Seriebild

LärarhandledningSupernova

Supernova är en serie om rymden, och rymden är en berättelse om livet. Med hjälp av Noomis döda mormor får vi tydliga förklaringar till många frågor om rymden - ofta med konkret visuell stöttning. Universum är både mystiskt och oändligt, men avsnitten i serien hjälper oss att förstå en del av det spännande äventyr som rymden bjuder oss på. Frågan om liv på andra planeter är också central genom avsnitten, även om det kanske är viktigare att hitta en vän än vad det är att hitta en alien. 

Se gärna också

Kul fakta - rymden

Syfte och målgrupp

Syftet med serien är att lyfta centrala fenomen och begrepp inom NO-undervisningen som tex Big bang, solsystemet, omloppsbanor, gravitation och atmosfären. Serien vill också ge fler perspektiv på rymden och visa på det hisnande stora, det djupt filosofiska och kopplingen mellan rymden och vårt liv här på jorden. I serien kopplas stora frågor om liv, död, sorg, kärlek och vänskap till vårt oändliga universum. 

Målgruppen är elever i årskurs 2-3. 

"Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll:

Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.

(Lgr 22)


Om handledningen

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen utgår från avsnittens olika teman, men har också några övergripande frågor. Till varje avsnitt finns övningar och moment kopplade till förförståelse att arbeta med innan ni tittar på avsnittet. Efter tittningen finns övningar som följer upp och tar fasta på det tema som avsnittet fokuserar på. Samtliga övningar är uppbyggda med samma struktur och uppgiftstyp.

Arbeta med programmet

Visa programmen under goda tekniska förhållanden då de innehåller högkvalitativa rymdsekvenser som gör sig bäst på stor bild i ett mörkt rum. 

Innan ni tittar är det bra att känna till de centrala begreppen för avsnittet. Diskutera begreppen tillsammans och låt eleverna i par fundera över begreppen. Knyt ihop samtalen i diskussion i helklass och återkoppla gärna till några konkreta exempel.

Begrepp

Centrala begrepp kan exemplifieras med bilder och konkreta exempel. Under seriens gång kan eleverna samla begreppen i en begreppsbok där de ritar och skriver förklaringar.

Begreppen kan sedan befästas genom att ni gör ett "begreppsmemory", där elevernas ritade begrepp matchas med de skrivna begreppen.

Låt eleverna bevaka olika begrepp under avsnittens gång. De får ansvara för att notera eller säga till när deras begrepp dyker upp.


episodebild

Allt som vi vet och känner till har utvecklats från en enda liten, liten prick. När pricken exploderade i Big Bang, skapades universum och så småningom det liv som vi känner till idag. Men hur hänger allt ihop egentligen?

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att eleverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • supernova
  • universum
  • rymden
  • Big bang
  • planet
  • astronom
  • galax

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade dagens avsnitt om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. I avsnittet sägs det att rymden är en berättelse om livet. Vad menas med det?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Jorden – förutsättningar för liv

På jorden kan vi leva eftersom vår planet har rätt förutsättningar för liv. Men vad krävs för att vi ska kunna leva på jorden?

  1. Låt eleverna diskutera frågan i mindre grupper. 
  2. Ge varje grupp ett A4, där jorden är placerad i mitten. Eleverna skapar en tankekarta genom att skriva, eller rita, vad de tror eller tycker förutsättningar för liv är.
  3. Sedan får grupperna visa sina tankekartor för varandra och jämföra vad de skrivit eller ritat.
  4. Avsluta diskussionen i helklass. Rita upp jorden i mitten av whiteboarden. Fyll i det som ni tillsammans kommer överens om, krävs för liv på vår planet.

Inget försvinner

Noomis mormor säger att allt finns kvar någonstans, ute i rymden. Vad menar hon med det? Hur kan det se ut?

  1. Diskutera i helklass: Vad skulle vi kunna stöta på i rymden om allt finns kvar? Samla exempel på tavlan.
  2. Låt eleverna rita sin egen bild av rymden med sådant som de vill ska finnas kvar.
  3. Eleverna får redovisa sina bilder i mindre grupper. Varför har de valt att rita det som förekommer på deras bilder?

Tidslinje

Noomi har gjort en tidslinje för universum. Hur ser barnens egna tidslinjer ut?

  1. Börja med att gå igenom vad en tidslinje är, och varför det kan vara bra att använda en sådan. Ge några exempel som förtydligar (exempelvis månlandningen, den första datorn, mobiltelefonen, ipaden, smartphonen, eller från jordbrukssamhälle till urbanisering).
  2. Rita sedan upp en tidslinje för eleverna, från deras födelseår till dagens datum. Vilken indelning ska tidslinjen ha? Ett streck vart femte år – eller kanske för varje år? Hur långt ska det vara mellan strecken? Diskutera tillsammans om det kan vara viktigt att ha med några år innan eleverna föddes? 
  3. Låt sedan eleverna fundera över och skriva ner eller rita vad som har varit viktigt i deras liv (allt från födsel och nya småsyskon, till första dagen i skolan eller spännande filmer som de sett eller böcker som de läst –låt både högt och lågt få vara med).
  4. Nu är det dags för eleverna att skapa sin egen tidslinje och illustrera den. Sedan kan eleverna använda tidslinjen för att berätta om sig själva för varandra.

Det kan underlätta att ha färdiga tidslinjer som du delar ut till eleverna, så att de "bara" behöver fylla dem med innehåll. Här finns en tidslinje du kan använda. 

episodebild

Noomi funderar mycket över galaxer och stjärnor. Eftersom universum är oändligt borde det väl finnas vänner därute, någonstans? Men, hur ska vi hitta varandra?

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att elverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • gas
  • gravitation
  • stjärna
  • Vintergatan
  • spiral
  • svart hål
  • astronaut
  • galax

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade dagens avsnitt om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. När landade de första människorna på månen?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Vintergatan

  1. Diskutera i helklass vad en galax är. 
  2. Titta sedan på bilder av Vintergatan. Vad ser ni?
  3. Noomi pratade om en spiralformad galax och bläckfiskarmar. Titta på bilder av spiraler och bläckfiskarmar för att få en djupare bild av galaxer.
  4. Nu är det dags för eleverna att rita sin egen bild av Vintergatan. Vad vill de ska synas i deras bilder?

Hitta hit – kartor

I avsnittet funderar Noomi på hur hon ska hitta. Kanske kan en karta vara bra att ha?

  1. När kan det vara bra att ha kartor?
  2. Titta på några olika kartor tillsammans. Diskutera vad de visar och hur ni kan förstå kartan som ni tittar på.
  3. Låt eleverna diskutera i grupper om fyra vad kartor kan användas till. 
  4. Sammanfatta diskussionen i helklass och ge exempel på några olika sorters kartor (befolkningskarta, väderkarta, geologisk karta ...).
  5. Nu får grupperna göra egna kartor över skolan. Låt eleverna fundera över vad de vill ha med, vilka symboler de olika platserna ska ha på kartan. Sedan är det dags att rita – men allra först kanske ni måste gå en sväng för att se hur det faktiskt ser ut?

Månen

I avsnittet nämner Noomis mormor månlandningen.

  1. Börja med att titta på bilder av månen. Diskutera i helklass vad ni vet om månen. Ta hjälp av följande frågor: Varför kan vi inte bo på månen? Hur lång tid tar det att flyga till månen? Varför ser vi i bland bara halva månen? Varför säger vi ibland "Gubben i månen"?
  2. Titta sedan på bilder av hel – och halvmåne och diskutera vad det innebär.
  3. Låt eleverna rita och färglägga egna månar i olika faser. Skapa en månutställning. 
episodebild

Noomi letar efter vänner i rymden. Finns det kanske någon som korsar hennes omloppsbana? Vi får också anledning att fundera över gravitation och tyngdlöshet. Vilken tur att jorden har så stark dragningskraft – annars skulle vi ju ramla av!

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att elverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • gravitation
  • tyngdkraft
  • himlakropp
  • omloppsbana
  • solsystem
  • svarta hål

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade avsnittet om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. Universum beskrivs som en stor karusell. Vad innebär det?
  3. Varför skulle en del aliens behöva vara korta och starka, medan andra skulle behöva vara långa och sakna muskler?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Aliens

Noomi letar efter aliens, utomjordingar. Hon funderar över hur de skulle se ut om de bodde på olika planeter. Hon är övertygad om att de flesta aliens är snälla, och att de skulle bli goda vänner.

  • Diskutera i helklass: Vilka aliens känner eleverna till ? Vad är egentligen en alien? Hur illustreras aliens i böcker, serier och filmer?
  • Låt eleverna rita egna aliens med inspiration av den inledande diskussionen i klassen. Eleverna får använda sin fantasi, men måste bestämma om deras alien lever på en planet med stark eller svag gravitation och om det finns annat på planeten som kan påverka dess utseende.

Tyngdlöshet

Det skulle vara mycket lättare att bo på månen, tänker Noomi. Men stämmer det verkligen?

  1. Låt eleverna arbeta i par. Varje par ska hitta på en rörelse som de tycker har att göra med tyngdlöshet. Kanske handlar det mycket om hopp eller att ramla? Varje rörelse ska pågå minst ett antal sekunder eller minuter. 
  2. Sätt sedan ihop alla rörelser till ett gympapass - och vips så har klassen skapat rymdmotion. Gå till idrottssalen och rör på er!

Ta gärna  hjälp av idrottssalen och idrottsläraren för att låta eleverna planera sina rymdövningar.

Den egna omloppsbanan

I en omloppsbana dras himlakroppar till varandra. Vilka personer har eleverna i sina omloppsbanor?

  1. Låt eleverna rita sina egna omloppsbanor där de ritar in sig själva och de personer (och eventuella djur) som är viktiga för dem. Här kan eleverna med fördel använda sig av collageteknik och foton för att förstärka sina illustrationer.
  2. Låt eleverna berätta om sin omloppsbanor för varandra, i grupper om fyra. 
episodebild

Dagens avsnitt handlar om vårt solsystem och de planeter som ingår där. Vi får veta mycket om de olika planeterna och vad som är typiskt för dem. Och vad händer om Noomis rymdvän landar på en gasplanet?

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att elverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • solsystem
  • planet
  • öken
  • nebulosa
  • rymdsond

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade dagens avsnitt om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. Vad är speciellt med månen Titan?
  3. Vad är Alfa Centauri?
  4. Vilket annat namn har jorden?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Solsystemet

I vårt solsystem kretsar planeter i en omloppsbana runt solen.

  1. Titta på bilder av vårt solsystem. Vilka planeter känner eleverna till? Namnge tillsammans alla planeter.
  2. Låt eleverna, i par, arbeta med olika planeter. Hur ser planeten ut?  Vad är det som är speciellt med planeten? Var ligger den i förhållande till Tellus och solen? 
  3. Tillverka de olika planeterna med hjälp av olika sorters material. Kan ni skapa vårt solsystem genom att hänga upp de olika planeterna i korridoren och ha rätt avstånd mellan de olika planeterna?

Tänk på att den här uppgiften kräver både tid och material. Samarbeta gärna med lärare inom andra ämnen, tex slöjd, bild eller teknik, för att det ska gå lättare.

Stjärnornas barnkammare

En nebulosa kallas för stjärnornas barnkammare, eftersom det är där som nya stjärnor föds. 

  1. Låt eleverna, i grupper, skapa tredimensionella rum för nyfödda stjärnor genom att göra "tittskåp". Använd gamla lådor, skokartonger eller kakburkar och fyll dem med nya stjärnor som de tillverkar, ritar och hänger upp. 
  2. Skapa ett vernissage i biblioteket eller korridoren. Bjud in andra klasser och berätta om era nebulosor.

Tänk på att den här uppgiften kräver både tid och material. Använd er av sådant som ni har på skolan, eller be eleverna ta med sig material hemifrån för återbruk. Använd gamla petflaskor, konservburkar, toarullar, flirtkulor, bomull mm.

Solsystemets Följa John

I vårt solsystem är det solen som styr våra planeter. Låt eleverna vara solen för en stund, genom att leka Följa John. Följa John går ut på att den som är John, eller i det här fallet solen, styr vad gruppen ska göra. Det kan vara allt från att hoppa jämfota, klia sig under hakan eller gå baklänges. 

  1. Förbered övningen i helklass genom att tillsammans på tavlan lista rörelser som solen kan visa för de andra. Finns det särskilda rörelser som kan kopplas ihop med solen? Att stråla – hur visar man det? Att värma – går det att visualisera? Den som är solen är John, och de andra eleverna härmar "solens" och andra rörelser.
  2. Dela in eleverna i grupper om tio. 
  3. Låt eleverna i gruppen turas om att vara solen och styra de andra i leken "Följa John".

Vad visar vi en alien?

Noomi berättar vilka tre saker hon skulle ta med till en alien. Arbeta enligt EPA–modellen (enskilt, par, alla).

  1. Låt eleverna tänka efter på egen hand och rita eller skriva ner vilka tre saker de skulle vilja visa en alien. 
  2. Sedan sätter de sig i par och berättar för varandra. Innan ni avslutar pararbetet ska alla par ha kommit överens om tre saker som de vill visa.
  3. Nu ska alla tillsammans komma överens om vilka tre saker som ska representera klassens bild av jorden, om ni möter en alien. Låt alla par berätta om sin lista, skriv upp förslagen på tavlan och se efter om det är fler som föreslagit samma saker. Sedan är det dags att komma överens. Hur då? Ja, genom att rösta kanske?
episodebild

I dagens avsnitt får vi lära oss om den livsviktiga atmosfären. Vilken tur för oss att vi inte är födda på Venus, utan på Jorden som har den bästa atmosfären av alla. Men, lite coolt vore det förstås om det regnade diamanter från atmosfären...

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att eleverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • atmosfär
  • förutsättningar
  • astronom
  • meteorit
  • frekvens

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade dagens avsnitt om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. Varför är atmosfären så viktig för oss?
  3. Vilken planet brukar kallas för jordens tvilling? Varför?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Vi har tur som lever på jorden!

Noomi försöker muntra upp morfar genom att berätta vilken tur vi har som har den perfekta atmosfären.

Vad är det bästa med jorden och livet?

  1. Börja med en diskussion i helklass. Ställ frågan: Vad är det som är bra med livet på jorden? Samla elevernas svar på tavlan för att få några exempel. Skriv sedan svaren i en lista, så att eleverna har ett exempel att följa när de ska arbeta i grupper. Exempel:
  • Min familj
  • havet
  • kattungar
  • choklad
  • karuseller

2. Låt eleverna i grupper om fyra komma överens om vad som är de fem bästa  sakerna med livet på jorden. 

3. Sedan ska de presentera sin lista med hjälp av en dramatisering där de visar upp sina bästa saker för resten av klassen. Kan de andra eleverna gissa vad som står på den lista som dramatiseras?

Utan atmosfär – inget ljud

Tänk er att leva med en atmosfär där inget hörs. Skönt, men också lite jobbigt. Eftersom ingen av er kan höra behöver ni komma på ett teckenspråk så att ni kan göra er förstådda.

  1. Dela in eleverna i par. Vilka tecken tycker grupperna är viktigast för att kunna meddela sig med varandra? 
  2. Låt paren komma överens om fem tecken som de tycker är viktiga för att kunna förstå varandra. De ska hitta på tecknet, och rita tecknet. 
  3. När alla par har gjort sina tecken får de byta arbetskamrat. Nu ska de nya paren visa sina tecken för varandra och se om de kan förstå varandra med hjälp av sitt påhittade tecken. 
  4. Avsluta i helklass. Vad fungerade bra med de nya tecknen? Vad blev svårare? Hur kändes det att kommunicera på det här sättet?
  5. Vill ni arbeta vidare med tecknande kan ni undersöka det svenska teckenspråket. Ni hittar det svenska teckenspråket genom att googla på "teckenspråkslexikon". Lär er gärna några tecken gemensamt. Kanske kan också eleverna lära sig att bokstavera sitt namn genom att använda det svenska handalfabetet

Mars med atmosfär

När planeten Mars fortfarande hade en ordentlig atmosfär, såg det ut ungefär som på jorden där.

  • Låt eleverna rita en bild av Mars, med rymdvarelser/rymddjur, rymdkojor och rymdbilar. 
  • Låt eleverna spela in en podd, där de intervjuar någon som bodde på Mars för länge sedan. Vad var det bästa med Mars, tycker marsianen? Hur levde man? Vad åt man? Vilka kläder hade man etc? 
episodebild

Dagens avsnitt handlar mycket om tid. Vi mäter tiden med hjälp av både månen och solen. Ibland känns det som om tiden går fort, och ibland känns det som om den sniglar sig fram. Hur kommer det sig?

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att eleverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • tid
  • år
  • månad
  • dygn
  • ljusår
  • maskhål

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade dagens avsnitt om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. Varför används ljusår för att mäta avstånd i rymden?
  3. Varför är åren olika långa på olika planeter?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Natt eller dag?

När vi i Sverige ligger och sover, så är man vaken och pigg i ...Ja, var då?

  1. Låt eleverna titta på en världskarta. Kan de se var det är natt och var det samtidigt är dag? Låt dem fundera över varför det är svårt att utläsa detta på en karta.
  2. Nästa steg blir att eleverna får fundera över samma fråga när de har tillgång till en jordglob (gärna med en lampa som lyser på globen, så att eleverna kan snurra globen och se hur ljuset förändras på en plats). Var bor de som är vakna när vi sover?
  3. Låt grupperna rita seriestrippar som visar parallella tider med två barn som lever på var sin sida av jordklotet. Vad gör de under dygnet? 

Tiden går fort när man har roligt

  1. Låt eleverna fundera över vid vilka tillfällen det känns som om tiden går långsamt och vid vilka tillfällen den går fort. 
  2. Sedan ska de gestalta några av dessa situationer genom att göra charader som de övriga i gruppen ska gissa svaret på.

Bakåt i tiden

Om en alien skulle komma från en planet långt borta, så skulle den hamna i vår dåtid. Tänk om vi kunde resa bakåt i tiden.

  1. Dela in eleverna i grupper om fyra. Ge varje grupp ett årtal som de ska resa tillbaka till (antingen låter du dem möta år som är nära kopplade till nutid, eller så låter du dem dimpa ner bland dinosaurier eller vikingar).
  2. Varje grupp ska dramatisera ett nyhetsreportage som handlar om året de fått. Vad ser reportrarna? Och vad ser de inte?

Kanske behöver eleverna lite hjälp på traven med vad som är typiskt för de olika tidsperioderna. Du behöver också påminna dem om att varken telefoner, bilar eller glödlampor har funnits i alla tider. Spela gärna in era reportage och lyssna sedan på varandras.

episodebild

Noomi och morfar tittar på stjärnhimmeln. Så många stjärnor! Så många historier det finns runt olika stjärnbilder. Varför finns det en stjärnbild som heter Lilla Björn? Och kan svarta hål förekomma på andra ställen än i rymden? Inuti oss, kanske?

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att eleverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • nebulosa
  • kosmisk
  • stjärnbild
  • dvärgstjärna

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade dagens avsnitt om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. På vilket sätt är Polstjärnan speciell?
  3. Hur dör en stjärna?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Våra stjärnbilder 

  1. Börja i helklass. Visa några stjärnbilder på storbild. Kan eleverna se att "Lilla Björn" föreställer en björn? 
  2. Ställ frågan: Varför tror ni att människor har givit namn åt en grupp stjärnor och samlat dem i stjärnbilder? Låt eleverna diskutera i par innan ni sammanfattar i helklass.
  3. Läs/lyssna på några av berättelserna runt stjärnbilderna. 
  4. Sammanfatta berättelsen tillsammans och låt eleverna rita bilder till berättelsen.

Egna stjärnbilder

  1. Låt eleverna titta på stjärnhimlen.
  2. I par ska eleverna sedan hitta på en egen stjärnbild genom att rita upp stjärnor på ett papper och dra streck emellan. 
  3. Sedan ska de ge stjärnbilden ett namn och tänka ut en kort historia om bilden. 
  4. Eleverna får dramatisera sina berättelser och spela upp dem för varandra.

Vill du fördjupa arbetet med egna historier kan du låta eleverna skriva egna berättelser. Om eleverna har svårt att komma igång med skrivandet kan ni "låna" drag från andra sagor. Eleverna kan till exempel få en given inledning att fortsätta på:

"Det var en gång ..."

Svarta hål

Noomi saknar sin mormor. När stjärnor dör kan de bilda svarta hål – och precis så kan sorg och saknad kännas.

  • Låt eleverna rita svarta hål och rita, eller skriva vad som får dem att känna sorg eller saknad.

Vill du fördjupa arbetet kan du låta eleverna leta efter musik som de tycker passar bra till sin bild, eller läsa dikter som beskriver känslor på olika sätt.

episodebild

I det sista avsnittet får Noomi titta på stjärnor genom en riktig stjärnkikare. Tänk om det faktiskt finns liv på en planet där ute i rymden. Vad skulle det betyda? Och kanske har Noomi äntligen hittat sin alien?!

Begreppslista

Vad betyder begreppet?

I vilka sammanhang används begreppet?

Hur används begreppet?

När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att eleverna går in avsnittet med samma förförståelse.

  • farkost
  • raket
  • astronaut
  • gravitation
  • observatorium
  • rymdstation

Frågor

Arbeta med frågorna under eller efter avsnittet för att koppla temat till vardagen och på så sätt prata om temat tillsammans.

  1. Vad handlade dagens avsnitt om? Ta hjälp av begreppen som ni pratade om innan ni tittade på avsnittet. Använd orden och sammanfatta innehållet.
  2. Vad var Apollo 11?
  3. Varför har olika länder skickat ut rymdstationer?

Arbeta vidare

Välj den eller de aktiviteter som passar bäst för att konkretisera avsnittets tema.

Ett stort steg för mänskligheten

När Neil Armstrong klev ut på månen sa han att det var ett stort steg för mänskligheten. Varför sa han så?  

  1. Arbeta enligt EPA (enskild, par, alla). Eleverna får fundera över vilka andra uppfinningar de tycker är särskilt viktiga. 
  2. I par ska de komma överens om tre uppfinningar som de tycker är viktiga. De ska motivera sina val.
  3. Sammanfatta parens uppfinningar i helklass. Låt eleverna rösta fram de tre viktigaste uppfinningarna bland förslagen.

Spåren efter oss

Neil Armstrongs fotspår på månen kommer att finnas kvar i flera miljoner år. Vilka spår vill vi lämna efter oss?

  1. Låt eleverna ge förslag, i helklass, på vilka spår de tror att de lämnar efter sig; vilka rester från oss kommer framtidens människor att hitta? Samla förslagen på tavlan.
  2. Sedan får eleverna fundera över vad de skulle vilja lämna för spår. Sitt gosedjur? Ett foto på sin familj? En spelkonsoll?
  3. Låt eleverna rita sitt mest värdefulla spår, som kan bli ett minne i framtiden. Samla alla teckningar i en tidskapsel.
  4. Kom överens om var ni ska göra av kapseln så att framtidens invånare en vacker dag kan hitta den.

Rymden i musiken

Det finns mycket musik som på olika sätt är kopplad till rymden. Vilka låtar känner eleverna till?

  1. Låt eleverna, i helklass, ge förslag på musik och låtar som har koppling till rymden. Vad handlar de olika låtarna om?
  2. Låt eleverna i grupper om fyra välja ut en rymdlåt som de ska göra rörelser till.
  3. Sedan får varje grupp visa sin rymddans för de andra grupperna.

Vill du fördjupa arbetet kan ni samarbeta med musiklärare och låta eleverna träna in en eller flera av sångerna. Starta ett rymdband i klassen och låt eleverna sjunga och dansa loss.

Här kommer tips på "rymdenlåtar":

Jag vill ha en egen måne, Ted Gärdestad

Satellit, Ted Gärdestad

Jag är en astronaut, Benjamin Ingrosso

I rymden finns inga känslor, Josef Tuulse

Astronaut, Salem Al Fakir

Vi är från rymden, Höjdarna

Rymden runt på 24 dar, Markoolio

Rymdraket, Peaches

Raket, Estiva