Seriebild

LärarhandledningBara vanligt vatten – lätt version

Bara vanligt vatten – lätt version handlar om vatten och vattnets kretslopp. I programmen beskrivs vattnets olika former, hur vattnet är i ständig rörelse samt hur viktigt det är att vi tar hand om vattnet – det är det enda vi har.

Dessa program är bearbetade versioner av en originalserie. Innehållet är inte nödvändigtvis mycket lätt att förstå, men vi har gjort anpassningar som på olika sätt ska kunna underlätta för barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning att ta del av ännu fler program ur UR:s utbud. I denna serie innebär det bland annat; ett lugnare tempo i bilder och ljudeffekter, lägre volym på musik, anpassningar i manus för att få ett mer kronologiskt berättande med enklare och tydligare ord och uttryck. För att förtydliga ytterligare har manus lästs in av ny skådespelare som talar lugnt, tydligt och betonar det viktigaste. Hastig grafik/animationer har tagits bort eller justerats.  Vill du dra ner ytterligare på synintrycken? På UR Play kan du som pedagog alltid själv, utifrån hur din elevgrupp ser ut, välja om du vill visa programmens undertextning eller inte.

Syfte och målgrupp

Syftet med serien är att lära sig om vattnets kretslopp och om vattnets olika egenskaper och användningsområden. Men också att ge kunskap om vattnets olika former – fast, flytande och gas, samt övergångarna däremellan. Programserien vill också lyfta vikten av att vara rädd om vattnet, och ger därför perspektiv på vattnets värde utifrån olika vinklar.

Programmen kan användas som inspiration till diskussioner om miljö, klimat och vatten. De kan användas för introduktion till tematiskt arbete, eller som fördjupning och intresseväckare i undervisningen inom de naturorienterande ämnena.

Den primära målgruppen för programserien är årskurs 4–6 i anpassad grundskola. Sekundär målgrupp är årskurs 7–9 i anpassad grundskola. Avsnitt 1 och 4 kan även användas i årskurs 1–3 i anpassad grundskola.

Ur Läroplan för anpassade grundskolan (Lgra22)

Naturorienterande ämnen

Syfte

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

·       kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen.

Centralt innehåll åk 1–3

·       Vattnets olika former: fast, flytande och gas.

Centralt innehåll åk 4–6

·       Människans beroende av och påverkan på naturen och vårt ansvar när vi nyttjar den.

·       Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Vattnets kretslopp.

Centralt innehåll åk 7–9

·       Människans beroende av och påverkan på naturen. Vårt ansvar när vi nyttjar naturen i relation till hållbar utveckling.

·       Vattnets egenskaper och kretslopp. Avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Om handledningen

Struktur och upplägg

I lärarhandledningen finns förslag på hur du kan arbeta med programmen. Återkommande rubriker i alla avsnittsspecifika delar är: Om avsnittet, Begrepp, Frågor och Arbeta vidare.

Klicka här för att ladda ner en bild på vattnets kretslopp. Använd gärna bilden i din undervisning.

Begrepp

Till varje avsnitt finns en lista med begrepp som förekommer i avsnittet. Förbered gärna eleverna på begreppen innan ni tittar på programmen:

  • Skriv upp orden på tavlan.
  • Låt eleverna gissa – vad betyder orden, har de hört orden förut?
  • Finns det ord som kan betyda flera saker?
  • Beskriv orden med tecken och bilder eller låt eleverna gestalta dem med kroppen.

Andra övningar, för att lära och förstå orden i ett sammanhang, kan vara att eleverna i grupper:

  • sätter in orden i meningar
  • associerar till dem (”Vad tänker du på när du hör mikroskop?”)
  • hittar synonymer.

Använd gärna listan med alla begrepp efter att ni har sett ett avsnitt. Eleverna kan återberätta vad de har lärt sig med stöd av dessa ord.  

episodebild

Vi behöver vatten för att leva. Och en del djur lever i vatten. Vatten smakar ingenting, men man kan sätta smak på det. För oss känns vatten självklart och kanske därför slösar vi med det ibland. På andra ställen i världen finns det inte rent vatten. Vi måste vara rädda om vårt vatten – det är det enda som finns.

Begreppslista

  • bäck
  • fors
  • grundvatten
  • saltvatten
  • sötvatten
  • kolsyra
  • odla
  • avlopp
  • torka
  • amöba
  • bakterier
  • reningsverk
  • orättvist

Frågor

  1. Var finns sötvatten?
  2. Vad är det för skillnad på en å och en flod?
  3. Vad är det för skillnad på sjöar och hav?
  4. Varför behövs reningsverk?

Arbeta vidare

Gör tillsammans med eleverna en lista med allt som vi använder vatten till varje dag. Låt eleverna komma med förslag på hur vi kan spara vatten utifrån exemplen i listan. Välj ut några av förslagen och gör en affisch med klassens spartips.

episodebild

Det är samma sötvatten som går runt, runt hela tiden. Vattnet finns i olika former och styrs av sol, värme och kyla. Snö är vatten i fast form och ånga är vatten i gasform. Flytande vatten rör på sig, genom oss när vi dricker det och i ledningar till våra kranar. Vattnet i molnen kommer tillbaka ner på jorden som regn eller snö. Där hamnar det i sjöar, floder och hav, och börjar röra på sig igen.

Begreppslista

  • kretslopp
  • flytande
  • vattenfall
  • fast
  • gas
  • avlopp
  • reningsverk
  • dunsta
  • ånga
  • dimma
  • sväva
  • svämma över

Frågor

  1. Var finns vatten i naturen? Var finns vatten i naturen nära skolan?
  2. Vad betyder det att vattnet går runt?
  3. Vilka former kan vatten ha?
  4. Vilken form av vatten tror du är vanligast?

Arbeta vidare

Flytande vatten dunstar och blir vattenånga. Ångan finns i luften utan att vi kan se den. Ett sätt att illustrera hur vatten dunstar som en del av kretsloppet är att ställa ett fullt vattenglas i klassrummet och låta det stå där under en vecka. Markera vattnets nivå på utsidan av glaset med en vattenlöslig penna när ni startar experimentet. Låt eleverna berätta vad de tror kommer att hända med vattennivån i glaset under veckan. När veckan har gått gör ni en ny markering på vattenglaset och jämför. Samtala med eleverna om vad som har hänt och var vattnet som fanns i glaset tagit vägen.

Se avsnittet Vattnets kretslopp i UR:s programserie Snabbkoll – lätt version. Avsnittet förklarar kretsloppet på lättare svenska och med tydliga animationer.

Länk till Snabbkoll: https://urplay.se/program/213569-snabbkoll-vattnets-kretslopp

Bifogat i lärarhandledningen finns en bild som på ett enkelt sätt visar vattnets kretslopp. Du kan använda bilden på flera olika sätt, till exempel som repetition efter att ha tittat på avsnittet eller som underlag för eleverna att enskilt eller i grupp beskriva vattnets kretslopp med text och bild. Du får kopiera och använda bilden fritt i din undervisning.

episodebild

Det finns många djur som bor i vatten. Man kan säga att vatten är bostad åt många djur. Fiskar, vattenloppor och dykarbaggar lever hela livet i vatten. Andra, som trollsländor och grodyngel, lever halva livet i vatten. Några av djuren som lever i vatten är så små att man behöver mikroskop för att se dem. De är nästan osynliga. Det finns massor av sådana små djur. Det är bakterier och amöbor. Mikrober kallas de. Några av dem lever hela sina liv i reningsverk där de jobbar hårt med att göra avloppsvattnet rent. Det kan de göra bara genom att finnas där. Vatten har en seg yta. Skräddare kan gå på den sega ytan, men humlor är för stora och tunga. De sjunker.

Begreppslista

  • mikroskop
  • mikrober
  • bakterier
  • amöbor
  • reningsverk
  • avlopp

Frågor

  1. Vilka djur lever i och vid vatten? Gör en lista på alla djur som ni kommer på.
  2. I reningsverket blir det smutsiga vattnet rent. Hur går det till?
  3. Vad är det som smutsar ner vattnet som kommer till reningsverken?

Arbeta vidare

Låt eleverna upptäcka vattnets sega yta, ytspänningen, genom att fylla ett glas med vatten. Fyll på så mycket vatten det går utan att det svämmar över. Titta på glaset från sidan för att tydligt se vattnets yta ovanför glasets kant.

Undersök möjligheten att göra ett studiebesök på ett reningsverk i närheten av skolan. Många reningsverk har också egna pedagogiska material om vatten och vattenrening på sina webbplatser.

episodebild

Nu vet du hur vattnet går runt, runt hela tiden. Det går in i växter och djur, och in i oss när vi äter och dricker. Det går ut ur oss och in i reningsverk. Rinner ut i floder och sjöar, ut i hav och åar. Vattnet rör på sig. När du ska laga en pannkaka behövs en hel del vatten. För att det ska bli mjöl behöver växterna vatten och hönan behöver vatten för att kunna lägga ägg. För att det ska bli smör och olja behövs vatten. Det blir väldigt svårt att leva och äta utan vanligt vatten. Och att göra pannkakor utan vatten, det är också helt omöjligt.

Begreppslista

  • vete
  • smör
  • olja
  • raps
  • sockerbeta
  • odla
  • ingredienser

Frågor

Vilka matvaror innehåller mycket vatten? 
Låt eleverna i par eller grupp sortera några vanliga matvaror, från den som de tror innehåller mest vatten till den som de tror innehåller minst. Förslag på matvaror: makaroner, färdiglagade pannkakor, läsk, russin och ketchup. Låt grupperna berätta för varandra hur de har tänkt när de har sorterat.

    Arbeta vidare

    Utan vatten skulle det inte finnas till exempel mjölk och grädde. Hur hänger det ihop? Förklara genom att tillsammans beskriva mjölkens väg från gräset på ängen till affären. Gör en presentation med ord och bild över mjölkens väg och vattnets roll.