Seriebild

LärarhandledningSmart på nätet

Syfte och målgrupp

En serie på lätt svenska för Sfi om hur man upptäcker vad som är fakta respektive åsikt på nätet, om desinformation, bildmanipulation och det egna ansvaret när man delar och sprider vidare. 

Klippen ger konkreta exempel som vi kan känna igen oss. De vill få oss att stanna upp och lyfta blicken och att tänka efter. Syftet är att starta samtal och funderingar för att bygga upp en större medvetenhet kring riskerna, bli mer nätsmart och förstå sin egen roll bättre. 

Serien och lärarhandledning riktar sig i första hand till Sfi-kurserna B och C, men går att bearbeta till fler sammanhang. 

Skolverkets fyra aspekter inom digital kompetens:  

o   Förstå digitaliseringens påverkan på samhället (i stort)

o   Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier

o   Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt

o   Kunna lösa problem och omsätta idéer till handling

Läroplan för vuxenutbildningen

1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund

  • I ett alltmer digitaliserat samhälle ska vuxenutbildningen också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Utbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier.
  • Vuxenutbildningen ska behandla det etiska perspektivet samt ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Kursplan för komvux i svenska för invandrare

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla

  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Undervisningen ska även bidra till att eleven utvecklar sin kompetens att använda digital teknik, relevanta verktyg och medier för information, kommunikation och lärande.

Om handledningen

Handledningen är tänkt att stötta bearbetning och samtal om klippens innehåll och ge förslag på olika aktiviteter för eleverna. Syftet är att befästa och fördjupa kunskaperna både språkligt och ämnesmässigt inom avsnittens teman. 

Struktur och upplägg

Handledningen till varje avsnitt har ett återkommande upplägg i rubrikerna begrepp, samtalsfrågor och aktiviteter.  

Flera av uppgifterna inom `aktiviteter` ger även förslag på övningar som sträcker sig lite utanför programmens innehåll för att på så vis utvidga kunskapsområdet ytterligare för de elevgrupper som är redo för det. Allt för att konkretisera förståelsen och ge en större helhet kring digitaliseringens konsekvenser idag. 

Arbeta med programmet

Förförståelse

För att kunna utgå från elevernas förförståelse och egna erfarenheter kan det vara viktigt att fånga allas tankar och funderingar kring temat redan innan man tittar på avsnittet. Det kan exempelvis göras som en EPG/A (först enskilt, sen i par/grupp och sist alla).  Ett tips kan vara att utgå från orden i begreppslistan som finns till de specifika avsnitten.

Begrepp

Begreppsförståelse

Till varje avsnitt finns en begreppslista med relevanta, centrala och betydelsebärande ord och begrepp. Flera av dessa ord förklaras även i tal och text i avsnitten eller förstås utifrån kontext men listan kan ändå komma till användning, inte minst i förarbetet inför visningen av programmet.

Förslag på hur du kan arbeta med orden i begreppslistan:

●    Gå igenom orden. Vilka är nya? Vad betyder de? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen.

●    Vad heter orden på elevernas förstaspråk? Liknar det svenska? Låter orden lika på andra språk?

●    Ge orden passande sammanhang genom att skriva meningar där orden ingår.

●    Hitta synonymer.

●    Tag hjälp av orden före tittandet för att förutsäga vad programmet ska handla om.

episodebild

Två vänner samtalar utifrån ett klipp de tittar på som visar när svensk polis skyddar den danske aktivisten Paludans koranbränning. Vännerna representerar indirekt de olika positionerna fakta (han) och åsikt (hon) i sitt förhållningssätt till det de tittar på. Detta i syfte att förtydliga skillnaden. 

I Sverige råder åsiktsfrihet, men det är viktigt att kunna navigera självständigt och rationellt i snabba nyhetsflöden, utan att känslorna tar över.

Begreppslista

  • demonstrationsfrihet
  • skydda
  • koranbränning
  • fakta eller åsikt
  • yttrandefrihet
  • grundlag
  • regel
  • demokrati
  • uttrycka sig
  • dela i sociala medier
  • sprida desinformation
  • hålla tal
  • tillåta
  • bevisa

Frågor

Avsnittets huvudfråga: Hur vet du vad som är fakta och åsikt i det du delar?

  1. Vad betyder fakta? Vad betyder åsikt?
  2. Vad skiljer fakta och åsikt?
  3. Är det viktigt att veta om det är fakta eller åsikt som man hör, läser eller ser? Varför?
  4. Vilken fakta litar du på? Varför?
  5. Hur kan man veta om rykten är sanna eller falska?

Arbeta vidare


Fördjupning - relaterade begrepp:

Om tid finns - och kunskapsnivån passar gruppen - så kan även dessa begrepp vara intressanta att samtala om och sätta in i meningar. 

fördom, ryktesspridning, källkritik, medier, nyheter, åsiktsfrihet

1. Skriv påståenden!

Vad är skillnaden mellan fakta och åsikt? Var går gränsen mellan de två? Kan något vara fakta OCH åsikt? Skriv påståenden och utforska skillnaden mellan fakta och åsikt!

Låt eleverna arbeta i en EPG (enskilt - par - grupp). 
​Låt var och en först skriva fyra påståenden. Två ska vara fakta och två ska vara åsikt. Para sedan ihop dem och låt dem diskutera vilka meningar som är fakta och åsikt. Låt dem sist göra samma sak men i grupp om c:a 6 elever.

Vad kom fram i diskussionerna? Vad är tydlig fakta? Tydlig åsikt? Kan man tolka påståendena på olika sätt? Var finns svårigheter att bedöma vad som är vad?

2. Granska reklam!

Hur kan man avgöra vad som är fakta och åsikt i reklam? Hur använder reklam attribut och symboler? Granska reklam!

Att tandkrämsreklam och reklam för hudvårdsprodukter ofta innehåller personer som har på sig vita rockar är klassiskt. Och att använda sig av statistik är populärt för att höja trovärdigheten. På det sättet försöker reklam visa (eller låtsas) att den bygger på kunskap och fakta.

  • Hitta två filmer eller två bilder som gör reklam för samma typ av produkt/vara, till exempel bilreklam, tandkrämsreklam eller tvättmedelsreklam. Granska dem. Vad har de två filmerna eller bilderna gemensamt? Finns gemensamma attribut eller symboler? Vad är fakta? Vad är åsikt? Är det tydligt vad som är vad?

3. Berätta en vandringsnyhet!

Hur sprids rykten och berättelser idag? Hur anpassas de efter aktuella händelser? Vilka inslag brukar finnas och vad är det som gör att de gärna delas vidare? Berätta och granska vandringsnyheter!

Vandringssägner eller `urban legends`, som de också kallas, finns spridda över hela världen. I samlingarna Råttan i pizzan och Den stulna njuren (Bengt af Klintberg) finns åtskilliga, korta versioner av populära vandringssägner. Sägnerna anpassas efter sin tid så de som på 80-talet handlade om aids kanske idag beskriver covid eller ebola istället.

  • Berätta en vandringsnyhet/urban legend för eleverna. Har de hört den eller någon liknande förut? Var?
  • Låt eleverna berätta en vandringsnyheter för varandra i par eller i grupp. Vilka likheter finns mellan berättelserna? Vad skiljer? Har de hört dem förut? Var och varför?

4. Har du sett det här klippet?

Har du någonsin sett saker i media som skapat starka känslor hos dig och andra? Vilka klipp brukar göra dig väldigt arg, glad eller ledsen? Har du frågat dig själv om det verkligen kan vara sant? Brukar du visa klipp för andra? Vad tycker du om att visa? För vilka personer brukar du visa dem? Fundera på vad du "går igång på" och varför!

  • Låt eleverna arbeta i en EPG (enskilt - par - grupp). Låt var och en leta i sina sociala medier efter klipp som engagerar och intresserar dem känslomässigt. Para sedan ihop dem och låt dem visa klippen för varandra. Låt dem också berätta och diskutera varför de blir engagerade.  Låt dem sist göra samma sak men i grupp om c:a 6 elever.

Vad kom fram i diskussionerna? Finns likheter och skillnader i klipp och känslor?

episodebild

Avsnittet visar en låtsas-nyhetssändning om riskerna med falska bilder på nätet. Ett autentiskt exempel är ett klipp från 2022 i Österrike där aktivister iklätt sig liksäckar för att väcka uppmärksamhet på klimatförändringarna. Men det som har hänt med fotot/klippet därefter är att det har utnyttjats i oärliga påverkanskampanjer om helt andra saker och med helt andra syften. 

Hur kan man upptäcka att det man tittar på är en falsk bild? Eller att bilden används i fel sammanhang. 

Begreppslista

Vad betyder begreppen? Förklara och använd i en mening!

  • nyhetssändning
  • falsk bild
  • videoklipp
  • sociala medier
  • sprida lögner
  • påstå
  • fejkad (från eng:fake)
  • dela
  • falsk information/falsk nyhet
  • desinformation
  • felaktig
  • lura
  • påverka
  • politiskt budskap
  • åsikt
  • värdering
  • beslut
  • källkritisk
  • granska information

Frågor

Avsnittets huvudfråga: Hur vet du att en bild är sann?

  1. Vad betyder, bild, foto, klipp, video?
  2. Vad betyder falsk, felaktig, propaganda och lögn?
  3. Vad betyder det att tolka en bild?
  4. Varför läser olika personer en bild på olika sätt?
  5. Varför sprider en del personer desinformation? Varför är det ett problem?
  6. Varför är det viktigt att själv kunna källgranska bilder?
  7. Hur kan bilder, filmer (och memes) påverka dig? Varför?
  8. Brukar du fundera över om en bild är sann eller falsk?
  9. Vad kan hända om man tror att manipulerade eller falska bilder och filmklipp är sanna?
  10. Hur kan man ta reda på om en bild är sann eller falsk?
  11. Har du blivit lurad av en bild någon gång?
  12. Litar du mer på en bild än en text? Varför (inte)?

Arbeta vidare

Fördjupning - relaterade begrepp:

Om tid finns - och kunskapsnivån passar gruppen - så kan även dessa begrepp vara intressanta att samtala om och sätta in i meningar. 

vilseledande, fake news, manipulera, medier, nyheter, reel, meme

1. Ta en 3-i-1-bild!

Hur kan en och samma bild tolkas på helt olika sätt? Hur påverkar fokus, färger, ljus, och omgivning hur vi förstår och tolkar bilder? Och hur förstår vi bilder med lite information? Ta tre bilder på samma objekt!

  • Låt eleverna arbeta i par. Varje par bestämmer ett objekt som de fotograferar tre gånger med mobilen. Första fotot är i extrem närbild, andra fotot visar större del av objektet och den tredje bilden visar objektet i sitt sammanhang. Exempel: foto 1 = extrem närbild ovanifrån på kaffe, foto 2 = bild på samma kaffe men denna gång från sidan och även en bit av koppen finns med, foto 3 = utzoomad bild på en person som håller koppen med kaffe i på ett kafé. 

Låt eleverna visa sina bilder i grupp och låt gruppen gissa vad fotona föreställer.

2. Ljug med kameran!

Hur kan man manipulera bilder? Vad är det vi tolkar i bilder? Vilka känslor skapar olika motiv, färger och ljus? Ljug med kameran och beskär en bild eller ljug om bildens kontext!

a) Beskär ett foto!

På julafton campar Janne Långben och hans vänner på en soptipp men kameran visar en idyllisk kuliss. Stranden i Lampedusa kan i bild både porträtteras som semesterparadis med solande turister och som tillfällig kyrkogård för ilandspolade, drunknade migranter.

  • Låt eleverna arbeta i par. Ge dem ett fotografi. Låt dem beskära det, antingen i datorn eller med en sax om det är en papperskopia. Vad visar originalet? Vad säger den beskurna bilden? Eleverna visar bilderna i sammanslagna grupper och diskuterar tillsammans.

b) Ljug (eller inte) om ett foto!

Gamla bilder används ibland i nya sammanhang och det kan vara svårt att veta vad bilden faktiskt porträtterar. I propaganda och desinformation kan bilder användas i nya sammanhang och påstås visa något helt annat än de faktiskt gör.

  • Låt eleverna arbeta i en EPG (enskilt - par - grupp). Låt var och en först hitta ett fotografi i mobilen. Be eleverna förbereda att berätta om händelsen på bilden. Uppmana dem att ljuga eller tala sanning.  Para sedan ihop dem och låt dem berätta om sin bild. Låt parkamraten avgöra om berättelsen är sann eller inte.  Låt dem sist göra samma sak men i grupp om c:a 6 elever.

3. Kontrollera en bild!

Hur kan man avgöra om en bild är manipulerad? Vilka tecken ska man titta efter? Vilka filter och knep finns för att förändra bilder? Kontrollera en bild!

Det är ganska lätt att se om mobilfoton har använt filter för att försköna objektet

4. Gör en AI-bild

Kan man själv göra en AI-bild? Hur gör man? Är det svårt? Blir resultatet trovärdigt eller är det lätt att se att bilden är falsk? Gör en AI-bild!

Online finns en rad olika verktyg där man lätt kan skapa egna bilder med hjälp av AI. Sök på exempelvis "skapa bild AI" och välj.

Exempel på AI-verktyg online

https://deepai.org/

https://labs.openai.com/

https://openai.com/dall-e-2

5. Vad säger bilden dig? Tolka tillsammans!

Säger bilder och foton samma sak över hela världen eller finns kulturella skillnader? Använder vi erfarenheter och kulturell bakgrund för att läsa in olika budskap? Spelar ålder, bakgrund och annat in? Tolka en bild tillsammans!

Välj några foton, till exempel bilder från en skog, en stad, en lättklädd turist med en drink i handen eller liknande. Huvudsaken är att bilden kan tolkas på olika sätt utifrån ålder, etnicitet, kulturell bakgrund och så vidare. 

  • Låt eleverna arbeta i en EPG (enskilt - par - grupp). Låt var och en först titta på en bild. Be eleverna förbereda att berätta om bilden. Ger bilder bra eller dåliga känslor? Säger bilden något? Para sedan ihop dem och låt dem berätta om sin bild. Låt dem sist göra samma sak men i grupp om c:a 6 elever. 
    Såg eleverna samma saker i bilderna? Varför (inte)? Vad påverkar hur man tolkar en bild?

Exempel på gratis bilder online

https://pixabay.com/sv/

www.pexels.com/sv-se/sok/gratis%20bilder/

6. Spåra en bild!

Hur kan man veta att en bild visar det den påstår att den visar? Hur kan man avgöra att bilder används i rätt sammanhang? Var har bilden publicerats och vem äger den? Spåra en bild!

Genom att spåra bildens historia och analysera trovärdigheten på de sidor där den förekommit kan man få en uppfattning

Sök till exempel bildhistorik så här:

  1. Öppna Google-appen eller Chrome-appen. ...
  2. Öppna webbplatsen med bilden.
  3. Tryck länge på bilden.
  4. Tryck på Bildsökning med Google Lens. ...
  5. Scrolla till de relaterade sökresultaten

Exempel på sajter som hjälper att granska bilder:

https://tineye.com/

https://fotoforensics.com/

Lär mer om att tolka bilder

UR- Är det sant?  Fuska med bilder

episodebild

Får man dela vad som helst i sociala medier? Vad kan spridning av desinformation leda till och hur lätt kan något spridas? 

Vi utgår ifrån desinformationskampanjen som påstod att socialtjänsten i Sverige kidnappar barn. En av dem som var med inledningsvis ångrar sig nu. Vi pratar också med en kulturtolk från Uppsala kommun och en sakkunnig från Internetstiftelsen om riskerna med spridning av desinformation.

Begreppslista

Vad betyder begreppen? Förklara och använd i en mening!

  • ansvar
  • etik på internet
  • snabb nyhet
  • kunskapsbrist
  • risk
  • medier
  • nyheter
  • sociala medier
  • desinformation
  • falsk information

Frågor

Avsnittets huvudfråga: Hur tar du ansvar för att inte sprida desinformation? 

  1. Vad betyder dela på nätet?
  2. Har man något ansvar när man delar information?
  3. Hur tar man ansvar?
  4. Vad kan desinformation leda till?
  5. Vad brukar du dela på nätet? Varför?
  6. Vad brukar du inte dela på nätet? Varför?
  7. Brukar du kommentera delningen? Varför?
  8. När kan det vara dåligt att dela? Varför?
  9. När kan det vara bra att dela? Varför?
  10. Vad har du för ansvar för det du delar?
  11. Hur kan man få dig att tro på det du ser och läser på nätet?
  12. Hur kan man få dig att dela det du ser och läser på nätet?

Arbeta vidare

Fördjupning - relaterade begrepp:

Om tid finns - och kunskapsnivån passar gruppen - så kan även dessa begrepp vara intressanta att samtala om och sätta in i meningar. 

inlägg, statusuppdatering, video, klipp, reel, meme, åsikt, efterlysning

1. Lek viskleken!

Hur förändras ett budskap när det sprids vidare? Hur tolkar mottagaren informationen och hur förmedlas den vidare? Varför blir det så? 

Stå på rad. Personen längst bak viskar ett meddelande till personen framför. Den personen viskar det den uppfattade till personen framför och så vidare. Slutligen har meddelandet nått personen längst fram och den säger högt vad den fått viskat i sitt öra. Vad hände med meddelandet? Varför? Vilket ansvar har man som mottagare och sändare för meddelandet?

2. Berätta en vandringssägen!

Hur sprids rykten och berättelser idag? Hur anpassas de efter sin tid och aktuella händelser? Vilka inslag brukar finnas och vad är det som gör att de gärna delas vidare? Berätta och granska vandringssägner!

Vandringssägner eller urban legends, som de också kallas, finns spridda över hela världen. I samlingarna Råttan i pizzan och Den stulna njuren (Bengt af Klintberg) finns åtskilliga, korta versioner av populära vandringssägner. Sägnerna anpassas efter sin tid så de som på 80-talet handlade om aids kanske idag beskriver covid eller ebola istället.

a) Berätta en vandringssägen/urban legend för eleverna. Har de hört den eller någon liknande förut? Var?

b) Låt eleverna berätta en vandringssägen för varandra i par eller i grupp. Vilka likheter finns mellan berättelserna? Vad skiljer? Har de hört dem förut? Var och varför?

3. Granska erbjudande, test eller tävling!

Varför är tävlingar, tester och erbjudanden så populära på nätet? Varför uppmanas vi att delta i dem och dela dem?  Vem tjänar på det? Hur kan man avgöra vad som är för bra för att vara sant? Granska ett  erbjudande eller tävling!

På sociala medier är det vanligt med fantastiska erbjudanden. Man erbjuds att delta i tävlingar genom att dela, tagga en vän, gilla sidor och registrera sina personuppgifter. Vinsterna kan vara värda hundratusentals kronor. Ibland är det kända varumärken och affärskedjor som påstås arrangera tävlingar. Syftet med de så kallade tävlingarna är att bedragare vill komma över personuppgifter.

  • Låt eleverna söka på sociala medier i par. Vilka erbjudanden och tävlingar finner de? Vad är seriöst och vad är bluffar? Hur kan man avgöra skillnaden? Vad kan det få för konsekvenser om du delar?

Exempel på erbjudanden och tävlingar på nätet:

https://kallkritikbyran.se/

https://twitter.com/bluffakuten 

4. Diskutera efterlysningar!

Vad kan delningar få för konsekvenser för enskilda personer? Hur kan man oavsiktligt utsätta andra för fara när man delar? Hur kan man skydda och visa omsorg på nätet? Diskutera efterlysningar!

Efterlysningar är vanliga på nätet. Ett barn har glömt sitt gosedjur på busshållplatsen och föräldrarna efterlyser det på nätet, ett nygift par söker lägenhet i en ny stad och oroliga anhöriga söker ibland försvunna släktingar i sociala medier. Det är ett effektivt sätt att nå ut till många, snabbt och gratis. Både polisen och Missing people uppmanar dock allmänheten att gärna dela myndigheters och Missing peoples information men poängterar att man aldrig ska dela efterlysningar från privatpersoner. Alla vill inte bli hittade och kan få stora problem om deras efterlysningar cirkulerar på nätet.

a) Katten Misse har inte kommit hem på flera dagar, skriver hans ägare Kim i sociala medier. Kim vill gärna veta om någon har sett katten. Delar du inlägget? Varför (inte)?

b) Anna skriver i sociala medier att hon och hennes dotter Susan bråkade i helgen. Tonårsdottern sprang hemifrån och har nu varit borta i flera dagar. Anna är orolig och vill hitta sin dotter.  Delar du inlägget? Varför (inte)?

c) Mahmoud skriver i sociala medier att hans bil blev påkörd på parkeringen. Han såg inte själv vad som hände. Nu efterlyser han vittnen till olyckan. Delar du inlägget? Varför (inte)?

d) Manne är orolig för sin bror Sami, skriver han på sociala medier. Sami använder droger och Manne har tappat kontakten med sin bror sedan flera år. Nu fyller deras mamma år och Manne vill gärna hitta sin bror. Han efterlyser brodern på nätet. Delar du inlägget? Varför (inte)?

e) TV-programmet Efterlyst publicerar klipp på sociala medier. Klippen visar hur en person blir rånad vid en bankomat. Programmet vill att vittnen skickar information till dem eller till polisen. Delar du inlägget? Varför (inte)?

f)  Amir skriver på nätet att hans fru har försvunnit. Han vet inte var hon är och hon svarar inte när han ringer. Han efterlyser henne i sociala medier. Delar du inlägget? Varför (inte)?

g) Zahraa sprider en bild på en man i sociala medier. Hon skriver att mannen på bilden är pedofil och att många måste sprida bilden. Då kommer många känna igen mannen och han kan inte begå fler brott mot barn. Delar du inlägget? Varför (inte)?

Exempel på efterlysningar på nätet:

https://polisen.se/sok/

www.missingpeople.se/sv/efterlysningar/

5. Diskutera klipp och foton!

Vad kan delningar få för konsekvenser för enskilda personer? Hur kan man oavsiktligt utsätta andra för fara när man delar? Hur kan man skydda och visa omsorg på nätet? Diskutera klipp och foton!

Räddningstjänst och blåljuspersonal vittnar ibland om att de har svårt att göra sitt jobb eftersom allmänhet hindrar framkomst genom att fota och filma i syfte att sprida information om olyckor och andra uppseendeväckande händelser. Ibland filmas och fotograferas också pågående övergrepp i samma syfte. Klipp och bilder sprids online och kommer att finnas kvar där för alltid.

a) En vän delar en kort film med glad musik i sociala medier som visar hur en bil och en cyklist krockar. Cyklisten studsar på bilen och ligger sedan orörlig på marken. Delar du inlägget? Varför (inte)?

b) En vän delar en film med klipp på olika berusade människor. Några har somnat eller är medvetslösa, andra har nästan inga kläder på sig eller går konstigt. Delar du inlägget? Varför (inte)?

c) En vän delar ett klipp på ett funktionsnedsatt barn. Barnet är mycket argt och skriker och kastar saker omkring sig. Delar du inlägget? Varför (inte)?

d) En ung pojke håller på att drunkna på en badplats. Några personer står på bryggan och filmar händelsen. Räddningstjänsten kommer inte fram eftersom filmarna blockerar vägen. Samma kväll ser du filmer om olyckan i sociala medier. Delar du inläggen? Varför (inte)?

e) Några vakter bråkar med en man på torget. Din kompis tycker att de gör fel. Han blir arg och filmar vakterna som bevis. Han sprider filmen på sociala medier. Delar du inlägget? Varför (inte)?

6. Sprid ett inlägg!

Hur snabbt kan ett inlägg spridas på nätet? Vilka inlägg får stor spridning? Kan man följa hur inlägget sprids? Vilka kanaler funkar bäst? Sprid ett inlägg!

  • Låt eleverna skriva inlägg som de tror kan få spridning och posta det på några olika sociala medier. Uppmana till delning i inlägget och följ sedan hur de sprids.