LärarhandledningVilken historia!

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

Straff då och nu

I avsnittet får praon till uppgift att vara bödel på 1500-talet. Vilka straff fanns det egentligen under Vasatiden?

1. Arbeta enligt EPA (enskilt, par, alla) och låt eleverna, enskilt,  fundera över vilka straff som förekom, och vilka brott de tror att dåtidens människor straffades för. 
2. I par får eleverna sedan diskutera tillsammans och använda sig av olika källor för att ta reda på mer (läroboken, internet, se avsnittet igen...). Sedan skriver de ner olika brott och vilka straff som är kopplade till brotten.
3. Knyt ihop diskussionen i helklass.
4. Nästa uppgift blir att fundera över vilka straff vi har idag. Arbeta enligt samma upplägg som ovan.

Vill du fördjupa diskussionen kan ni reflektera över synen på brott och straff då och nu. Ta hjälp av frågorna:

• Vilka skillnader ser eleverna mellan dåtidens och dagens straffsystem? 
• Vad tror de att skillnaderna kan bero på? Kan det ha något att göra med synen på människan? 
• Har det någon betydelse att det var så stor skillnad mellan rik och fattig, mäktig och undersåte att göra?

Modevisning på Vasatiden

Skådespelarna i avsnittet klagar över sina kläder. Det är stor skillnad på hur rik och fattig klädde sig på den här tiden. Ta reda på mer om modet under den här perioden. 

1. Låt eleverna arbeta i par och söka fakta om modet under perioden. 
2. Använd figurerna på pdf:en (två vuxna och två barn) eller låt eleverna rita egna figurer. Rita kläder på figurerna som motsvarar modet under Vasatiden. 
3. Sedan anordnar ni en modevisning med de kläder som eleverna ritat. Tänk på att det måste finnas en konferencier som förklarar vilka sorts kläder vi ser och berättar vem som använde sig av just dessa plagg.

Ta hjälp av både slöjd – och bildämnet för att fördjupa förståelsen för modet. Tillsammans kan ni låta eleverna bekanta sig med både material och färger som var högsta mode under den aktuella perioden.

Tips!

Kanske ska ni låta modevisningen spänna över alla de epoker som serien omfattar?

Stockholms blodbad

Vad hände egentligen under Stockholms blodbad?

1. Diskutera i helklass och skapa en gemensam tankekarta. Vilka personer och händelser bör vara med för att eleverna ska kunna arbeta mer på egen hand?
2. Låt eleverna arbeta i par och fördjupa sig i händelsen. De ska samla fakta om något kopplat till blodbadet och sedan rapportera om detta i ett nyhetsinslag. 

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

​Bostäder och hygien​

Boende och renhållning såg annorlunda ut på den här tiden. Vad skiljer sig åt?

1. Dela in eleverna i grupper om fyra. Låt dem titta på avsnittet igen och skriva ner vad som skiljer sig åt mellan dåtidens sätt att leva och bo jämfört hur vi har det nu. Ta hjälp av följande frågor:

• Hur såg bostäderna ut på Vasatiden? Vad skiljer sig åt från det sätt som vi bor  idag?
• Hur var hygienen på den här tiden? Hur skiljer det sig åt jämfört med dagens hygien?

2. Låt grupperna sammanställa informationen och sedan göra en planritning för en bostad åt en barnfamilj på Vasatiden och åt en barnfamilj idag. 

3. Sedan får grupperna redovisa sina ritningar för varandra och diskutera likheter                 och skillnader.

Bota lika med lika

Flickan som blivit biten av en orm ska botas med rötter, enligt vasatidens tankar om att bota lika med lika.

1. Låt eleverna, i helklass, ge förslag på några olika sjukdomar eller åkommor som kan drabbas oss. Om vi skulle tänka lika med lika idag  – med vad skulle vi botas då?
2. Sedan får eleverna illustrera olika åkommor och hur de kan botas genom lika med lika.
3. Dela ett papper på mitten. En halvan ska illustrera åkomman, den andra halvan ska eleverna använda till att rita vad som botar åkomman.

För inspiration – titta på gamla skolplanscher för att få en bild av hur man kan teckna  informativt. Ta också hjälp av bildämnet för att låta eleverna få fördjupa sig i sitt tecknandet.

Uppror mot Gustav Vasa

I avsnittet letar reportern efter Nils Dacke, utan att lyckas i sitt sökande. Men varför är Nils Dacke intressant när det handlar om Gustav Vasa?

1. Diskutera i helklass vilka anledningar vanligt folk hade till att göra uppror mot Gustav Vasa. Samla elevernas förslag på tavlan.
2. I grupper om fyra ska eleverna nu ta reda på mer om Nils Dacke och om Dackefejden. Ta hjälp av läromedel och internet för att samla så mycket information som möjligt. 
3. Nästa steg blir att sammanställa informationen. Det kan göras i form av poddar eller nyhetsinslag, där någon intervjuar Nils Dacke. Det kan visas i form av presentationer eller kanske som en tecknad serie.

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

Att leva i krig

Under krigen var det inte bara soldater som låg i fält, eller var ute vid fronten, utan även andra betydelsefulla personer. 

1. Låt eleverna arbeta i grupper om fyra.
2. Börja med att låta grupperna se inslaget om kriget igen. Låt alla grupper svara på följande frågor:

• Vilka olika yrkesgrupper och personer finns med på fältet?
• Varför är alla dessa personer med vid fronten?

3. Sedan ska eleverna redogöra för en dag vid fronten utifrån någon eller några olika personers perspektiv. Varje grupp väljer en person vid fronten. Sedan låter de denna person låna en modern mobiltelefon för att kunna messa hem till någon som de känner väl. Vad berättar personen i messet? Vilka känslor och upplevelser beskriver hen?

Eleverna behöver fundera över, och hitta svaren på vad de olika personerna fyller för funktion under ett fältslag och hur de olika personernas upplevelser av kriget kunde se ut.

Kungar och drottningar under stormaktstiden

Vilka personer är det som har makten över Sverige under den här perioden? 

1. Titta igen, i helklass, på animationen som visar tidslinjen med regenter. 
   
2. Börja med att skriva ner de olika regenterna. Vad vet ni redan om dessa personer?
3. Dela in eleverna i grupper om fyra och låt dem arbeta med en av regenterna. Eleverna ska teckna levnadsporträtt av sin valda regent. 
4. Först måste eleverna ställa frågor kring regenten  – vad behöver de veta för att kunna skapa ett fylligt porträtt av personen?
5. Sedan hjälps eleverna åt att hitta fakta för att kunna samla informationen.
6. Nästa steg är att sammanställa informationen; kanske genom en stor plansch, genom en presentation eller genom att låta de olika regenterna träffas under en middag?

Sitt och sov!

Att ligga ner och sova verkar inte vara på modet under stormaktstiden. Vad berodde det på?

Arbeta enligt EPA (enskilt, par, alla) och låt eleverna försöka svara på frågorna: 

1. Varför skulle man sitta och sova? 
2. Vad trodde man kunde hända om man låg ner och sov?
3. Hur skulle man bota det som man trodde kunde hända om man satt och sov?
4. Låt sedan eleverna i par dramatisera ett läkarbesök på stormaktstiden utifrån det ni kommit fram till under EPA-arbetet.

Titta gärna på inslaget som handlar om att sitta och sova igen.

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

Regalskeppet Vasa

Regalskeppet Vasa sjönk på sin första resa, precis efter att det hade lagt ut från kajen i Stockholm. 

1. Låt eleverna arbeta i grupper om fyra. De ska ta reda på så mycket fakta som möjligt om regalskeppet Vasa, och om dagen då det sjönk. Vad hände?
2. Sedan ska de göra en seriestrip som visar skeppets färd från hamn till botten. Grupperna kan välja om de vill visa händelsen från personer på skeppet, eller från personer som stod på kajen för att titta på skeppet.

Mat och dryck under stormaktstiden

Jämför scenen i det första avsnittet om stormaktstiden (avsnitt 3), där adeln sitter och äter, med scenen från det här avsnittet (avsnitt 4) där pojken i gruvan bjuds på öl, och scenen där försäljaren vill sälja en gaffel. 

1. Diskutera i helklass vilka skillnader mellan fattiga och rika som de olika scenerna visar.
2. Låt eleverna, i par, ta reda på mer information om vad man åt under den här perioden. 
3. Paren får sammanställa faktan i egna receptböcker eller menyer riktade till fattiga eller rika under stormaktstiden.

Tänk på att det inte fanns rinnande vatten, microvågsugnar eller elvispar. Så hur lagades maten?

Samarbeta gärna med lärare i bild och hem- och konsumentkunskap för att fördjupa uppgiften.

Häxjakt

Under stormaktstiden var människorna rädda för Guds straff. Många trodde också på djävulen och häxor. 

Diskutera i helklass vad häxor innebar. Ta hjälp av följande frågor:

1. Vem kunde anklagas för att vara häxa?
2. Vilka "bevis" hade man för att någon var häxa?
3. Hur straffades de man trodde var häxor?
4. Fundera också över hur det kom sig att man var så rädd för häxor? Finns det något liknande som vi är rädda för idag?
   
5. Idag finns det människor som kallar sig för häxor. Vad innebär det att vara häxa idag?

Fördjupa arbetet genom att ta reda på mer om häxprocesserna i Sverige. Jämför med häxor av idag. Gör en utställning genom att samla all information ni hittar.

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

Hattar och mössor

De två partierna under frihetstiden, hattarna och mössorna, hade olika syn på vad som var viktigt för Sverige – ja lite som dagens politiska partier, faktiskt ...

1. Börja med att diskutera i helklass. Ta hjälp av följande frågor:

• Vad vet eleverna om hattar och mössor? Vilka var invånarna som höll på hattarna och vilka ingick i mössorna?
• Kan ni se kopplingar till dagens politiska partier? Hur? 

2. Låt sedan eleverna, i grupper om fyra, samla mer information om de båda partierna. Vad stod hattarna och mössorna för och vad kämpade de båda partierna för?

3. När eleverna har hittat information får de förbereda sig för en partidebatt där de ska argumentera för sina politiska ställningstaganden.

Modevisning på frihetstiden

Skådespelarna i avsnittet klagar över sina kläder. Det är stor skillnad på hur rik och fattig klädde sig på den tiden. Ta reda på mer om modet under den här perioden. 

1. Låt eleverna arbeta i par och söka fakta om modet under perioden. 
2. Använd figurerna som finns på pdf:en (två vuxna och två barn) eller låt eleverna rita egna. Rita sedan kläder på dem som motsvarar modet under frihetstiden. 
3. Sedan anordnar ni en modevisning med de kläder som eleverna ritat. Tänk på att det måste finnas en konferencier som förklarar vilka sorts kläder vi ser och berättar vem som använde sig av just dessa plagg.

Ta hjälp av både slöjd- och bildämnet för att fördjupa förståelsen för modet. Tillsammans kan ni låta eleverna bekanta sig med både material och färger som var högsta mode under den aktuella perioden.

Tips!

Kanske ska ni låta modevisningen spänna över alla de epoker som serien omfattar?

Kaffestugan nu och då

På kaffestugan träffades man för att prata om sina tankar och idéer. Det här var början på upplysningen. 

1. Börja med att diskutera i helklass: Hur tror ni att fika då och nu skiljer sig åt? Vilka personer tror ni gick på kaffestuga oftast, under frihetstiden? Vad drack och åt man då? Vad pratade man om? Hur speglar samtal den tid man lever i?
2. Låt eleverna arbeta i grupper om fyra. Varje grupp ska iscensätta ett fika där frihetstiden och vår moderna tid möts. Vad skulle de båda tiderna prata om? Eleverna behöver fundera över och skriva ner, samtalsämnen som är typiska för både frihetstiden och dagens samhälle. De kan använda sig av följande frågor:

• Finns det gemensamma frågor som de båda tiderna kan diskutera tillsammans?
• Vilka typiska samtalsämnen har vi idag – och varför är det just dessa samtalsämnen? Måste något förklaras för frihetstiden?

        3. Eleverna behöver bestämma sig för vilken typ av människor som representerar de               olika epokerna; vuxna, gamla, unga? Rika eller fattiga? Kvinnor eller män? 

        4. När de valt deltagare till fikat ska de dramatisera fikat (gärna med kaffe i                             kopparna) med hjälp av svaren på frågorna som de ställt.

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

Vidskepelse

Många människor var vidskepliga under den här tiden. Vidskepligheten kanske känns lite märklig idag – men det finns ju fortfarande människor som tror på det övernaturliga.

1. Arbeta enligt EPA (enskilt, par, alla). Låt eleverna reflektera över vilken vidskepelse som fanns under frihetstiden. Vad trodde människor kunde inträffa om man råkade "göra fel"? Och vilka övernaturliga väsen trodde vanligt folk på?
2. Sammanfatta diskussionen i helklass och fundera över hur det kom sig att man var så vidskeplig på den här tiden –vad kunde det bero på?
3. Vilka likheter med övernaturliga väsen kan eleverna hitta i dagens samhälle? Är det några väsen vi ärvt? Finns det nya väsen som vi hittat på idag, som inte "fanns" på frihetstiden?

Vill ni fördjupa arbetet med vidskepelse och det övernaturliga kan ni läsa sagor och spökhistorier med kopplingar till detta tema, både äldre och nyare. Titta på bilder av troll, spöken, tomtar och andra väsen. Hur gestaltar äldre bilder dessa varelser? Hur gestaltar vi övernaturliga varelser idag?

Firande då och nu

Julen firades på helt andra sätt under frihetstiden, än hur den firas idag. Ser vi några likheter?

1. Diskutera i helklass hur julen firas idag i vårt samhälle. Samla informationen på tavlan. Hur firar olika religioner andra seder och traditioner? Fundera tillsammans vad det är som påverkar våra traditioner. Religioner? Andra länders seder? Kultur?
2. Rita upp ett venndiagram på tavlan och förklara hur ett sådant diagram visar upp både skillnader och likheter.
3. Låt sedan eleverna arbeta i grupper om fyra. Välj en tradition eller firande. Vilka likheter och skillnader ser de mellan frihetstidens julfirande jämfört med det moderna firandet?
4. Eleverna får arbeta med egna venndiagram som utgångspunkt för att lista likheter och skillnader mellan jultraditioner på frihetstiden jämfört med de olika sätt som vi firar olika traditioner idag. 

Blomsterkungen Linné

Carl von Linné dyker upp i avsnittet. Vem var han, och varför har han blivit så känd?

1. Börja med att samla blommor och växter på tavlan, som eleverna känner till. 
2. Låt eleverna arbeta i par med att samla information om Carl von Linné. 
3. Sedan ska de göra en intervju med Linné, grundad på den information de funnit. Intervjun kan dramatiseras, göras som en tidningsintervju eller spelas in som podd. Vilka frågor ska ställas? 
   
4. Som avslutning kan alla elever välja en blomma eller växt som de ritar av. Se till att de får med både det namn som Linné gav växten, men också det namn vi använder idag. Gör en blomsterutställning. 

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

Modevisning på den gustavianska tiden

Skådespelarna i avsnittet klagar över sina kläder. Det är stor skillnad på hur rik och fattig klädde sig på den tiden. Ta reda på mer om modet under den här perioden. 

1. Låt eleverna arbeta i par och söka fakta om modet under perioden. 
2. Använd figurerna på pdf:en (två vuxna och två barn) eller låt eleverna rita egna och rita sedan kläder på figurerna som motsvarar modet under den gustavianska tiden. 
3. Sedan anordnar ni en modevisning med de kläder som eleverna ritat. Tänk på att det måste finnas en konferencier som förklarar vilka sorts kläder vi ser och berättar vem som använde sig av just dessa plagg.

Ta hjälp av både slöjd- och bildämnet för att fördjupa förståelsen för modet. Tillsammans kan ni låta eleverna bekanta sig med både material och färger som var högsta mode under den aktuella perioden.

Tips!

Kanske ska ni låta modevisningen spänna över alla de epoker som serien omfattar?

Gustav III:s liv

Den gustavianska tiden präglas till stor del av Gustav III. Vem var han egentligen?

1. Diskutera i helklass. Vad känner eleverna till om Gustav III? Samla informationen på tavlan. Behöver eleverna hjälp på traven med att fylla på tidslinjen med viktiga fakta kan ni ta hjälp av er lärobok. Använd gärna en tidslinje för att sortera informationen så att den kommer i kronologisk ordning.
2. Sedan får eleverna välja en händelse ur kungens liv. Nu ska de skriva dagbok från kungens perspektiv, utifrån den händelse de valt.
3. Till sist väljer eleverna en situation i sin dagbok som de illustrerar.

Sverige + Frankrike= sant!

Under gustavianska tiden var allt som kom från Frankrike både coolt och spännande. 

1. Låt eleverna arbeta i par. De ska fundera över följande frågor:
   
2. Hur påverkade Frankrike vårt land under den gustavianska tiden?
3. Inom vilka områden var det extra tydligt att Frankrike var en förebild?
4. Hur kan vi märka idag, att Sverige på många sätt "härmade" Frankrike under den här perioden?
5. Svaren och frågorna ska de sammanställa i en presentation, med illustrationer, eller genom att som gustavianska influencers berätta om det senaste. Välj ett namn som låter franskt.  

Vill ni fortsätta att fundera över påverkan mellan länder kan ni titta på vår samtid. Vilket eller vilka länder hämtar vi inspiration från idag? Hur? 

Breaking news och källkritik

Breaking news är ett nyhetsinslag som försöker fånga upp det mest aktuella som hänt. Eller, aktuellt och aktuellt...

Diskutera i helklass kring begreppet källkritik kopplat till Breaking news. Ta hjälp av följande frågor:

• Är det som sägs sant? Kan ni kontrollera att det som har hänt verkligen har hänt?
• Vad är det som gör att vi kan lita på en nyhet? Vad är det som gör att vi inte kan lita på en nyhet?
• Fundera över närhetsprincipen i både tid och rum; alltså när hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten och var hände det och hur kan det påverka tillförlitligheten?
• Vem är det som säger att detta har hänt? Vilka källor har ni - och vad är egentligen en källa?

Carl Michael Bellman

Carl Michael Bellman var en känd poet och visdiktare som levde under den gustavianska tiden. Ta reda på allt ni kan om honom! 

1. Låt eleverna, i grupper om fyra, samla fakta om Bellmans liv. Låt dem lyssna på hans visor, ta reda på var hans texter utspelar sig och vilka personer texterna handlar om. 
2. Sedan väljer varje grupp en visa som de ritar en seriestrip till, eller iscensätter som en kortfilm. 

Kanske kan ni hitta de olika platserna som Bellman sjöng om när ni tittar på en karta över Gamla stan i Stockholm, med omnejd?

#gustavianskatiden

Tänk er ett inlägg på sociala medier från den gustavianska tiden? Vad skulle det handla om - och vilka hashtaggar skulle inlägget få?

1. I par ska eleverna skapa ett inlägg från den gustavianska tiden på sociala medier . De får själva välja vad de vill lägga upp, men de ska ha en motivering till inlägget som ska ligga som en hashtagg. Vad ska det stå i inlägget, vad vill de berätta?  
2. Låt eleverna iscensätta sitt inlägg, fota eller filma det, och lägga upp det på en gemensam plattform. Du kan välja att skapa till exempel ett instagramkonto för uppgiften, eller bara samla elevernas skapade inlägg på en presentation eller gemensamt konto via exempelvis drive. 

Kvinnorna i historien

I dagens avsnitt får vi möta Bellman, och det pratas en del om kungen, Gustav III. Men var håller kvinnorna hus?

1. Börja med att fundera tillsammans i helklass: Utgå från följande frågor:

• Fanns det några mäktiga kvinnor under gustavianska tiden? I så fall vilka?
• Vad tror ni att kvinnor hade att säga till om under den här perioden?

2. Låt sedan eleverna, i grupper om fyra, ta reda på information om någon känd, svensk kvinna från den gustavianska tiden. De kan ta hjälp av följande frågor:

• Varför är kvinnan känd?
• Hur såg hennes familj ut? Hade hon man? Barn?
• Hade hon något arbete – vad, i så fall?
• Hade hon varit känd om hon levde idag?

3. När eleverna samlat information om kvinnan ska de förbereda en talk show, där alla kvinnor från gruppernas arbete ska träffas för att prata med varandra. Till talk showen behövs en programledare som ser till att samtalen mellan kvinnorna flyter på. Programledaren tar hjälp av de frågor som varje grupp använt för att samla fakta om "sin" kvinna.

Om ni vill fördjupa arbetet kan ni titta tillbaka på alla avsnitt i serien. Ta hjälp av följande frågor:

• Vilka kvinnor nämns genom avsnitten? 
• Varför är det inte så många kvinnor som figurerar i de olika avsnitten? 
• Hur skulle det vara för kvinnor idag, att leva under någon av de perioder som serien avhandlar?
• Hur skulle det vara för kvinnor från någon av de perioder som serien avhandlar att leva idag?
  
• Vad skulle kvinnor av idag prata om med kvinnor från de olika perioderna?