Seriebild

LärarhandledningKort om ekonomi

Dagens samhälle bygger på konsumtion av varor och tjänster. Denna programserie är till för att skapa en förståelse för ekonomi, vilket i sin tur kan öka medvetenheten om hur den påverkas av olika val om konsumtion och sparande. 

Syfte och målgrupp

Programseriens syfte är att öka elevernas intresse och förståelse för ekonomi.

Serien riktar sig till åk 4-6, med primärt fokus på åk 6.

Ur LGR22: 

Kursplan Samhällskunskap

Ämnets syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur individen och samhället påverkar varandra. Därför ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andras levnadsvillkor och hur de kan påverkas av faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
  • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och 
  • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll åk 4-6

Samhällsresurser och fördelning

  •   Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion
  •   Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.
  • Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.

Kursplan matematik

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Kursplan – Hem- och konsumentkunskap

Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och främja hållbar utveckling genom att kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtionsval i hemmet.
Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor samt om betalning, sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ge eleverna förut­sättningar att utveckla

  • förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika behov och sam­man­hang samt hantera annat praktiskt arbete som förekommer i ett hem,
  • kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet, och 
  • förmåga att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Centralt innehåll åk1-6

Privatekonomi och konsumtion

Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara.

Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.

Jämförelser av några vanliga varor utifrån jämförpris.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Till varje avsnitt finns en tillhörande begreppslista och samtalsfrågor. Avsnitten har även övningar att arbeta vidare med kopplade till sig.

Det finns dessutom ett självrättande quiz med blandade frågor från olika avsnitt i serien. Quizet ger också olika feedback beroende på det svar eleven ger.

Arbeta med programmet

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Att använda begreppen i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet befäster dem ytterligare.

Samtalsfrågorna är tänkta att lyftas i mindre grupper men fungerar även individuellt. Vill ni arbeta vidare med avsnitten finns tillhörande aktiviteter som kräver längre utförandetid. Som lärare väljer du de frågor och aktiviteter som passar bäst.

episodebild

Hur hänger utbud och efterfrågan ihop? Hur vet man om något är dyrt eller billigt? Vi tipsar om jämförelsepriser och annat som ger den vardagskoll man kan behöva. 

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Att använda begreppen i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet befäster dem ytterligare.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för dina elever. 

  • vara
  • tjänst
  • utbud
  • efterfrågan
  • konsument
  • exklusiv
  • märkesprodukter
  • jämförpris
  • kilopris

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Hur hänger utbud ihop med efterfrågan?
  2. Vad är en konsument?
  3. Ge exempel på vad som kan påverka priset på en vara.
  4. Vad är bra att ta reda på innan man köper en vara?
  5. På vilka varor tror ni att jämförpris visas i kronor per liter?
  6. Är det viktigare att ta reda på fakta om vissa varor än andra? Vilka i så fall? Varför?
  7. Varför är det bra att känna till jämförpris?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om det (oftast) går att göra dem individuellt. 

Utbud och efterfrågan

Man kan säga att priset påverkas av hur mycket av en vara som finns, hur många som vill köpa varan och hur mycket det kostar att tillverka den. Att sälja något som andra är beredda att betala ett högt pris för på ett ställe där du är ensam säljare av just den varan skulle vara det bästa för en försäljare. 

  • Tänk ut en vara och en plats som skulle göra er rika! Förklara varför. 

Märkesvaror

Passform, färg, bekvämlighet och funktion är saker som ofta spelar in när man ska välja kläder. Men hur är det med märket på kläderna? 

  • För vissa är det viktigt med "rätt" märke. Varför är det så tror ni?
  • Tror ni att det alltid funnits vissa kläder som bland vissa har hög status? 
  • Är det viktigt att ha "rätt" kläder? Tror ni att det är olika på olika platser, åldrar, grupper? Vad är "rätt" där ni bor? 

Sammanfatta era tankar och dela med er och hör vad andra tänker om märkeskläder.

Jämförpriser

Tillsammans i klassen bestämmer ni er för några olika matvaror. Ta er till en närliggande matbutik eller sök upp olika butiker på internet. 

Sök upp de varor ni bestämt er för att undersöka. Skriv ned vad de kostar, vilket jämförpriset är och vilken vara som ger dig mest för pengarna? Vilken vara är dyrast? 

episodebild

Inflation kan ske i ett land som en reaktion på en händelse inom landet eller i världen. Priserna stiger och pengarna blir mindre värda. Hur påverkas vi? 

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • inflation
  • torka
  • översvämning
  • konsumenterna
  • tillgång
  • efterfrågan

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Vad innebär en inflation?
  2. Vad har ordet uppblåst med inflation att göra?
  3. Inflation kan bero på fler saker. Ge exempel på vad inflation kan bero på?
  4. Vad menas med att pengar tappar värde?
  5. Hur kan en familj påverkas av inflationen? Ge några exempel.
  6. Kan barn påverkas av en inflation?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om de går att göra dem individuellt. 

Hyperinflation

Det finns inflationer som kallas hyperinflationer eller okontrollerad inflation. Då minskas pengarnas värde enormt under kort tid.

Ta reda på olika hyperinflationer som inträffat i världen. När inträffade de? Vet man varför? Beskriv hur det kunde vara. Hur påverkade det människorna? Hur påverkade det samhället? Påverkades världen? Hur och när tog den slut? 

Tänk om...

Ge olika exempel på när efterfrågan (de som vill ha eller köpa något) växer snabbare än utbudet (varor eller tjänster). Alltså, vilken vara eller tjänst kan ta slut eller finnas lite av, samtidigt som väldigt många plötsligt behöver eller vill köpa det? 

I programmet får vi höra att det under en extra varm sommar kan bli hög efterfrågan på fläktar och att det gör att butiker kan höja priset och ändå känna sig säkra på att få sälja. Finns det andra situationer eller händelser som skulle kunna påverka utbud och efterfrågan? Kan det vara tvärtom? Att det finns massor av en vara som inte så många vill ha eller behöver? 

episodebild

När man lånar pengar av banken måste man betala ränta. Man ingår ett avtal och förbinder sig att betala tillbaka pengarna, och lite till. Lånet har ett pris. Det kallas ränta. När man har pengar på ett konto kan man få ränta. Ränta kan skilja sig väldigt mycket och det är bra att redan nu bli medveten om det. 

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Ord som kan behöva förklarats en extra gång. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • Riksbanken
  • finanser
  • styrränta
  • utlåningsränta
  • sparränta
  • boränta
  • återbetalningsplan
  • betalningsanmärkningar
  • hyresvärd
  • privatlån

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Hur kan man förklara Riksbanken?
  2. När man lånar pengar måste man betala tillbaka pengarna, och lite till: lånet har ett pris. Vad kallas det?
  3. När kan man FÅ ränta?
  4. Hur gammal måste man vara för att få låna pengar?
  5. Varför tror ni att det finns en åldersgräns för att få ta lån?
  6. När tar man ett bolån?
  7. Vad är en återbetalningsplan?
  8. När kan man få en betalningsanmärkning?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om det (oftast) går att göra dem individuellt. 

Skulder

Det har blivit mer vanligt att unga vuxna lånar pengar som de sedan har svårt att betala tillbaka. 

  • Varför tror ni att det blivit så? 
  • Vad är det som gör att fler lånar pengar nu förtiden? 
  • Varför känner många unga vuxna att de behöver mer pengar? 
  • Hur kan man tänka för att det inte ska bli så?
episodebild

Varför betalar vi skatt? Hur funkar det? Vi visar och förklarar vad skatt är och vad den används till. 

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • staten
  • kommunen
  • varor
  • tjänster
  • riksdagen
  • sjukvården
  • inkomstskatt
  • moms
  • miljöskatt

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Ge något exempel på vad skatt betalades till förr i tiden?
  2. Vilka bestämmer om skatten i Sverige nu för tiden?
  3. Ge några exempel på vad skattepengarna används till i Sverige.
  4. Ge exempel på olika typer av skatt.
  5. Vad är moms?
  6. Vilka måste betala skatt?
  7. Behöver alla betala skatt?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om de går att göra dem individuellt. 

Förändra med skatt?

Ibland används högre skatt för att få till en förändring i samhället. Under en period fanns det en särskild skatt på bärkassar av plast för att minska användningen av plastpåsar. Priset för en vanlig plastpåse höjdes i många mataffärer från ungefär tre kronor till runt sju kronor. Man hoppades att privatpersoner och företag skulle använda färre plastpåsar vilket i sin tur kunde ge bra konsekvenser för miljön.

Andra varor som staten belagt med hög skatt är tobak och alkohol.

  • Är höjd skatt ett bra sätt att ändra människors vanor och förhållningssätt? 
  • Kommer ni på andra sätt man skulle kunna använda för att förändra än höjd skatt?
  • Finns det annat ni skulle vilja öka skatten på? 
episodebild

När man handlar är man en konsument. Som konsument har man vissa rättigheter. Det är viktigt att känna till sina rättigheter och att veta hur man kan göra för att få rätt gentemot en säljare. 

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • varor
  • tjänster
  • konsument
  • reklamationsrätt
  • reklamation
  • bytesrätt
  • tillgodokvitto
  • öppet köp
  • ångerrätt
  • distans
  • telefonförsäljare

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Vad är en konsument?
  2. Ge exempel på en vara.
  3. Ge exempel på en tjänst.
  4. Vad betyder reklamera?
  5. Vad innebär reklamationsrätt?
  6. Vad betyder bytesrätt?
  7. När kan man få ett tillgodokvitto?
  8. Vad betyder ångerrätt?
  9. Vad innebär öppet köp?
  10. Vad skulle du göra om det du köpt gick sönder kort efter köpet? Berätta.
  11. Har du använt din konsumenträtt någon gång? Berätta.
  12. Är reklam och reklamera samma sak? Förklara.

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om det (oftast) går att göra dem individuellt. 

Rättigheter

Nu behöver du ha tillgång till internet. Ta reda på följande:

  • Vilka rättigheter man har om man köper en vara på rea eller på en second hand butik.
  • Hur lång tid har du på dig att klaga på en vara du köpt i en affär/på nätet? 
  • Vad gäller om du köper varor från en gatuförsäljare? 
  • Hur lång tid har du på dig att ångra ditt köp? Vid vilka köp gäller det? 

Sprid kunskap! 

Vad har ni fått reda på om konsumenträttigheter? Välj ut det ni anser vara viktigast att veta och gör en informativ plansch, med datorns hjälp eller med pennor och papper, som ni sätter upp där många i skolan kan läsa den. 

episodebild

Att bli medveten om sina inkomster och utgifter kan göra det möjligt att förstå hur pengar ska räcka över tid. Vad är en budget? Vad behöver man veta och tänka på när man gör en budget? Vad räknas som inkomster och utgifter?

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • budget
  • inkomster
  • utgifter
  • fördelas
  • regeringen
  • riksdagen
  • staten
  • skatter
  • privatpersoner
  • rangordna
  • överskott
  • underskott

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Vad är grundidén med en budget?
  2. Varför kan det vara bra att göra en budget?
  3. Vilka inkomster är vanliga att ha i en familj?
  4. Har du någon inkomst?
  5. Om du har en inkomst: Vad använder du din inkomst till?
  6. Om du inte har en inkomst: Vad skulle du använda din inkomst till om du hade en?
  7. Vilka inkomster kan de under 18 år ha?
  8. Vilka olika utgifter är vanliga att ha i en familj?
  9. Har du några utgifter? Berätta.
  10. Vad innebär ett överskott?
  11. Vad innebär ett nollresultat?
  12. Vad innebär ett underskott?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om det (oftast) går att göra dem individuellt. 

Spartips 

Vilka är era bästa spartips? Tänk både på konkreta tips OCH på hur man kan motivera sig att spara istället för att köpa. 

Fundera och dela med er till de andra grupperna.

Gör en budget

Jobba tillsammans. Bestäm hur många vuxna och barn som ska ingå i er familj. Skriv ned de inkomster och utgifter ni tror finns. Hur mycket kan sparas? 

Vilka utgifter tycker ni är nödvändiga och vilka kan man klara sig utan om det skulle krisa och pengarna inte riktigt räcker under en period?

Titta på de andras budgetförslag innan ni samlas vid er budget igen. Fick ni idéer och vill göra förbättringsförslag? Prata med varandra och gör de ändringar ni bestämt.

Nu kan alla grupper presentera sina förslag. Berätta hur ni kom fram till ert förslag. 

Egna utgifter

Många bäckar små blir en stor å. Ibland har man fler små utgifter än vad man tror.

  • Tänk dig att du köper godis för 20 kronor varje lördag. Hur mycket blir det sammanlagt under en månad? Ett år? Fundera tillsammans.
  • Du köper dricka för 15 kronor tre gånger i veckan. Hur mycket blir det sammanlagt under en vecka? Under en månad? Under ett år?
  • Har ni koll? Vilka utgifter har ni själva under en vecka? Under en månad? Jämför med varandra.

Egna inkomster

Sant eller falskt? Läs upp ett påstående i taget. Visa vad du tycker genom att exempelvis hålla upp ett rött (falskt) eller grönt (sant) papper eller genom att ställa dig på en viss plats, till exempel ett hörn i klassrummet. Låt några slumpmässigt utvalda motivera sin ståndpunkt varje gång. 

När eleverna förstår hur aktiviteten går till kan de bidra med egna påståenden.

  • Jag har en inkomst.
  • Jag är en som slösar.
  • Man ska inte behöva göra något för att få pengar.
  • Det är inte bra med månads- eller veckopeng.
  • Barn ska inte behöva spara pengar.
  • Jag kan ge tips om hur man får en inkomst.
  • Jag vill ha tips om hur man kan få en inkomst.
  • Lägg till alternativet: Det beror på . Även här krävs en motivering.
  • Tillåt byten. Då är det viktigt att den som byter åsikt kan förklara varför.  Det är bra att öva på att lyssna in en annan åsikt och omvärdera sin egen. 
  • Görs uppgiften individuellt kan det markeras med ett S eller F bakom varje påstående. 

Sparande

Bestäm er för vad ni vill spara till i er grupp. Kolla upp vad det kostar, jämför priser och läs på om olika typer av liknande vara.

Nu ska ni göra en sparplan. Hur kan man tänka när man vill spara? Hur ska man motivera sig att spara istället för att spendera? Vilka spartips kan ni komma på? Skriv ned era spar- och motivationstips på ett större papper med illustrationer eller bilder.

Redovisa er sparplan för de andra grupperna när ni är klara.

Spartips

Fundera på hur man kan göra om man vill tjäna pengar när man är ett barn. Hur gör du? Fundera först enskilt, sedan i gruppen. Skriv ned minst tre förslag.

Sedan görs en runda där varje grupp säger ett tips i taget. Övriga grupper kommenterar och frågar vid behov. Skriv tillslut en gemensam lista som kan fungera som ett mer bestående komihåg kring egna inkomster.

Reflektion

Har man underskott finns inga andra alternativt än att spendera mindre. Man kan inte lösa det genom att låna pengar, varken från föräldrar eller kompisar. Att leva som om man har mer pengar än man egentligen har är ingen hållbar lösning.

  • Håller du med? Varför? Varför inte?
  • Vad kan konsekvenserna bli om man inte bromsar sina utgifter?
episodebild

Människor har handlat med varandra i tusentals år. Människans levnadsförhållanden och samhällets utformning har påverkat och påverkar än idag ekonomins utveckling. Ett historiskt perspektiv kan hjälpa till med att förstå bakgrunden till dagens ekonomi. 

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Ord som kan behöva förklarats en extra gång. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • hushållning
  • tillgångar
  • tjänster
  • byteshandel
  • handelsplatser
  • marknader
  • betalningsmedel
  • digitala lösningar (som betalmedel)

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Människor har handlat av varandra i årtusenden. Hur handlade man med varandra innan det fanns pengar?
  2. Efter byteshandel övergick man till att betala med... ja, vad då? Vilka exempel på betalmedel fick vi höra i programmet?
  3. Finns det några skillnader mellan de gamla handelsplatserna och dagens handelsplatser/shoppingcenter/gallerior? Vilka?
  4. Finns det några likheter mellan de gamla handelsplatserna och dagens handelsplatser/shoppingcenter/gallerior? Vilka?
  5. På vilka olika sätt kan man betala idag? Gör en lista.

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte.  Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om det (oftast) går att göra dem individuellt. 

Handelsplatser förr och nu

Det var ingen slump att det uppstod handelsplatser på de platser de uppstod. Handelsplatser har spelat en viktig roll vid civilisationers uppkomst. 

Vad gjorde en bra handelsplats förr? Vad gör en bra handelsplats nu? Skriv en lista eller gör ett Venndiagram tillsammans. Finns det likheter och skillnader? Vilka i så fall?

Framtidspengar

Det har funnits många typer av pengar. De första mynten i historien gjordes av kung Alyattes av Lydien i västra Anatolien (ungefär nutidens Turkiet) cirka 640 f.Kr. 

Men pengar behöver inte vara inte mynt eller sedlar. Pengar kan vara vad som helst som människor är villiga att använda för att representera sakers värde, om man ska utbyta varor och tjänster.

Fundera om hur framtidens handel kommer se ut? Hur och med vad kommer vi att betala? Hur skulle en veckohandling av mat gå till? Fundera gärna tillsammans innan ni skriver en kort text med bild till. Kanske kan ni göra det som en serie? 

Kontanter vs digitala betalmedel

I över 300 år har Riksbanken försett oss med sedlar och mynt. Kontanter blivit mer ovanliga och det mesta vi konsumerar betalar vi digitalt. Digitala pengar kan också kännas säkrare än att bära runt på än kontanter. Eftersom de inte lagras i fysisk form är det mindre sannolikt att de stjäls eller förloras. Eller vad tycker du? 

Fundera på vilka för- och nackdelar det finns med båda alternativen. Vad tycker ni är det bästa betalsättet och varför? Jämför er åsikt med andra grupper.

episodebild

Passa på! Skynda fynda! Men hur funkar det egentligen? Vad behöver jag vara uppmärksam på? 

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • rea (realisation)
  • butik
  • online
  • butiksfönster
  • rabatt
  • lagerrensning
  • säsong
  • locka
  • Black friday
  • mellandagsrea
  • sommarrea

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Har du köpt något på rea? Vad?
  2. Det kan finnas flera anledningar till att en butik har rea. Ge något exempel.
  3. Från vilket land har vi inspirerats till Black Friday?
  4. När brukar det vara reatider i Sverige?
  5. Vad är bra att tänka på när man ska handla på rea?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om de går att göra dem individuellt. 

Black Friday

Black Friday har inte alltid funnits i Sverige. Ta reda på mer. 

  • Varför kallas det Black Friday? 
  • I vilket land startade Black Friday? 
  • Hur länge har Black Friday funnits? 
  • Vilket år startade det i Sverige?
  • Finns Black Friday i andra länder? 
  • När är Black Friday i Sverige? Är det alltid samma datum?
  • Finns det andra rea-traditioner som liknar Black Friday?

Reaskylt

Titta på olika typer av reaannonser.

  • Finns det några likheter? 
  • Finns några skillnader mellan reaannonser av olika produkter? 
  • Vilka färger är vanliga? Hur placeras produkten? Vilken information finns ofta med? 
  • Gör en egen reaskylt. 

Visa och berätta om er annons för andra. 

Röda priser

Har ni sett att affärer ibland har skyltar och annonser som liknar reaskyltar? Att deras butik använder röda prisskyltar fastän det inte är rea? 

Kanske kan ni hitta exempel ute i verkligheten som ni kan visa de andra grupperna?  

episodebild

Avsnittet belyser hur ekonomi hänger ihop med hållbar utveckling och miljö.

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • cirkulär
  • naturtillgångar
  • linjär
  • producerar
  • befolkning
  • efterfrågan
  • resurser
  • avfall
  • engångsprodukter
  • återvinna
  • råmaterial
  • råvara
  • förnybar energi
  • solceller
  • vindkraft

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Vad menas med en cirkulär ekonomi?
  2. Vad är motsatsen till cirkulär ekonomi?
  3. Vilka skillnader finns mellan en linjär och en cirkulär ekonomi?
  4. Kan ni komma på något ni eller någon i er familj köpt som känts onödigt? Något man kanske kunde ha lagat eller hittat en liknande produkt i en second hand-affär istället för att köpa ny?
  5. Ge varandra tips om hur man kan tänka mer hållbart kring ekonomi.
  6. I avsnittet återanvänds en skrotad bil för att tillverka en cykel och cykeln blir en brödrost och slutligen en galge. Kan ni komma på andra produkter som tillverkas genom återvinning från andra produkter?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om det (oftast) går att göra dem individuellt.

Omvandla och återbruka

Mycket av det vi köper kommer i någon slags förpackning, förpackningar vi förhoppningsvis kastar på återvinningsstationer. Finns det någon förpackning som du återanvänder till något annat/på ett annat sätt? Kanske har du använt en glasburk som pennställ, skokartongen till bokhylla eller tomma toarullar till något konstverk? 

Om ni inte kommer på någon förpackning kan ni utgå från en mjölk- eller juiceförpackning. Hur kan man använda en sådan? 

episodebild

Vi utsätts för och blir påverkade av reklam vare sig vi vill eller inte. Det har blivit ett naturligt inslag i dagens samhälle och det finns i allt  fler kanaler. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är reklam och inte. Det finns faktiskt regler för hur man får använda reklam. Det kan vara bra att ha koll.

Begreppslista

Till varje avsnitt lyfts ord och begrepp ut för att öka förståelsen hos eleverna. Gå igenom dem före och kanske även efter avsnittet. Befäst begreppen ytterligare genom att använda dem  i sitt sammanhang när ni sammanfattar och samtalar om avsnittet.
När du i förväg tittar igenom avsnittet noterar du  om det finns ytterligare ord och uttryck att lyfta för just dina elever. 

  • företag
  • organisation
  • produkter
  • tjänster
  • hjälporganisation
  • nackdelar
  • överdriven
  • spela på våra känslor
  • begränsad (tillgång, antal, tid)
  • missnöjda
  • nyare version
  • konsumenter

Frågor

Sammanfatta avsnittet. Vad visste eleverna redan? Vad fick de reda på? Undrar de någonting? Skriv upp eventuella frågor att ta reda på tillsammans.

Efter att ni summerat avsnittet kan samtalsfrågorna användas, förslagsvis i mindre grupp.

  1. Vad är reklam?
  2. På vilket sätt kan reklam vara bra?
  3. Vad tycker ni är dålig reklam?
  4. Vilka reklamknep känner ni till?
  5. Finns det regler för vad och på vilket sätt reklam får användas?
  6. På vilka platser finns reklam? Ge några exempel.
  7. På vilket sätt använder en hjälporganisation reklam?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete, andra inte. Att arbeta med övningarna i grupp är att föredra även om det går att göra dem individuellt. 

Dold reklam

Vi omges av reklam. Viss reklam ser man direkt att det är reklam och viss reklam är mer kamouflerad. Det kallas dold reklam. Fundera på om ni kan komma på om, när och var ni utsätts för dold reklam.

Hur mycket? 

Tänk dig en dag, från att du vaknar till att du går och lägger dig. Hur mycket reklam möter du? 

Skriv upp allt du kan komma på. Allt från reklam på mjölkpaketet och vid busshållplatsen till den dolda reklamen på sociala meder eller liknande. 

Räkna och jämför med en kamrat, eller om ni arbetar i par: med era klasskamrater. 

Skapa reklam

Vad behövs för att göra en bra reklam? Här kan man antingen använda datorer eller papper och pennor. Fundera på:

  • VAD ni ska göra reklam för
  • VEM ska den vända sig till
  • VAR ska den finnas
  • VARFÖR den kommer locka kunder

Nästa steg blir att fundera på design. Hur ska varan framställas? Vilka färger ska ni använda? Vilken information behövs och var ska den stå? 

Innan ni arbetat färdigt är det en bra idé att titta på de andra gruppernas arbeten för att få inspiration. 

När ni är nöjda och klara kan varje grupp visa och berätta om sin egengjorda reklam. 

Förr och nu

Ta reda på mer. När började man med reklam? Hur var reklam förr? Hur kommer reklam se ut i framtiden? 

  • Försök att hitta reklam från olika tider. Kanske hittar ni reklam från tidigt 1900-tal och fram till nu. Ser ni något som inte förändrats? Ser ni något som förändrats? Hur skiljer sig färgval, text, motiv? Vad gjorde man reklam för? 
  • Ta reda på vilka platser man kunde se reklam för länge sedan? Hur har det förändrats? På vilka platser kan man se reklam nu? Är det bättre eller sämre nu? 
  • Välj en av de gamla reklamskyltarna ni hittat. Jämför med nutida reklam. Ett Venndiagram kan göra jämförelsen tydlig. Vad är lika vad skiljer sig åt? 
  • Tror ni att det kommer finnas reklam i framtiden? Hur kommer den se ut och fungera? Jämför era tankar.