Seriebild

LärarhandledningVi förklarar sexualitet, samtycke och relationer

Här har vi samlat viktiga frågeställningar som rör identitet, relationer, kärlek och samtycke. 

Diskussionsfilmerna utgår från problemställningar ungdomar kan möta, här ges inga svar utan diskussionen fortsätter i klassrummen. 

I frågelådorna tar programledarna Adiam och Kristoffer upp många frågor och ger svar, även här kan diskussionen fördjupas i klassrummen.

Binogi har också material om SSR och porr. Deras lärarhandledning och filmer är publika under vårterminen 2024.

Syfte och målgrupp

Syftet är att eleverna ska få insikt om sig själva och sin utveckling genom att öka kunskapen kring sexualitet, hälsa, jämställdhet och könsmönster. Programmen ger dessutom kunskap om och förståelse för frågor som rör identitet, puberteten, relationer, samtycke, kärlek, nätet och olika myter kopplade till sexualitet och kroppen.

Målgruppen är elever i grundskola år 5-7.  

Ur Lgr 22

Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer.

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke.

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.

Biologi, årskurs 4–6

Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identiteter samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Biologi, årskurs 7–9

Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om rela­tioner, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.

Samhällskunskap, årskurs 4–6
Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Samhällskunskap, årskurs 7–9
Människors identiteter och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat kön. Begreppen makt och jämställdhet.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Diskussionsfilmerna är 4-7 minuter långa. Avsnitten är fristående och belyser vardagliga känslor och händelser som 11–14 åringar kan känna igen sig i. I slutet av varje avsnitt ställer huvudkaraktären sig framför kameran och frågar vad hen ska göra. Här finns möjlighet till vidare diskussioner i klassrummet.

I anslutning till varje diskussionsfilm finns diskussionsfrågor och övningar som ger eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse, reflektera över och få konkreta förslag till frågeställningarna. Fördelen med att använda rollfigurerna i diskussionerna är att det minskar risken för att elever ska känna att de måste bli privata och berätta hur det är eller har varit för just dem.

Frågelådorna är 5-9 minuter långa och även de är fristående. Här är inga frågor dumma. Programledarna Kristoffer och Adiam besvarar frågor om sexualitet, relationer och samtycke. Vad är sex? Finns det en mödomshinna? Vad betyder HBTQ+? Hur sätter man på en kondom? Det får du veta i dessa avsnitt.

I anslutning till varje frågelåda finns frågor och övningar där eleverna får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och reflektera över hur de kan hantera dessa frågeställningar.

Arbeta med programmet

​Målet är att programserien ska fungera som ett underlag för diskussioner om samtycke, värderingar, normer och sex. Avsnitten passar att arbeta med både i enskilda skolämnen eller i ämnesövergripande teman, eller om du som lärare behöver fånga frågan i flykten.   

Det finns begreppslistor, faktarutor, elevfrågor och även förslag på övningar.

Rekommendationen är att arbeta lärarlett med serien och uppgifterna. Det kan vara en god idé att vara fler vuxna i klassrummet till vissa övningar. Bjud till exempel gärna in någon från elevhälsan. 

Det är viktigt att ha ett respektfullt och inkluderande samtalsklimat. Vidare är det viktigt att vara öppen och inte moralisera. Barn ska aldrig känna skuld eller skam för sin nyfikenhet kring sexualitet eller porr. En del av frågorna som tas upp kan uppfattas som känsliga eller kontroversiella av vissa elever. Till din hjälp kan du utgå från råden i UR:s samtalsguide.

När det gäller arbetsform för samtalen, känner du som pedagog dina elever bäst och anpassar undervisningen efter det. Grupper som kan ha svårt för samtal och diskussioner, kan föredra avdramatiserande rollspel. Rollspelet kan vara en bra ingång när man diskuterar känsliga ämnen. Eleverna agerar fortfarande samtalsdeltagare, men i förklädd form, som till exempel experter och frågvisa personer.  


112

Om man är döv eller hörselskadad och inte kan ringa via vanlig telefon, kan man registrera sig för att få skicka SMS till 112. ​

Det gör man här: 112 för tal- och hörselskadade - SOS Alarm

  Bildtelefontolk 

Bildtelefoni-tolkning, är en tjänst från Post- och telestyrelsen. Döva och hörselskadade kan registrera sig och få möjlighet att ringa till hörande via tolktjänsten. Det är även möjligt att ringa direkt till 112 via bildtelefonitolkningen. Här registrerar man sig: Bildtelefoni.net


Skapa en anonym frågelåda. Dela ut lappar till eleverna att skriva ner frågor på. Lapparna läggs sedan i en låda. Du som lärare tar en fråga i taget ur lådan och svarar och förklarar. Läs gärna igenom frågorna och använd dem först nästkommande lektion. Låt gärna frågelådan finnas kvar under en period så att eleverna kan fortsätta att lägga i frågor när andan faller på, eller låt alla lägga en lapp vid lektionens slut. Alla måste lägga en lapp, men lappen får lämnas tom om de inte kommer på någon fråga. På så sätt undviker vi att de elever som inte har frågor blir utpekade.

episodebild

Charlie och Mio är bästa kompisar, så har det varit sedan länge. Men när Mio förklarar hur det känns att vara kär upptäcker Charlie att det är just det han känner för Mio. Charlie är kär i Mio. Kompisarna fattade detta för längesedan och börjar prata. För Charlie är frågan om han ska fråga chans och hur han ska fråga chans.

Filmens karaktärer finns med namn i bildstödet som du hittar här.

Viktigt att tänka på:

Som alltid när man arbetar med ett ämne som väcker starka känslor är det bra att vara väl förberedd på de tankar, frågor och reaktioner som kan komma upp till ytan. Det kan finnas elever i gruppen som har egna erfarenheter av olika situationer, medan andra till exempel aldrig har varit ihop med någon.

Därför är det extra viktigt att gå varsamt fram. Titta på programmen innan eleverna tar del av dem, så att du som lärare är beredd på vad som kan komma upp med eleverna efteråt. Du känner din grupp bäst och vet hur du ska gå till väga och hur du ska använda materialet på bästa sätt.

Se till att eleverna aldrig pratar om egna upplevelser och rikta i stället in samtalet på en generell nivå om vad personer i allmänhet tycker och gör och vad samhällets normer är.

I UR:s samtalsguidefinns fler tips.

Det här programmet passar bra att titta på och arbeta ihop med Frågelåda Känslor. Särskilt uppgifterna Skapa en känslomätare och Göra dagboks/videoanteckningar passar bra här.

Frågor

  1. Mio frågar Charlie om han skulle kunna vara tillsammans med någon han träffat på nätet och aldrig träffat på riktigt. Vad svarar Charlie?
  2. Fundera tyst för dig själv hur du skulle ha svarat.
  3. Har du hört talas om några som är ihop trots att de aldrig träffats fysiskt? Hur verkar det vara?
  4. Vilka risker finns det med det? Finns det några fördelar?
  5. Hur förklarar Mio att det känns att vara kär?
  6. Fundera tyst för dig själv om du har känt så någon gång.
  7. När Mio kommer gåendes på skolgården går han igenom rök i slowmotion. Hur ska man tolka den scenen?
  8. Alice berättar för Elsa att Charlie är kär i Mio. Hur reagerar Charlie på det?
  9. Vad tänker du om Charlies reaktion och om Alices och Elsas förklaring till varför det blev så?
  10. Charlie frågar in i kameran ”Varför vågar jag inte berätta för honom att jag gillar honom?” Vad tror du?
  11. Varför känns det ofta så viktigt att hålla det hemligt att man är kär i någon?
  12. Försök tipsa Charlie om hur han kan göra för att berätta för Mio att han är kär i honom.

Arbeta vidare

Identitetskarta

Utgå från personerna i filmen.  Be eleverna göra en identitetskarta, låt eleverna reflektera över och rita/skriva en karta där de inkluderar olika delar av personernas identitet, som intressen, egenskaper, värderingar och identifieringar. Betona för eleverna att här finns inget rätt eller fel, man kan aldrig se utanpå hur en människa känner sig inuti. 

Rollspel

Låt eleverna arbeta fyra och fyra och ta rollerna Mio, Charlie, Elsa och Alice. Låt dem välja en scen från programmet och skriva om den tillsammans,   så allt blir bättre.

Spela upp för klassen och diskutera varför det blev bättre när personerna agerade på ett visst sätt.

Stå på linje

Här finns några påståenden ni kan arbeta med i klassrummet. Låt eleverna ställa sig på en linje mellan Jag håller med och Jag håller inte med.

Pojk/flickvän är viktigare än vännerna

Ibland måste man göra saker man inte vill

Är man kär i någon gör man precis vad som helst för den personen

Jag undviker alltid konflikter om jag kan

Det är viktigt med vänner

Ibland sviker man en vän

Det är lätt att vara öppen med sin sexuella läggning

I skolan tror man att alla är heterosexuella

Killar visar mer känslor än tjejer gör

Killar och tjejer har olika sorters vänskap

Jag kan själv påverka min egen självkänsla

Andra personer kan påverka min självkänsla, både positivt och negativt

Det är viktigt för mig vad andra tycker och tänker om mig

episodebild

Viola har tyckt om Martin länge, det vet alla. När Martin frågar chans säger Viola ja innan Martin ens ställt frågan. De har världens sötaste relation och skrattar tillsammans hela tiden. Martin ger till och med Viola presenter. Men när Martin kommenterar Violas vardag mer och mer börjar Viola att må dåligt. Hon vill bara att Martin ska älska henne för den hon är.

Filmens karaktärer finns med namn i bildstödet som du hittar här.

Viktigt att tänka på:

Som alltid när man arbetar med ett ämne som väcker starka känslor är det bra att vara väl förberedd på de tankar, frågor och reaktioner som kan komma upp till ytan. Det kan finnas elever i gruppen som har egna erfarenheter av olika situationer, medan andra till exempel aldrig har varit ihop med någon.

Därför är det extra viktigt att gå varsamt fram. Titta på programmen innan eleverna tar del av dem, så att du som lärare är beredd på vad som kan komma upp med eleverna efteråt. Du känner din grupp bäst och vet hur du ska gå till väga och hur du ska använda materialet på bästa sätt.

Se till att eleverna aldrig pratar om egna upplevelser och rikta i stället in samtalet på en generell nivå om vad personer i allmänhet tycker och gör och vad samhällets normer är.

I UR:s samtalsguide finns fler tips.

Det här programmet passar bra att titta på och arbeta ihop med Frågelåda Känslor.  Särskilt uppgifterna Skapa en känslomätare och Isberget passar bra här.

Frågor

  1. Vad handlar detta avsnitt om? Vad är det som händer med huvudpersonen Viola?
  2. Varför tror du att Viola tvekar när hon ska fråga Martin om de ska bli tillsammans?
  3. Hur reagerade Martin när Viola skickade en daglig bild till sin kompis, och vad tänker du om hans reaktion?
  4. Viola blev osäker där. Fundera tyst för dig själv vad du skulle göra i den situationen.
  5. Martin säger att han älskar Viola men han är samtidigt svartsjuk på hennes vänner. Tycker du han går över gränsen för vad som är okej i ett förhållande?
  6. Hur svarade Viola när Kim saknade dagliga bilden från henne? Vad tycker du om hennes svar?
  7. Är det okej att Martin har synpunkter på Violas klädsel när hon lägger upp bilder? Vad tycker du om hans argument till det? Fundera tyst för dig själv hur du skulle reagera.
  8. Vad tycker du om att Martin säger till Viola att sluta umgås med sina vänner Kim och Hannah? Är det okej att en har synpunkter på vem man ska umgås med?
  9. Tror du att det är viktigt att ha egen tid med vänner även om man är i en relation? Varför eller varför inte?
  10. Vilka egenskaper tycker du att en bra pojkvän/flickvän bör ha?
  11. I vilka situationer i filmen märker du att det inte känns bra för Viola?
  12. På slutet vänder Viola sig till kameran och frågar vad hon ska göra. Vad skulle du ge för råd till henne?
  13. Tror du att Viola kommer att fortsätta vara tillsammans med Martin, eller tror du att hon kommer att ta ett annat beslut? Varför tror du det?

Arbeta vidare

Identitetskarta

Utgå från personerna i dilemmafilmerna.  Be eleverna göra en identitetskarta, låt eleverna reflektera över och rita/skriva en karta där de inkluderar olika delar av personernas identitet, som intressen, egenskaper, värderingar och identifieringar. Betona för eleverna att här finns inget rätt eller fel, man kan aldrig se utanpå hur en människa känner sig inuti. 

Rollspel

Låt eleverna arbeta fyra och fyra och ta rollerna Hannah, Kim, Martin och Viola. Låt dem välja en scen från programmet och skriva om den tillsammans, så allt blir bättre.

Spela upp för klassen och diskutera varför det blev bättre när personerna agerade på ett visst sätt.

Stå på linje

Här finns några påståenden ni kan arbeta med i klassrummet. Eleverna ska välja en plats på linjen mellan Jag håller med och Jag håller inte med. Betona för eleverna att här finns inga rätta svar. De får inte kommentera andras val och man får ändra sig när man vill. 

Det är viktigt att ha vänner.

Ibland sviker man en vän.

Är man kär i någon gör man precis vad som helst för hen.

Pojk/flickvän är viktigare än vännerna.

När någon är svartsjuk betyder det att hen verkligen älskar en.

episodebild

Ayaans kompisar har börjat kolla på porr. Det har Ayaan också men han tycker inte att det är lika intressant som kompisarna. Han har egentligen inte lust att kolla alls. Men han får ändå se filmer med porr genom kompisarna. Filmerna skickas till grupper han är med i och när Ayaan vill vara delaktig i det kompisarna kollar på i telefonen ser han porr. Dilemmat Ayaan får handlar om att han inte vill kolla på porr men han vill heller inte vara utanför.

Filmens karaktärer finns med namn i bildstödet som du hittar här.

Viktigt att tänka på:

Som alltid när man arbetar med ett ämne som väcker starka känslor är det bra att vara väl förberedd på de tankar, frågor och reaktioner som kan komma upp till ytan. Det kan finnas elever i gruppen som har egna erfarenheter av olika situationer, medan andra till exempel aldrig har varit ihop med någon eller kollat på porr.

Därför är det extra viktigt att gå varsamt fram. Titta på programmen innan eleverna tar del av dem, så att du som lärare är beredd på vad som kan komma upp med eleverna efteråt. Du känner din grupp bäst och vet hur du ska gå till väga och hur du ska använda materialet på bästa sätt.

Se till att eleverna aldrig pratar om egna upplevelser och rikta i stället in samtalet på en generell nivå om vad personer i allmänhet tycker och gör och vad samhällets normer är.

I UR:s samtalsguide finns fler tips.

Till läraren

Det här avsnittet passar bra att titta på och arbeta ihop med Frågelåda – Nätet.

Jobbar du med högstadiet: finns även  Allt om porr för år 7-9 på UR Play. Den är teckenspråkstolkad.

Den har också lärarhandledning

- Pornografi blev lagligt i Sverige 1971.

- Det är ett brott att tvinga någon att skicka nakenbilder. Det är också ett brott att skicka vidare nakenbilder man har fått av någon till någon annan. Den typ av brott det handlar om kan vara sexuellt ofredande, barnpornografibrott, olaga integritetsintrång.

- Det är olagligt att tvinga någon att titta på porr.

- Det kan vara olagligt att skicka en nakenbild till någon.

Frågor

  1. Aida, Sofia och Alex tittar på porr på mobilen. Ayyan tittar inte. Hur tror du att han känner sig i den situationen?
  2. Tror du att alla tre tycker att det är lika spännande, eller finns det någon eller några som mer kollar på grund av grupptryck? Diskutera.
  3. Ayyan säger att porr inte är på riktigt. Vad kan han mena med det?
  4. Alex skickar en porrfilm till Ayyan. Hur reagerar Ayyan på det?
  5. Fundera tyst för dig själv hur du skulle ha reagerat.
  6. Har det kanske hänt dig. Hur kändes det? Fundera tyst för dig själv.
  7. Det är olagligt att skicka nakenbilder eller porr till någon utan den personens samtycke. Hade Alex fått Ayyans samtycke?
  8. Varför tror du att Alex gör som han gör? Hur tror du han känner sig?
  9. Ayyan undrar om det som syns i filmen inte gör ont. Hur svarar Alex på det? Vad tycker du om hans svar.
  10. Alex råkar dra Sofia i håret. Varför då? Hur reagerar hon?
  11. Ayyan frågar ”Varför måste jag kolla?” Vad skulle du svara honom?
  12. Läs igenom faktarutan ovan. Var det något som du inte visste om sedan innan? Var det något som förvånade dig?

Arbeta vidare

Fyra hörn

Ge följande instruktion till eleverna: Välj det hörn/alternativ du tycker stämmer bäst. Det sista hörnet kan inte vara en kombination av de tre första, utan det ska vara ett öppet hörn, där eleverna får ge eget förslag till lösning. Det är helt ok att eleverna byter hörn om någon förklarar hur den har tänkt och de nu tänker om.

A.       Hur kan Ayyan stoppa att gänget kollar på porr hemma hos honom på fredag?

-          Säga till Charlie att det inte kommer hända och det får han bara acceptera. 

-          Berätta för sina föräldrar om situationen.

-          Prata med Elsa och Alice om att han inte vill.

-          Eget förslag.

B.       Hur kan Ayyan få de andra att förstå att han inte vill kolla på porr?

-          Säga till gruppen att de får kolla utan honom och att de måste sluta skicka saker till honom.

-          Låta bli att kommentera, titta eller skratta. Då kanske det går över av sig själv.

-          Prata med en vuxen och be om hjälp.

-          Eget förslag.

C.       Varför är det viktigt att prata om porr?

-          Det handlar om jämställdhet.

-          Den påverkar relationer.

-          Den skapar en falsk bild av sexualitet.

-          Eget förslag.

D.      Vad tror du är den största anledningen att unga kollar på porr?

-          Nyfikenhet.

-          Andra kollar

-          Man vill lära sig

-          Eget förslag  

Identitetskarta

Utgå från personerna i dilemmafilmen.  Be eleverna göra en identitetskarta, låt eleverna reflektera över och rita/skriva en karta där de inkluderar olika delar av personernas identitet, som intressen, egenskaper, värderingar och identifieringar. Betona att här finns inget rätt eller fel, man kan aldrig se utanpå hur någon känner sig inuti.

Nej tack!

Te-liknelsen: Om en person erbjuder dig te och du tackar nej så kan hen inte hälla upp en kopp till dig i alla fall och sen tvinga dig att dricka det. Om du skulle säga ja till en kopp men sen ändra dig så kan hen fortfarande inte tvinga dig att dricka upp teet bara för att det redan är bryggt och står på bordet framför dig. Klart att du får ändra dig även om du var sugen först. När kan du använda dig av denna liknelse? Beskriv situationer.
Titta gärna på filmen på Youtube om detta. Sök på "te" och "samtycke" så hittar du den.

Att polisanmäla

Ta reda på mer om hur man gör en polisanmälan om man blir utsatt för att någon skickar porr eller nakenbilder. Skriv sedan en enkel steg-för-steg-guide om hur man ska göra.

Utgå till exempel från dessa sidor:  

-         Umo.se - polisanmälan

-         ​Utbildningsmaterial från polisen för åk 4-9 och gymnasiet [

-         ​Näthatshjälpen. Make Equal

-         Gabriella På Polisen - BOUJT

episodebild

Ida har börjat träffa en kille på nätet. De pratar varje dag och kompisarna börjar bli trötta på att Ida hela tiden är på mobilen. Ida har inte träffat killen men killen påstår att de varit på samma mästerskap. När Ida en dag är på dåligt humör vill killen göra Ida glad. Han föreslår att de ses på videosamtal för första gången. Då upptäcker Ida att killen inte alls är den han säger han är. Faktiskt är han det värsta tänkbara.

Filmens karaktärer finns med namn i bildstödet som du hittar här.

Som alltid när man arbetar med ett ämne som väcker starka känslor är det bra att vara väl förberedd på de tankar, frågor och reaktioner som kan komma upp till ytan. Det kan finnas elever i gruppen som har egna erfarenheter av olika situationer, medan andra till exempel aldrig är aktiva på nätet eller sociala medier.

Därför är det extra viktigt att gå varsamt fram. Titta på programmen innan eleverna tar del av dem, så att du som lärare är beredd på vad som kan komma upp med eleverna efteråt. Du känner din grupp bäst och vet hur du ska gå till väga och hur du ska använda materialet på bästa sätt.

Se till att eleverna aldrig pratar om egna upplevelser och rikta i stället in samtalet på en generell nivå om vad personer i allmänhet tycker och gör och vad samhällets normer är.

I UR:s samtalsguidefinns fler tips.

Det här programmet passar bra att titta på och arbeta ihop med Frågelåda Nätet. Särskilt uppgiften Skriv eller teckna en berättelse om ett fiktivt scenario kopplat till grooming passar bra här.

Frågor

  1. Varför tror du att Ida kände sig lockad att chatta med Hugo och skicka bilder till honom?
  2. Vad tycker du om att Fabian tog Idas mobil? Hur skulle du ha gjort om du var i samma situation?
  3. Ida kände sig pressad att vara med i kompisarnas basketmatch. Har du någon gång känt dig pressad att göra något du inte ville? Fundera tyst för dig själv hur du skulle gjort i den situationen.
  4. Varför tror du att Ida var obekväm med att visa sitt rum för Hugo? Var det rätt av Hugo att pressa henne att göra det?
  5. Fundera tyst för dig själv hur du skulle reagerat på den frågan.
  6. Hur kan man vara säker på att den person man chattar med på internet verkligen är den de påstår sig vara?
  7. Vad kan föräldrar göra för att hjälpa sina barn att använda internet säkert?
  8. Vilka personliga uppgifter lämnade Ida till Hugo?
  9. Ida blev chockad när hon såg något obehagligt i videosamtalet med Hugo. Hur reagerade hon?
  10. Fundera tyst för dig själv hur du skulle ha reagerat.
  11. Varför tror du att Ida var rädd för att berätta för någon om det som hände på videosamtalet?
  12. I slutet av filmen vänder sig Ida till kameran och frågar vad hon ska göra. Vad har du för råd att ge henne.
  13. Vilka vuxna eller personer kan man vända sig till om man känner sig hotad eller otrygg på internet?
  14. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att dela mycket information online?
  15. Hur kan man vara en stödjande vän om någon i ens närhet upplever problem på internet eller i sociala medier?
  16. Vad kan man göra för att förebygga att man själv eller någon annan blir utsatt för problem på internet?
  17. Diskutera grooming och farorna med detta. Varför är det viktigt att ara försiktig när man

Arbeta vidare

Identitetskarta

Utgå från personerna i filmen.  Be eleverna göra en identitetskarta, låt dem reflektera över och rita/skriva en karta där de inkluderar olika delar av personernas identitet, som intressen, egenskaper, värderingar och identifieringar. Betona att här finns inget rätt eller fel, man kan aldrig se utanpå hur någon känner sig inuti.

Rollspel

Låt eleverna arbeta fyra och fyra och ta rollerna Botan, Fabian, Ida och Saron. Låt dem välja en scen från programmet och skriva om den tillsammans, kanske så allt blir bättre.

Spela upp för klassen och diskutera varför det blev bättre när personerna agerade på ett visst sätt.

Skriva/teckna en berättelse

Låt eleverna skriva eller teckna hur Ida gjorde efter videosamtalet med Hugo. Diskutera först tillsammans vilka möjliga vägar det finns att gå efter en sådan händelse.

Skapa ett internettrygghetspaket

Låt eleverna gruppvis skapa ett paket med tips och råd för internettrygghet. Paketet kan innehålla affischer, broschyrer eller korta filmer som riktar sig till ungdomar i åldern 12–14 år och informerar om vikten av att vara försiktig online, hur man skyddar sin integritet och vad man kan göra om man känner sig hotad.

Research om internettrygghet

Be eleverna att göra research om internettrygghet och skapa presentationer om olika aspekter av ämnet: skydd av personlig information, riskerna med att dela för mycket på sociala medier, och vad man kan göra om man blir utsatt för näthat eller hot på internet.

Stå på linje – värderingsövning

Som med alla värderingsövningar gäller här att påminna eleverna om att alla blir respekterade för sin åsikt. Ingen får värdera någon annans åsikt. Däremot får man ställa frågor till varandra. Det är tillåtet att ändra åsikt under övningens gång. Stanna inte upp för mycket

Det är viktigt att ha en social mediaprofil.

Att ha koll på mobilen stjäl massa tid för läxorna.

Det är bra med åldersgränser för att få använda sociala medier.

Det är alltid okej att säga nej om man inte vill vara med.

Det är viktigt för mig vad andra tycker och tänker om mig.

Vuxna är ofta osäkra.

Unga är ofta osäkra.

Man kan få riktiga vänner på nätet.

Att få negativ uppmärksamhet är bättre än ingen uppmärksamhet alls.

episodebild

Kärlek, att må dåligt och ensamhet är något som tas upp i detta avsnitt. Känslor är väldigt individuella och därför pratar vi om generella känslor och tipsar även om vem man kan prata med om man känner sig ledsen eller ensam.

Tillhörande program

episodebild

"Liam" vet inte att det han upplever är ångest, han vet bara att han inte vill känna som han gör. För "Tilda" är det svårt att klara skolan eller behålla kompisarna eftersom hon har tvångstankar och tvångshandlingar (OCD). I programmet medverkar också barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran som svarar på frågor om vad ångest är och vad du kan göra om du inte mår bra. Programmet är textat.

Begreppslista

  • kärlek
  • kär
  • dopamin
  • lyckohormon
  • olyckligt kär
  • kurator
  • psykolog
  • 112
  • puberteten
  • sociala medier

Frågor

Vad tänker ni om avsnittet?

Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?

Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?

Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?

Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?


Avsnittets specifika frågor

Quizfrågorna finns här som frisvarsfrågor. Om ni vill göra dem digitalt är länken här.

1.      Vad är kärlek?

2.      Vilket ämne produceras i hjärnan när man känner kärlek?

3.      Kan man bli kär i vem som helst?

4.      Vilket råd får du i programmet för att må bättre när du känner dig ensam?

5.      Vilka är några sätt att visa att man bryr sig om en person?

6.      Är det vanligt att känna sig ensam?

Diskussionsfrågor

  1. Kärleken, den känslan, hur tror du den uppstår? Varför finns den känslan egentligen, vad är det för nytta med den tror du? Varför blir man kär?
  2. Varför tror du det är viktigt att lära sig prata om känslor, som kärlek och ensamhet tidigt?
  3. Adiam har fyra tips hur man kan visa att man tycker om någon. Vilket tips tycker du var extra bra? Har du fler tips?
  4. Hur tror du att sociala medier kan påverka ungdomars uppfattning om känslor och relationer? Finns det för- och nackdelar med sociala medier? Kristoffer tipsar om att använda sociala medier mindre, tror du det kan vara bra?
  5. Adiam har fyra tips på vad man kan göra om man mår dåligt. Vilka av råden skulle du ge till en kompis som mår dåligt?
  6. Hur kan du hjälpa en kompis som mår dåligt? Vad kan du göra för att visa att du bryr dig och försöka hjälpa till?
  7. Vart kan du själv vända dig om du mår dåligt?

Arbeta vidare

Här är några förslag på fördjupningsövningar.
Välj den eller de som fungerar i er klass.

Hormoner

Adiam berättar om ett hormon som bildas i hjärnan när man är kär, dopamin.

·         Vilka fler hormoner finns i kroppen och varför bildas de?

En del hormoner skapar lugn och andra skapar stress, alla har viktiga funktioner i kroppen.

Gör en lista över vilka hormoner som kroppen bildar, när de bildas och vad de har för syfte. Ni kan hitta information här: Så fungerar hormonsystemet - 1177

Jag är inte kär i dig - tipsbank

Hur säger man "jag är inte kär i dig" på ett sjysst sätt? Hur hade du inte velat att någon sa ”jag är inte kär i dig”? Exempel på saker att säga kan vara ”Jag vill gärna vara din kompis men jag är inte kär i dig.” eller ”Jag tycker också om dig men inte på det sättet.”

Ni kan skapa en ”sjysst tipsbank” i klassrummet. Dessa tips kanske kan användas även i andra än ”göra slut”-situationer. Hur talar vi med varandra, vad är ett trevligt sätt. Det finns många situationer där ett trevligt bemötande är önskvärt, till exempel när någon ber om en tjänst eller när du möter någon med ett socialt jobb – i butik, på sjukhus, på badhuset etcetera.

Skapa en känslomätare

Ni kan designa och skapa känslomätare med olika känslor som ni sett i programmet. Använd gärna färgglada bilder, symboler och text som representerar olika känslor. När ni är klara kan känslomätarna presenteras i klassen och ni diskutera vilka känslor som är viktiga att känna igen och hantera.

Göra dagboks/videoanteckningar

Be eleverna skriva en dagboksanteckning då de själva eller någon påhittad person reflekterar över en gång då hen kände sig kär eller ensam. Kan vara bra med påhittade personer då det inte blir så utpekande om andra ska se det sedan. Alternativt en videodagbok. Först kan ni göra en mindmap gemensamt i klassen och sedan gör eleverna en berättelse utifrån den. De kan beskriva känslorna, tankarna och reaktionerna hos huvudpersonen.  

Våra sinnen

När du är arg, ledsen, frustrerad eller känner dig orolig är du kanske inte riktigt som vanligt. För att tänka på någonting annat och avleda att du mår annorlunda kan du prova att använda dig av dina fem sinnen. Ta ett djupt andetag, koncentrera dig och tänk på:

Vad ser du?
Vad känner du?
Hur luktar det?
Hur smakar det? (passar inte alltid)

Prova detta just nu. Den här övningen hjälper dig att landa här och nu. Att fokusera på det som finns runtomkring en, är ett sätt att komma över ångesten och landa här och nu.  

Känns det annorlunda i kroppen efter du har använt dina sinnen? Tror du att du kan få användning av denna övning om du till exempel är arg och vill lugna ner dig? Du kanske också har något annat tips på hur du skulle kunna göra om du eller din kompis känner sig arg, ledsen, frustrerad eller orolig?

Isberget

Gör ett isberg tillsammans för att få en bättre förståelse för beteenden i olika situationer.

  • Rita upp en bild av ett isberg med toppen ovanför vattenytan och resten av berget under (bild för referens). Prata om det isberg vi ser, alltså känslorna som vi kan upptäcka. Till exempel ilska, frustration, att man skyller på andra, snäsighet etc.  
  • Prata sedan om den delen av isberget som inte syns och vilka känslor som kan finnas där, under ytan: Jag känner mig rädd, jag känner mig otillräcklig, alla andra är bättre än jag, jag känner mig misslyckad, ingen lyssnar på mig, det är svårt etc 

Känner eleverna igen sig? Vad kan de lära sig av detta? Diskutera tillsammans. 

Sidor som eleverna kan gå in på

Teckenspråkssidor:

Eleverna kan gå in på dessa websidor själva eller två och två. Eller så går ni in tillsammans på klassens storbildskärm och diskuterar innehållet gemensamt i klassrummet.  Bra att eleverna får bekanta sig med sidorna så de hittar dit när de behöver.

Här finns information även på teckenspråk. Du kan få stöd kring allt möjligt. Du kan videochatta eller textchatta med syssnare vissa tider. Du kan även ställa frågor till frågelådan eller mejla. Målgruppen är barn och unga, 7-21 år.

Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk har öppet för stödsamtal vissa tider. Om du mår dåligt och är i behov av stödsamtal eller rådgivning kan du kontakta dem på E-post, Instagram, eller Messenger. Målgruppen är kvinnor, icke-binära och unga tjejer från 15 år och uppåt.

Andra länkar:

Registrera sig för att skicka sms på 112 och Bildtelefoni.net

Om eleverna inte redan registrerat sig på dessa två sidor, hjälp dem gärna till det. Prata även om när man använder dem.

Här kan man registrera sig för möjligheten att skicka SMS till 112 om man skulle hamna i en krissituation.

Här kan döva och hörselskadade registrera sig och få möjlighet att ringa samtal med teckenspråkstolk i rutan.

När eleverna sedan har hämtat appen kan de ringa 112 direkt från mobilen genom bildtolkförmedlingen.

episodebild

Visste du att man kan ha sex med sig själv? Vi reder ut vad sex är för något och visar exempel på hur man kan ha sex. Vi visar även hur man använder en kondom på rätt sätt. Till sist svarar vi på frågan om 13 åringar får ha sex med andra.

Begreppslista

  • sex
  • onani
  • samtycke
  • snopp
  • snippa
  • orgasm
  • ollon
  • klitoris
  • onanera
  • runka
  • smeksex
  • vaginalt samlag
  • ägg
  • spermier
  • kondom
  • p-piller
  • graviditet
  • könssjukdomar
  • utlösning
  • hångla
  • ja-signaler
  • nej-signaler

Frågor

Vad tänker ni om avsnittet?

Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?

Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?

Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?

Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?


Avsnittets specifika frågor

Quizfrågorna finns här som frisvarsfrågor. Om ni vill göra dem digitalt är länken här.

1.      Vad är samtycke när man pratar om sex?

2.      Hur stor är klitoris?

3.      Kan man bli gravid av munsex?

4.      När kan man bli gravid?

5.      Vilka är några NEJ-signaler när man vill att man inte vill ha sex?

6.      Det finns en lag om sex för personer under 15 år. Vad säger den lagen?

Diskussionsfrågor 


  1. Vad är samtycke och varför är det viktigt när man har sex?
  2. Finns det andra situationer än just sex där samtycke är viktigt? Ge exempel.
  3. På vilka olika sätt kan man visa att man inte vill ha sex eller att man inte är redo för det?
  4. Hur kan man visa att man vill ha sex?
  5. Hur gammal måste du vara för att ha lov att ha sex?
  6. Hur kan du märka att någon inte vill kramas till exempel?
  7. Hur vet vi vad någon annan känner?
  8. Vad ska man göra om man inte vet vad den andra personen känner?
  9. Det är inte samtycke att tjata sig till någonting, exempelvis en puss. Tror du att det är vanligt att tjat förekommer? Vad kan tjat leda till?
  10. Varför är det viktigt att kommunicera och känna av den andra personens signaler?
  11. Varför kan man inte bli gravid av alla former av sex? Vilka typer av sex kan leda till graviditet?
  12. Vilka olika skydd mot graviditet berättar Adiam och Kristoffer om? Varför säger de att kondom är enda skyddet som skyddar både mot graviditet och könssjukdomar?

Arbeta vidare

Ordförrådet

Programledarna Adiam och Kristoffer använder orden snippa och snopp. Det finns fler ord att använda, diskutera i klassen och ta reda på vilka ord som är positivt laddade respektive negativt laddade.  Utgå gärna från synonymordlistan som finns som arbetsblad. Eller så kan ni här se exempel på ord för könen och vilka laddningar de har. Exempel på ord för könen - från RFSU

Affisch/broschyr

Gör en affisch eller broschyr som informerar ungdomar om sexuell hälsa. Inkludera viktig information om samtycke, preventivmedel och hur man skyddar sig mot könssjukdomar. Använd enkel och tydlig text samt illustrativa bilder.

Nej tack!

Te-liknelsen. Om en person erbjuder dig te och du tackar nej så kan hen inte hälla upp en kopp till dig i alla fall och sen tvinga dig att dricka det. Om du skulle säga ja till en kopp men sen ändra dig så kan hen fortfarande inte tvinga dig att dricka upp teet bara för att det redan är bryggt och står på bordet framför dig. Klart att du får ändra dig även om du var sugen först.

Filmen finns på Youtube, sök på Te och Samtycke, filmen är textad.

  • När kan du använda dig av denna liknelse? Beskriv situationer.

Handdansen

Det här är en övning där eleverna får träna sig att kommunicera utan ord och tecken. De får öva sig att känna in andras signaler och samspela kroppsligt med andra utan att röra varandra.

https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/metodbanken/arskurs-7-9/samtycke-omsesidighet/handdansen/

Skriv och/eller dramatisera

Skriv en fiktiv dialog, alternativ spela upp som rollspel, två personer som diskuterar olika aspekter av sex, baserat på det ni såg programmet. Låt en person vara osäker och ha frågor, medan den andra personen är experten och ger tydliga svar. Alltså en som är expert och en som vill lära sig. Skriv upp begreppen ni vill använda på tavlan innan rollspelet.

Länkar att se och diskutera tillsammans i klassen:

Film som visar hur befruktning går till

Här finns en film på 1177 som tydligt visar hur befruktning går till. Filmen är inte textad.

Samtycke | Bris - Barnens Rätt i Samhället

För dig som är tonåring! | RFSU

episodebild

Identiteter kan vara kluriga. Här pratar vi om vad identitet är för något, vad HBTQ+ står för, hur man vet om man är ickebinär och vad det betyder att komma ut.

Tillhörande program

episodebild

Begreppslista

  • könsidentitet
  • hörselidentitet
  • HBTQ+
  • homo/homosexuell
  • hetero/heterosexuell
  • bi/bisexuell
  • trans
  • queer
  • sexuell läggning
  • ickebinär
  • att komma ut
  • regnbågsflaggan
  • tystnadsplikt

Frågor

Låt eleverna diskutera dessa frågor i mindre grupper, sammanfatta sedan i helklass.

  • Vad tänker ni om avsnittet?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
  • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
  • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

Avsnittets specifika frågor

Quizfrågorna finns här som frisvarsfrågor. Om ni vill göra dem digitalt är länken här.

1.      Vad är identitet?

2.      Vad står bokstaven H för i HBTQ+?

3.      Vad innebär det att vara en transperson?

4.      Vad betyder ickebinär?

5.      Hur vet man om man är ickebinär?

6.      Vad innebär det att komma ut?

Diskussionsfrågor

  1. Identiteten kan förändras över tid säger Kristoffer. Vad tror du han menar?
  2. Vad står bokstäverna HBTQ+ för?
  3. Vad är skillnaden mellan sexuell läggning och könsidentitet?
  4. Heterosexuell är också en sexuell läggning. Varför är den inte med i förkortningen ovan tror du?
  5. Många känner att det är svårt att komma ut, vad tror du att det beror på?
  6. Hur kan skolan bidra till att skapa en miljö där alla elever känner sig accepterade och respekterade oavsett identitet?
  7. Adiam tipsar om att ha regnbågsflaggan i sovrummet, varför tipsar hon om det tror du? Vad står regnbågsflaggan för?

Arbeta vidare

Ungdomsmottagningar 

Ungdomsmottagningar finns över hela landet. Låt eleverna hitta den ungdomsmottagning som de tillhör.

Hitta mottagning - Umo

Tystnadsplikt

Tystnadsplikt innebär att den person du pratar med inte får berätta vidare. Det är reglerat i vissa yrkens anställningsavtal. Vilka yrken känner ni till som har tystnadsplikt?   

Ta reda på hur tystnadsplikten fungerar t ex hos skolsköterskan, läkaren, kuratorn, advokaten, psykologen, prästen, diakonen, teckenspråkstolken.

Identitetskarta

Utgå från personerna i dilemmafilmerna eller låt eleverna skapa fiktiva personer.  Be eleverna göra en identitetskarta. Låt eleverna reflektera över och rita/skriva en karta där de inkluderar olika delar av personernas identitet, som intressen, egenskaper, värderingar och identifieringar. Betona för eleverna att här finns inget rätt eller fel, man kan aldrig se utanpå hur en människa känner sig inuti. 

episodebild

Finnar, hår, snippan och snopp är bara några av de ämnen som tas upp i detta avsnitt. Vi pratar om hur kroppen förändras under puberteten och om könshormoner.

Tillhörande program

Det kan kännas härligt men också rätt konstigt att bli stor. Vännerna Eli och Roffe är på väg in i puberteten och tänker mycket på det, om att de snart ska bli stora och vad som händer med deras kroppar. För puberteten är ingen rak linje av händelser utan en slingrig väg. Det gäller bara att följa med på kroppens resa genom puberteten, hur lång eller kort den än kan bli. Det säger tanten i fönstret, hon som vet allt om puberteten. Serien vänder sig till anpassad grundskola år 4-6.

Begreppslista

  • puberteten
  • könshormoner
  • finnar
  • pormask
  • bröst
  • bröstkörtlar
  • sperma
  • runka
  • utlösning
  • testikel
  • bitestikel
  • snippa
  • flytningar
  • blygdläppar
  • klitoris
  • penis
  • pung
  • mens
  • ägg
  • äggstock
  • livmodern
  • slemhinna
  • gener

Frågor

Låt eleverna diskutera dessa frågor i mindre grupper, sammanfatta sedan i helklass.

  • Vad tänker ni om avsnittet?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
  • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
  • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

Avsnittets specifika frågor

Quizfrågorna finns här som frisvarsfrågor. Om ni vill göra dem digitalt är länken här.

1.      Varför får man finnar under puberteten?

2.      Hur kan man bli av med finnar? Fler svar möjliga.

3.      Varför kan brösten göra ont under puberteten?

4.      Varför får man flytningar under puberteten?

5.      Varför får man hår på kroppen under puberteten?

6.      Var kommer mensblodet från?

Diskussionsfrågor

  1. Vilka är några av de vanligaste förändringar som inträffar under puberteten?
  2. Tror ni alla ungdomar upplever puberteten på samma sätt?
  3. Varför kan puberteten upplevas både spännande och jobbig tror du?
  4. Finns det några fördelar med att gå genom puberteten?
  5. Varför tror du det är viktigt att prata öppet om puberteten och finnar, mens och att hår börjar växa på kroppen och allt annat som händer under puberteten?
  6. Varför kan humöret påverkas under puberteten tror ni?
  7. Varför får tjejer mens? Vad händer under menstruationen?
  8. Är det viktigt för både tjejer och killar att ha kunskap om mens? Varför/varför inte?
  9. Är flytningar farligt?
  10. Vart kan man vända sig om man är osäker på vad som händer i kroppen?

Arbeta vidare

Ordförrådet

Programledarna Adiam och Kristoffer använder orden sni ppa och snopp. Det finns fler ord att använda, diskutera i klassen och ta reda på vilka laddningar som finns i olika ord.Exempel på ord för könen.

Dagbok

Låt eleverna skriva en fiktiv historia: Livet som tonåring, en dagbok. Gör en mindmap på tavlan. Skriv Livet som tonåring i mitten och samla olika tankar kring detta både jobbiga och svåra som härliga och roliga ämne. Hjälp eleverna att komma i gång genom att skriva några centrala begrepp på tavlan, till exempel hormoner, mens, flytningar, utlösning, hår som börjar växa på kroppen. Låt gärna eleverna skriva om en annan person än hen själv, en tjej kanske skriver om en kille, det kanske leder till en större förståelse för andra?

Skapa planscher

Vad har eleverna lärt sig av avsnittet och under diskussion om puberteten? Gör egna planscher och sätt upp i klassrummet.

Tre olika tips:

Eleverna arbetar i grupp och skriver, ritar och målar en plansch som är generell för ”Detta händer i puberteten”.

Eleverna arbetar i mindre grupper och gör en plansch med en specifik inriktning på någonting i puberteten. En grupp kan göra om mens, en om målbrottet, en om hur kroppar växer, en om huden etcetera

Ni arbetar i helklass och gör en stor plansch som ni fyller på med information om puberteten genom diskussion.

episodebild

Nätet är ett ställe där vi tillbringar mycket tid och där allt finns, både möjligheter och risker. I detta avsnitt belyser vi porr och grooming. Vi pratar om vad porr är och varför det inte är helt riskfritt. Vi tipsar även om hur man skyddar sig från personer på nätet som inte har god avsikter.

Begreppslista

När det gäller grooming och nakenbilder på nätet är det viktigt att du som lärare visar eleverna att det aldrig är ens eget fel om man blivit lurad av någon på nätet. Det är aldrig ens eget fel om någon sprider en nakenbild på dig, det är alltid den personen som sprider bilden som gör fel. 

  • porr
  • kåt
  • grooming
  • screenshota
  • komplimanger
  • sociala medier
  • källkritiskt tänkande
  • magkänsla
  • anonym polisanmälan
  • ungdomsmottagningen
  • nakenbild

Frågor

Låt  eleverna diskutera dessa frågor i mindre grupper, sammanfatta sedan i helklass.

  • Vad tänker ni om avsnittet?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
  • Lärde ni er något av avsnittet, i så fall vad?
  • Har ni egna frågor eller tankar om avsnittet?

Avsnittets specifika frågor

Quizfrågorna finns här som frisvarsfrågor. Om ni vill göra dem digitalt är länken här.

1.      Hur kan du skydda dig på nätet?

2.      Vad är grooming?

3.      Är det tillåtet att skicka nakenbilder?

4.      Vad är tipset att göra om du fått en bild eller film du inte vill ha?​

5.      Varför kan det vara farligt att söka efter porr på nätet? 

6.      Är allting i en porrfilm på riktigt?

Diskussionsfrågor

  1. Varför är det viktigt, tror du, att vara medveten vad som kan hända på internet när man är aktiv online? Vad kan man göra för att skydda sig själv och andra?
  2. Personliga saker ska man vara försiktig med att lägga ut på nätet, vad kan personliga saker vara?
  3. Kristoffer pratar om att man ska lita på sin magkänsla, vad menar han? Vad är magkänsla och hur kan jag känna den? Kan man alltid lita på sin magkänsla?
  4. Man kan bli lurad på nätet av människor som inte berättar sanningen om vem de är, hur kan man upptäcka det?
  5. Diskutera ”grooming” och farorna med detta. Varför är det viktigt att vara försiktig när man träffar nya personer på nätet? Vad kan man göra för att undvika att hamna i grooming-situationer. Vad kan man göra om man tror att man hamnat i en grooming-situation?
  6. Fundera över det med att skicka nakenbilder på nätet. Varför är det viktigt att bara skicka sådana bilder om båda är överens och samtycker till det? Vad kan hända om nakenbilder sprids utan samtycke?

Arbeta vidare

Skriv eller teckna en berättelse om ett fiktivt scenario kopplat till grooming.

Låt eleverna skriva eller teckna en kort berättelse där en person möter en potentiell groomer online. De kan gärna skriva i chattform.

Diskutera först i klassen hur huvudpersonen kan navigera genom situationen, vilka varningssignaler hen kan uppmärksamma och vilka åtgärder hen kan vidta för att skydda sig själv. 

Kanske kan de även skriva två scenarier, ett där personen blir groomad och ett där personen säger stopp. Bra övning att göra två och två eller i grupp.

Skapa en digital säkerhetsguide.

Diskutera hur man kan skydda sig själv online. Ta gärna upp integritet, säker sociala-medier användning och hur man hanterar obehagliga situationer på nätet.

Eleverna kan sedan göra en digital guide i form av en Power Point-presentation, en broschyr eller en webbsida.

Polisanmälan

Låt eleverna ta reda på hur man gör en polisanmälan med hjälp av BOUJT:s informationsfilmer Gabriella på polisen berättar hur man gör polisanmälan

och denna info från UMO: UMO visar hur man gör polisanmälan

Titta tillsammans på dessa sidor och diskutera innehållet.

Ditt ECPAT är en plats för alla under 18 år. Här kan du få hjälp, stöd och kunskap om bilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL. Vi kan också hjälpa dig ta ner nakenbilder som har spridits.

Polisen har tagit fram svarsbilder att använda som svar om någon har skickat en nakenbild.

Svarsbilder | Polismyndigheten

Detta avsnitt är mer en låda med svar. Vi har samlat in myter som kan finnas i samhället och försökt knäcka dem! Vi pratar bland annat om att bada när man har mens, om föräldrar får bestämma allt och om snoppstorleken har betydelse. Vi har även bevis för att mödomshinnan inte finns!

Begreppslista

  • myt
  • mödomshinna
  • slidkrans
  • hårsäck
  • mens
  • tampong
  • menskopp
  • badtrosa
  • snopp
  • förhud
  • ollon
  • omskärelse
  • onanera
  • runka
  • snippa
  • slidöppning
  • kisshål
  • samtycke
  • föräldrars ansvar
  • snoppstorlek

Frågor

Låt eleverna diskutera dessa frågor i mindre grupper, sammanfatta sedan i helklass. 

  • Vad tänker ni om avsnittet?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni håller med om?
  • Finns det någonting i avsnittet som ni inte håller med om?
  • Lärde ni er något av avsnittet, i såfall vad?
  • Har ni några egna frågor eller tankar om avsnittet?

Avsnittets specifika frågor

Quizfrågorna finns här som frisvarsfrågor. Om ni vill göra dem digitalt är länken här.

1.      Växer det mer hår om man rakar sig?

2.      Kan man bada eller simma med mens?

3.      Är det farligt att onanera mycket ?

4.      Kommer kiss och mens ut ur samma hål?

5.      Var kommer bebisar ut?

6.      Hur länge har dina föräldrar ansvar för dig?

Diskussionsfrågor 

  1. Varför tror du att det finns så många myter och missuppfattningar om kroppen och sexualitet, trots att vi lever i en tid med mycket information?
  2. Varför är det viktigt att ifrågasätta och rätta till vanliga myter och missuppfattningar om kroppen och sexualitet?
  3. Samtycke har inte bara med sex att göra säger Adiam och Kristoffer. Till exempel om någon släkting vill hälsa och kramas, hur kan du säga ifrån?
  4. Finns det andra situationer där du behöver kunna sätta gränser? Har du tips till andra hur man kan sätta gränser?

Arbeta vidare

Ordförrådet

Programledarna Adiam och Kristoffer använder orden snippa och snopp. Det finns fler ord att använda, diskutera i klassen och ta reda på vilka laddningar som finns i olika ord. Se gärna exempel på ord här: Exempel på ord för könen

Reflektion

Be eleverna att skriva eller teckna en personlig reflektion om något de har lärt sig från frågelådan. De kan fokusera på en specifik fråga eller tema som berör dem mest och beskriva hur deras syn på ämnet har förändrats eller stärkts efter att ha sett programmet och svarat på quizfrågorna.

Affischer om kroppen, sexualitet och samtycke

Vilka myter finns när det gäller kroppen, sexualitet och samtycke? Diskutera i mindre grupper eller i helklass, gör en mindmap och låt sedan eleverna skapa affischer. Kanske ni kan ha en utställning i klassrummet eller skolans bibliotek. Om ni gör en utställning är det viktigt att det tydligt framgår att det är en myt, så det inte blir kontraproduktivt.

För dig som lärare

Länktips

Okej? Filmmaterial | RFSU Här finns, förutom teckenspråkiga filmer att visa i klassrummet, även lärarmaterial

Puberteten | RFSU:s metodbank för undervisning om sex, samtycke och relationer ​

Lektionsunderlag på lättare svenska från RFSU Detta lektionsunderlag innehåller bilder, texter och andra tillbehör till metodmaterialet Sexualundervisning på lättare svenska. I metodmaterialet finns övningar, tips och vägledning för dig som vill arbeta med antidiskriminerande sexualundervisning. Det vänder sig framför allt till lärare inom sfi och språkundervisning, men kan med fördel användas även i andra klasser och sammanhang.

​Bryt! | RFSL Ungdom

Litteraturtips

Värsta bästa svårsnacket av Maria Dufva och Maria Ahlin, 12–15 år

Världens viktigaste bok av Nathalie Simonsson, 9–12 år

Viktigast av allt av Nathalie Simonsson, 13 – 20 år

Respekt – en sexbok för killar av Inti Chavez Perez, 12–15 år (finns även som LL)

Snoppar och snippor, av Michael Alonzo och Lena Forsman, bilderbok

Sex, en historisk resa av Elin Hägg, 12–15 år

Tillhörande program

Hur vet man när någon vill ha sex? Är det okej att älska BDSM? Är tjatsex olagligt? Sexualupplysaren Malin Kvitvaer har jobbat hos RFSU Stockholm i sju år och är expert inom ämnet sex och relationer. Hon svarar på olika frågor som följare har skickat in.

episodebild

Amir har alltid levt i två olika världar. Men den dagen han kom ut som gay stängdes en dörr. Det här är hans egna historia.

Allt snack om sex och relationer som hörande ungdomar snappar från tv:n och personer i omgivningen, det missar döva ungdomar. Det är en av flera faktorer som gör skolans sexualundervisning för döva elever extra viktig. Vad är bra att ha med sig när man planerar sin undervisning? Malin Kvitvaer, projektledare på RFSU Stockholm, berättar och ger tips till lärare.

Program för gymnasiet - även bra som fortbildning för lärare. Det finns 6 avsnitt med Experten om - bli ihop, samtycke, komma ut, sex & gränser, hedersrelaterat förtryck och abort.

Finns två säsonger som båda är teckenspråkstolkade. Målgrupp gymnasieskola och grundskola år 7-9.

episodebild

Intervju med psykologen och författaren Reyhaneh Ahangaran om hur undervisningen kan läggas upp kring programmen i serien Osynliga sår. Som pedagog får du tips på hur du kan prata om svåra frågor i klassrummet, hur du kan agera om du misstänker att elever är utsatta på något sätt, samt hur ni i kollegiet och elevhälsoteamet kan förbereda er tillsammans. Programmet är textat.