Seriebild

LärarhandledningDjuren på Djuris i naturen

Djuren på Djuris fortsätter sin resa i skolans och förskoleklassens värld där de pricksäkert fångar vardagsnära händelser. Denna säsong följer året och varje årstid tillägnas fyra avsnitt. Den fakta som presenteras i programmet är grundad på läroplanens centrala begrepp inom naturkunskap för både förskoleklass och åk1-3. Tillsammans med handledningen bildar serien ett användbart redskap för undervisningen i förskoleklass.

Se gärna också

Djuren på Djuris börjar skolan

Syfte och målgrupp

Programseriens primära målgrupp är elever i förskoleklass. 

Tillsammans med handledningen ska serien bidra till att eleverna utvecklar kunskaper inom ämnet biologi genom att skapa engagemang, nyfikenhet och empati för naturen. Frågor och aktiviteter i handledningen är utformade för att främja elevernas förmåga att lära tillsammans med andra. Aktiviteterna är utforskande och praktiska med syfte att befästa programmens fakta.  

​Förutom att underhålla är tanken att programmen och handledningens övningar ska ge eleverna chans att utveckla: 

  • faktakunskaper, främst inom naturkunskap. 
  • samarbetsförmåga, turtagning och ett aktivt deltagande (lyssna/prata).  
  • kommunikativa förmågor i samspel med andra (muntligt/skriftligt/estetiskt) i olika stora grupper.
  • estetiska uttryckssätt genom övningar som stimulerar kreativitet.
  • en positiv inställning till att röra sig i naturen och utomhus.
  • förståelse för hälsa och välmående.
  • omtanke för naturen och en vilja att värna om naturen.
  • miljömedvetenhet och kunskap kring hållbar utveckling.

Valda delar ur Lgr22

2.1 Normer och värden

Skolans mål är att varje elev

·         visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

3 Förskoleklassen

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och
  • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll

Natur, teknik och samhälle 

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram.
  •  Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas
  • Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter.
  •  Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten, friktion och synliga astronomiska fenomen.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
  • Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer.

Kursplan – Biologi (årskurs 1–3)

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och omvärlden. Eleverna ska där­för ges möjligheter att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upp­levelser och aktuella händelser.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Året runt i naturen

  • Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och an­pass­ningar till olika livsmiljöer och årstider.
  • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Systematiska undersökningar

Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och do­ku­men­ta­tion av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

Om handledningen

Programmen och handledningen är tänkta att fungera som inspiration och komplement till den planering som redan görs. Programmen fungerar utmärkt inför ett arbetspass i klassrummet eller ute i naturen. 

Utöver handledningens frågor och aktiviteter finns musikvideos, sångtexter, djurgåtor, ett årstidsträd, och fyrfältare att ta del av.

Handledningens frågor passar bäst att använda i direkt anknytning till programmen medan aktiviteterna och extramaterialet fungerar fristående. 

Struktur och upplägg

Begreppslistan ger förslag på ord och begrepp som för förståelsens skull kan behöva lyftas inför och/eller efter lyssning. 

Samtalsfrågorna passar bäst att använda direkt efter ett avsnitt. De är tänkta att besvaras i grupp men fungerar även individuellt. Frågorna är formulerade för att användas direkt till eleverna. Under rubriken Arbeta med programmet finns generella frågor som passar till varje avsnitt. 

Aktiviteter att arbetat vidare med finns till varje avsnitt. Vissa kräver längre utförandetid, för- eller efterarbete än andra. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt. Observera att det förekommer text som enbart är riktat till läraren i aktiviteternas instruktioner. 

Extramaterial såsom tillhörande musikvideos och djurgåtor finns att ta del av på UR Play. Det finns även två fyrfältsmallar att använda i arbetet. Förutom att befästa kunskap ger fyrfältare ett visuellt stöd vid jämförelser, sortering och kategorisering.​

Arbeta med programmet

INFÖR

Bestäm om eleverna ska arbeta i grupp eller ej. Läs mer här: att arbeta i grupp.

Läs igenom frågor och aktiviteter för att välja ut de som passar din grupp. Frågorna är formulerade för att använda direkt till eleverna. De flesta aktiviteter är adresserade till lärare likt en användarguide. 

Förbered eleverna genom att informera om lektionens upplägg. Inventera! Vad kan eleverna om det aktuella ämnet?

EFTER

Arbetsgång som passar efter varje avsnitt. Börja med att låta eleverna sammanfatta avsnittet. Detta kan ske på olika sätt. 

  1. Ställ frågor och fördela ordet i helklass. 
  2. Ställ en eller några få frågor. Låt eleverna fundera enskilt och för att sedan samtala med den de sitter intill (sin axelkompis). 
  3. Dela in eleverna i grupper om 4-5 stycken. Låt dem turas om att besvara frågor genom en s.k. "runda". Detta kan fungera som en uppvärmning inför gruppsamtalet. 

Frågor som passar alla avsnitt: Vad handlade det om? Vad hände i avsnittet? Fanns det något som var svårt att förstå/något du undrar? Var det någon situation och/eller känsla du kände igen? Fanns det fakta du kände till? Fick du reda på något du inte visste? Fanns det något du tyckte var roligt? Kom du på något du vill testa eller ta reda på? Vilka andra inslag var med?  (ex Känslan, NATURligtvis, gissa, listan, världens minsta klass, musikvideo).

Fortsätt med frågorna som är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är mindre grupper att föredra. Läraren kan förslagsvis läsa upp en fråga i taget innan grupperna, via en runda, besvarar dem. Genom att lyssna in andras svar och funderingar kan elevens egna perspektiv vidgas. Som en avslutning på gruppsamtalet kan man därför lyfta frågan om någon under samtalet ändrat sig, känt igen sig eller fått bra idéer av någon annan i gruppen. 

Reflektion 
Fick eleverna veta/lära sig något nytt? Vad? Undrar de något? Vill de testa något? 

Hur fungerade samarbetet under gruppsamtalen? Vad är bra att fortsätta med? Vilka tips för bra samarbete ger de övriga grupper? Vilka frågor kom kom grupperna överens om? Vad tyckte de olika om? Delade de erfarenheter av något? Har någon ändrat åsikt eller omvärderat sina tankar efter att ha hör de andras tankar och svar?

Begrepp

Det finns ord och begrepp kopplade till varje avsnitt. För att ge en ökad förståelse är det en vits med att lyfta dem i förväg. Notera om det förekommer fler ord och uttryck än de föreslagna som behöver förklaras. För elever med annat modersmål än svenska är det hjälpsamt att få använda andra för att skapa förståelse och utveckla ordförrådet.

episodebild

Tack vare allemansrätten kan vi vistas och njuta av en massa natur. Men med rättigheter kommer skyldigheter. Vi får inte glömma att vi är gäster i naturen. Ett bra mantra är: inte störa, inte förstöra. 

Begreppslista

  • galopp
  • pinne (nedfallen från ett träd)
  • gren
  • allemansrätten
  • en (mat)rätt
  • ett rätt/ att ha rätt
  • flygfisk

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Inte störa, inte förstöra i naturen. Vem eller vilka kan man störa? Hur gör man för att inte störa?
  2. Inte störa, inte förstöra i naturen. Vad ska man inte förstöra i naturen? Hur gör man för att inte förstöra?
  3. Hur kan man förklara allemansrätten?
  4. I avsnittet lekte de med pinnar och deras pinnar förvandlades till många olika saker. Minns du några saker som pinnarna förvandlades till?
  5. Vad svarade de när Kazoo ville vara med i leken? Vad tycker du om det svaret?
  6. Vad brukar du leka för slags lekar med pinnar?
  7. Varför ska man inte bryta av en gren från ett träd?
  8. Vad tycker du räknas som natur? Var finns natur? Är skolgården natur? Är en trädgård natur?
  9. Vad är viktigt att tänka på när man är i naturen? Minns du ramsan?
  10. Vad betyder "vi är gäster i naturen"?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Kvist, pinne, gren, stock, stam och stubbe. Vad är vad egentligen? 

  1. Låt alla i gruppen få fundera enskilt en stund innan de hjälps åt att fundera över orden i rubriken. Känner de igen orden? Kan de förklara skillnaden mellan dem? Kanske kan grupperna presentera sina begreppsförklaringar för varandra? Att pinnar och stockar är nedfallna inte längre är växer kan vara klurigt. Förvandlas en gren till en pinne när den faller eller kan man hitta grenar på marken? Kallar man tjocka, grova pinnar för grenar? Kvistar då? Är de fortfarande kvistar på marken? Något att fundera på. 
  2. Visa bilder där man kan se en pinne (på marken), en kvist, en gren, en stam och en stock (på marken). Kanske även en stubbe? Låt eleverna matcha ord och bild. Låt dem motivera sina svar. Avsluta gärna med att visa ett bild på ett träd där ni tillsammans pekar ut en kvist och en gren när de är fästade på stammen. 
  3. Låt eleverna fundera över ordet stock. När används det? Vad är skillnaden mellan en stock och en stam? 
  4. Blir en gren alltid en pinne när den lossnar från trädet eller kan man hitta grenar på marken?
  5. Var hittar man det som kallas pinne? Är en pinne alltid en pinne? 
  6. När ni är ute bland träd: Spana efter en stock och en stubbe. Hittar ni en gren och en pinne? Kan ni peka på en kvist? 

Fantasi + pinne= kul

I avsnittet lekte de med pinnar. Det har säkert ni också gjort. Precis som i avsnittet är det viktigt att veta att man aldrig får bryta av en gren från ett träd eller buske som växer. Att slå på levande saker som träd eller andra människor är inte heller bra, det kan till och med vara farligt. Om man känner till och respekterar detta så är det bara att leka loss! 

  • Stämmer det att fantasin kan förvandla en pinne till vad som helst?  Hjälp varandra att komma på vad man kan fantisera att en pinne kan vara. I vilka lekar passar pinnar bra? Förklara! Testa att leka en lek med en pinne som du inte lekt tidigare. 

    Uppdrag
  • Hämta en pinne som är lika lång som din arm, ditt ben, din for, din hand.
  • Hämta lika många pinnar som du har fingrar och tår. 
  • Hämta tre pinnar. En som är lång/kort, en som är längre/kortare och en som är längst/kortast.
  • Leta reda på och visa en gren som är lika tjock som din arm, ditt ben.
  • Hämta några mindre pinnar och lägg ett upprepande mönster.
  • Gör en pinn- och kvisttavla. Fota tavlorna och skriv ut i skolan. 

Inte störa inte förstöra! Vad betyder det? 

Ta reda på vad allemansrätten innebär och presentera det på ett åldersadekvat sätt.

Sant, falskt eller det beror på.

Beroende av om det behövs ett fjärde alternativ (pass/inget svar) används tre eller fyra hörn av rummet. 

Läs upp olika påståenden om vad man får göra i skogen och utifrån sitt svar ställer eleverna sig i ett hörn. Låt några slumpvis utvalda elever motivera sitt val. Fråga sedan om någon vill byta plats, alltså har ändrat åsikt, efter att ha hört sina klasskamrater. Byter någon hör är det intressant att ta reda på varför.

Exempel på påståenden kan vara:

  • Du får använda alla pinnar i skogen.
  • Om du verkligen behöver en pinne kan du bryta den från ett träd.
  • Du får ta bort barken som sitter på trädets stam om du gör det försiktigt.  
  • Det är ok att ta med mossa hem.
  • Det är ok att slå pinnar mot stenar.
  • Du kan lämna kvar allt skräp bara du gräver ned det.
  • Om du ser en djurunge kan du klappa den. 
  • Du får vara överallt i naturen. 

Sjung!

Om man ska lära sig något utantill kan en sång underlätta. Här är flera förslag på hur ni kan arbeta med sången. En lovesong -texten

  • Sjung sången och läs texten tillsammans för att skapa en förståelse för innebörden. 
  • Titta på musikvideon. 
  • Illustrera sången! Antingen väljer eleverna fritt vilken del de vill illustrera eller så blir de tilldelade en del. 
  • Gör en egen musikvideo till sången! 
  • Skicka hem låttexten så att de kan sjunga hemma!
  • Sjung den för andra i skolan, bjud föräldrar och andra vuxna på naturkonsert!

Rätt i naturen.

​Låt eleverna fundera enskilt och i mindre grupp innan de delger en sammanfattning i helklass.  

  • Vad menas med naturen? Är det bara skogen eller kan det finnas natur på fler ställen? Kan det finnas natur i en stad? Var? Vad behövs för att det ska kunna kallas natur? Är en tomt vid ett hus natur? En blomrabatt stan? 
  • Vad betyder det att störa i naturen? Vem eller vilka kan man störa? Vad är motsatsen?
  • Vad ska man inte förstöra? Hur kan man göra istället? 
  • Finns det något annat viktigt man behöver tänka på när man är i naturen?

Det finns bra information om allemansrätten på internet. Här nedan finner du en förenklad förklaring.

​​
​Inte störa – inte förstöra. Det är allemansrättens budskap. Du får vandra, plocka bär, leka och tälta nästan överallt i naturen utan att fråga om lov. Så är det inte i de flesta andra länder.

​Men man har också ansvar. Det är viktigt att du är försiktig och tar hänsyn till djur, natur och andra människor när du är ute i naturen. Tänk att du är en gäst i naturen!
Nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden kan ha egna regler.

episodebild

Det här avsnittet lyfter några viktiga nedbrytare och deras funktion i naturen. Med värme, humor och hög igenkänning lär sig klassen om daggmaskar, gråsuggor och andra nedbrytare.

Begreppslista

  • sopbilen
  • sopborste
  • disktrasa
  • dammsugare
  • gråsugga
  • svamp
  • daggmask
  • skalbagge
  • nedbrytare
  • patrull
  • bingo
  • kompost

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Vad trodde Ull och de andra om städningen i naturen innan de visste?
  2. Vem eller vilka städar hemma hos dig?
  3. Vad kallas de djur som "städar" i naturen?
  4. Nedbrytare städar inte så som vi människor städar. Hur städar de?
  5. Vilka nedbrytare hittade vännerna?
  6. Har du sett någon nedbrytare? Var?
  7. Bonnie hittar något som nedbrytarna inte kan ta hand om. Vad?
  8. Bonnie använder en visselpipa när klassen ska samlas. Hur gör ni?
  9. Listan visade sina tre favoritnedbrytare. Vilka tre nedbrytare är dina favoriter? Varför?
  10. Vad kan nedbrytarna INTE bryta ned?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Städande djur

I programmet fantiserade de om vilka djur som städar i naturen. De hade aldrig sett:

  • Ett  rådjur med en sopborste.
  • En räv med en disktrasa.
  • En älg med en dammsugare.

Antagligen har du inte heller sett det. Men fundera på hur det skulle kunna se ut! Rätt knasigt va? 

Rita en bild där några djur, som inte är nedbrytare, går omkring och städar så som vi människor städar fast i naturen.

Sätt upp teckningarna i skolan under rubriken: Vem städar i naturen?  Kanske kan ni få andra att börja fundera på det? 

Nedbrytarfakta

Avsnittet handlade om nedbrytare. Vi fick höra om daggmasken och gråsuggan, men även svampar och skalbaggar nämndes.

Plocka fram fakta kring de olika nedbrytarna och gör sedan tillsammans med eleverna faktaböcker, affischer, fyrfältare eller andra typer av arbeten. 

Inspirera till att hitta fakta som svarar på frågor som dessa: Vad heter nedbrytaren? Hur ser den ut? Var gillar den att bo? Vad äter den? Vad är dess funktion i naturen? Har den några fiender? Har den någon specialitet?

En fyrfältare är en A4-sida med fyra rutor där varje nedbrytare presenteras på samma sätt. Varje ruta har en rubrik

Även om processen är det viktiga kan eleverna tycka om att visa och berätta om sina arbeten. Det finns olika sätt att göra detta. Här är några förslag.

  • Ha ett vernissage där allas arbeten sätts upp.
  • Dela upp klassen i flera mindre grupper (ca 10 barn/grupp). I dessa grupper kan de turas om att visa och berätta om sitt arbete. Det går utmärkt att ex sitta i en ring på golvet för att undvika känslan av att stå inför en publik. 
  • Skapa en tipsrunda där eleverna får komma på frågorna. Bjud sedan in andra klasser eller vuxna. 

    Om eleverna arbetat i grupper: 
  1. Gruppen tittar igenom sitt eget arbete. Påminner sig om fakta de skrivit och ritat.
  2. Hälften av gruppen går iväg och sätter sig vid en annan grupp. Vid halvtid eller nästa lektion byts lyssnarna och berättarna ut. 
  3. De som är kvar har som uppgift att berätta om sin fakta och svara på frågor.
  4. Avsluta ev. med en gemensam stund där man får lyfta spännande fakta man hör eller sett i andra grupper. 

En nedbrytarskulptur

Gör en förstorad skulptur av en av nedbrytarna i 3D. Använd lera eller andra material som kan sammanfogas till en skulptur! 

Uppmuntra eleverna att skriva en skylt med nedbrytarens namn och kanske någon fakta att lägga intill sin skulptur. 

Nedbrytarbingo

Påminn om vilka nedbrytarna är och var de brukar trivas. Låt eleverna göra egna bingobricka eller dela ut färdiga till klassen.  Packa sedan med dem nästa gång ni har utflykt!

episodebild

Varför är det viktigt med gränser och regler när man är på utflykt? Avsnittet tar upp vikten av att hålla sig till gruppen och följa de överenskomna reglerna. Vi får leva oss in i känslan som kan uppstå OM man kommer bort från gruppen. Vad kan man göra om man inte hittar gruppen? 

Begreppslista

  • gräns
  • osynlig gräns
  • vilse
  • färgglatt
  • hålla ihop
  • hårdrock
  • diamant och diamantsamlare
  • halvt steg
  • årstid

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Kazoo och Majs lekte diamantsamlare och kottarna blev diamanter. Vad brukar du leka i skogen? Berätta.
  2. Visste Kazoo och Majs var gränsen gick?
  3. Varför klev de ändå över gränsen?
  4. När kom de på att de var vilse?
  5. Hur tror du att de kände precis just då när de förstod att de var vilse?
  6. Har du varit vilse? Berätta. Hur kom det sig att du gick vilse? Hur kändes det? Hur löste det sig?
  7. Varför är det viktigt med en gräns när klassen är ute?
  8. När man är ute med klassen har man ofta fler regler och gränser än när man är ute sin familj. Varför är det så tror du?
  9. Vad ska man göra OM man kommer vilse?
  10. Det slutade bra och vännerna hittas av Bonnie efter fem minuter. För de som var vilse kändes det som en evighet. Varför är det så tror du?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Känslor

  1. Rita en bild av hur det såg ut när Kazoo, Majs och Satsumas var vilse. Hur såg det ut omkring dem? Hur såg deras ansiktsuttryck ut? 
  2. Låt eleverna i mindre grupper beskriva muntligt och/eller med kroppen hur vännerna såg ut: 
  • först, när de valde att kliva över gränsen. 
  • sen, när de kom på att de var vilse. 
  • till sist, när de blev hittade.

Hur många olika ord som kan beskriva "vilse-känslan" kommer klassen på? Skriv upp dem så att alla kan se.
Vilket ord tycker eleverna bäst beskriver hur vännerna kände. Låt eleverna skriva orden eller hela meningar. 

  • Först var de .... (ex glada, nöjda, glömska).
  • Sen var de... (ex rädda, ledsna, besvikna).
  • Till sist var de...(lättade, lyckliga, glada).

Karta

En karta visar ofta en plats uppifrån ur ett fågelperspektiv som när en fågel som flyger och tittar ned.  

Nu behöver ni samarbeta för att hjälpa varandra minnas hur er utflyktsplats ser ut. Kanske har klassen en särskild plats ni brukar gå till?  I skogen, i en park eller intill skolan? 

1. Tänk på den plats ni brukar vara på utflykt på. Rita av den platsen. Försök att rita den uppifrån, som en fågel skulle se den. Rita ut var klassens gräns går. Använd gärna en stark färg som syns bra.

2. Fortsätt på kartan genom att markera dina favoritplatser, fundera på varför de är bra platser och vad du brukar göra där.

3. Visa din karta och berätta för de andra. Jämför: finns det andra som har samma favoritställe? Kanske kan du få tips om nya ställen att testa!

Sjung!

Om man ska lära sig något utantill kan en sång underlätta. Här är flera förslag på hur ni kan arbeta med sången.Vilse - texten.

  • Sjung sången och läs texten tillsammans för att skapa en förståelse för innebörden. 
  • Titta på musikvideon. 
  • Illustrera sången! Antingen väljer eleverna fritt vilken del de vill illustrera eller så blir de tilldelade en del. 
  • Gör en egen musikvideo till sången! 
  • Skicka hem låttexten så att de kan sjunga hemma!
  • Sjung den för andra i skolan, bjud föräldrar och andra vuxna på naturkonsert!​

Synas, höras, stanna!

OM du skulle hamna vilse är det bra att du vet hur du ska göra. Om du har tränat och hört tipsen många gånger kommer du ihåg det lättare, även om du känner dig lite orolig. 

I avsnittet såg vi hur vännerna stannade på en plats, förde oväsen och hängde upp saker i trädet. Nu hittade Bonnie dem ganska snabbt, men om de hade varit vilse lite längre kunde de ha byggt en koja vid trädet och kramat varandra eller varför inte trädet? 

Prata om vad som kan orsaka att man går vilse och hur man kan undvika det. 

 För att förstå det rätta är det många gånger bra att veta motsatsen. Varför är tipsen bra? Vad skulle kunna hända om jag gjorde motsatsen?

  • Du är lättare att hitta om du stannar på en plats. 
  • Om du hörs hjälper det de som letar.
  • Om det hänger saker i ett träd reagerar de som går förbi. 
  • Att bygga en koja kan hålla dig sysselsatt och putta undan oroliga tankar och dessutom ge lite skydd.
  • Är ni fler kan ni hålla om varandra för att trösta och värma, annars kan du krama ett träd. 

Be eleverna rita en bild till varje tips, bilder som kan sättas upp eller plockas fram med jämna mellanrum för att befästa och påminna.

Finns det fler platser man kan komma vilse på? Med skolan eller vid andra tillfällen. Hur gör man då? 

Gå igenom era rutiner för resor i kollektivtrafik och eller andra sätt att ta sig till och från olika utflyktsmål. Hur agerar man om man ex inte kommer av bussen med klassen? 

episodebild

Tänk att svampar varken är djur eller växter! De kan de vara någons hem och mat och har ett viktigt uppdrag i naturen. Svampar är spännande! 

Begreppslista

  • bandage
  • stuka foten
  • krycka/kryckor
  • smörstekta
  • kantareller
  • skogens guld
  • pirater
  • björk
  • stig
  • gift
  • flugsvamp
  • Karl-Johansvamp
  • ticka
  • tratt

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Kan man veta vilken årstid det är? Hur i så fall?
  2. Varför var Fiolin så ledsen i början av avsnittet?
  3. Varför ska man aldrig ska plocka svamp utan en vuxen?
  4. Vissa svampar är giftiga och vissa kan man äta. Kan du namnet på svampar man kan äta?
  5. Kan du namnet på några giftiga svampar?
  6. Vilken olika sorters svamp såg de i skogen?
  7. Tycker du om svamp?
  8. Varför tror du att kantareller kallas skogens guld?
  9. De såg en ticka som växte på ett träd. Vad har den svampen för uppgift i naturen?
  10. Hur många namn på svampar kan ni tillsammans?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Svampfakta. 

Gör en svampbok. Varje faktadel kan sammanfogas i elevens egen svampbok. En fyrfältare kan användas som grund.

  1. Svampens delar. Låt eleverna rita eller kopiera upp en enkel bild av en svamp. Tillsammans med eleverna benämner ni svampens delar innan de skriver.
  2. Olika svampar- rita av olika svampar och skriv dess namn.
  3. Svampens jobb. Gå igenom vad en svamp gör för nytta i naturen. Låt eleverna rita en eller flera av dess funktion. 
  4. Annan viktig fakta om svamp. Inventera tillsammans så att eleverna kan välja någon extra fakta.

Ert eget svampställe.  

Visa bilder av kantarell, Karl-Johan och rödvit flugsvamp. Prata om var man kan hitta dem. 

  1. Gör en stor gemensam bakgrund som passar svamparna. Ett svampställe!
  2. Låt eleverna välja en av svamparna de får rita och färglägga. Hjälp dem att göra den så pass stor att den kommer synas på bakgrunden.
  3. Varje elev klipper ut sin svamp och klistrar fast den på den gemensamma bakgrunden.

Svampsaga

Gör en saga som handlar om en svamp. Kanske kan det handla om någon som bor i en svamp, någon som plockar svamp eller en levande svamp. Inventera och skriv/rita upp olika idéer tillsammans innan de bestämmer sig. Uppmuntra eleverna att blanda in den fakta de kan i sagan.

Gör en framsida och häfta sedan häftas alla sidorna samman till en alldeles egen svampberättelse!

Förbered tre-fyra sidor per elev. Förslagsvis papper med enbart halva sidan rader. Gå igenom hur en saga är uppbyggd samt vanliga start-och slutfraser. För att göra sagoberättandet tydligt kan de fokusera på sida i taget. Att vika ett arbetspass per del gynnar både de som lätt forcerar och de som behöver mer tid. 

Börja med att rita och kanske skriva en början "Det var en gång..." . Sedan en eller max två sidor där berättandet fortsätter, kanske händer det något? Slutligen ritar och skriver de ett avslut. 

Hitta skogens guld!

Bli svamppirater och ge er ut för att leta efter svamp tillsammans med vuxna på ert utflyktsställe. Tänk om ni hittar skogens guld!

episodebild

Vem har varit här och hur vet jag det? Om man vet vad man letar efter finns det massor av spår i naturen. Överallt finns de! De olika spåren ger oss en inblick i djurens liv.

Begreppslista

  • spår
  • matsäck
  • mysterium
  • detektiv
  • misstänkt
  • gnaga
  • förstoringsglas

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Går det att se vilken årstid det är? Hur?
  2. Vad är en matsäck? Vilka två ord finns i ordet?
  3. Vad skulle du vilja ha med för matsäck till skogen? Berätta för varandra.
  4. Vilket mysterium behöver Djurisdetektiverna lösa? Vad är det som försvinner?
  5. Vad trodde du hade hänt med ostmackan? Vad skulle kunnat ha hänt?
  6. Har du löst ett mysterium någon gång? Berätta.
  7. Ge exempel på några olika spår de ser.
  8. Har du sett några spår efter djur i naturen? Vilka?
  9. Vilket djurspår hoppas du INTE att få se i skogen? Varför?
  10. Hur löste sig mysteriet? Fanns det en ostmackstjuv?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Spårsökare

Börja i klassrummet genom att titta på olika typer av spår man kan hitta i skogen. Förutom tass och fotavtryck kan man hitta fjädrar, pälstussar, bajs, matrester, legor och bon. Kommer ni på fler spår? 

Gå på en gemensam spårjakt. Vad kan ni se? Vems spår hittar ni? Hur vet ni? 

Fota spåren och skriv ut dem i skolan. Kanske kan ni göra ett memory där man parar ihop spår med djur? 

Gör spår

Fundera ut vilken djur du ska vara. Rita djurets väg genom skogen. 

  • Hur ser tass- eller fotavtrycken ut?
  • Vilka rester från djurets måltider  kan man se?
  • Hur ser bajset ut? 
  • Kan man se djurets bo eller viloplats?
  • Kan man hitta pälstussar, fjädrar, horn eller något annat från djuret?

Spårmästare

Vissa djur tycker att kottar är mumsiga, eller ja, inte hela kotten utan fröna som sitter under kottfjällen.

Om du hittar en grankotte som ett djur mumsat på kan du se vilket djur som ätit på den. 

  • Om kotten sitter fastkilad i ett träd är det säkert hackspetten som ätit på den. Ibland trillar kottarna ned på marken nedanför trädet.
  • Hittar du en tufsig och slarvigt rensad grankotte på marken är det antagligen korsnäbben som varit framme.
  •  Ekorren lämnar kotten mittemellannoga rensad.
  • Skogsmusen är allra mest noga när den äter kottar. 

 Titta gärna på bilder eller verkliga exempel innan ni går på spårjakt

Egna spår

Om det är snö ute kan i testa att göra egna spår till klasskompisarna att följa. En slags kurragömma fast med ledtrådar.

episodebild

Tänk att en istapp kan vara en sån skatt! Men vad är is egentligen? Hur blir is till? Kan man spara is?  

Begreppslista

  • iskull
  • tina upp
  • att kulla
  • istapp
  • minusgrader
  • plusgrader
  • nollgradigt

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet och, för att alla ska komma till tals, tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Hur kan man se vilken årstid är det i avsnittet?
  2. Vilken lek leker vännerna i början av programmet?
  3. Satsumas får syn på en istapp. Gillar du istappar? Var har du sett istappar?
  4. Hur tror du att det går till när en istapp bildas?
  5. Hur skulle du gjort för att få ner istappen?
  6. Vem ska få istappen? Satsumas? Alla? Ingen? Vad tycker du?
  7. Istappen försvinner! Vad hände?
  8. Vad gör vännerna för att trösta Satsumas? Hur skulle du gjort?
  9. Vad är is? Hur kan man förklara vad is är för någon som aldrig sett det?
  10. När kan det vara bra med is och när kan det vara dåligt med is?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Is-ord

Om man parar ihop vissa ord med ordet is skapas nya ord. Hur många sammansatta ord som börjar eller slutar på is kan ni? Skriv upp alla ord på tavlan.  Rita gärna en bild intill ordet så att alla elever minns ordet. 

  1. Med andra ord. Beskriv ett av orden utan att säga ordet och låt eleverna gissa vilket ord du beskriver. Låt sedan eleverna göra samma sak. Antingen i helklass, mindre grupper eller två och två.
  2. Visa utan ord. Gestalta ett av orden och låt eleverna gissa vilket ord du visar. Låt sedan eleverna göra samma sak. Antingen i helklass, mindre grupper eller två och två.
  3. Skriv och rita.. Låt eleverna skriv och rita sina topp tre is-ord. 
  4. Utmana varandra! Antingen i par eller eleverna mot lärare. Hur många sammansatta ord som innehåller ordet is kan ni? Låt den första utmanar börja. Turas sedan om tills dess att en deltagare inte längre kommer på ett ord. 

Is-experiment 

  1. Ta in in bit is. Låt eleverna gissa vad som kommer att hända med isen. Varför? Hur lång tid kommer det ta? 
  2. Vad behövs för att gör tvärtom, vatten till is?
  3. Vad smälter bäst? Ta in is i tre olika skålar. Häll salt i den ena skålen, socker i den andra och inget i den tredje. Låt eleverna gissa vad som kommer att hända när isen läggs i. Vad smälter is bäst? Varför? 
  4. Ta fram en tunn isskiva, en isbit och en större isboll (använd en frys vid tillverkning, om det behövs). Vad kommer att smälta först? Varför? Hur lång tid kommer det ta? 
  5. Låt eleverna komma på vad man kan frysa in i vatten, tex glitter, pärlor, lego eller plastfigurer. Enklast är att använda iskubsformer, men det fungerar bra även med skålar. När vattnet fryst kan ni lägga isen i skålar med eller utan vatten för att se dem tina upp. Kanske kan man gissa hur lång tid det kommer ta.

Is-konst

  • Ta fram vattenfärg och olika natursaker, ex kottar, grankvistar och pinnar. Häll vatten i olika formar. Färga vattnet och lägg i de fina sakerna. Ställ in det i en frys. När de frusit tar ni bort formarna och hänger upp dem på skolgården.
  • Om det är tillräckligt kallt ute kan man göra is-lyktor. Du behöver två olika stora hinkar. Fyll den större hinken till hälften med vatten. Ställ den mindre hinken i den större hinken. Lägg något tungt i botten på den mindre hinken. Fyll vatten i mellanrummet mellan hinkarna. Ställ ut dem över natten. När vattnet har frusit helt så lossar du hinkarna. Vill de inte lossna kan du spola lite varmt vatten utanpå den stora hinken och i den lilla hinken så brukar de släppa enklare. Placera lyktan utomhus, sätt i och tänd ljuset.
  • Fyll en ballong med vatten. Häll ev. i färg. Lägg dem i frysen eller ute om det är minusgrader. När vattnet fryst kan ni skala  bort ballongen och placera ut era isbollar.
  • Om det är riktigt kallt med 10 minusgrader eller mer kan ni testa att blåsa såpbubblor ute!

Is-fakta

VÖL. Gör tre kolumner i tavlan. Döp dem till V (=vet) Ö (=önskar veta) och L (=lärt mig).

Ställ frågan:  Vad vet ni om is? Låt eleverna fundera på egen hand innan de jämför sina tankar med sin axelkompis (kompisen som sitter intill) . Skriv ned det eleverna vet om is i den första kolumnen.

Vad önskar ni veta om is? Något ni funderat på?  Kanske något ni hört och undrar om det stämmer? Kanske något ni tror olika om och behöver reda ut.

Vad har vi lärt oss? Spara anteckningarna och ta fram dem efter att ni arbetat vidare. Har ni tagit reda på det ni undrade tidigare? Har ni lärt er något nytt? Skriv ned allt detta i den tredje kolumnen.

episodebild

Vem har varit här och hur vet jag det? Om man vet vad man letar efter finns det massor av spår i naturen. Överallt finns de! De olika spåren ger oss en inblick i djurens liv.

Begreppslista

  • morotsstav
  • stubbe
  • skogshare
  • minusgrader
  • raggsockor
  • långkalsonger
  • gå i ide
  • igelkott
  • dvala
  • päls
  • vinterpäls

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Går det att se vilken årstid är det i programmet? Hur?
  2. Vem skulle få morotsstavarna?
  3. Vilket slags djur är Brun-Tass?
  4. Har du sett en skogshare någon gång? När? Var?
  5. Varför är det svårare för djuren på vintern?
  6. Känner du till några knep (anpassningar) djur gör för att klara av vintern?
  7. Gillar du vintern? Varför? Varför inte?
  8. Björnen går i ide. Vad betyder det?
  9. Varför tror Kazoo och Majs att det hänt Brun-Tass något?
  10. Vilket knep hade Majs och Kazoo för att ta reda på om det var Brun-Tass eller inte?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Kläder efter väder.

Vissa djur får en tjock vinterpäls på vintern. Vi människor klär oss varmt istället. Vad har du på dig för att inte frysa när det är kallt ute?

Berätta för varandra!

Rita alla kläder du ha på dig en kalla dag. Ta hjälp eller skriv själv vad du ritat. Utmana dig genom att skriva vad kläderna kallas och i vilken ordning (en siffra) du behöver ta på dig kläderna. 

Olika anpassningar

När det blir vinter är det inte bara kallt, det finns inte heller lika mycket mat. 

Djuren har olika knep för att klara sig under vintern. De kallas anpassningar. Vissa får en varm, tjock vinterpäls  för att inte frysa och kan till och med ändra färg för att inte synas så bra. Vissa samlar och gömmer undan mat innan vintern medan en del äter extra mycket innan vintern. En del vandrar iväg längre bort där det finns mat. Det är inte ovanligt att djur går i dvala eller ide under vintern. Då hittar de ett bra ställe där de sen sover djupt. 

Ta reda på vilka djur som...

  1. får varm vinterpäls.
  2. samlar ihop ett matförråd innan vintern?
  3. äter extra mycket innan vintern.
  4. går i dvala eller ide.
  5. flyttar till ett varmare land.

Finns det fler anpassningar? 

Hitta rätt!

Variant 1. Lägg ut bilder som representerar de olika anpassningar ni pratat om runt om i klassrummet. Dela sedan ut bilder av  djur till eleverna. Förslagsvis kan de samarbeta två och två.  Låt dem sedan hitta sitt djurs rätta anpassning. 

Variant 2. Detta göras på ett arbetsblad där eleverna kan dra streck mellan djuren och dess anpassning. Låt dem sedan jämföra med varandra i mindre grupper.

Variant 3. Sätt upp bilder på de djur ni pratat om på en plats där alla kan se. Låt eleverna välja ett djur. Sedan går de runt i klassrummet. När de möter en klasskompis säger elev 1 sitt djur och elev 2 säger en eller fler anpassningar som passar det djuret. Sedan är det elev 2 som säger sitt djur och elev 1 nämner dess anpassningar. När eleverna stannat vid 4-5 klasskompisar kan de återgå till sin plats. 

Förslag på djur och anpassning

Starar, bofinkar och svalor - flyttar till varmare länder

Älgar och rådjur - äter massor innan vintern för att få extra energi

Skogsharar, hermeliner och fjällrävar - byter till en varm, vit vinterpäls som också är ett bra kamouflage. 

Skogsmöss, skator, ekorrar - samlar på sig extra matförråd som de kan äta av under vintern

Björnar, igelkottar och grävlingar- går i ide/dvala/sover djupt på en bra plats hela vintern. 

Sjung!

Om man ska lära sig något utantill kan en sång underlätta. Här är flera förslag på hur ni kan arbeta med sången. Burr-burr-texten

  • Sjung sången och läs texten tillsammans för att skapa en förståelse för innebörden. 
  • Titta på musikvideon. 
  • Illustrera sången! Antingen väljer eleverna fritt vilken del de vill illustrera eller så blir de tilldelade en del. 
  • Gör en egen musikvideo till sången! 
  • Skicka hem låttexten så att de kan sjunga hemma!
  • Sjung den för andra i skolan, bjud föräldrar och andra vuxna på naturkonsert! 
episodebild

Fiolin är orolig. I avsnittet får vi lära oss om både stann- och flyttfåglar. Visste du att det finns nästan 250 olika fågelarter i Sverige? 

Begreppslista

  • fågelskrämma
  • locka
  • (fågel)art
  • drake
  • Kalle Anka
  • snorkråka
  • rödhake
  • flytta söderut
  • stannfåglar
  • flyttfåglar

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Vad eller vem letar Fiolin efter?
  2. Vad tillverkar Fiolin och Majs? Varför?
  3. Vad tror de har hänt Fåglis?
  4. Vad är förklaringen till varför Fåglis inte är där?
  5. Vad kallas de fåglar som flyttar när det blir kallt?
  6. Vad kallas de fåglar som stannar kvar?
  7. Varför kan viss fåglar stanna och andra inte?
  8. Har du sett fåglar på vintern? Var?
  9. Hur många fågelarter kan ni komma på tillsammans?
  10. Har du någon favoritfågel? Vilken? Varför? Berätta för varandra.

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Fågelmat

Om man vill kan man mata de fåglar som stannar kvar i Sverige under vintern. Maten kan serveras på olika sätt. Leta gärna efter beskrivningar på internet. Här är några tips: 

  • Mjölkkartonsmatare. Låt korken sitta kvar så att det inte regnar in i fågelmataren. Klipp två öppningar mittemot varandra på mjölkpaketet. Gör ett litet hål under öppningen, som går tvärs igenom. Trä en pinne rakt igenom hålen så att fåglarna har något att sitta på. Fäst ett snöre upptill så att fågelmataren kan hängas upp.
  • Frörulle. Rulla en toarulle i smält kokosfett. Rulla den sedan i fågelfrö, ex hampafrö. Låt rullen stelna innan ett snöre fästs på den så att den kan hängas upp.
  • Frökaka. Skölj ur en sandform. Smält kokosfett. Häll ner fågelfrö. Håll massan i formen. Lägg i en bit snöra som sticker upp (som man kan hänga upp den i sedan). Låt stelna. Knacka ur den ur sandformen och häng upp! 

Fågelfaktasaga

Fundera tillsammans på vad ni vet om flytt- och stannfåglar. Varför flyttar de som flyttar och vice versa? Vilken annan fågelfakta kan ni?

Innan eleverna gör en egen bok kan ni tillsammans samla idéer och uppslag på hur en berättelse kan vävas samman med fakta? Minst en sak i berättelsen ska vara faktabaserad.
Fundera också på hur en berättelse ofta är uppbyggd med en början, mitt och slut. Hur kan man börja en berättelse? Vad kan hända fåglarna i mitten av berättelsen? Hur kan den sluta? 

Låt eleverna rita sina bilder. Gärna en sida till början, en eller max två sidor till mitten och en sida för slutet. De som kan skriver och de som vill kan skriva av eller ha en vuxen sekreterare. Häfta ihop sidorna och låt eleverna göra en framsida och döpa sin saga. 

Flytt- och stannfåglar 

Vilka fåglar kan ni? Inventera klassens förkunskap. 

Efter att begreppet flytt- och stannfåglar lyfts kan eleverna sortera de fåglar de namngett. Vilka är flyttfåglar och vilka är stannfåglar?

Måla två gemensamma bakgrunder. En som visar en varm plats och en som visa ett vinterlandskap. Därefter får varje elev rita av en flytt- och en stannfågel som de klipper ut och fäster på rätt bakgrundsbild.

Massor av fåglar!

Tips på olika aktiviteter om kan befästa fågelarter och dess utseende. 

  • Be eleverna fundera på vilka olika fågelarter de  kan namnet på. Instruera dem sedan att vända sig till en klasskompis intill för att jämföra sina fågelarter. Låt dem skriva/rita en lista över vilka arter de kan tillsammans. Fortsätt sedan till ett nytt par för att jämföra och fylla på listan. 
  • I små grupper får eleverna muntligt komma på så många fågelsorter som möjligt innan grupperna turas om att säga en fågelsort i taget. Pedagogen skriver upp alla korrekta fågelnamn de säger. 
  • Gör ett fågelmemory. Para ihop bild och namn eller två likadana bilder. Fundera på hur du kan tillverka spelet tillsammans med eleverna. 
  • Låt eleverna välja en fågel att ta reda på fakta om. Använd gärna en mall till fyrfältare
episodebild

Vår betyder vårfest för djuren på Djuris. Men hur vet man att det är vår? Vi spanar och letar tillsammans med våra vänner.

Begreppslista

  • vår
  • vårtecken
  • knoppar
  • tussilago
  • citronfjäril
  • grävling
  • allergisk
  • pollen

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet och, för att alla ska komma till tals, tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Vilken årstid är det i programmet? Hur kan du veta det?
  2. Vad är det vännerna längtar efter?
  3. Vad behövde de göra innan de kunde ha en vårfest?
  4. Minns du vilka vårtecken hittade de i programmet?
  5. Vad är dina bästa vårtecken? Berätta!
  6. Måste vårtecken vara något som växer, vädret eller åsynen av ett djur ? Kommer du på andra slags vårtecken?
  7. De hittade något borttappat. Vad var det? Hur tänkte de att det kunde vara ett vårtecken?
  8. Många djur får ungar på våren. Vilka djurungar tycker du är sötast?
  9. Vilket var det sista vårtecknet de hittade?
  10. Janni nyser och snörvlar. Han är allergisk mot pollen. Känner du någon som är allergisk mot pollen?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

På jakt efter våren. 

Gör som vännerna i avsnittet. Gå på jakt efter vårtecken. Börja med att prata om vilka vårtecken man kan hitta i naturen. Fundera på om det finns vårtecken som man inte behöver vara i skogen/naturen för att hitta. 
Skriv och rita upp era förslag.
  • Som i programmet: Förklara hur man gör när man räknar med streck (staketräkning). När eleverna förstått skickas de ut på jakt. Ett streck för varje vårtecken de ser. När de hittat det antal ni sagt kommer de tillbaka och berättar.
  • Som bingo: Antingen väljer ni att ge klassen samma vårtecken att spana efter eller så får eleverna själva välja vilka vårtecken de ska leta efter. Om alla får samma är det bra med bilder på de vårtecken de ska hitta och allt eftersom de hittar dem så kryssar de rutan. Om de gör en egen bingobricka kan de antingen rita eller klistra på färdiga bilder på de vårtecknen de ska hitta. 

Oavsett hur jakten gick till: När ni kommer hem kan de i mindre grupper berätta vilket vårtecken som var lättast och svårast att hitta, om de sett fler vårtecken än de på lappen, om de har något favoritvårtecken osv. 

Vad händer i naturen på våren?

Ta reda på fakta. Vad som händer med träden, blommorna, djuren under våren. 

Rita och skriv om våren. Berätta om naturen. 

Vårblommor

Skapa vårblommor såsom tussilago, blå- och  vitsippor. 

Klipp kronbladen i färgat papper. Använd sugrör, målade  blompinnar eller hårt rullat grönt papper till stjälk .

Blomlådan/rabatten kan man göra av en kartong. Gör hål för stjälkarna i en eller flera kartonger. Måla eller klistra på färgat papper på kartongens sidor. Stoppa i era blommor!

Vårfest

I alla tider har människor firat våren. Man firar våren av olika anledningar. Visst skulle det vara kul att fixa en vårfest?
Planera er vårfest tillsammans.

  • Fundera över varför ni vill fira våren? 
  • Hur vill ni fira våren? Vilken typ av fest ska det vara? Utställning, konsert, dans, dikter, teater, mat, frågesport eller något annat? 
  • För vilka ska festen vara? Bara er, andra klasser, era vuxna eller andra? Hur ska ni bjuda in dem? 
  • När och var ska den vara? Vad ska ni göra på festen? 
  • Vad behöver ni förbereda?  

Vårdikt

Låt eleverna fundera över vad man kan, se, höra och känna på våren. Skriv och rita det så att alla kan se. Lår dem sedan rita eller skriva en vårdikt. Låt dem välja mellan att skriva llt själv, enbart fylla i  eller använda symbolpappret. 

Jag ser...

Jag hör...

Jag känner...

episodebild

När man tänker efter så stämmer det att nästan allt omkring oss kommer från naturen. När vännerna bestämmer sig för att odla jordgubbar lär de sig ett och annat om odling. 

Begreppslista

  • fotsteg
  • allergisk
  • jordgubbstårta
  • frukt
  • bär
  • geléhallon
  • skumbanan
  • odla
  • frö
  • jordgubbsodlare

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Kazoo önskar sig en jordgubbstårta. Vad skulle du önskat dig? Berätta!
  2. Varför säger Janni tillslut ja till att äta jordgubbstårta?
  3. Hur många namn på frukter och bär kan du/gruppen/klassen komma på?
  4. Vilken är din favoritfrukt eller bär?
  5. I programmet sådde de frön. Har du sått frön någon gång? Berätta mer!
  6. Har du överraskat någon någon gång? Berätta!
  7. I programmet är det jordgubbens dag. Det finns kanelbullens dag, nallens dag och en massa andra slags dagar. Har du någon favoritdag? Berätta!
  8. Det är inte bara sånt vi kan äta som kommer från naturen. Kan du komma på fler saker omkring oss som kommer från naturen?
  9. På slutet av programmet säger Ull att de fick hjälp från naturen när de bakade tårtan. Hur tror du att Ull menar? Förklara!

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Allt kommer från naturen!?

När man början fundera på vad som kommer från naturen börjar man fundera - kommer verkligen allt från naturen? 

  1. Gå runt i rummet och samla på er några saker var.
  2. Samlas i gruppen. Titta på varandras saker. Vad är sakerna gjorda av? Kommer det från naturen? 
  3. Sortera sedan sakerna i olika högar efter material. Tex. trä, plast och en vet inte-hög.
  4. Gå tillsammans igenom gruppernas vet inte högar för att hjälpa till att sortera färdigt. Finns det något som inte kommer från naturen? Hur tänker ni? 

Odla!

Så några olika frön. Välj gärna fröer som gror och växer snabbt såsom solros, ringblomma, pumpa, blomsterböna, krasse och sockerärtor. Låt eleverna fylla små krukor eller liknande, ex avklippta mjölkkartonger, med jord innan de stoppar ned fröerna lagom långt ned. Det är viktigt att det finns hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna ut. 

Samtala om vad som behöves för att fröna ska gro och växa? 

Placera fröplanteringarna på ett bra ställe och ta hand om dem. Studera dem lite extra noga en gång i veckan och passa på att föra en loggbok genom att rita av plantan med jämna mellanrum.

Överraska!

I programmet överraskar de Kazoo med en jordgubbstårta. 

  • Vem skulle du vilja överraska? 
  • Hur skulle du vilja överraska? 
  • Med vad skulle du vilja överraska? 

Rita och skriv så att andra kan få se hur det skulle se ut!

Jordgubbens livscykel.

Hur ser en jordgubbsplantas livscykel ut? Låt eleverna fundera och samtala innan ni går igenom det steg för steg. Titta på den del av avsnittet som visar detta. Avsluta med att rita en schematisk teckning tillsammans. 

Frö, fröet gror, blir planta som växer, får blommor, blommorna pollineras, blir bär (med frö på) osv. 

Måla!

Studera en jordgubbe noga. Vad kan man se? Tänk form, färg, detaljer. (frön, stjälk, blad).

Börja med att rita jordgubbens form. Tänk på att det ska vara en stor jordgubbe! Rita detaljerna också.

Vilka färger behövs? 

Sjung!

Om man ska lära sig något utantill kan en sång underlätta. Här är flera förslag på hur ni kan arbeta med sången. Allting kommer från naturen- texten.

  • Sjung sången och läs texten tillsammans för att skapa en förståelse för innebörden. 
  • Titta på musikvideon. 
  • Illustrera sången! Antingen väljer eleverna fritt vilken del de vill illustrera eller så blir de tilldelade en del. 
  • Gör en egen musikvideo till sången! 
  • Skicka hem låttexten så att de kan sjunga hemma!
  • Sjung den för andra i skolan, bjud föräldrar och andra vuxna på naturkonsert!​
episodebild

Träd är bra till jättemycket! Tur att det finns så många träd i skogen Vi letar likheter och skillnader mellan träden och börjar med att lära oss skillnad på löv- och barrträd.

Begreppslista

  • lövträd
  • barrträd
  • asp
  • ek
  • bok
  • björk
  • rönn
  • rötter
  • grenar
  • (träd)krona
  • blad och löv

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet och, för att alla ska komma till tals, tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Vännerna säger: Träd är bra till jättejättemycket! Håller du med? Vad kommer du på?
  2. "Jag vet var det finns ett träd! " sa Fiolin när det var dags för skattjakt. Men det var inte så enkelt. Varför?
  3. Vi fick se Listans tre-i-topp-lista över träd. Har du några favoritträd? Berätta varför.
  4. Vilka träd känner du igen? Berätta.
  5. Vilka barrträd kan du namnet på?
  6. Vilka lövträd kan du namnet på?
  7. Vännerna behövde lite hjälp för att hitta skatten. Vilka ledtrådar fick de?
  8. Under vilket slags träd låg skatten?
  9. Trädet har olika delar. Längst ned, under jorden finns... Ja, vaddå? Kan du fler delar på ett träd?
  10. En trädkrona finns högst upp på ett träd. Vilka andra slags kronor kan du komma på?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Trädets delar.

Krona, stam, bark, grenar, kvistar, löv/barr och rot. Lär er trädets delar tillsammans innan eleverna får färglägga en egengjord eller färdigtryckt teckning av ett träd. De som vill kan även skriva trädets delar på teckningen.

Barr- och lövträd.

Välj ut de barr och lövträd ni ska jobba med. 

Barrträd: Titta på likheter och skillnader. Studera barren, kottarna, barken, trädets form och läs om hur deras rötter växer. Vad är kottarnas uppgift? Lär dig känna igen och namnge ett eller två barrträd. 

Lövträd. Titta på likheter och skillnader. Studera lövens form, stammen och barken, kronans form. Ta reda på hur trädet sprider sina frön, Lär dig känna igen och namnge ett eller två lövträd.

Jämför barr och lövträd genom ett gemensamt Venndiagram. Vilka likheter och skillnader ser ni? 

Gå på en trädsamlarpromenad och räkna hur många löv eller barrträd ni ser. Vilket träd är vanligast i närheten av er skola? På er utflyktsplats? Hemma hos er? Gissa innan ni räknar!

Olika perspektiv i en skog.

Läs upp nedanstående direktiv, fundera tillsammans på vad de betyder. 

  • Hur ser skogen ut om du står framför den och tittar rakt på den? 
  • Hur ser skogen ut om du står inne i skogen och tittar? 
  • Hur ser skogen ut om du ligger på rygg mitt i den och tittar uppåt? 
  • Hur ser skogen ut om du skulle flyga ovanför den? 

Ta med papper, pennor och/eller kol. Om ni inte kan ta er till en skog kan det fungera att vara i klassrummet. Låt eleverna:

1. Snabbteckna med blyerts/kol i skogen eller i klassrummet. Gärna på ett papper med fyra rutor (framför, i, på rygg, ovanför) för att få med alla perspektiv.

2. Välja ut en av de snabbtecknade och ha som förlaga till en mer detaljerad. 

Titta på bilderna och samtala om dem. 

Är det löv-barr eller blandskog?

Vilken tid på dygnet är det? Är det morgon, dag, kväll, natt? Hur är ljuset? 

Vilket årstid? Hur kan man se det? 

Fundera på perspektiven. Vilka djur skulle kunna uppleva skogen ur de olika perspektiven? 

Ett träd-många möjligheter

Träd är viktiga! Skogar med dess träd kan t.ex. rena vår luft, ge oss skugga och regnskydd och vara hus och mat till insekter och djur. Att vara i skogen är också härligt och nyttigt för vår insida. 

Av trä kan man tillverka många saker om och om igen. Se er omkring. Vad i ert klassrum  är tillverkat av trä? 

Ta reda på mer trädfakta tillsammans! Kanske med en film från UR?

Sammanfatta det ni lärt och kan om träd. Skriv och rita om hur bra träd är så att fler kan få veta!

episodebild

Tänk att folk slänger skräp i naturen! Vännerna får nog. Det är dags att göra något åt saken.

Begreppslista

  • kull
  • tomburk
  • återvinningen
  • protestera
  • sortera
  • återvinna
  • svinn
  • servett
  • konservburk

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet. För att alla ska komma till tals är de tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Vad snubblade Fiolin på när de lekte kull?
  2. Vad bestämmer de sig för att göra istället för att leka kull?
  3. Varför är det dåligt med tomburkar, plast och annat skräp i naturen?
  4. Har du sett skräp på marken eller i naturen någon gång?
  5. Varför tror du att vissa slänger skräp på marken?
  6. Vilken kroppsdel saknas på skräproboten?
  7. Hur såg skräproboten ut? Beskriv den.
  8. På vilka olika ställen ska man kasta skräp?
  9. Vad är skillnaden mellan en papperskorg och återvinningsstationen?
  10. I programmet säger de: att källsortera är att spara på naturen. Vad menas med det?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Skräpplockardag

Fixa en egen skräpplockardag. Plocka, sortera och kasta det på rätt ställe. Dela gärna ut en skräpplockarmedalj som avslutning.

Bjud in andra klasser att vara med på er skräpplockardag! 

Förvandla!

Samla på er olika material som ska till återvinningen ex. toarullar, plastburkar, metall och annat. Kanske har ni en återvinningsplats i skolan där ni kan hämta material? 

Se över vad som finns och skapa sedan med hjälp av limpistol, häftapparater, snören och en rejäl dos fantasi och kreativitet något nytt av det gamla skräpet. 

Ha sedan en utställning där ni visar varandra era skapelser!

Förändra!

Hur kan man få andra människor att inte skräpa ned? 

Vad behövs? En papperskorg som syns extra bra,? En papperskorg som berömmer eller skäller? Skyltar och påminnelser? Information? Belöningar? Eller behövs någon uppfinning av något slag? 

Beskriv er plan och rita eller skapa den!

Återvinn!

  • Hur och var sorterar ni skräp på er skola? Hur sorterar ni skräp i klassrummet? Visa och berätta för eleverna. 
  • Kan ni bli ännu bättre på att inte slösa, återvinna och/eller återbruka? Hur? 
  • Återvinner ni något tillbaka in i verksamheten? Använder ni t.ex., toarullar och kartong när ni pysslar? 
  • Ta med olika typer av skräp och fundera på om ni vet hur de ska sorteras. När ni har delat upp skräpet kan ni kanske ta er till er närmsta återvinningsstation och kasta rätt. 
  • Vad händer med materialet som ni källsorterar? 
  • Red ut betydelsen av orden återvinna, återbruka, källsortera i klassen. Kommer ni på  fler liknande ord? 
  • Titta gärna på en film om återvinning från UR.

Sjung!

Om man ska lära sig något utantill kan en sång underlätta. Här är flera förslag på hur ni kan arbeta med sången. Sluta skräpa ned-texten.

  • Sjung sången och läs texten tillsammans för att skapa en förståelse för innebörden. 
  • Titta på musikvideon. 
  • Illustrera sången! Antingen väljer eleverna fritt vilken del de vill illustrera eller så blir de tilldelade en del. 
  • Gör en egen musikvideo till sången! 
  • Skicka hem låttexten så att de kan sjunga hemma!
  • Sjung den för andra i skolan, bjud föräldrar och andra vuxna på naturkonsert!​
episodebild

Det är dags att utforska sjön. Vännerna tar med sig håvar och ger sig av. Men det blir drama på bryggan! Tur att de har håvar.

Begreppslista

  • flytväst
  • håv
  • håva
  • abborre
  • öring
  • regnbåge (fisken)
  • fenor
  • hålla andan
  • under ytan
  • lungor
  • bryggan
  • fångst
  • gälar

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet och, för att alla ska komma till tals, tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Hur kunde man se att klassen skulle till sjön?
  2. Fiskar och människor ser väldigt olika ut. Fundera på vilka skillnader det finns mellan oss. Finns det någon likhet?
  3. Vännerna hade med sig håvar och skulle "håva". Vad gör man då? Finns det andra tillfällen när man har användning av en håv?
  4. Har du håvat någon gång? Berätta!
  5. Listan berättade om sina tre favoritfiskar. Har du några favoritfiskar? Berätta!
  6. När man är vid vatten behöver man vara försiktig. Vad ska man tänka på när man är vid vatten, i en båt eller på en brygga?
  7. Hur många olika slags fiskar kan ni namnet på?
  8. De lockar fiskarna med brödbitar. Vad mer tror du att fiskar gillar att äta?
  9. Hur får Fiolin tillbaka sin stövel?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Fenor, fjäll och gälar.

  1. Titta på olika slags fiskar. Titta noga på hur de ser ut. Titta på form, storlek, färg antal fenor och andra detaljer. Vilka likheter och olikheter ser ni mellan de olika fiskarna? 
  2. Rita en fantasifisk. 
  3. Lär er fiskens olika delar. Vad kallas de olika fenorna och hur används de? Vad är fiskfjäll? Låt eleverna rita en fisk där de olika delarna syns. Dra streck från delar och skriv vad delarna heter. 
  4. Välj en fisk och för in den i en fyrfältare

Fakta under ytan.

  • Vad, förutom fisk, lever i vatten (ex. i en sjö)? Vad och vilka trivs lägst ned, i mitten och vid ytan? 
  • Vilka olika fisksorter kan ni? Hur kan man känna igen de olika sorterna? Rita av de ni kan.
  • Sortera fisksorter på olika sätt. Efter färg, form, storlek, farlighet osv. 
  • Vad äter fiskar? Sover fiskar? Hur andas de? Varför sjunker de inte? Har fiskar hem? Var finns det fisk? Ta reda på allt ni undrar ni om fisk! 

Vattenord 

Hur många vattenord kan ni? Utmana varandra. Hur lång lista kan ni skriva? 

Bestäm reglerna innan. Vad tycker ni räknas som vattenord? Sjö och vattenpöl är kanske självklara, men ska ord som badkläder, metspö och regn godkännas? 

episodebild

Insekter är viktigare än vad man kan tro. Genom att lära oss om dem kan vi se till att de trivs och mår bra.

Begreppslista

  • fågelskåda
  • rödhake
  • fluga
  • flugsmälla
  • pollinering
  • pollinatör
  • fjäril
  • humla
  • insektshotell

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet och, för att alla ska komma till tals, tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Vad spanar Fiolin efter i början av avsnittet?
  2. Vad är det som stör dem?
  3. I frågesporten var frågan: Hur många ben har en fluga? Vet du?
  4. Vad tillverkar Majs och Fiolin först?
  5. Vad berättar Janni om flugor? Varför är de och andra insekter viktiga?
  6. Har du hört ordet pollinera förut? Kan du förklara vad det betyder?
  7. Minns du några insekter som är pollinatörer?
  8. På vilket sätt hjälper vännerna de insekterna?
  9. Vet du fler sätt man kan hjälpa insekter på?
  10. Minns du Listan insektslista? Hur ser din tre-i-topp-lista ut?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Viktiga insekter

  • Fastställ vad en insekt är. 
  • Inventera. Vilka insekter känner klassen till? Skriv en lista.
  • Låt eleverna väja ut en insekt att lära sig mer om. Gör en fyrfältare. Hur ser den ut, vad äter den, var trivs den? Har den någon specialitet eller finns den annan spännande fakta? Varför är den viktig? 
  • Jämför två eller tre olika insekter. Vilka likheter har de? Vad skiljer dem åt? Gör gärna jämförelsen i ett Venndiagram bestående av två eller tre cirklar. 

Pollinering

Sök fakta. Vad betyder pollinera? Varför är det viktigt? Hur går det till? Vilka insekter är pollinatörer? Ta reda på svaren genom att söka fakta, titta på faktafilm och läs böcker och leta på internet tillsammans. 

Låt eleverna göra en bildsekvens (likt en seriestripp) där man ser de olika stegen i pollineringen. 

Gör klassens egna topplista över era favoritpolinatörer. Visa hur de ser ut och berätta varför de är viktiga. 

Insektskonst

  • Bli en insekt. Gör egna vingar och antenner av papper, piprensare, tyg och ståltråd eller annat skapandematerial.
  • Pärla en insekt. Hitta pärlplattemönster för insekter. 
  • Måla en insekt. Ta fram bilder av insekter och studera dem noga. Prata om form, färg och andra detaljer. Börja med blyerts innan du färglägger. 
  • Gör en insekt i 3D. använd hönsnät eller ståltråd till stomme och täck skulpturen med gipsbindor eller papier mace. Måla när den torkat. 

Bli en insektshjälpare! 

Insekter är viktiga. Vi kan se till att de mår bra på flera olika sätt. 

  • Fyll en skål med vatten. Lägg i några stenar och kvistar som insekterna kan stå på när de dricker. Ställ skålen på din balkong, i din trädgård eller i en park nära dig. Fyll på med nytt vatten då och då. 
  • Samla stenar, grenar, kvistar och gammat trä i en hög. Där trivs insekter. 
  • Plantera eller ställ ut växter och  blommor som insekter gillar. Ta reda på vilka. 
  • Låt delar av gräsmattan bli en äng. Finns det en gräsmatta i närheten kan du be den som klipper den att inte klippa hela gräsmattan eftersom insekter gillar när det är högt gräs och blommor.
  • Bygg ett insektshotell! Ta redan på hur. Det finns flera sätt att göra det på. 
episodebild

Vännerna har fått nys om att blommor under kudden kan hjälpa en att se in i framtiden? Kan det stämma? Nu gäller det bara att hitta och känna igen sju olika sorters blommor. 

Begreppslista

  • sommaravslutningsfest
  • marsipantårta
  • marsipanros
  • äng
  • förr i tiden
  • gammal folktro
  • se in i framtiden
  • påskägg
  • rötter
  • stjälk
  • bukett
  • vissen
  • blåklocka, rödklöver, vitsippa, smörblomma, prästkrage, midsommarblomster, maskros, förgätmigej, nattviol

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet och, för att alla ska komma till tals, tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. I programmet förberedde de en sommaravslutning. Hur tycker du att en riktigt bra skolavslutning ska vara? Berätta!
  2. Vilka olika blommor kan du namnet på?
  3. Har du någon favoritblomma? Vilken?
  4. Varför vill de plocka sju olika sorters blommor i programmet?
  5. Har du hört talas om att lägga blommor under kudden? Har du testat? Fungerade det?
  6. Vad skulle du vilja kunna se om du kunde se in i framtiden?
  7. När man plockar blommor ska man inte dra upp roten. Varför?
  8. Försök att beskriva hur en blåklocka, smörblomma, maskros, midsommarblomster, prästkrage och en förgätmigej ser ut?
  9. Varför tror du att vissa blommor är fridlysta?
  10. Med blommornas hjälp hoppas Kazoo på att få drömma om vad han ska jobba med när han blir stor. Vet du vad du skulle vilja jobba med när du blir stor? Berätta!

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Blommans delar.

En blomma består av olika delar och dessa delar har namn. En förenklad beskrivning av en blommas delar skulle kunna vara: rot, stjälk, blad och blomma. 

Öva på blommans olika delar och låt eleverna rita en blomma där de olika delarna markeras. 

En blombukett som aldrig vissnar!

  • Låt eleverna måla av och klippa ut blommor med stjälk. Rita sedan en vas som de klipper ut. Fäst vasen på ett annat papper och stoppa blommorna mellan vasen och bakgrundspappret. 
  • En variant kan vara att skapa 3D-blommor ex med piprensare och silkespapper. Rita upp vasens form på ett dubbelt papper som klipps ut för att sedan häftas ihop. Vik botten och sedan kan blommorna placeras i den.
  • Gör blomsterkransar, pärlplatteblommor, tygblommor, fönsterdekoraktioner, girlanger, blomrabatter... det finns en mängd sätt att skapa blommor på!

Sju sorters blommor.

I programmet plockade de blåklocka, smörblomma, maskros, midsommarblomster, prästkrage och förgätmigej. Även rödklöver, vitsippa och nattviol nämndes. Visa bilder på de olika blommorna. Titta noga tillsammans. Vilken färg har de? Hur ser själva blomman ut? Hur är bladen formade. Hur ser stjälken ut (lång, kort, förgrenad m.m.)? Var brukar de växa? När brukar de blomma? 

Leta gärna likheter och skillnader mellan de olika blommorna. 

För att lära sig några vanliga blomsorter kan man göra på flera sätt. Här följer några tips.

  • Blombok. Låt eleverna rita av x antal blommor en en blombok. En blomma på varje sida. Där kan de skriva blommans namn. Uppmuntra dem gärna att skriva mer om varje blomma. Kanske beskriva dess utseende och färg och/eller fakta om den.
  • Memory. Låt eleverna skapa ett eget memory genom att antingen rita två av varje blomstersort ni lärt er eller rita par genom att rita blomman och dess namn. Ett tredje alternativ kan vara att det finns kopior av blommorna att färglägga. Här kan eleverna kanske få välja tillvägagångssätt?
  • Parövning. Skriv ut kopiera och plasta in de blommor ni väljer att fokusera på. Se till att det finns ett set av blommor på två elever. Låt eleverna turas om att vara den som vänder på kortet och den som ska namnge blomman. Om båda vill kan de tävla och försöka vara den som säger blommans namn först. 
  • Gruppövning. Låt eleverna få var sitt kort med en blomma på. Det gör ingenting att samma blomma förekommer fler gånger. Se till att de vet vad den blomma de startar med heter. Nu är det dags att mingla runt i rummet. När de möter en klasskompis visar de sin bild  och säger: Jag har en X vad har du? När båda sagt sin blommas namn byter de bild och fortsätter att mingla. Man kan bestämma att minglandet sker under en viss tid eller att man ska byta bild fem gånger innan man sätter sig på sin plats igen. Denna övning kan man variera på olika sätt. När eleverna är säkrare på blomnamnen kan de istället säga klasskompisens blomma när de möts för att sedan behålla sin startbild. 

Folktro

Mycket i avsnittet kretsade runt att plocka sju olika sorters blommor för att, som vännerna sa, kunna se in i framtiden. Detta kan behöva förklaras för eleverna. Kanske känner de till och kan göra kopplingen till den gamla folktron, kanske inte. Här följer en text som kan underlätta samtalet kring och förklaringen av sedan. 

I gamla bondesamhällets folktro ansågs många stora högtider lämpa sig särskilt väl för att förutsäga händelser om framtiden. Om  enskilda personers hälsa, om skörden skulle bli bra eller vilka som var på väg att gifta sig. Kärleksspådomar var särskilt populära. Midsommarnatten är en av årets ljusaste nätter och man trodde att den vara full av magi.  Det sas att det var en natt då gränsen mellan människornas värld och det övernaturliga suddades ut. Man tänkte att naturen fylldes av mystiska krafter och att övernaturliga väsen var särskilt aktiva. Med hjälp av nattens magiska krafter trodde man att kunde unga, ogifta kvinnor få reda på vem de skulle gifta sig med. 

Det fanns olika sätt att få svar på vem det tilltänkta maken var. En av sederna var alltså att plocka sju blommor och lägga dem under huvudkudden. På vissa platser skulle man plocka nio blommor i stället för sju. Talen sju och nio är magiska och används ofta inom folktron och just ojämna tal uppfattas som magiska i många kulturer. 

Det fanns också ritualer som hörde ihop med blomplockandet. Den unga kvinnan skulle enligt traditionen plocka blommorna under tystnad. Bröts tystnaden var även magin bruten.  På många ställen ingick det också att hoppa över sju eller nio gärdsgårdar – lika många som antalet blommor – innan sänggåendet och drömmarna.

episodebild

Att vara i naturen gör gott för både kropp och själ. Vännerna hittar pulshöjande hinderbanor i naturen likväl som avslappningsytor och spänning. Tänk vad naturen är bra!

Begreppslista

  • koncentration, koncentrera sig
  • kryper i benen, kryper i kroppen
  • att ha myror i benen
  • hinderbana
  • balansera
  • stock
  • slalom
  • stubbe
  • grodhopp
  • bergstopp
  • bäck

Frågor

Under rubriken Arbeta med programmet finns allmänna, sammanfattande frågor som passar alla avsnitt. 

Frågorna nedan är kopplade till avsnittet och, för att alla ska komma till tals, tänkta att besvaras i mindre grupper. 

  1. Varför blir klassen osams under högläsningen?
  2. Många i Djurisklassen kunde känna igen sig när Satsumas berättade om att det kan vara svårt att koncentrera sig. Känner du igen det Satsumas beskriver?
  3. Ibland kan man, trots att det är jobbigt, orka koncentrera sig en liten stund till. Har du något knep som hjälper dig att orka lite till?
  4. Ibland kan det vara lätt att koncentrera sig. Är det så för dig? När?
  5. Finns det tillfällen när det är bra att ha spring i benen? Berätta!
  6. I klassens hinderbana gjorde de grodhopp. Vilka andra slags hopp kan man göra?
  7. Vad skulle du helst vilja testa att göra på Djurishinderbanan i skogen?
  8. Listan berättade om sina tre favoritplatser i naturen. Har du någon favoritplats i naturen? Berätta!
  9. Klassens avslappning började med att de skulle lyssna på skogen och naturen. Testa att blunda och lyssna där du är nu. Vad kan man höra?
  10. Vi mår bra av att röra på oss men det är också bra att vila. Fundera på varför det kan vara bra?

Arbeta vidare

Här finns övningar baserade på det aktuella avsnittet att arbeta vidare med. Vissa övningar behöver för- och efterarbete andra inte. Vissa fungerar bäst i grupp, andra individuellt.

Fokustips

Ibland är det enklare att fokusera än andra gånger. Hur är det för er? I vilka sammanhang kan ni fokusera länge och när är det svårt? Varför är det så? 

Man kan öva på att stretcha sin uthållighet och förmåga att fokusera lite grann. Då kan det vara bra att ta till olika knep som gör det enklare att fokusera. Kom på olika knep tillsammans. Tänk på att det ska vara knep som funkar utan att störa andra. 

  • Uppmana eleverna att enskilt fundera på vad de brukar göra för att klara av att fokusera en lite längre stund. Något som inte stör andra i klassen.
  • Skriv upp elevernas förslag så att alla kan se. 
  • Välj ut några att testa. 

Till eleverna: 

  1. Välj en eller några knep som passar dig. Rita och skriv upp dem så att du kommer ihåg dem.
  2. Gör en fokushjälparplansch tillsammans där man lätt kan se och påminnas om olika sätt att stretcha sin uthållighet.
  3. Välj ett nytt sätt som du testar under en vecka. Hur gick det? 

Rörelsepaus

Det är bra för hela kroppen att röra på sig. Att röra på sig ordentligt innan man ska fokusera och/eller sitta still är ett bra knep. Det är inte bra för någon att sitta still för länge klassrummet. Vissa behöver många rörelsepauser, andra bara ett par, vissa känner när de behöver röra på sig, andra inte. Man är och behöver olika helt enkelt. 

En rörelsepaus kan vara många olika saker. Det kan vara att sjunga en sång med rörelser, hoppa på olika sätt, härma en dans från internet eller göra en utmaning. 

Även om klassen brukar ha rörelsepauser kan det vara svårt för eleverna att komma på nya. Därför kan det vara bra om det finns några förslag som inspirerar. Gör en lista av förslagen. Testa alla förslag eller rösta fram klassens favoriter. Kanske skapas klassens 10-i-topp-lista att använda i vardagen?

Titta tillsammans med eleverna igenom en vanlig dag. När kan det passa med gemensamma rörelsepauser i klassrummet? 

  • Tärningsrörelse. Skriv/rita sex stycken olika rörelser som hoppa 10 ggr på ett ben, snurra tre varv, hoppa 20 jämfotahopp, osv. Låt sedan en analog eller digital tärning bestämma vilken rörelse som ska göras. 
  • Rörelsehjul. Sökord: lyckohjul  eller lyckohjul+ övningar på internet och få uppslag till vilka rörelser som kan kopplas till ett snurrande hjul. Om man inte har ett hjul finns det digitala att använda på internet.
  • Dansrörelse. Härma olika danser på internet. 
  • Utmaningsrörelse. Sökord: brainbreaks, pulshöjande/rörelsepaus i klassrum eller hjärna motorik för idéer. 
  • Spegelrörelse. Stå så att alla kan se varandra. Låt den elev som vill göra en rörelse som de andra härmar. 
  • Kortleksrörelse. Dra ett kort och se vilken rörelse det blir. Här finns flera varianter, ex: Varje kort symboliserar en rörelse eller de klädda korten symboliserar en rörelse och nummerkort antalet repetitioner. 

Må bra!

Vad behöver vi för att må bra? Låt eleverna fundera, gärna enskilt eller i par innan de delar sina tankar med fler. Be eleverna att motivera sina svar. Varför är det bra? 

Det finns mycket som är bra för den fysiska och psykiska hälsan, och det kan såklart vara olika för olika personer. Men man skulle kunna tänka utifrån några få rubriker. Försök att låta eleverna sortera sina tankar om vad man behöver under någon av nedanstående rubriker. Delge varandra tips och tankar på hur eller vad man göra för att ex röra på sig mer, somna enklare, äta bra osv. 

För att må bra behöver vi:

  • Rörelse och motion 
  • Vila och sömn
  • Äta och dricka, gärna varierat och gärna nyttigt.
  • Dagsljus och gärna natur 
  • Social kontakt, dvs att umgås med andra.

Nu går det att jobba vidare med kost och hälsa på olika sätt.

Exempelvis kan man göra en gemensam affisch med rubriker och bilder som ni kan ha som en påminnelse i klassen. Man kan jobba med en rubrik i taget. Varför är detta bra för oss? Ge varandra tips om hur man kan göra för att ex varva ned innan läggdags, våga testa nya grönsaker, umgås med släkt och vänner osv?  Hur ser det ut när du är ute och går i skogen? Skriv/rita om varje rubrik. Titta på faktafilm om ex vila och sömn. 

Hinderbana

Gör egna hinderbanor! Använd er skolgård, närliggande parker och er utflyktsplats som utgångspunkt. Låt eleverna fundera i förväg, rita upp banan eller bara inventera vad man kan använda till en hinderbana på de olika ställena. 

Ta er till de platserna som är möjliga så att eleverna kan testa sina och andras idéer. 

På skolgården kan det vara extra roligt att ha en låda med ex koner, gatukritor och rockringar som kan användas till en gemensam hinderbana. Kanske kan de bli en rutin att alla tar ett varv i hinderbanan som start eller avslut på utevistelsen? 

Vila och avslappning

  • Prata om varför vila och sömn är viktigt. Låt eleverna berätta om när, var och hur de vilar. Låt dem ge varandra tips och idéer på hur, var och när man kan ladda batterierna. Är det lätt eller svårt för dig att somna? 
  • Har du en favoritplats hemma, i skogen, på skolan eller någon annanstans? Ett ställe där du känner att du får vila och slappna av. Hur känns det när du är där? Berätta!
  • Testa att göra avslappningsövningar tillsammans. Massage och massagesagor, avslappningsövning (ex Slappis från UR).

Dikt

Bege er till skogen. Lägg eller sätt er på en härlig plats. Var stilla och tysta en stund. Vad kan du se? Vad kan du höra? Vad känner du? 

Dela ett papper i tre delar. Rita ett öga på en del, ett öra på en del, ett hjärta på en del. Gör sen din dikt genom att rita och/eller skriva vad du såg, hörde och kände när du var i skogen.