Seriebild

LärarhandledningEfter metoo

Säsong 2. Hösten 2017 spreds #metoo över världen. I Sverige skapades upprop under hashtaggar kopplade till olika miljöer för att synliggöra tystnadskultur, sexism, trakasserier och övergrepp. Hur är det att vara ung tjej i någon av dessa miljöer i dag? Fyra unga tjejer från olika grupper i samhället delar med sig av sina erfarenheter och tankar om gråzoner, maktstrukturer och samtycke. Vissa gränser är självklara idag men samtidigt kan de också vara mer komplicerade än man kan tro. Avsnitten lyfter fram tankar om sexualitet, samtycke och relationer. Även närliggande ämnen som kränkningar, grupptryck, könsnormer, kroppsideal och makt tas upp. Avsnitten innehåller både öppenhjärtiga samtal, såväl som fakta om #metoo och dess efterverkningar i Sverige och andra länder. 

Se gärna också

Efter metoo

Syfte och målgrupp

Serien vänder sig till unga i gymnasieåldern. Den är både tänkt att användas i skolans arbete om sexualitet, samtycke och relationer, men vänder sig också till unga utanför skoltid. Seriens syfte är att belysa hur #metoo påverkar ungas liv och normer idag. 

Gy11

Kapitel 1 1. Skolans värdegrund och uppgifter
En likvärdig utbildning
Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.
Gymnasieskolans uppdrag
Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsättningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.
2. Övergripande mål och riktlinjer
Kunskaper
- har kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck,

Om handledningen

Struktur och upplägg

Det går utmärkt att arbeta med avsnitten ett och ett, eftersom de är fristående, men serien fungerar kanske allra bäst att lyssna på i sin helhet. Lyssna gärna på både säsong 1 och 2. 

Det finns begrepp, diskussionsfrågor och fördjupningsuppgifter till varje avsnitt. 

Arbeta med programmet

Välj att lyssna på ett, några eller alla avsnitt i serien. Ett alternativ om ni har ont om tid är att dela in eleverna i grupper om fyra, där alla lyssnar på varsitt avsnitt, gärna från både säsong 1 och 2, för att få både killars och tjejers perspektiv. Låt sedan eleverna berätta för varandra om avsnitten och jämföra de tankar och berättelser de tagit del av. 

Innan ni lyssnar
Introducera gärna #metoo-rörelsen för eleverna. Låt dem i ta reda på mer om den och sedan svara på frågorna:

  1. Vad är #metoo?
  2. Hur startade #metoo?
  3. Vilken effekt har #metoo haft? I Sverige? Globalt? 

Lyssna enskilt eller tillsammans
Eleverna kan med fördel lyssna enskilt på avsnitten, men det går också ofta fint att lyssna på avsnitten högt tillsammans i klassen. Uppmana eleverna att anteckna sådant de inte förstår eller reagerar på medan de lyssnar. 

När ni har lyssnat
Låt de elever som vill, dela med sig av sina tankar och reaktioner. Var noga med att inte tvinga någon att prata om den inte vill. Låt sedan eleverna arbeta två och två eller i mindre grupper med frågorna till avsnittet. Vissa frågor har inte ett tydligt svar, istället kan eleverna skriva ner några punkter som de pratade om. Det finns även en fördjupningsuppgift till varje avsnitt där eleverna arbetar vidare om ett visst ämne. 

När ni arbetar med den här serien så berör ni frågor som kan röra upp starka känslor och reaktioner. Många unga har blivit utsatta för sexuella trakasserier, kränkningar eller osunda maktstrukturer. Det kan vara svårt att prata om, särskilt i en skolmiljö. Ingen ska tvingas att dela med sig av privata eller personliga upplevelser. Styr istället samtalet till att handla om personerna i serien respektive strukturer i samhället. Ta gärna hjälp av denna samtalsguide.

episodebild

I Sverige går skådespelare samman i uppropet #tystnadtagning. Där delar de sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp och kräver förändring. Några år senare har skådespelaren Nikki, 21 år, precis spelat in sin första långfilm. Hon har svårt att föreställa sig att det ens vore möjligt att spela in en sexscen idag utan att en intimitetskoordinator är med på plats. Men är gränsdragningarna alltid självklara när man spelar någon annan, och vilka är ens gråzoner när kameran slutat rulla?

Begreppslista

  • #tystnadtagning
  • gråzoner
  • hårt sex
  • samtyckeslagen

Frågor

  1. Nikki är skådespelare. En av de första scenerna som hon skulle spela in var en sexscen. Hur kände hon inför det, och hur löste hon det?
  2. Vad får du veta om #tystnadtagning i programmet?
  3. På vilket sätt var Sverige speciellt vad gäller hur #metoo tog sig uttryck?
  4. I Frankrike blev #metoo annorlunda. Vad får du veta i programmet?
  5. Enligt en undersökning från Stockholms universitet är hårt sex en ganska vanlig norm bland unga. Hur kan det ha blivit så? Vad kan man göra för att inte känna sig tvingad att gå med på saker man inte vill?
  6. Gråzoner är när det är svårare att tolka om en gräns blivit överträdd eller inte. Försök tillsammans ge exempel på gråzoner och hur man skulle kunna göra dem tydligare.

Arbeta vidare

  • Ta reda på mer om samtyckeslagen. Vad exakt står det i den? Hitta en scen i en pjäs, tv-serie eller film där någon skulle kunna fällas för brott mot samtycke. Vad är det i scenen som är ett brott. Du kan också skriva en egen scen. 
  • RFSU har tagit fram ett lektionspaket om sex, kommunikation, samtycke och samspel som heter Vill du? Ta del av delar eller hela paketet, beroende på hur mycket tid ni har. 
episodebild

I uppropet #timeout publicerades vittnesmål om allt från sexistiska kommentarer och trakasserier till rena övergrepp inom idrottsverksamheter. Många ville förändra, men hur är det att vara ung idrottsaktiv några år efter #metoo? Selmas passion för konståkning hade tagit henne till elitnivå. Att gråta på isen och acceptera nedsättande kommentarer tolkade Selma som tecken på engagemang istället för signaler om att ingå i en osund maktstruktur. Hon bet ihop, men en dag tog det stopp.

Begreppslista

  • #timeout
  • maktstrukturer
  • tystnadskultur
  • normaliseringsprocess

Frågor

  1. Vad hände Selma när hon bytte till en elitklubb inom konståkning?
  2. Hur kopplar Selmas historia till #metoo, det är ju inte sexuella trakasserier?
  3. Irena Pozar, chefredaktör på Veckorevyn, ger en förklaring till att #metoo blev så betydelsefullt i Sverige. Vad säger hon?
  4. Vad får du veta om #timeout i programmet?
  5. Slå upp ordet normaliseringsprocess. Ge exempel på hur det Selma var med om var en del av en normaliseringsprocess.
  6. Vilken är den största vinsten med #metoo, enligt Irena Pozar?

Arbeta vidare

  • I avsnittet nämns boken Backlashen : metoo och revolutionen som stoppades  av Irena Pozar. Läs mer om boken, kanske till och med hela boken om du har tid. Försök bilda dig en uppfattning om bokens viktigaste budskap. Skriv en kort presentation av boken, max 200 ord. Inkludera även din egen reflektion om ämnet. 
  • Ta reda på mer om föreningen Safesport och dess arbete. Finns det motsvarigheter i andra delar av samhället? 
episodebild

Ett av uppropen under metoo kom från elever som berättade om kränkningar, sexism och övergrepp i skolan, en miljö de inte kan välja bort eftersom det råder skolplikt. Uppropet #tystiklassen ville göra ungas röster hörda, men har skolan blivit tryggare? Ebbas sista år på högstadiet blev en mardröm som började med ryktesspridning om att hon kysst ”fel” kille. Hon kände sig uthängd och ensam, men tvingades ändå vara i skolan bland andra elever som gjort det tydligt att hon inte var önskvärd.

Begreppslista

  • #tystiklassen
  • tjatsex
  • sexism
  • sexuella kränkningar

Frågor

  1. Återge kort Ebbas historia. Hur skiljer sig synen på henne och på hennes dåvarande pojkvän åt? Vad fick det för konsekvenser?
  2. I oktober 2017 var det en stor manifestation på Sergels torg för #metoo och mot sexuella kränkningar. Varför var det viktigt att ses på riktigt och inte bara på nätet?
  3. Elevernas upprop hette #tystiklassen. Vad får du reda på den manifestationen i programmet?
  4. Vilken effekt #metoo haft på individuell nivå, på gruppnivå och på samhällelig nivå? Ge exempel.
  5. Ebba berättar om en händelse som eleverna anmält till de vuxna på skolan, utan att någon har agerat på det. Vad får en sådan situation för konsekvenser?
  6. Ebba vittnar om att hon varit med om tjatsex. Hur vanligt tror du att det är? Vad kan det bero på och hur kan man komma åt problemet?

Arbeta vidare

  • Läroplanen i Sverige skrevs om 2022. Bland annat ändrades namnet "sexualitet och samlevnad" till "sexualitet, samtycke och relationer". Läs igenom utdraget ur Gy11. Förstår du allt som står? Tänk dig nu att du och några kompisar har fått i uppdrag att anordna en temadag i skolan om sexualitet, samtycke och relationer. Vad ska dagen innehålla? Vad ska eleverna lära sig? Komma till insikt om? Hur ska det gå till? Försök planera dagen precis så som du själv skulle velat ha den. Berätta för varandra i klassen om era olika temadagar. Lämna kanske in ert förslag till skolledningen också!

Gy11

Kapitel 1 1. Skolans värdegrund och uppgifter
En likvärdig utbildning
Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.
Gymnasieskolans uppdrag
Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsättningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.
2. Övergripande mål och riktlinjer
Kunskaper
- har kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck,

episodebild

Ett metoo-upprop kom lite på efterkälken. Det var spelvärldens #vispelarintemed. Det fick aldrig det genomslag som grundarna hade hoppats på, trots många vittnesmål om den sexistiska jargongen mot kvinnliga spelare. Varför blev det så? Abiola är gejmare och har spel som yrke. Hon har spelat sen hon var liten, men hatet, hoten och sexismen har nästan fått henne att sluta spela. Samtidigt gillar hon spelen, underhållningen och att lära känna människor från hela världen.

Begreppslista

  • #vispelarintemed
  • backlash
  • spela support
  • sexism

Frågor

  1. Vad berättar Abiola om hur hon har blivit bemött som tjej och gamer på nätet?
  2. 2018 började #metoo få en backlash. Vad var det som hände?
  3. Varför tog #vispelarintemed så lång tid att organisera?
  4. Vad fick det uppropet för effekt och varför?
  5. Vad ät typiskt för kvinnliga karaktärer i spel?
  6. Vem bär ansvaret för att det ser ut som det gör i spelvärlden? Diskutera.

Arbeta vidare

  • 2018 ökar kritiken mot #metoo när fler kända och mäktiga män pekas ut. En del kallar rörelsen för häxjakt och Donald Trump säger att den är farlig. Några kvinnor fälls för förtal. Det här kallas för #metoo:s backlash. Ta reda på mer om vad som hände och skriv ner några exempel. Resonera också om varför du tror denna backlash uppstod. 
  • Ebiola berättar om att hon som svart och tjej blivit extra utsatt i spelvärlden. När olika diskrimineringsgrunder och maktstrukturer samverkar, så kallas det ofta för intersektionalitet. Ta reda på mer om begreppet och hur det används. Ta också reda på vilka de sju diskrimineringsgrunderna är. Vilka brott mot diskrimineringsgrunderna var Ebiola utsatt för? 

Referenser / källor