Seriebild

LärarhandledningVem ska jag tro på? - teckenspråkstolkat

"Vem ska jag tro på?" berör oss alla. I ett samhälle där allt fler aktiviteter, samtal och diskussioner sker digitalt är mediekunnighet väsentligt för att både kunna navigera i vardagen, skilja mellan sanningsenlig och falsk information och själv kunna uttrycka sig genom att skapa innehåll i olika medier.

Prenumerera på nyhetsbrev från UR!

Du har väl inte missat att vi har flera olika nyhetsbrev för dig som undervisar i exempelvis sfi, folkhögskola eller gymnasiet? Anmäla dig till vårt nyhetsbrev, där du kan få reda på när UR har nya program och annat pedagogiskt material till dig och dina elever!

www.ur.se/nyhetsbrev/

Syfte och målgrupp

Lärarhandledningen är framtagen för att stötta utbildningssituationer med sikte framför allt på Komvux, folkhögskola och gymnasieskolan - inom ämnena Samhällskunskap och Media, samhälle och kommunikation, samt Mediekommunikation. Men också för att kunna jobba med bredare teman eller djupdyka i smalare frågor. Det finns även kopplingar till källmedvetenhet och digital kompetens i de flesta skolämnen. Förhoppningen är att programmen levandegör komplexa processer och begrepp, som ofta kan uppfattas som abstrakta och svåra att genomskåda och förstå. 

I Läroplan för vuxenutbildningen (SKOLFS 2022:14) listas viktiga perspektiv som ska genomsyra utbildningen, och digital kompetens är ett: 

"I ett all mer digitaliserat samhälle ska vuxenutbildningen också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Utbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information..."

ur Centralt innehåll Samhällskunskap 1a1(gäller från 2022-07-01) (Gy11)

  • ​Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

ur Centralt innehåll Medier, samhälle och kommunikation 1 (Gy11)

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.

ur syftestexten till Mediekommunikation 

Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till medier genom att belysa och problematisera journalistikens, informationens och reklamens verksamhet, innehåll och uttrycksformer.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Handledningen är indelad utifrån de sex avsnittens innehåll med förslag på begrepp ur programmet, frågor att reflektera kring, och fördjupande uppgifter. 

Längst ner finns en temadel med uppgifter utifrån ett tydligare yrkesfokus inom journalistik och mediestudier. 

episodebild

Desinformation innebär att någon medvetet sprider felaktig information eller vilseledande uppgifter. Syftet med spridningen är att just vilseleda, skapa förvirring eller att påverka människors åsikter och handlingar.

Desinformation är ett effektivt vapen som används i krig och konflikter, men vi kan även utsättas för desinformation i vår vardag till exempel i form av olika bedrägerier på nätet.

Det första avsnittet av ”Vem ska jag tro på?” reder ut begreppet desinformation och vad du ska tänka på för att inte bli lurad.

Begreppslista

Här är några av de begrepp som förekommer i avsnittet. Några av begreppen förklaras mer ingående i programmet, andra nämns bara kort. 

Vid behov stäm av begreppen i klassrummet så att alla förstår vad de innebär.

  • desinformation
  • fake news/alternativa fakta
  • infodemi
  • källtillit
  • malinformation
  • missinformation
  • preprint
  • propaganda
  • trollfabrik

Frågor

Följande frågor är förslag på diskussionsfrågor och reflekterande frågor att ta upp i klassrummet efter programmet. Antingen kan eleverna svara på frågorna enskilt eller i grupp. Om du ser att frågorna är svåra för dina elever kan du som lärare själv behöva leda diskussionen mer aktivt.

Tänk på att det är bra att variera upplägget. Vissa frågor är bra att ta upp till diskussion i hela klassen medan andra kan lämpa sig bättre för mindre gruppdiskussioner. Det kan också vara bra att eleverna får inleda varje fråga med att fundera själva (alternativt i bikupor) så att alla får möjlighet att reflektera kring frågeställningen.

  1. Vad är desinformation och varför är det ett problem för vårt samhälle idag?
  2. Vilka konsekvenser kan desinformation få, dels för samhället i stort dels för enskilda personer?
  3. I programmet presenterar forskaren Emma Frans flera tips för vad vi ska tänka på och göra för att upptäcka och skydda oss från desinformation. Brukar du följa dessa råd? Varför/varför inte?
  4. Hur gör man för att ta reda på vem som står bakom information som sprids i sociala medier?
  5. Vilket ansvar för att hindra att desinformation sprids har följande aktörer: a) medier och journalister? b) de sociala nätverken? c) staten och det offentliga? d) du som privatperson?
  6. Har du själv stött på desinformation någon gång? Om du har det, ge exempel på vad det var för typ av desinformation. Vad tror du syftet var med att du fick den desinformationen, det vill säga vad ville avsändaren åstadkomma?

Arbeta vidare

Under detta avsnitt hittar du mer fördjupande frågeställningar. Eleven kan utföra uppgiften till nästa lektion eller som inlämningsuppgift med en längre deadline. 

Uppgifterna kan så klart genomföras både enskilt och som gruppuppgift. De kan också redovisas skriftligt. Varför inte i en specificerad genre! 

Pandemin och infodemin

Vid stora katastrofer så ökar vårt behov av information, men tyvärr ökar även risken för spridning av desinformation. Under coronapandemin pratade man om att det också uppstod en sk ”infodemi”. Eftersom forskningsläget var osäkert så spreds då även felaktig information i samhället, bland annat av personer som försökte genomföra bedrägerier.

  • Vilken desinformation spreds om coronaviruset? Hur spreds desinformationen på olika sociala plattformar?
  • Hur kan man kontrollera en källa under en pågående pandemi när informationsläget är så osäkert?
  • Under pandemin uttalade sig många experter av olika slag. Kan man lita på en expert? Motivera. Kan man lite på det som en expert säger även om de uttalar sig om frågor som ligger utanför deras expertområde? Motivera.
  • Var kan man hitta tillförlitlig information om en pandemi bryter ut igen?

Bilden av Sverige utomlands

I programmet så får vi följa paret Valencia, men de är inte de enda som råkat ut för hatkampanjer. Kampanjen mot den svenska socialtjänsten har pågått under flera år och även tidigare har det funnits berättelser i andra länder om att Sverige och svenskar är på ett visst sätt och att vi har konstiga vanor.

  • Kan du ge exempel på några av de rykten som funnits om Sverige över tid.  
  • Vad är syftet med attackerna och desinformationskampanjerna mot Sverige?
  • Hur kan vi som land bekämpa/stå emot desinformationen?

Tips på användbara webbplatser:

Råd om hur du är källkritisk hos Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) www.mpf.se/vart-uppdrag/#kallkritik   

www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/kallkritik  

Källkritik– tänk efter innan du delar (Internetstiftelsen)

episodebild

En konspirationsteori är en föreställning om att det finns en hemlig sammansvärjning bakom en händelse eller ett fenomen i samhället. Ofta bygger teorin på lösa grunder och saknar vetenskapliga bevis. Konspirationsteorier kan vara både spännande och underhållande, men också vilseledande, polariserande och ibland direkt farliga.

I dagens mediesamhälle sprids konspirationsteorier snabbare än någonsin, inte minst på de sociala plattformarna. Det är därför också viktigare än någonsin att vi lär oss att känna igen konspirationsteorier och vet hur vi ska bemöta dem. Det här avsnittet av ”Vem ska jag tro på?” tittar närmare på detta. 

Begreppslista

Här är några av de begrepp som förekommer i avsnittet. Några av begreppen förklaras mer ingående i programmet, andra nämns bara kort.

Vid behov stäm av begreppen i klassrummet så att alla förstår vad de innebär.

  • konspirationsteori
  • `cherry picking`
  • vandringssägen
  • pseudovetenskap
  • faktaresistens
  • algoritmer
  • informationspåverkan

Frågor

Följande frågor är förslag på diskussionsfrågor och reflekterande frågor att ta upp i klassrummet efter programmet. Antingen kan eleverna svara på frågorna enskilt eller i grupp. 

Om du ser att frågorna är svåra för dina elever kan du som lärare själv behöva leda diskussionen mer aktivt.

Tänk på att det är bra att variera upplägget. Vissa frågor är bra att ta upp till diskussion i hela klassen medan andra kan lämpa sig bättre för mindre gruppdiskussioner. Det kan också vara bra att eleverna får inleda varje fråga med att fundera själva (alternativt i bikupor) så att alla får möjlighet att reflektera kring frågeställningen.

  1. Vad är en konspirationsteori och vad är syftet bakom den?
  2. Den amerikanska komikern och influencern Abbie Richards har tagit fram konspirationskartan (the conspiracy chart). Där skiljer hon på fem olika typer av konspirationsteorier. Hur skiljer de sig åt?
  3. Vilka konsekvenser kan en konspirationsteori få? Vad är det som gör att konspirationsteorier ibland kan vara direkt farliga?
  4. Varför lockas vissa människor till konspirationsteorier?
  5. I programmet nämns sociala medier och framför allt tiktok som bra arenor för konspirationsteorier. Varför är det så? Håller du med?
  6. Går det att genomskåda en konspirationsteori? Hur då? Känner du att du vet när det handlar om en konspirationsteori och inte i dina flöden?

Arbeta vidare

Under detta avsnitt hittar du mer fördjupande frågeställningar. Eleven kan både utföra uppgiften till nästa lektion eller som inlämningsuppgift med en längre deadline. 

Uppgifterna kan så klart genomföras både enskilt och som gruppuppgift. De kan också redovisas skriftligt. Varför inte i en specificerad genre! 

Konspirationspyramiden

Alla konspirationsteorier är inte av samma typ. En del kan vara både komiska och rätt triviala medan andra är mer extrema och farliga för samhället. Titta närmare på Abbie Richards konspirationspyramid. Ta fram exempel på en konspirationsteori från varje steg i pyramiden och ta reda på lite mer om vad teorierna går ut på.

  • Vad är det som är så lockande med just de teorier du tagit fram tror du?
  • Vilka argument använder de för att övertyga människor om att teorin är sann?
  • Vilka tecken finns på att det rör sig om konspirationsteorier?
  • Ett av stegen i konspirationsstegen beskriver underhållande konspirationsteorier, som kan handla om till exempel kändisar. Är det ok att göra underhållning av konspirationsteorier tycker du? Motivera.

Konspirationer under pandemin

Under coronapandemin så spreds flera konspirationsteorier. Det kunde handla om själva viruset, sjukdomssymptom men också om hur samhället hanterade viruset.

  • Lista några av de konspirationsteorier som spreds under pandemin. Varför fick de här teorierna så stort fäste under pandemin?
  • Hur tror du de här konspirationsteorierna har påverkat vårt förtroende för samhället? Motivera ditt svar.
  • Vad är skillnad mellan en konspirationsteori och befogad kritik mot exempelvis en myndighet eller annan samhällsinstitution?
  • Välj en av de konspirationsteorier du tagit fram och undersök den lite mer. Hur uppstod teorin? Vilka argument användes? Vilka tecken finns på att det rör sig om en konspirationsteori.

Sverige var först i världen med att lagstifta om tryckfrihet och yttrandefrihet. Det är en viktig förutsättning för åsiktsfrihet i en demokrati, men på senare år har vår yttrandefrihet blivit utmanad i en tid där också provokationer, hat och hot blivit allt vanligare.

Det här avsnittet av "Vem ska jag tro på?” handlar om vad yttrandefrihet innebär och hur den fungerar i praktiken. Var går gränserna för vad vi får säga eller skriva? Kan yttrandefrihet rent av vara farligt? Och är det ok att säga vad som helst med hänvisning till yttrandefriheten?

Begreppslista

Här är några av de begrepp som förekommer i avsnittet. Några av begreppen förklaras mer ingående i programmet, andra nämns bara kort.

Vid behov stäm av begreppen i klassrummet så att alla förstår vad de innebär.

  • satir
  • ofredande
  • hets mot folkgrupp
  • förtal
  • förolämpning
  • censur
  • ansvarig utgivare
  • justitiekanslern

Frågor

Följande frågor är förslag på diskussionsfrågor/samtalsfrågor att ta upp i klassrummet efter programmet. Om du ser att frågorna är svåra för dina elever kan du själv som lärare behöva leda diskussionen mer aktivt.

Bra att variera upplägget. Beroende på gruppstorlek ta upp frågorna till diskussion i hela klassen eller i mindre grupper. Kan också vara bra om eleverna får fundera själva (alternativt i bikupor) inledningsvis så att alla får möjlighet att reflektera muntligt.

  1. Vilka begränsningar finns för yttrandefriheten i Sverige?
  2. Har vi olika krav på yttrandefrihet för olika personer och sammanhang?
  3. Hur fungerar yttrandefriheten i humoristiska sammanhang? Får man säga andra saker om det är komik, ironi eller satir? Finns det något man inte får skämta om? Motivera.
  4. I programmet nämns att ”självcensur är den nya folksjukdomen”. Vad syftar det påståendet på? Varför kan självcensur vara ett problem i ett demokratiskt samhälle?
  5. Sakine Madon är statsvetare och politisk chefredaktör vid Upsala Nya Tidning. Hon är en stark försvarare av yttrandefriheten. Vad har hon för argument för sin ståndpunkt? Håller du med henne? Motivera.

Arbeta vidare

Under detta avsnitt hittar du mer fördjupande frågeställningar. Eleven kan både utföra uppgiften till nästa lektion eller som inlämningsuppgift med en längre deadline. 

Uppgifterna kan så klart genomföras både enskilt och som gruppuppgift. De kan också redovisas skriftligt. Varför inte i en specificerad genre! 

Yttrandefrihet och förtal

I programmet berättar advokat Ängla Pändel att en vanlig missuppfattning om yttrandefrihet är att många tror att det inte finns några gränser för yttrandefriheten. Men vissa påståenden om andra personer kan ibland leda till förtal och man ska därför vara försiktig med vilka uppgifter man sprider om andra människor.

  1. Vad innebär egentligen förtal enligt svensk lagstiftning? Är det någon skillnad om något sprids i traditionella medier, via sociala nätverk eller i det offentliga rummet?
  2. Ta fram några exempel som har uppmärksammats i media där någon har dömts för förtal.
  3. Vad ska man tänka på när man sprider uppgifter om andra i sociala medier?
  4. Vad kan du göra om du själv utsätts för att någon skriver negativa saker om dig på nätet?

Yttrandefriheten ifrågasatt

Leta fram några exempel på händelser från de senaste åren som har lett till att det blivit en diskussion i samhället kring gränserna för yttrandefriheten.

  • Varför ifrågasätts yttrandefriheten i de här fallen?
  • Föreslås förändringar i lagstiftningen? Vad är argumenten för och emot en förändring?
  • Vad tycker du själv, är yttrandefriheten hotad eller bör det finnas fler begräsningar i vår yttrandefrihet? Motivera.
episodebild

Mediedrev är ett begrepp som beskriver hur flera etablerade medier samtidigt intensivt granskar och publicerar uppgifter om en specifik händelse, person eller organisation. Ett mediedrev är ofta intensivt under en kort period, men kan få långsiktiga konsekvenser för de inblandade. De flesta mediedrev gäller makthavare i samhället men ibland drabbas även helt vanliga människor av drev.

Det här avsnittet av "Vem ska jag tro på?” tittar närmare på vad ett drev är och varför de uppstår. Vad är det är för skillnad mellan ett drev och granskande nyhetsjournalistik? Och vilken roll har vi som privatpersoner när vi sprider vidare information i sociala medier?

Begreppslista

Här är några av de begrepp som förekommer i avsnittet. Några av begreppen förklaras mer ingående i programmet, andra nämns bara kort.

Vid behov stäm av begreppen i klassrummet så att alla förstår vad de innebär.

  • mediedrev
  • `göra en pudel`
  • ta en `time out`
  • skadeförebygga
  • Granskningsnämnden för radio och tv

Frågor

Följande frågor är förslag på diskussionsfrågor och reflekterande frågor att ta upp i klassrummet efter programmet. Antingen kan eleverna svara på frågorna enskilt eller i grupp. Om du ser att frågorna är svåra för dina elever kan du som lärare själv behöva leda diskussionen mer aktivt.

Tänk på att det är bra att variera upplägget. Vissa frågor är bra att ta upp till diskussion i hela klassen medan andra kan lämpa sig bättre för mindre gruppdiskussioner. Det kan också vara bra att eleverna får inleda varje fråga med att fundera själva (alternativt i bikupor) så att alla får möjlighet att reflektera kring frågeställningen.

  1. En av journalistikens viktigaste uppgifter är att granska och avslöja felaktigheter i samhället. Var går gränsen mellan ett drev och rättfärdig kritik från medierna tycker du?
  2. Vilka ställningstaganden behöver journalister/publicister göra innan de publicerar en granskning?
  3. I programmet får vi möta ”innebandypappan” som berättar om när han och hans familj utsattes för ett drev för tio år sedan. Han säger att ”obehagligast är de sociala medierna”. Vad menar han med det? Vad skiljer drev i sociala medier och på nätforum mot mer traditionella mediedrev?
  4. Vilket ansvar har vi som enskilda personer när ett drev uppstår och sprids vidare i sociala medier?
  5. Forskaren Camilla von Below pratar i programmet om hur viktig grupptillhörighet är för oss människor. På vilket sätt kan det förklara varför vi hakar på ett drev?
  6. Krishanteraren Jeanette Fors-Andrée ger tips och råd kring hur en person bör agera om den utsätts för ett drev. Vad är rätt och fel agerat i ett drev enligt henne?

Arbeta vidare

Under detta avsnitt hittar du mer fördjupande frågeställningar. Eleven kan både utföra uppgiften till nästa lektion eller som inlämningsuppgift med en längre deadline. 

Uppgifterna kan så klart genomföras både enskilt och som gruppuppgift. De kan också redovisas skriftligt. Varför inte i en specificerad genre! 

Journalistiska mediedrev – rätt eller fel

Leta fram några olika exempel på mediedrev som vi haft i Sverige de senaste åren där de traditionella medierna varit drivande. Det kan vara drev mot enskilda personer (kända som okända), företag eller organisationer.

  • Vad blev konsekvenserna för de som blev utsatta för drevet?
  • Blev det några konsekvenser för medierna som rapporterade om händelsen?
  • När du tittar på de exempel som du hittat – nu i efterhand går det att säga om det var rätt eller fel att det blev ett mediedrev? Motivera ditt svar.

Bra och dålig krishantering

Leta fram några exempel på mediedrev som berört kända personer eller makthavare som vi haft i Sverige. I programmet ger krishanteraren Jeanette Fors-Andrée några tips på hur man bör hantera ett drev på bästa sätt.

  • Hur har det sett ut i de fall som du har hittat? Hur har personerna bemött kritiken som de fått?
  • Har de inblandade följt krishanterarens råd? Om de har agerat enligt råden - har det haft någon effekt på drevet tror du?
  • Kan du själv se, så här i efterhand, något som personerna borde ha gjort annorlunda?
  • Om du själv råkade ut för ett drev, hur tror du att du skulle agera?

Vi lever idag en stor del av våra liv på nätet och det finns många fördelar med den nya tekniken, vi kan till exempel snabbt söka reda på information och hålla kontakten med nära och kära. Men det uppkopplade livet har också en baksida. Allt du gör digitalt lämnar spår, information som du kanske inte alltid vet att du delar med dig av.

Det här avsnittet av ”Vem ska jag tro på?” tittar närmare på hur de stora techbolagen, som står bakom exempelvis Facebook och Google, använder den information som vi delar med oss av via till exempel sociala medier. Du får även veta hur du gör för att försvåra för de som vill samla in information om dig.

Begreppslista

Här är några av de begrepp som förekommer i avsnittet. Några av begreppen förklaras mer ingående i programmet, andra nämns bara kort.

Vid behov stäm av begreppen i klassrummet så att alla förstår vad de innebär.

  • clickbait
  • cookies, kakor
  • smarta prylar
  • algoritmer
  • börsvärde
  • BNP
  • organiska sökresultat, organisk söktrafik
  • GEO-positionering
  • SEO, sökmotoroptimering

Frågor

Följande frågor är förslag på diskussionsfrågor och reflekterande frågor att ta upp i klassrummet efter programmet. Antingen kan eleverna svara på frågorna enskilt eller i grupp. Om du ser att frågorna är svåra för dina elever kan du som lärare själv behöva leda diskussionen mer aktivt.

Tänk på att det är bra att variera upplägget. Vissa frågor är bra att ta upp till diskussion i hela klassen medan andra kan lämpa sig bättre för mindre gruppdiskussioner. Det kan också vara bra att eleverna får inleda varje fråga med att fundera själva (alternativt i bikupor) så att alla får möjlighet att reflektera kring frågeställningen.

  1. Vad menar vi med begreppet techjättar och varför har de så mycket makt i våra liv?
  2. Våra digitala liv lämnar spår i form av information om oss själva som techbolagen sedan kan använda sig av. Vilken typ av information är det vi lämnar ifrån oss och vad används informationen till?
  3. Hur tjänar techjättarna sina pengar?
  4. Vad skiljer Tiktok från andra sociala nätverk när det gäller hur de samlar in och behandlar information?
  5. Bedrägerier där man använder sig av falska ”annonsartiklar” har blivit allt vanligare. Ofta har bedragarna kapat en kändis namn och bild och ger på så sätt sken av att den personen rekommenderar olika saker som exempelvis att du ska satsa på att köpa kryptovaluta. Hur kan bedragarna tjäna pengar på detta?
  6. Går det att identifiera en bluffannons? Hur då?

Arbeta vidare

Under detta avsnitt hittar du mer fördjupande frågeställningar. Eleven kan både utföra uppgiften till nästa lektion eller som inlämningsuppgift med en längre deadline. 

Uppgifterna kan så klart genomföras både enskilt och som gruppuppgift. De kan också redovisas skriftligt. Varför inte i en specificerad genre! 

Algoritmerna

För att sortera och prioritera innehåll i sociala medier och i sökmotorer används så kallade algoritmer. Ta reda på mer om algoritmer och svara på frågorna.

  1. Hur fungerar en algoritm?
  2. Vad är syftet med algoritmer?
  3. Vad är för- respektive nackdelarna med att algoritmer styr en stor del av våra digitala liv? 
  4. Ibland pratar man om att algoritmerna gör att vi hamnar i så kallade ”filterbubblor”. Vad är en filterbubbla och hur kan du göra för att undvika att hamna i en sådan?

Kartlägg ditt eget uppkopplade liv

Familjen som medverkar i programmet får lista alla smarta tekniska prylar de har i hemmet, vilket visar sig vara fler än de tror. Hur många smarta prylar har du själv hemma?

  1. Lista alla smarta prylar du har, det vill säga alla prylar som är uppkopplade mot nätet på något sätt. Vad är det för typ av information om dig eller ditt hem som registreras i de olika prylarna på din lista?
  2. Ta reda på vilka appar i din telefon som registrerar privat information om dig. Vilken typ av information samlar de in?
  3. Vad kan du göra för att skydda dig från att information om dig kommer i andras händer? I ditt hem, i din telefon och när du surfar på nätet på en dator?
episodebild

Tekniken idag gör att reklam kan se ut och nå oss på många olika sätt. Samtidigt är vi trötta på reklambudskap och företag försöker därför ständigt hitta nya sätt att nå oss konsumenter med sina budskap. Som konsument kan det ibland vara svårt att veta vad som egentligen är reklam och vilka eventuella bakomliggande intressen som styr det vi ser.

Ett vanligt sätt att nå ut med reklambudskap för företag är att samarbeta med influencers. I det här avsnittet av ”Vem ska jag tro på?” får du en inblick i influencer-världen och en överblick över hur företag och kommersiella aktörer jobbar. Programmet tittar även närmare på vilka regler som gäller och du får tips om hur du som konsument kan lära dig genomskåda och sålla i budskapsflödet.

Begreppslista

Här är några av de begrepp som förekommer i avsnittet. Några av begreppen förklaras mer ingående i programmet, andra nämns bara kort.

Vid behov stäm av begreppen i klassrummet så att alla förstår vad de innebär.

  • influencer
  • influencer marketing
  • affiliate marketing
  • native advertising
  • annonsmärkning
  • reklamtrötthet
  • algoritmer

Frågor

Följande frågor är förslag på diskussionsfrågor och reflekterande frågor att ta upp i klassrummet efter programmet. Antingen kan eleverna svara på frågorna enskilt eller i grupp. Om du ser att frågorna är svåra för dina elever kan du som lärare själv behöva leda diskussionen mer aktivt.

Tänk på att det är bra att variera upplägget. Vissa frågor är bra att ta upp till diskussion i hela klassen medan andra kan lämpa sig bättre för mindre gruppdiskussioner. Det kan också vara bra att eleverna får inleda varje fråga med att fundera själva (alternativt i bikupor) så att alla får möjlighet att reflektera kring frågeställningen.

  1. I programmet möter vi Antonia ”Anty” Johnson, som jobbar som influencer på heltid. På vilka sätt kan en influencer tjäna pengar?
  2. Hur kommer det sig att marknadsföring med hjälp av influencers har blivit så populärt för företag idag?
  3. Reklamstrategen Amanda Oxell slår fast att även om influencers i den form vi ser idag är ett relativt nytt fenomen så ”har vi alltid haft influencers”. Vad menar hon med det påståendet?
  4. Bloggaren Camilla Gervide som granskar influencers menar att influencers behöver granskas på samma sätt som alla andra makthavare. Håller du med henne? Motivera.
  5. Ser du någon fara i att vi har influencers? Finns det ”bra” och ”dåliga” influencers? Motivera.

Arbeta vidare

Under detta avsnitt hittar du mer fördjupande frågeställningar. Eleven kan både utföra uppgiften till nästa lektion eller som inlämningsuppgift med en längre deadline. 

Uppgifterna kan så klart genomföras både enskilt och som gruppuppgift. De kan också redovisas skriftligt. Varför inte i en specificerad genre! 

Regler för influencers

Influencers befinner sig ofta någonstans i gränslandet mellan att vara privatpersoner och kommersiella aktörer. Ta reda på vilka lagar och regler som gäller för influencers och marknadsföring.

  1. Vilka regelverk måste influencers rätta sig efter? Det vill säga vad får man/får man inte göra som influencer?
  2. Titta på några av de senaste fallen där influencers har fällts av Reklamombudsmannen. Vad är det för typ av inlägg som har fällts?
  3. Titta på några konton som du själv följer alternativt titta på några av de större kända influencers som vi har i Sverige idag. Vilken typ av innehåll postar de? Följer de reglerna som gäller för annonsering?
  4. Det är inte alltid som influencers reklammärker sina inlägg så tydligt. Hur kan du som privatperson veta om det är reklam eller inte som dyker upp i dina flöden?  

Information, sponsring eller reklam?

Det finns idag många olika sätt att göra reklam på. Det kan handla om produktplacering i en podd eller film, reklamartiklar som ser ut som vanliga nyhetsartiklar men som är annonser eller så kan det vara inlägg som postas av influncers. I svensk public service får man inte göra reklam men det kan ibland dyka upp budskap som att en ”sändning presenteras av” ett företag, till exempel vid stora idrottsevenemang i SVT.  

  1. Vilka regler gäller för de olika public service-bolagen när det gäller reklam, produktplacering och sponsring?
  2. Varför räknas inte sponsring som reklam?
  3. Vilken instans är det som granskar att reglerna följs? Hur gör man som privatperson för att anmäla att reglerna inte följs?
  4. Kan du ge exempel på några program i public service som fällts för Reklam, sponsring och otillbörligt gynnande under de senaste åren.

MEDIA OCH JOURNALISTIK

Vad är viktigt att kunna när man arbetar som journalist? 

Följande uppgifter är speciellt inriktade mot studenter som läser media och utgår ifrån utmaningar för yrkesrollen eller kring yrkets ansvar.

Övningarna ger en möjlighet till fördjupning inom ämnet men även till övning i det praktiska hantverket att skapa medieinnehåll.

  • Inledningsvis ges förslag på generella uppgifter, som kan tillämpas på alla avsnitt.
  • Därefter fördjupande frågor utifrån varje enskilt avsnitt.

Intervju med expert

Intervjua en expert inom det aktuella ämnet som tas upp i det aktuella avsnittet i programmet. Skriv sedan en artikel eller gör ett inslag (video eller ljud).

Berätta om ett eget case

Leta reda på ett eget case utifrån det ämne som tas upp i det aktuella avsnittet i programmet. Gör sedan ett reportage (kan vara i text, ljud eller rörlig bild) om caset.

Ta reda på vad som hände och hur det hanterades av de berörda (privatpersoner, samhället, myndigheter och/eller medier).

Skriv en debattartikel

Skriv en argumenterande artikel utifrån ämnet som tas upp i det aktuella avsnittet programmet. Du kan utgå från det som tas upp i programmet men behöver även komplettera med egen research på området.

Några generella frågeställningar som kan vara bra att fundera kring när du skriver: Vad är din tes? Vem bär ansvaret: individen, medierna, regeringen eller techföretagen? Varför? Hur ser framtiden ut? Vilka åtgärder föreslår du? Osv. Exakta frågeställningar kan variera beroende på ämnet.

Arbeta vidare

Avsnittsspecifika fördjupande frågeställningar med yrkesperspektiv. 

Uppgifterna kan genomföras i grupp eller enskilt, som en klassisk uppgift med skriftlig inlämning eller som presentation inför klassen. 

Desinformation – medias ansvar och utmaningar

I dagens medieflöde är desinformation en allt större utmaning även för traditionella mediehus.

  1. Vilket ansvar har medier och journalister för att förhindra att desinformation sprids?
  2. Kan du ge exempel där medier publicerat desinformation av misstag? Vad hände i det aktuella fallet - hur kommer det sig att desinformationen publicerades och vad blev konsekvenserna?
  3. Vad är problemet med att stora mediebolag slarvar med källkontrollen? Vad gör det med trovärdigheten för medier?

    Titta på UR ”Att lita på den journalistiska berättelsen” från bokmässan 2023. Programmet tar upp vikten av pålitliga källor och journalistikens viktiga roll vid stora nyhetshändelser, som till exempel kriget i Ukraina.
  4. Är det viktigt för en journalist att vara på plats när något sker tycker du? Motivera.
  5. Hur kan man som journalist jobba för att kunna rapportera så korrekt som möjligt? Hur kan man gå till väga när man är på plats och när man är hemma på redaktionen?
  6. Transparens är ett begrepp som man ofta hör inom media. Vad betyder det att ett mediebolag är transparent? Är det viktigt att de är det tycker du? Motivera.

Konspirationsteorier i våra medier?

De digitala plattformarna har gjort att det är enklare än någonsin för en konspirationsteori att få spridning.

  1. Hur har sociala medier förändrat hur information sprids och hur har detta påverkat journalistikens roll?
  2. Hur jobbar traditionella medier för att inte sprida konspirationsteorier och falska fakta?
  3. Konspirationsteorier bygger ofta på en misstänksamhet mot det offentliga samhället och officiella förklaringar till händelser och fenomen. Hur kan man skilja på sunda kritiska frågor om samhället och spekulativa konspirationsteorier?
  4. Finns det något tillfälle då även traditionella medier bör rapportera om konspirationsteorier? Motivera.
  5. Hur kan medier rapportera om kontroversiella ämnen utan att förstärka konspirationsteorier?

Yttrandefrihet och medier i Sverige

Yttrandefrihet är viktigt i ett demokratiskt samhälle, både för oss som medborgare men inte minst som en förutsättning för fria medier.

  1. Vilka gränser finns det för yttrandefrihet när det gäller medier och journalistik i Sverige?
  2. Vilka eventuella hot och utmaningar står journalistiken inför när det gäller yttrandefrihet?
  3. Yttrandefrihet är en grundförutsättning för att en mångfald av åsikter får komma till tals i ett samhälle. Vilken roll har medierna för att säkerställa att olika röster och perspektiv hörs?
  4. Situationen för pressfrihet och yttrandefrihet ser väldigt olika ut i världens länder. Reportrar utan gränser publicerar varje år Pressfrihetsindex. Titta i den senaste rapporten och jämför Sverige med andra länder runt om i världen. Vad ser du för skillnader och likheter med situationen i Sverige? Något land som förvånar dig? Hur då?  
  5. Vilka utmaningar och möjligheter skapar digitala plattformar för journalistik och pressfrihet?

Drev – hur långt får medier gå?

En viktig uppgift i en demokrati är att medier ska granska makthavare och det som sker i vårt samhälle. Ibland kan en sådan granskning gå över i det vi kallar drev.

  1. När övergår granskade nyhetsjournalistik till att bli ett drev? Vad är skillnaden?
  2. Vilka ställningstaganden behöver journalister/publicister göra under ett pågående drev?
  3. Ett mediedrev kännetecknas av en intensiv och ofta ensidig eller överdriven mediebevakning. Hur ska medier tänka kring sin bevakning för att få till en mer nyanserad bild av ett ämne eller händelse?
  4. Vilka risker finns med en överdriven mediebevakning av ett ämne?
  5. Ta fram något exempel på drev där medierna har gått för långt i sin bevakning och i efterhand blivit fällda för sina publiceringar kring ett ämne eller en person. Vad var det som hände i det aktuella fallet? Hur skulle medierna ha agerat tycker du? Motivera.

Techjättar

De stora techjättarnas dominans i vår allt mer digitaliserade värld har även fört med sig flera stora utmaningar för traditionella medier.

  1. Vilken typ av makt har techjättar som Google och Facebook över nyhetsflödet och journalistiken?
  2. Hur har mediernas förmåga att nå ut till sin publik påverkats i det nya mediesamhället? Hur kan traditionella medier konkurrera om uppmärksamheten i exempelvis sociala medier och nå ut till sin målgrupp?
  3. Digitala plattformars algoritmer och personliga anpassning av innehåll påverkar hur vi som användare exponeras för nyheter och information. Vad ser du som för- och nackdelar med det? Motivera.
  4. Vilket ansvar har techjättarna att bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle, till exempel genom att främja tillgång till mångsidig och pålitlig information? Vilket ansvar har medierna?
  5. Vilket ansvar har journalister att bevaka techjättarna och det som sker på de stora digitala plattformarna? Tycker du att den bevakning som sker idag är tillräcklig? Motivera.

Influencer

I dagens mediesamhälle har influencer marketing blivit ett vanligt fenomen. Influencers verkar både i sina egna kanaler men får även utrymme i traditionella medier.

  1. Hur påverkar influencer marketing mediernas trovärdighet och förtroende hos publiken?
  2. Vilka etiska överväganden behöver journalister och medier ta ställning till när de ska samarbeta med influencers, exempelvis om de publicerar innehåll som influencers skapat eller bjuder in dem till att medverka i program? Hur kan man säkerställa att journalistiken förblir opartisk och oberoende i en sådan situation?
  3. Vilket ansvar har influencers och journalister när det gäller att publicera korrekt och pålitlig information till sin publik?
  4. Hur kan man säkerställa att influencer marketing inte skadar journalistikens integritet och trovärdighet?
  5. På vilket sätt kan och bör medier granska och bevaka influncers och det de publicerar? Tycker du att den bevakning som sker idag är tillräcklig? Motivera.

Referenser / källor

För inspiration eller vidare användning - kolla in UR Play: