Seriebild

LärarhandledningNO Naturligtvis

En serie korta program om olika kemiska och fysikaliska fenomen där begrepp och förklaringsmodeller förklaras för att väcka elevernas nyfikenhet och intresse. Vi får möta olika forskare och experter, får en historisk tillbakablick samt hur vi påverkas i vardagen.

Syfte och målgrupp

Syftet är att öka elevernas nyfikenhet på och intresse för fysiken och kemins värld. Programserien har flera funktioner och kan bland annat utveckla kunskap om fysikens och kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen.

Lärarhandledningen är riktad mot åk 4-6 men kan även användas och anpassas för åk 3 alternativt åk 7-9.

Centralt innehåll i fysik och kemi:

  • Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himla­kroppar.
  • Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och ne­der­börd uppstår.
  • Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
  • Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan på­ver­ka energiflödena med hjälp av olika värmeledande och isolerande ma­te­rial.
  • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.
  • Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.
  • Några instrument samt hur de används för att mäta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.
  • Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
  • Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, lednings­förmåga, surt eller basiskt.
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Luftens egenskaper och sammansättning.
  • Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.
  • Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

Om handledningen

Struktur och upplägg

I lärarhandledningen finns förslag på hur du kan arbeta med programmen. Återkommande rubriker i alla avsnittsspecifika delar är: Om avsnittet, Begrepp, Frågor och Arbeta vidare.

Arbeta med programmet

Till varje avsnitt finns en lista med begrepp som förekommer i programmet. Eleverna kan arbeta med begreppen både innan de tittar på ett program och efter att de har sett avsnittet.

Om eleverna arbetar med begreppen innan de har sett programmet har du möjlighet att skapa dig en uppfattning om elevernas förförståelse av innehållet. När eleverna har sett ett program kan de förklara begreppen eller använda dem för att sammanfatta programmets innehåll.

När eleverna ska arbeta med begreppen kan du förslagsvis använda följande struktur och arbetsgång:

  1. Ställ en öppen fråga om ett begrepp till eleverna, till exempel Vad tänker du på när du hör ordet tyngdkraft?
  2. Eleverna funderar en stund enskilt. De kan skriva stödord eller rita bilder för att förbereda sig för nästa steg.
  3. Dela in eleverna i par. Eleverna i paren berättar för varandra om sina tankar.
  4. Lyft några pars tankar i helklass.

Begrepp

Centrala begrepp kan exemplifieras med bilder och konkreta exempel. 

Arbeta inför varje avsnitt med begreppslistan  med hjälp av frågorna:

  • Vad betyder begreppet?
  • I vilka sammanhang används begreppet? Hur används begreppet?
  • När använder du begreppet?

Låt gärna eleverna diskutera begreppen parvis för att konkretisera både betydelse och förståelse av orden. Tänk på att knyta ihop diskussionerna i helklass så att eleverna går in avsnittet med samma förförståelse.

Andra begrepp som  inte direkt förekommer i avsnitten  men som kan vara bra att lyfta innan  användning av serien  är:

Reaktion, fast, flytande, gas, vakuum, atmosfär, densitet, riktning, reglerar, energikällor, energiförbrukning.

episodebild

Det här avsnittet handlar om värme och vad värme är och var det kommer ifrån. Det handlar även om hur vi mäter värme och hur vi kan skydda oss mot det.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • temperatur
  • termometer
  • atomer
  • molekyler
  • celsiusskalan
  • värmeenergi
  • ledning - konduktion
  • strålning
  • strömning -konvention

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vad är värme?
  2. Varför blir det varmt?
  3. Vad kommer värmen ifrån?
  4. Hur mäter vi värme?
  5. Hur fungerar en termometer?
  6. Hur skyddar sig djur och människor från värme?

Arbeta vidare

Undersökning: vilken ballong går sönder först?

Material – två ballonger, två värmeljus

Låt eleverna titta igenom den delen som visar undersökning. Sedan skriver de ner hur undersökning kan gå till.

Genomför undersökning

Diskutera resultatet samt varför går ballongen utan vatten sönder först?

episodebild

Det här avsnittet handlar om hur universum och vårt solsystem skapades. Hur planeternas rörelse påverka oss, våra årstider, månader och dygn.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • himlakroppar
  • Big bang
  • geocentrisk världsbild
  • heliocentrisk världsbild
  • skottår
  • dragningskraft
  • omloppsbana
  • ebb
  • flod

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Hur skapades universum och vårt solsystem?
  2. Hur påverkas vi på jorden av planeternas rörelse?
  3. Varför har vi olika årstider?
  4. Vad är ett dygn?
  5. Vad är dragningskraft och hur påverkas vi av det?
  6. Vad är egentligen ett skottår?

Arbeta vidare

Dela in klassen i två grupper. Låt den ena gruppen skriva ner de ord och begrepp från avsnittet som de är bekanta med och kan förklara. Den andra gruppen skriver ner de ord och begrepp som är oklara eller som de inte kan förklara. Avsluta med att gemensamt i hela klassen diskutera de listade orden och begreppen för att befästa kunskapen.

Uppdrag:

Låt eleverna skapa en liten teater av hur planeterna rör sig.

episodebild

Det här avsnittet handlar om vilka olika typer av energikällor som finns. Programmet tar bland annat upp energiprincipen, vikten av energi och varför energi är viktigt.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • energi
  • elektricitet
  • energiprincipen
  • värmeenergi
  • rörelseenergi
  • strålningsenergi
  • kemisk energi
  • lägesenergi
  • förnybar energi
  • effekt - watt
  • vågkraft
  • vindkraft
  • kärnkraft
  • icke förnybar energi

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Hur fungerar energi?
  2. Var finns energi?
  3. Vad är energiprincipen?
  4. Vilken är vår största energikälla?
  5. Vilka olika sorteras energikällor har vi?
  6. Hur mäter vi energi?
  7. Varför är energi viktigt?

Arbeta vidare

Uppdrag:  Energiprincipen.

Material: olika föremål (exempelvis en penna, ett suddgummi, en bok )

låt eleverna hålla objektet på en höjd (t.ex. stående på en stol) och släpp det sedan fritt så att det faller till marken.

observera hur objektet accelererar när det faller. Detta är omvandlingen från objektets lägesenergi (när det hålls uppe) till kinetisk energi (när det rör sig nedåt).

Diskussion: Reflektera över hur energin omvandlas från lägesenergi till kinetisk energi och hur detta exempel illustrerar att energi inte försvinner, den förändras bara form.

episodebild

Det här avsnittet handlar om de olika osynliga krafterna runt oss och hur dessa påverkar oss.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • kraft
  • dragningskraft
  • gravitation
  • tyngdkraft
  • normalkraft
  • tryckkraft
  • friktion
  • motstånd
  • stödyta
  • tyngdpunkt
  • accelerationskraft

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vilka olika sorters krafter finns?
  2. Vilka effekter har dragningskraften på oss?
  3. Vad menas med friktion?
  4. Varför bör vi lära oss mer om friktion?
  5. Hur påverkas vi av de olika krafterna i vardagen?

Arbeta vidare

Undersökning: ballongraketen

Material – långt snöre, ballong, tejp, sax, sugrör

Steg-för-steg:

  1. Trä snöret genom sugröret och spänn det mellan två punkter.
  2. Blås upp ballongen, fäst den på sugröret med tejpen, och rikta öppningen mot ena änden.
  3. Släpp ballongen för att se den röra sig längs snöret när luften strömmar ut.
  4. Diskutera hur och varför ballongen rör sig baserat på utströmmande luft.
episodebild

Det här avsnittet handlar om ljud, vad det är, hur det färdas och olika ljudkällor samt hur vi mäter ljud.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • ljud
  • ljudkälla
  • tryckvåg
  • vibration
  • fonograf
  • decibel
  • ljudvågor
  • hög ton
  • låg ton
  • våglängd
  • frekvens
  • hertz
  • infraljud
  • ultraljud

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vad är ljud?
  2. Hur fungerar ljud?
  3. Hur sprids ljud?
  4. Vilka olika ljudkällor finns det?
  5. Vad är en fonograf?
  6. Varför är det bra att kunna mäta ljud?
  7. Hur påverkas vi av ljud?
  8. Vilka djur hör bäst?

Arbeta vidare

Uppgift: Synliggöra Ljudvågor

Material:  Platt metallplatta eller ett papper, en högtalare kopplat till ljudkälla och lite salt .

Låt eleverna placera metallplattan/ pappret  ovanpå högtalaren.
Strö salt jämnt över plattan.
Spela upp ljud
Titta på hur saltet bildar mönster, vilket visar ljudvågornas rörelse.
 Diskutera hur olika toner påverkar saltets mönster och vad detta visar om ljudvågor.​​

episodebild

Det här avsnittet handlar om vatten, vad det är, hur det påverkar oss och dess kretslopp.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • H2O
  • sötvatten
  • saltvatten
  • fast - is
  • flytande - vatten
  • gas - vattenånga
  • avdunsta
  • kondensera
  • nederbörd
  • grundvatten
  • filtrera
  • avloppsreningsverk

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Varför kallas jorden för "den blå planeten"?
  2. Vad innehåller vatten?
  3. Varför behöver vi vatten?
  4. Vad använde vi vatten till?
  5. Kan vi dricka allt vatten?
  6. Var kommer vatten ifrån?
  7. Vad skulle hända om det inte finns något vatten?

Arbeta vidare

Dela in klassen i två grupper. Låt den ena gruppen skriva ner de ord och begrepp från avsnittet som de är bekanta med och kan förklara. Den andra gruppen skriver ner de ord och begrepp som är oklara eller som de inte kan förklara. Avsluta med att gemensamt i hela klassen diskutera de listade orden och begreppen för att öka förståelsen.

Uppdrag:

Låt eleverna få rita en seriestripp på vattnets kretslopp

Låt de få spela upp en teater om hur det fungerar

episodebild

Det här avsnittet handlar om luft. Programmet förklarar vad atmosfären är, vad vi använder luft till samt hur luft påverkar vädret.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • atmosfär
  • barometer
  • högtryck
  • klimat
  • lufttryck
  • väder

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vad är atmosfären?
  2. Vad är receptet på luft?
  3. Hur använder vi luft?
  4. Hur mycket väger en liter luft?
  5. Vad är lufttryck?
  6. Hur mäter vi luft?
  7. Hur uppstår vindar?
  8. Hur påverkas vi av väder?
  9. Varför är det viktigt att mäta vädret?

Arbeta vidare

Dela in klassen i två grupper. Låt den ena gruppen skriva ner de ord och begrepp från avsnittet som de är bekanta med och kan förklara. Den andra gruppen skriver ner de ord och begrepp som är oklara eller som de inte kan förklara. Avsluta med att gemensamt i hela klassen diskutera de listade orden och begreppen för att befästa kunskapen.

Uppgift: Krossa en Burk med Lufttryck

Material: En om aluminiumläskburk, varmt vatten och en skål med iskallt vatten

Häll varmt vatten i läskburken och låt stå i några minuter.

Töm ut det varma vattnet och placera omedelbart burken upp och ner i skålen med iskallt vatten.

Se hur burken krossas av lufttrycksförändringen när den svalnar snabbt.

Diskutera hur förändringar i lufttrycket inuti och utanför burken leder till att burken kollapsar.

episodebild

Det här avsnittet handlar om ljus och våra ljuskällor. Programmet innehåller förklaringar om hur skugga uppstår, hur snabbt ljuset kan färdas, vitt ljus och om hur regnbågen uppstår.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • ljuskälla
  • ljusets hastighet
  • reflektion
  • vitt ljus
  • absorbera
  • spektrum
  • linser

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vad är ljus?
  2. Vilka ljuskällor har vi?
  3. Hur uppstår en skugga?
  4. Hur snabbt rör sig ljuset?
  5. Varför är ljuset viktigt för oss?
  6. Hur bildas en regnbåge?
  7. Hur kan vi använda förmågan att bryta ljuset?

Arbeta vidare

Dela in klassen i två grupper. Låt den ena gruppen skriva ner de ord och begrepp från avsnittet som de är bekanta med och kan förklara. Den andra gruppen skriver ner de ord och begrepp som är oklara eller som de inte kan förklara. Avsluta med att gemensamt i hela klassen diskutera de listade orden och begreppen för att befästa kunskapen.

Uppgift: Osynligt ljus.

Diskutera med eleverna om olika typer av ljus som inte är synliga för oss men som vi ofta använder. Be eleverna att tänka på exempel på sådant ljus i vår vardag. Några exempel att börja med är: Mikrovågor, infrarött ljus i fjärrkontroller, radiovågor, ultraviolett ljus och röntgenstrålar

Diskutera hur dessa osynliga ljus påverkar våra liv och varför det är viktigt att veta om dem. Diskutera även hur dessa ljusformer används i olika teknologier och apparater.

episodebild

Det här avsnittet handlar om syror och baser i vår vardag. Programmet förklarar vad det innebär om något är surt eller basiskt. Det tar även upp vår PH-skala och hur vi mäter PH – värdet.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • syra
  • baser
  • basiskt
  • surt
  • neutraliserande
  • frätande
  • pH-skala
  • pH-värde
  • pH-indikator

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vad är en syra?
  2. Vad är basiskt?
  3. Hur påverkar syror och baser vår vardag?
  4. Kan du ge exempel på något som är surt eller basiskt?
  5. Vad står pH för?
  6. Vad är pH-skalan?

Arbeta vidare

Dela in klassen i två grupper. Låt den ena gruppen skriva ner de ord och begrepp från avsnittet som de är bekanta med och kan förklara. Den andra gruppen skriver ner de ord och begrepp som är oklara eller som de inte kan förklara. Avsluta med att gemensamt i hela klassen diskutera de listade orden och begreppen för att befästa kunskapen.

episodebild

Det här avsnittet handlar om skillnaden mellan en blandning och en lösning och hur vi använder dessa i vår vardag. Vi får även reda på vad salt är.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • heterogena
  • homogena
  • blandningar
  • lösningar
  • filtrera
  • lösningsmedel
  • emulsion
  • legering

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vad är skillnaden mellan en blandning och en lösning?
  2. Hur använder vi olika blandningar och lösningar i vardagen?
  3. Vad är egentligen salt?
  4. Hur får vi salt?
  5. Vilka är de vanligaste blandningarna och lösningarna i naturen?
  6. Vilken är den farligaste blandningen och vem kom på den?

Arbeta vidare

Experiment:

Skapa en regnbåge

Material: en tallrik, vatten, en massa olikfärgade M and M ( Godis)

Låt eleverna titta på delen i programmet som visar hur man gör. Sedan skriva ner hur de skulle göra. Låt de sedan genomföra detta.

Olja och vinäger gifter sig inte?

Låt eleverna komma på hur de genom att skapa ett experiment kan visa att det inte går att blanda olja och vinäger.

episodebild

Det här avsnittet handlar om atomer och molekyler och att allt runt omkring oss är uppbyggt av atomer. Vi får även lära oss om det periodiska systemet och hur grundämnena är sorterade.

Begreppslista

Begreppen i listan förekommer i programmet. Gå igenom begreppen för att säkerställa samsyn och underlätta förståelsen. Utgå från elevgruppens behov.

  • atom
  • kretslopp
  • oförstörbar partikel
  • kärna
  • proton
  • neutron
  • elektroner
  • grundämne
  • periodiska systemet
  • smältpunkt
  • kokpunkten

Frågor

Dessa frågor kan man arbeta med före och efter för att undersöka elevernas förståelse och befästa kunskapen.

  1. Vad är ett grundämne?
  2. Vilka är de vanligaste grundämnena?
  3. Vad är skillnaden mellan en atom och en molekyl?
  4. Vad består vi människor av?
  5. Vad är det periodiska systemet och vem grundade det?
  6. Vad är skillnaden mellan en kemisk förening och ett grundämne?
  7. Vad är det eviga kretsloppet?

Arbeta vidare

Dela in klassen i två grupper. Låt den ena gruppen skriva ner de ord och begrepp från avsnittet som de är bekanta med och kan förklara. Den andra gruppen skriver ner de ord och begrepp som är oklara eller som de inte kan förklara. Avsluta med att gemensamt i hela klassen diskutera de listade orden och begreppen för att befästa kunskapen.