Seriebild

LärarhandledningVem äter vad i naturen?

Vem äter vad i naturen? är en programserie om näringskedjor och näringsvävar i hav och på land. Programmen har karaktären av naturfilm och bygger delvis på ett unikt filmat material av gråsäl i Östersjön. Gråsälen blir vår huvudperson och den som alla näringsvävar relaterar till.

Se gärna också

Helmis undervattensvärld

Syfte och målgrupp

Syftet med programmen är att skapa en relation till ett rovdjur i havet och på så vis lättare förstå och komma ihåg de ekologiska sammanhangen. Kunskap kring näringsvävar blir levande på film och vi kan här erbjuda barn ett bildmedium, en visuell stöttning och en lugn kunnig berättarröst som förklarar olika skeenden i naturen.

Kursplan årskurs 1-3 (Lgr 22)

Centralt innehåll i naturorienterande ämnen:

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i eko­sys­tem.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Till varje avsnitt presenteras nyckelbegrepp. Begreppen förklaras för dig som lärare i detta dokument.

För avsnitten finns också övningar för att befästa och fördjupa förståelsen hos eleven.

Arbeta med programmet

För att eleverna ska förstå filmerna bättre kan det vara bra att ställa ett par grundläggande frågor för att reda ut vanliga missuppfattningar och samla förförståelse om ämnet.

Vad är ett djur? Det är lätt att missa att det kan finnas uppfattningen att djur är samma sak som fyrfota däggdjur.

Vad är en växt? Här kanske några tror att växter är små och eventuellt gröna men vet inte att träd är växter och att det finns växter i vatten.

Växters mat. Växter tillverkar sin näring med hjälp av solenergi. Även många vuxna tror att växter lever på vatten och blomsternäring.

Avsnitten behandlar i stort samma begrepp även om avsnitt två handlar mer om hur organiskt material kommer tillbaka till ett kretslopp i naturen. En ord- och begreppslista kan därför användas till samtliga tre program.

episodebild

Första avsnittet i serien visar enkla näringskedjor som: alger ­­– tångräkor – skarpsill – torsk – säl.

Begreppslista

Förklaringar till begreppen finns i den tillhörande begreppslistan. Den kan du som lärare använda som stöd i undervisningen.

Sammanfatta avsnittet tillsammans med eleverna genom att använda begreppen. Ställ frågor som "Vem var toppkonsument i det här avsnittet? Och vad åt den?" och så vidare.

  • näringskedja - näringsväv
  • producent - konsument - toppkonsument
  • fotosyntes
  • växter - växtätare - rovdjur
  • bytesdjur - predator
  • biotop
  • ekosystem

Arbeta vidare

Övningarna skapar förståelse för näringskedjor, näringsvävar och anrikning.

Näringskedja, klassrum

Förbered ett par papper med många gröna prickar som representerar alger i havet. Minst hundra stycken som kan sättas upp på en vägg.

  • Fråga eleverna hur många små tångräkor som blir mätta på dem. Kanske kommer ni fram till 10 stycken och tio elever ritar varsin liten krokig räka och sätter upp.
  • Hur många små sillar blir mätta på 10 räkor? De kanske kommer fram till 3 stycken, och vem äter sedan två sillar?
  • Tre elever ritar var sin sill och någon ritar en torsk. Sedan får en elev komma upp och vara säl och ta den stackars ensamma torsken.

När nu en näringskedja sitter på väggen kan ni diskutera vad som händer om olika led försvinner. De kommer antagligen ha lättast att se att alla svälter och dör om algerna i botten försvinner men vad händer om torsken försvinner? Att det då bli matbrist i det ökande sillbeståndet och att de kanske äter upp alla räkor så algerna kan växa och bli väldigt många, kan vara svårare att komma fram till.

Den enkla näringskedjan kan under diskussion utvecklas vidare. Läraren kan förbereda en teckning på en snäcka som lever i tången, fiskyngel som också äter de små och fåglar som äter sill. En djurart äter inte bara en sak om det finns något annat som också är gott. På så sätt bildas näringsvävar. Kanske kan detta rädda systemet om en art mår dåligt?

Exkursion

Att håva i en damm eller strandkant är en vanlig aktivitet. Den kan utökas till att håva på olika typer av bottnar och sorteringen av det som hittas även handla om de små djurens munnar. Vad äter snäckan? Sländlarven? Tångräkan? Är de växtätare eller rovdjur?

Vad kan det finnas för större djur i vattendraget? Grodor? Olika stora fiskar? Ser ni några fåglar som äter djur i sjön?

Fundera ut hur en liten näringskedja kan tänkas finnas där ni är.

Alger – fiskyngel – groda - häger, eller vad det nu kan vara.

episodebild

I det här avsnittet utvecklas begreppet näring som finns i döda växter och djur och näring som finns kvar i bajs, avföring, fekalier som djuren lämnar. Växter lever till största delen av solens energi, men mår också bra av och behöver en del extra näringsämnen. Det är viktigt att eleverna förstår solens avgörande roll för växter.

Vi får också veta att döda djur äts upp av andra, först de stora asätarna, sedan mindre och så nedbrytare av olika slag.

Begreppslista

Förklaringar till begreppen finns i den tillhörande begreppslistan. Den kan du som lärare använda som stöd i undervisningen.

Sammanfatta avsnittet tillsammans med eleverna genom att använda begreppen. Ställ frågor som "Vem var nedbrytare i det här avsnittet? Och vad åt den?" och så vidare.

  • asätare - fragmenterare - nedbrytare
  • kretslopp
  • näring
  • näringskedja - näringsväv
  • producent - konsument - toppkonsument
  • fotosyntes
  • växter - växtätare - rovdjur
  • biotop
  • ekosystem

Arbeta vidare

Övningarna skapar förståelse för näringskedjor, näringsvävar och anrikning.

Laboration: växternas mat

En enkel laboration är att odla upp gula ärter, gräsfrön, smörgårdskrasse eller liknande på fönsterbrädan och i ett stängt skåp.

I mörker växer de dåligt även om de får vatten och likadan jord.

Koldioxid (som vi andas ut) + vatten + energi från solen blir sockerarter + syre (som vi andas in). Det är kretsloppet som ger oss liv på jorden.

episodebild

Här nämns korta näringskedjor som växternas blad – älg – rovdjur. Men även mer komplexa näringsvävar med samspel mellan växter och insekter – småkryp som blir mat till fåglar. Fröätande möss blir mat till ugglor. Bajs huserar nedbrytare som skalbaggslarver och flugor som blir mat till fåglar. Kedjor blir till vävar när olika djurgrupper äter av ett smörgåsbord av den underliggande nivåns producenter eller konsumenter.

Begreppslista

Förklaringar till begreppen finns i den tillhörande begreppslistan. Den kan du som lärare använda som stöd i undervisningen.

Sammanfatta avsnittet tillsammans med eleverna genom att använda begreppen. Ställ frågor som "Vem var toppkonsument i det här avsnittet? Och vad åt den?" och så vidare.

  • asätare - fragmenterare - nedbrytare
  • kretslopp
  • näring
  • näringskedja - näringsväv
  • producent - konsument - toppkonsument
  • fotosyntes
  • växter - växtätare - rovdjur
  • biotop
  • ekosystem

Arbeta vidare

Övningarna skapar förståelse för näringskedjor, näringsvävar och anrikning.

Terrarier för nedbrytare

Under hösten går det att hålla lite gråsuggor fångna ett tag och mata dem med olika slags blad. Bygg ett terrarium med en plankbit eller tegelpanna i och följ bladens destruering. Det här bör vara ute så inte gråsuggorna dör.

Ett maskterrarium måste vara väldigt högsmalt och specialbyggas om det ska gå att se hur maskarna drar ned löv och finfördelar dem. Det är lite pilligt men det går att göra och är fint att se.