LärarhandledningLäsbubblan

Ordföljdspussel

Både ord och meningar behöver hamna i rätt ordning när man skriver och pratar. Om orden och meningarna inte är i rätt ordning blir det svårt att förstå för den som läser eller lyssnar. 

Till läraren:

1. Be eleverna att skriva två eller tre meningar, gärna med datorns hjälp. Om inga datorer finns att tillgå behöver eleverna förutom att skriva tydligt ha extra mellanrum mellan orden. 
2. Låt eleverna sedan klippa isär meningarna så att varje ord står separat.
3. De sönderklippta meningar skickas vidare så att alla i gruppen får var sin sönderklippt mening att pussla ihop. 
4. Den som skrivit meningen från början kontrollerar att klasskompisen pusslat rätt. Skicka sedan vidare meningarna till näste på tur och gör om proceduren så att alla får lösa varandras ordpussel
   
   Efteråt: Hade någon elev lyckats skapa andra meningar än de som "författaren" skrivit från början? 
   Låt gruppen testa med de olika meningarna; Vad händer om man kastar om orden? Ändras betydelsen? Går det att skapa frågor av meningarna? 

 En variant: fr.o.m. punkt 3. Eleverna delas in i grupper. En grupp i taget kommer fram till tavlan, tar en sönderklippt mening och delar ut orden. Varje elev ska ha ett ord. De ska sedan ställa sig i rätt ordning.

Meningsföljd

Nu gäller det att fundera på tiden. Vad hände först, sen och till sist?

Finns det andra lösningar på hur man kan lösa meningsföljden? Förändras betydelsen då? 

Till läraren:

Kopiera en sida ur en artikel eller bok. Klipp ut några olika stycken eller en sida och klistra in det i ett dokument så att du kan förstora texten. Se till att meningarna står under varandra, på var sin rad. Skriv ut och klipp isär meningarna.

Låt eleverna sätta samman meningarna i den följd de anser vara rätt.

Nu, före nu och efter nu.

Titta på en bild i taget.

Nu: Vad ser du? Vad händer på bilden? 

Före nu: Vad tror du hände precis innan denna bild togs? Vad får dig att tro det?

Efter nu: Vad tror du kommer hända härnäst/sen? 

​

Till läraren:

Använd de bifogade bilderna eller bilder du själv valt.

Variant 1. Låt eleverna välja en av bilderna. Låt dem sedan göra övningen skriftligt. 

Variant 2. Låt eleverna skriva mer om platsen, personerna, händelsen. Ex. kan de välja en person att skriva mer om. Ge personen bakgrund såsom namn, ålder, familj, yrke, hobby osv men även tankar och känslor. Tänk på att skriva om personen eller händelsen före nu, nu och efter nu. 

Utgå från en bild.

Bilderna som användes i avsnittet:  

Bild 1. Ambulansen    

Bild 2. Uppätet     

Bild 3 Affären    

Bild 4. Stökigt​

Använd bilderna från avsnittet eller andra bilder. Låt eleverna samtala fritt om bilden till att börja med. Därefter kan fördjupande frågor kring elevernas tankar och språkförståelse ställas. Förslag på frågor: 

• Vad tänker du när du tittar på bilden?
• Vad känner du när du tittar på bilden? 
• Vad ser du på bilden? 
• Vilka personer ser du på bilden?
• Känner personerna varandra? På vilket sätt?
• Vad tänker de olika personerna på bilden just nu? 
• Hur känner personerna på bilden? 
• Hur känner du när du tittar på bilden?
• Vilka frågor skulle du vilja ställa till personerna på bilden?
• Vilka frågor skulle du vilja ställa till fotografen som tagit bilden?
• Vad ser du inte på bilden? Vad finns utanför bilden?
• Om du skulle rita en bild (eller via annat uttryck som skrift, rörelse, dans, teater, måleri) över vad som sker efter att fotografiet togs, fortsättningen på berättelsen, vad skulle du rita då?
• Om du skulle rita det som skedde innan fotografiet togs, vad skulle ni rita då?
  

Egna omslag

Genom att titta på omslaget, bilden på bokens framsidan och läsa texten på baksidan, baksidestexten, kan du få en känsla för om du gillar boken. En bra bild som fångar ditt intresse och en baksidestext som intresserar, utan att avslöja för mycket, kan ge mycket information.

1. Titta på några olika verkliga omslagsbilder tillsammans. Finns det något som alltid eller ofta finns med på bilderna? Ser du andra likheter? Kan du se vad boken handlar om genom att titta på bilden? 
2. Tänk att du fått i uppdrag att rita omslaget till en ny bok. Du kan själv välja vilken typ av bok det ska vara. Din uppgift är sedan att rita en bild som både passar ihop med bokens innehåll OCH lockar läsare. 
3. Nu är det dags för baksidestexten. Titta på några olika böcker och läs några verkliga baksidestexter tillsammans. Finns det några likheter? Vad är det som gör en bra text? Skriv upp bra ord och meningar, tankar och annat som är bra att komma ihåg. 
   
4. Din bok behöver nu en baksidestext. Fundera på vad du vill att den ska innehålla. Ta hjälp av dina anteckningar och klasskompisar under arbetet.
   
5. Lägg ut era framsidor så att alla kan se dem. Läs sedan upp era baksidestexter för varandra. Kan ni para ihop texten ni hört med en av omslagsbilderna ni ser? . 

Till läraren: 

Uppgift 1. För att komma igång kan eleverna delge varandra sina idéer innan start. Om det behövs kan arbetet sedan pausas för att få eller ge varandra inspiration. Låt eleverna presentera sina arbeten med fokus på tanken bakom bilden och på vilket sätt den passar ihop med boken de tänkt på.

Uppgift 2. Stanna upp arbetet  ibland och låt eleverna läsa det de kommit  på. Ge tips till de som vill ha.

Om flera grupper/klasser gör samma aktivitet kan de utmana varandra på samma sätt som i programmet. Vilken omslagsbild hör ihop med vilken text?
eller

Ta fram några baksidestexter och bilder från verkliga böcker som eleverna få para ihop. 

Olika genrer

1. Vilka olika genrer fanns med i programmet? Känner du till fler? Vilka? Hur många olika genrer kan ni komma på tillsammans? Gör en lista tillsammans. Fundera på vad som är typiskt för de olika genrer ni skrivit upp. 
2. Sortera. Gör som i programmet. Titta på olika böcker och placera dem i rätt genre.
   
3. Ibland är det svårt att veta vilken genre en bok tillhör. Vissa böcker kan ha drag av flera genrer samtidigt. En bok kan exempelvis vara både läskig och en historisk berättelse på samma gång. Hur många olika dubbel, eller trippel-kombinationer kan du komma på? Vad skulle den boken heta, handla om, utspela sig? Finns det någon genre-kombination som inte skulle fungera? Vilken i så fall? 
   

Till läraren:

Övning 1. Efter att eleverna har inventerat vilka genre de kan sammanfattas de så att alla kan se. Spara listan så att det går att fylla på med fler genre allt eftersom ni stöter på fler. 

Övning 2. Förbered genom att ta fram olika slags böcker. Använd böcker som finns i klassrummet eller i skolbiblioteket. Böcker som eleverna sedan kan välja att läsa. Låt sedan eleverna plocka böcker som de på egen hand eller i par sorterar i olika genrer.

Övning 3. Låt grupperna dela med sig av sina tankar. Kanske kan alla tillsammans komma på fler kombinationer? 

Bibliotek

Använd gärna ett VÖL-diagram med tre kolumner. 

V=vet. Vad vet du om bibliotek? Finns det ett skolbibliotek? Vilka bibliotek finns där du bor? Skriv ned allt du vet om bibliotek. 

Ö=önskar veta. Fundera på vad du vill fråga en bibliotekarie om vad man gör som bibliotekarie och om bibliotek. 

L=lärt mig. Efter besöken och efterforskningarna får ni se om ni fått svar på sina frågor. Har du lärt sig andra saker om bibliotek? 

Har du nya frågor?

Förslag på frågor: ​

• Vad gör en bibliotekarie? 
• Är bibliotek viktiga? På vilket sätt? 
• Hur kan man hitta den bok man vill ha? 
• Om man inte vet vad man vill läsa. Hur ska man göra då? 
• Hur många böcker finns i biblioteket?
• ​Vad behövs för att låna? 
• Kan man låna annat än böcker?
  
• Kan man göra mer än att låna böcker på ett bibliotek?
  
• Vilken skillnad/likhet finns mellan skol- och vanliga bibliotek?
• Finns det andra typer av bibliotek? 
• Vilket är det största i Sverige? I världen? 
  

Efter frågorna besvarats: 

Reflektera enskilt och i grupp kring bibliotek och dess betydelse för samhället. 

1. Håller ni med om att biblioteken både bidrar till ökad kunskap och gemenskap? Förklara hur du tänker. 
2. Kan biblioteken bidra till ett bättre samhälle? Hur? 
3. Vilka tips vill ni ge biblioteken? Tips på nya aktiviteter och annat som kan locka dit fler människor i alla åldrar. Se till att biblioteken i er närhet får ta del av era tips! 

Till läraren: Besök, om det är möjligt, både skolbiblioteket och ett vanligt bibliotek. Vissa svar kan man få via internet. 

Skriv ned alla frågor ni har. Kanske behöver man fördela arbetet? En eller några grupper går till skolbiblioteket och frågar, andra till de närliggande bibliotek som finns, vissa kan maila bibliotek längre bort och någon grupp kanske söker svar på internet.

Boktips!

Vad gillar du för böcker? Har du någon favoritbok? Vilken? Varför?

Prata med varandra. Skriv ned de tips du får. Fundera på hur man man kan sprida boktips till varandra i klassen men även i skolan. Berätta för de andra. 

Ta reda på vad andra gillar för böcker. Intervjua andra på skolan eller gör ett frågeformulär som andra får besvara. Exempel på frågor är: 

• Vilken bok vill du tipsa om?
• Vad gör den boken så bra?
• Vilken eller vilka slags böcker/ genre gillar du? Varför? 

Vet du om man kan få boktips på andra sätt? Vilka i så fall? 

Med andra ord.

Till läraren:

Gör utmaningen som visades i programmet eller denna variant. 

Hitta bilder av substantiv i tidningar, med datorns hjälp eller rita själv. Fäst bilden på ett papper och skriv sedan vad det föreställer under bilden. Vik ihop lapparna och placera dem i en burk eller låda.
Låt en elev komma fram, dra en lapp och sedan, med andra ord, beskriva det på lappen. Turas sedan om så att alla får chans att vara den som beskriver ordet.  Ibland kan de som gissar behöva ledtrådar. Lyft under aktivitetens gång vilka typer av ledtrådar och ord som gjorde det enklare att gissa rätt. 

Övningen kan även göras i mindre grupper. 

Variera övningen genom att blanda olika ordklasser. 

Ord som hör ihop.

Till läraren: 

Man kan sortera ord i olika kategorier, nästan som en familj. Om man tränar på ord som hör ihop som till exempel fordon,  köksredskap och växter kan det bli enklare att placera ord och begrepp på rätt ställe i ordförrådet. Om det är ordning i ordförrådet blir det lättare att förstå, minnas och hitta orden när de behövs. Man kan träna på olika sätt, här är tre förslag.

1. Laget runt. Arbeta i par eller grupp. Bestäm i förväg hur lång tid varje moment ska ta. 

• Varje par/grupp ska skriva ned några olika ord-kategorier likt rubriker, på en lapp. 
• Grupperna byter sedan plats med varandra. Nu ska de skriva ned ord som tillhör kategorierna som står på lappen de kom till. 
• Slutligen byter de tillbaka och kollar igenom varandras svar. Stämmer det? Kan ni se andra ord än ni tänkt?  

2.  Maxa. Läraren väljer ut några olika ord-kategorier. Förslagsvis kategorier som kan kopplas till något pågående arbetsområde. Arbetar ni med geografi kan det ex vara länder, städer, berg och hav osv. Inom matematik olika matematiska begrepp, inom idrott och hälsa ex orienteringsvokabulär eller sporter. 

• Låt eleverna i grupper eller par komma på så många ord som möjligt som tillhör de bestämda kategorierna. Jämför med varandra. 

3. Pingismatch. Placera eleverna i par mittemot varandra. 

• Läraren säger en kategori och eleverna turas om att säga ett tillhörande ord. När en elev inte längre kommer på ett ord kan man tänka att de då tillsammans hjälps åt att komma nå några fler. För att öka spänningen kan detta moment gå på tid. 

Charader

1. Skriv ned olika verb. Verb är något du kan göra, till exempel se och höra, t.ex. vakna, äta, läsa, springa, ramla.

2. Skriv meningar där verben finns med. Utmana dig med att också skriva lite längre meningar eller flera meningar som hör ihop.
T.ex. Jag ska äta middag./Jag är jättehungrig och nu ska jag äntligen äta middag. Jag ska läsa en bok./ Jag fick leta en lång stund på biblioteket innan jag hittade boken jag vill läsa. Jag vaknar./Jag vaknar, sträcker på mig och gäspar. ​

1. Låt eleverna skriva ned många olika verb.  
2. Nästa steg är att komma på meningar där orden finns med. Eleverna eller läraren skriver sedan ned enbart ord, meningar eller händelser på lappar. Välj det som passar gruppen. 
3. Läraren kan börja att dra en lapp och visa utan ord. Låt sedan en elev i taget dra en lapp. Se till att eleven förstår innan hen enbart med gester försöker få de andra att lista ut vad som stod på lappen. Om det behövs kan läraren viska tips till eleven. 

Ordsamlare

Om man inte kommer på ett ord kan man behöva förklara det med andra ord. Då är det bra att ha många ord i sitt ordförråd.

Under en vecka ska du skriva ned alla nya ord du stöter på. Det kan vara ord du läser i böcker eller tidningar, hör andra säga, hör på TV eller i sociala medier osv. 

När veckan har gått visar ni era listor för varandra. kanske kan vissa ord förklaras direkt av andra i gruppen? Ta sedan reda på vad de andra orden betyder. Skriv sedan in ordet i en fyrfältare (se bild).

Homonymer

Homonymer är ord som uttalas likadant, och ibland stavas likadant, men som betyder olika saker.  Exempelvis drake (eldsprutande sagoväsen OCH leksaken som flyger i vinden).

• Kan ni komma på fler?
• Finns det homonymer på andra språk du kan? Vilka?
• Använd en dator för att ta reda på fler homonymer. 
• Skriv upp dem ni lär er. Lägg gärna till en bild som visar de olika betydelserna.

Homografer

Homografer är två eller flera ord som stavas likadant men som kan uttalas olika. De har oftast även olika betydelser. Exempelvis banan (frukten OCH ex bilbanan).

• Kan ni komma på fler?
• Finns det homografer på andra språk du kan? Vilka?
• Använd en dator för att ta reda på fler homografer. 
• Skriv upp dem ni lär er. Lägg gärna till en bild som visar de olika betydelserna.

Homofoner

Ett ord som uttalas likadant som ett annat ord men har annan stavning och annan betydelse kallas homofon. 

Exempelvis hov (ex hästens fot) och håv (som man kan fånga ex. fjärilar i). I vissa former uttalas orden olika till exempel bestämd form singularis (håven/hovet) och pluralis (håvar/-na respektive hov/-en). 

• Kan ni komma på fler?
• Finns det homofoner på andra språk du kan? Vilka?
• Använd en dator för att ta reda på fler homofoner. 
• Skriv upp dem ni lär er. Lägg gärna till en bild som visar de olika betydelserna.

Motsatsmingel

Till läraren:

Skriv upp många olika motsatsord så att alla ser dem. Se till att eleverna vet vad de betyder. Tilldela sedan varje elev ett av orden. Se till att eleven vet ordets motsats. Visa hur aktiviteten ska gå till och bestäm innan hur många klasskompisar man ska interagera med alternativt aktivitetens längd. Berätta även vad man ska göra efteråt, ex sätta sig igen. 

• Låt eleverna röra sig i rummet/mingla.
• När de passerar en klasskompis tar de ögonkontakt/gör en high five/säger hej och stannar mitt emot varandra. Den ena säger sitt ord, ex lång och klasskompisen svarar med motsatsordet, dvs kort. Den andra säger sedan sitt ord, ex. tidig varpå klasskompisen svarar med motsatsordet: sen. 
• Sedan fortsätter de att mingla och söker upp en annan klasskompis. Nu kan de välja att ta ett nytt ord från er gemensamma inventering eller fortsätta med samma. 

Motsatspingis

Till läraren:

Använd samma motsatsord som i avsnittet eller välj andra motsatsord. Se till att de ord som behövs förklaras. Låt eleverna studera orden innan de delar in dem i par. 

Para ihop eleverna två och två. Se till att de sitter mitt emot varandra. En i paret börjar genom att säga ett motsatsordspar, ex kort-lång. Sedan är det den andres tur att säga ett motsatsordspar. Matchen fortsätter tills en i paret inte kommer på fler eller säger fel. Om man vill få det likt en tävling kan man bestämma att det ska vara ett ganska högt tempo, likt en pingismatch. 

Idiomatiska uttryck

Många av de svenska idiomen är lånade och översatta från andra språk. Det kan vara uttryck och visdomsord från ex. latin, grekiska, arabiska, engelska, franska eller tyska. Därför kan svenska uttryck likna uttryck som används i andra länder.

• Fundera över vilka uttryck som används på något annat språk du kan. Dela med dig!
• Finns det något uttryck som liknar något av de svenska du hört? Berätta.
• Finns det ett uttryck som används på flera olika språk? 

Språk förändras och det är vanligt att nya ord och uttryck skapas. Ofta sprids de snabbt via internet, film och sociala medier. Vissa uttryck hänger kvar och andra slutar man använda efter ett tag. Uttryck som att något blir viralt, välter internet eller är ett i-landsproblem är mer moderna men det finns såklart andra mer aktuella eller trendiga uttryck. 

• Kommer du på något uttryck du brukar använda dig av? 
• Minns du något uttryck som användes tidigare men inte nu. Något som alla sa förut men inte nu? Vad? 
• Kan du komma på något uttryck som du använder men som vuxna kanske inte skulle förstå? Vad? 

Mellan raderna

Om man vill skriva att en person fryser så kan man skriva det: Hon fryser. Men man kan  "måla" lite mer med orden. Det blir ofta mer intressant att läsa en sådan text. När man läser en text och förstår mer än det som står kallas det att man läser mellan raderna. 

Så- hur kan man i en text skriva att någon fryser utan att skriva det? Vad kan man skriva så att läsaren förstår att personen fryser? Kanske så här? 

Hon stannade och huttrade till. Hon ångrade att hon inte klätt på sig mer kläder. Den kalla vinden mot ansiktet fick hennes tårar att bli till is. Hon tittade bakåt och såg sina fotspår i den djupa snön. Snön gnistrade vackert i månskenet. Nu började hon skaka av kyla. Hon behövde gå tillbaka.

• Kan man läsa ut fler saker mellan raderna? Kan man säga vilken årstid det var? Vilken tid på dygnet? Hur personen mådde? 
  Om vi hade läst mer av texten hade vi kanske vetat varför hon gråter ensam ute i den mörka vintern. Varför hade hon för lite kläder på sig? Hade hon bråttom ut? Varför? Med denna lilla text kan vi bara gissa. 
• Vad tror du? Vem är hon och vad har hänt? Prata med varandra.

Försök att beskriva något av orden nedanför utan att säga själva ordet. Hur kan man med andra ord beskriva att någon är:

• arg
  
• kär
  
• svettig
• trött
• nybörjare
• stolt
• generad
• jagad

​

Liknelser

Det är vanligt att en egenskap liknas med ett djur i liknelser. Vilka djur som används kan variera i olika länder.
Oftast förstår man varför liknelsen görs. De flesta vet ex. att en björn är stark. Andra liknelser kräver mer förförståelse. I liknelsen listig som en räv, behöver man veta att det i gamla fabler sägs att rävar är listiga. Det är alltså inte är en sanning om rävar. 

1. Läs liknelserna och fundera på dem. Varför tror ni att just dessa djur valdes?

• listig som en räv
• arg som ett bi
• stark som en björn
• hungrig som en varg
  
• trivas som fisken i vattnet
• trogen som en hund
• envis som en åsna
• klok som en uggla
  

2. Nu får du fundera på om man kan göra om liknelserna ovanför. Byt ut djurnamnet mot något annat (det behöver inte vara ett djur). Hjälp varandra.

3. Kommer du på en helt ny liknelse? En liknelse med ord som du använder. Ex Skillad som en....Taggad som en...Dela med dig!