Seriebild

LärarhandledningAllt finns på naturens meny

Allt finns på naturens meny beskriver några näringskedjor i det som bildar näringsvävar i skogen och i havet. Serien bygger på ett unikt svenskt bildmaterial som väcker förundran över livet under ytan och gåtfullheten i en skog.

I båda avsnitten nämns också hur hav och skogar har en klimatreglerande funktion och att det krävs friska ekosystem och näringskedjor för att ekosystemen skall fungera.

Syfte och målgrupp

Programmen visar hur allt i naturen hänger ihop och hur näringskedjor och näringsvävar kan se ut i olika miljöer. Exemplen bygger på organismer i vår egen närmiljö.

Målgruppen är årskurs 4-5.

Biologi: Centralt innehåll, årskurs 4-6 (Lgr 22)

Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars sam­spel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.

Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Till varje avsnitt presenteras nyckelbegrepp. Begreppen förklaras för dig som lärare i detta dokument.

För avsnitten finns också övningar för att befästa och fördjupa förståelsen hos eleven.

Arbeta med programmet

För att eleverna ska förstå filmerna bättre kan det vara bra att ställa ett par grundläggande frågor för att reda ut vanliga missuppfattningar och samla förförståelse om ämnet.

Vad är ett djur? Det är lätt att missa att det kan finnas uppfattningen att djur är samma sak som fyrfota däggdjur.

Vad är en växt? Här kanske några tror att växter är små och eventuellt gröna men vet inte att träd är växter och att det finns växter i vatten.

Växters mat. Växter tillverkar sin näring med hjälp av solenergi. Även många vuxna tror att växter lever på vatten och blomsternäring.

episodebild

I älgens skog finns näringsvävar och ekosystem där livet hänger ihop och där djur och växter är beroende av varandra. Här finns producenter och konsumenter, växtätare och rovdjur. Alla har sin plats i näringsväven.

Begreppslista

  • Näringskedja
  • Näringsväv
  • Producent - konsument - toppkonsument
  • Växter - växtätare - rovdjur
  • Biotop
  • Ekosystem
  • Näring
  • Kretslopp
  • Asätare - fragmenterare - nedbrytare
  • Fotosyntes
  • Cellandning
  • Symbios
  • Anrikning
  • Osmos

Arbeta vidare

Näringsväv i klassrummet

Rita upp en mycket enkel näringsväv tillsammans. Börja med ett känt djur som en kanin eller hare.

  • Vad äter kaninen?
  • Hitta på tre djur till som äter växter i samma miljö. Det kanske finns rådjur? Skogsmöss? De äter lite olika delar av växterna.
  • Vem kan ta kaninen. Räven? Någon mer? En rovfågel?  Kanske en uggla. Både rovfågeln och räven tar även en mus men inte ett rådjur. Det kanske finns ormar också? Som tar möss.
  • Det kanske finns varg som kan ta rådjuret? Lek fram en liten väv.

Diskutera vad som händer om en art försvinner. Glöm inte att fundera på vad som händer de andra arterna som finns på samma nivå när det plötsligt finns mer mat. Inte heller vad som händer i nivån under om det är färre betesdjur.

(Till läraren: Eleverna kommer troligen spontant bara på att djuret i nivån över inte får mat men obalans kan se olika ut. Vad händer i hela systemet om räven försvinner?)

Anrikning av gifter

Att förstå anrikning av gift är lätt i bild. Rita upp gröna cirklar på tavlan eller på ett papper. Gärna hundra stycken små alger. Rita en enkel symbol för 10 räkor och sedan 3 små fiskar och en större fisk i en enkel näringskedja. Sätt en röd dutt med en tuschpenna på algerna. Hur många alger äter varje räka? Diskutera. Rita dit giftprickar. Kanske får räkorna 10 giftprickar var och varje liten fisk 30 stycken. Den stackars torsken får 60 prickar om den äter två av fiskarna. Nu är det lätt att se hur antalet färgprickarna ökar i varje nivå.

Laboration: växternas mat

Den enkla laborationen att odla upp gula ärter, gräsfrön, smörgårdskrasse på fönsterbrädan och i ett stängt skåp fungerar som enkel illustration av solljusets betydelse för växter.

I mörker växer alla dåligt även om de får vatten och likadan jord. Vad saknas?

(Till läraren: en annan variant är att låta potatis gro i fönstret jämfört med i mörker är en enkel och tydlig variant med potatisens trassel av vita skott som letar efter ljuset.)

episodebild

I sälens hav finns näringsvävar och ekosystem där livet hänger ihop och där djur och växter är beroende av varandra. Här finns producenter och konsumenter, växtätare och rovdjur. Alla har sin plats i näringsväven, från plankton till räkor, strömming, torsk och sälar.

Begreppslista

  • Näringskedja
  • Näringsväv
  • Producent - konsument - toppkonsument
  • Växter - växtätare - rovdjur
  • Biotop
  • Ekosystem
  • Näring
  • Kretslopp
  • Asätare - fragmenterare - nedbrytare
  • Fotosyntes
  • Cellandning
  • Symbios
  • Anrikning
  • Osmos

Arbeta vidare

Näringsväv i klassrummet

Rita upp en mycket enkel näringsväv tillsammans. Börja med ett känt djur som en kanin eller hare.

  • Vad äter kaninen?
  • Hitta på tre djur till som äter växter i samma miljö. Det kanske finns rådjur? Skogsmöss? De äter lite olika delar av växterna.
  • Vem kan ta kaninen. Räven? Någon mer? En rovfågel?  Kanske en uggla. Både rovfågeln och räven tar även en mus men inte ett rådjur. Det kanske finns ormar också? Som tar möss.
  • Det kanske finns varg som kan ta rådjuret? Lek fram en liten väv.

Diskutera vad som händer om en art försvinner. Glöm inte att fundera på vad som händer de andra arterna som finns på samma nivå när det plötsligt finns mer mat. Inte heller vad som händer i nivån under om det är färre betesdjur.

(Till läraren: Eleverna kommer troligen spontant bara på att djuret i nivån över inte får mat men obalans kan se olika ut. Vad händer i hela systemet om räven försvinner?)

Anrikning av gifter

Att förstå anrikning av gift är lätt i bild. Rita upp gröna cirklar på tavlan eller på ett papper. Gärna hundra stycken små alger. Rita en enkel symbol för 10 räkor och sedan 3 små fiskar och en större fisk i en enkel näringskedja. Sätt en röd dutt med en tuschpenna på algerna. Hur många alger äter varje räka? Diskutera. Rita dit giftprickar. Kanske får räkorna 10 giftprickar var och varje liten fisk 30 stycken. Den stackars torsken får 60 prickar om den äter två av fiskarna. Nu är det lätt att se hur antalet färgprickarna ökar i varje nivå.

Laboration: växternas mat

Den enkla laborationen att odla upp gula ärter, gräsfrön, smörgårdskrasse på fönsterbrädan och i ett stängt skåp fungerar som enkel illustration av solljusets betydelse för växter.

I mörker växer alla dåligt även om de får vatten och likadan jord. Vad saknas?

(Till läraren: en annan variant är att låta potatis gro i fönstret jämfört med i mörker är en enkel och tydlig variant med potatisens trassel av vita skott som letar efter ljuset.)