19 i bildstödet och skriv bildtexter till bilderna. Fokusera på orsaker till, förlopp och konsekvenser av kriget.
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).